KAS AKI RR DAR, + sn TLIVVTSYVYV VE I Vr BETE YTryrvyv YrutvevrreveevYtYYTETY TYrFryrevYTYFYYFE YE TTYYTYYFTYFYTYTYYFYFYYTYYTYVYTET VT Measrnadansnad sd « "Måndagen den 19 december 1960 ' vi har tidigare s satt ifråga 'om det överhuvud taget var någon, mening att diskutera en bor- gerlig samverkan, men , trots detta försökt taga högern. på " allvar när man efterlyst kon- kretå frågor varom samverkan , i första hand kunde ske. Vi har framhållit 'angelägenheten ”av en uppmjukad kreditpolitik till fromma för småföretagsamhet - och jordbruk, åtgärder för att stimulera enskilt sparande, re- former som möjliggör skatte- lättnader och , håller tillbaka den statliga utgiftsexpansionen. Till .detta kan ytterligare läg- gas! åtgärder för en. effektiv lokaliseri litik, k t förbättringar ' för jordbrukets r folk, speciellt för småbrukarna, . > förbättring av, folkpensionerna i den takt pensionsberedningen föreslog "och utredning. om : möjligheter "att sänka pensi-. onsåldern för grupper med hårt arbete. ika " Detta är frågor kring vilka Centerpartiet kan 'utlova sam-. . "verkan. Men detta passar na-' - "turligtvis" inte högerpartiet. I "brist på argument: gräver Sv. D., ned sig i det förgå men ' na, som a skedde vid senaste val, är ingenting att bygga på. Än- nu mindre värde har det som utgångspunkt för ett gemen- samt handlingsprogram. 'Cen- terpolitiker fick däremot" ett starkt : ökat förtroende - bland väljarna. i hela landet. Detta " kan enligt vår uppfattning inte tolkas på annat sätt, än som en klar ' fingervisning 'i. vilken riktning borgerlig politik: av i dag bör gå. -s . Högern reviderade ju också snabbt sitt, politiska program 'och rensade bort en del 'extre- ma förslag, typiska för högern. Sedan menade man att övriga . borgerliga partier skulle : falla som mogna frukter för lockto- nerna från högerkanten; Med- .. verkan i en högerpolitik skulle vara förräderi inte bara mot ett, -partis "allmänna målsätt- ning utan även mot väljarna och endast främja högern. Den taktiken är genomskådad och såvitt högern har några ärliga - avsikter i sina samarbetsinvi- "ter, -bör det vara angeläget för "partiet med ytterligare en om- prövning. Kan: partiet därefter bilisera en liten smula är- vill samtidigt försäkra sig om löfte till samverkan för att lösa ”gemensamma borgerliga prin-' cipiella och' praktiska - pro-. blem”; Men: detta menar man naturligtvis uppslutning kring högerpolitiken, ”. Att tänka sig detta är inte bara meningslöst "utan 'i hög, grad naivt, En politik, som un- derkänts; så Hraftigt, av vi jar= lighet och visa samarbetsviljan » i "handling kommer man från centerpartiet att hälsa" detta med största tillfredsställelse. Det må förlåtas att man tills vidare tar' högerns ' påstådda samarbetsvilja med den största reservation. Sådant är högerns dilemma: "att vilja men icke kunna, söefofe 5 NV av : Assisi-bussen "bär 'mig' uppför "dess tusjättar: äntrar klippofha och föl-' ser.” Utsikten över. Umbriens berg blir alltmera hänförande ju högre upp man kommer. — synen förefaller mig nästan sym- nolisk i denna.stund, då jag nal- kas det Hlla klippnäset, där mänsk- lighetens solsångare levde sitt: ri- ka fattigmansliv, bräddat till ran- den'”av: "glädjeämnen och lidanden. rit en . oansenlig svalbo-stad, där” dess betydelse :som Franciskaner- ordens tongivande centrum för län- ge sedan r. ett minne blott; Själv "som offentliggjordes i i Moskva' den -24 oktober: sedan president IKek- :konens i statsbesök hade" avslutats, meddelades” bland annat,” att.Sov= - jetunionen; förklarat. sig- beredd att' hyra : ht sin del; av ' Saima , kanal, jämte” tillhörand. "strand- "områden: till Finland ” för en tid ' på högåt femtio år, så” snart. som möjligt, "heter "det vidare i komi ””munikén,; ; 'kommer förhandlingar ”"om"bredder av” delta område att . inledas, likaså om ardra' frågor: in D a. « till >arrer "av " den sovjetiska delen av ;kanalen, ' + Samtidigt skall också över :'melse- träffas. om. uthyrning ; till : Finland av lastnings- och lager: "område i i Trångsunds harin. one > Det! var alltså ett principiellt avtal som”slutits i' Moskva; men", ' däremot hade ännu inga" detaljer: " slagits fast, Det har följaktligen. sinte heller varit möjligt för pres-: sen i Finland att mer. ingående” kommentera kanalpJanerfa,. ef- " tersom en'lång rad frågor: beträf- + fande kostnaderna” för kanalens + iståndsättande, det ” blivande . deavgiften — för att nämna några av dem — tillsvidare är öppna, Så: "länge inga svar står att få på de många frågorna, är . det till "> exempel omöjligt för. någon". att vv tt x >X - med säkerhet yttra sig om gra=. den av l "på ” nämnts,” h > och modernisering , det säkerligen :, hamnområdets omfattning, arren- :' det "är "ett faktum att . Svojet=- inte innefattade arrende av sovjet. - I ryskt” territorium; utan endast rätt för Finland att trafikera Saima kanal. : Pressdebatten ' i Finland kring. könalfrågan = > har, ', som." redan :' kus kommit r ring, av, medeltidens. fromma läng i yrkans maktbegär och och för É av issh ten.om hur-man avser. att ordna de många detaljfrågorna, men har: inte ; desto mindre, "såsom "till : exempel, högerorganet Uusi: Suoz! "mi konstaterat, huvudsakligen. be-' rört ” projektets praktiska . sidor » sedda ur Finlands synpunkt, Uusi "Suomi anser att de frågorna själv. fallet" $ måste 7 redas + ut med . beaktafide av de stora investerinz gar "för "kanalens" iståndsättande : kommer att bli fråga Om, men un- . . derstryker att det 'också finns' en:: av saken som bör ber” ”Avlalet. r ett konkret "uttryck för det "nuvarande ”utvecklings> ' skedet i relationerna. mellan. Fin- land. och Sovjetunionen och. kan i den förm det ingåtts rentav. be- .traktas som historiskt, eftersom ' . unionen ,enligt avtalet för. första ' gången visar sig beredd att över” " ” låta, en del av sitt eget territo-;: rium.till en annan. stat, låt vara: att, det här endast är fråga" om arrenderätt. Då det gällde Porkala" | "kortare eller längre sikt, Det kan 1 endast konstateras, att Saima ka- nal förr haft en mycket stor be= ". ”tydelse' som förbindelseled' mellan ' sjösystemet i sydöstra Finland och. havet och att det betraktades som en stor ekonomisk förlust, när ka- > » nålen, genom gränsdragningen: i samband med vapenstilleståndet 1944 — bekräftat i fredsfördraget 1947 — 1" praktiken avstäng- des därigenom, att dess södra del och utlopp hamnade på den ryska sidan, Finlands intresse för att få till stånd en lösning av kanalfrå-. gan har"ofta demonstrerats, 'se- nast i samband med, 'president : . Kekkonens besök i Moskva 1958, "då slutkommunikén, alldeles som '" nu, innehöll en punkt om kana- len, enligt vilken parterna hade /- enats om att förhandlingar skul- var. ett område, som inte inkor- var en annan. Detta. pörerats med Sovjetunionen, utan som övertagits” som arrende på viss tid”. När president Kekkonen den 27: november i sitt tal på minnehög=" tiden med anledning av att 90 e redogjorde för resultaten av" sitt senaste besök i Moskva, > , förklarade han sig vara säker på att Saima kanal återigen skulla komma att tas i bruk och att det- ta skulle visa sig vara lönsamt . och av stor betydelse för den all= ” männa ekonomiska utvecklingen i östra Finland, , > Även om betänksamma röster - höjts i Finland just vad beträf- far den ekonomiska sidan av ka- - nalprojektet, så torde - dock betänkligheterna, att döma av tid- : . "Je bed om kanal » sättande och om' Finlands möjlig- heter att under femtio år få ut- .> nyttja denna förbindelseled för,. som det. då hette, transitotrafik, Skillnaden mellan då och nu är alltså framför allt den, att 1960 istånd= » erna, väga lätt mot de minga positiva synpunk-= ' terna, av vilka den som framförs i citatet ur Uusi Suömi givetvis ” .kommit ' till uttryck "också på många andra håll i Pressen både ioch mellan raderna, | a STORSTADEN.” Waldemar; . Hammenhög” Kan och känner'sitt Stockholm och i storstadens myller av folk"och händelser utspelas även årets 'ro- .man "Helga Lekamens gränd". Det är 'de skumm&a grändernas folk som spelar'med I huvudrol- lerna finner vi liksom i den fö- klarar sig döck och det hemska |. brottet. skulle aldrig ha klarats upp om inte den ena av pojkarna gripits av samvetsnöd,” I" skild- ringen hur minnet av den lilla flickan förföljer den unge ' 'man- nen når författaren mycket högt och boken har blivit ett starkt domument. om dagens liv . och "regående boken ”Reg gatan” ett par nittonåriga ynglingar. De stjäler bilar 'och under en sådan, då de är hårt trängda äv polis- bilarna, kör de ihjäl en liten, De AMhA. h 1 storstadens "gränder, bland raggare och rotlös ungdom, : (Waldemar Hammenhög: Helga Isa kan synas najva, men trots en: viss oklarhet i tankegången och Some en helgedom av frid reser sig” Monte Asi mot solen, då” sluttningar. Rosor och ludna kak- ' jer min färd, och djupt under mig ' glittrar, Chiascios smala 'silverband mellan, gravkammarmörka cypres- : : Sol, vidder och taggvass kaktus . Assisi här alltid till det yttre va-": rhärmare än de flesta andra” människor, och som en personifie=' "> tan, steg. han, "fram i direkt opposi-' - var på 'samma berg : och” utanför samma kyrka .han reste sin första eremitkoja, och - här slutade han |också sin levnad, "4 : Mitt. första -- besök - gäller Chiesa brist . på verklighet; var "han utan tvivel en'ljusgestalt i medel- gik "började 'då” han måste .begära påvens Beskyld för sitt brödraskap. Slutet:'blev : att ; ”botgöraren : från Assisi”. förvandlades till påvedömets tjänare. Franciskus 'kärlekslära för- fläckades;: och han "själv' kom” att framstå 'som "en isolerad historisk företeelse, "med" helgongloria'. om hjässan, men utan kraft att lyfta kyrkan och mänskligheten. till ett högre plan.? : - . Men : all Monte . Asi pilgrimer från jordens -skilda. hörn "och alltjämt försöker dess invånare att visa 'sin andliga frändskap; "med . ”Guds fattigman” genom att. fromt slå mynt av hans minne, De förnämliga ”Assisi-bro- derierna”" " på klänningar, ' bord- dukar, näsdukar och . gardiner är livligt efterfrågade varor. oci A Staden reser sig terrassformigt på olika höjder, som domineras av S:ta Schiaras kyrka. Hur många hotell som finns där, vet jäg ej. Jag vet bara "att botell Subasio,' som för några dågar blir mitt hem, är ett fullt modernt etablissemang. med komfortabla rum, bra mat och pri- "ser, som man, inte, kan klaga på. Jag blev nu erbjuden ett elegant dubbelrum med då jag fann detta vara i dyraste laget för mig, till- frågades' ag, om jag kunde nöja mig 'med "ett. mycket litet högst äppe under taket? Jag kunde ju se på det, innan jag bestämde mig! TT stengolv. Det påminde om en klos- tercell.- -Möblemanget'. var enkelt, sängen utgjordes av en smal brits, allt. Ja, så 'skulle man bo i Assisi, genast till sängs. Då jag vaknade nästa 1 morgon, sken 'solen in genom ett fönster; som jag inte förut lagt :märke till, minai blickar av en' underbar syn. skuggornas land”. "namn från ' Monte Subasio, lilla helgedom fick första i tidens kaotiska "mörker. Hans tra- | rum rdes uppför ett par smala stentrappor och in' i ett litet rum med vitkalkade väggar och . naket ett bord, liknande ett altare, en trästol” och. ett tvättställ — det. var Det var kväll, jag var r trött och gick 'och då jag lutade 3 mig ut, möttes Utefter. berget och långt ner i da- Jen såg marken ut som en brokig 'matta i grönt och gult — det grö- na var vingårdar "och det gula var vete- och risfält och över allt det- ta gled :underliga skuggor av pin- jer, olivträd och blommande 'man- delträd. Umbrien” kallas ju för ” Hotell : Subasio har lånat sitt där "Franciskus en gång i Portiunculas e, . Franciskus: kyrka och sista vilorum. Med: andakt visar en tjänande broder det kapell, som fat- tigdomens apostel' byggt med egna händer. och som ännu står'kvar i sin ursprungliga torftighet, skyddat av. en : basilika. ' Helgedomen ' har smyckats med fresker av Giotta' och Cimabue ”och ::andra renässansens mästare, och' i rosengården blom- mar rosor utas förnen, Munken an- förtror mig, att de en gång 'sprun- git ut, då helgonet kämpade" med frestaren. =: — Som ni "vet, madame, förde den Helige i sin "ungdom ett sorglöst och. syndigt. liv, berättar munken. Egentligen. hette han Giovanni Ber- nardone,” Hans fader, Pietro" Ber- nardone, var en mycket rik klädes- handlare här i Assisi. Hans' moder; Peca, var provensalska,' När Gio- vanni inte var mer än ett par och tjugo är, blev ' han svårt sjuk och höll på att dö. Det var under sjuk- domen, som han kom till besinning, och så fort. han "tillfriskriat, drog han sig undan till en grotta utan- för. staden, Han bad ivrigt till Gud, och han utdelade rikliga allmosor till de fattiga, men ändå kände han sig inte säker om sin väg. Då hade han en gång .eh dröm; Han tyckte, att han kom: in i Guds himmel och bad den Evige om ett råd, hur -han skulle. avhjälpa : nöden" på jorden. Den Evige log och gav hondm en penning och sade: ”Tag denna slant och' pröva människorna, Den är av ringa värde, men lyckan skall följa den som finner den och inte'för- smår dess ringhet, Sju gånger, må du försöka. Blir den för sjunde gån- gen förkastad, mister den sin kraft.” När Giovanni ' vaknade ' utanför sin grotta, upptäckte han att en slant låg: bredvid honom -i gräset. Han tog :lyckopenningen ' och. gick till närmaste kyrka -.och lade den på trappan. En ung flicka kom och sparkade ' föraktfullt undan ” den med spetsen av sin sko, en skuld- , | satt rucklare slängde den skrattan- »|de till en av stadens tiggare, men tiggaren! spottade och kastade den igen, när han såg hur liten .den var.Giovanni tog penningen med sig till Rom, men även här försmåddes den av alla, Till-sist hade han sex gånger prövat den förgäves, och det återstod blott ett enda försök, Sorg- sen drev'han bort till havet och fortsatte längs kusten söderut. Då fick han plötsligt se två barn kom- ma — en fiskargosse och en liten flicka,- Hon hade ett band av vita Pärlor omkring håret och hoppade lekfullt över stenarna, gossen före- föll tankfull och drömmande 'Gio- valda "väg efter orden: fått för intet, given för intet”, De till "sin ”franciskanska " verksam- het och beslöt att vandra sin själv- ”I haven vanni,; som gömt sig bakom 'en klip- Pa, lät penpingen falla, och flickan ropade: ”Se Francisko, se, ett guld- mynt.” Men lekkamraten skakade På-huvudet och svaradef ”Låt det t Lekamens gränd Wahlström & Widstrandy, = ” AA, BARDA. Ales Med oe Mrs d ” ITA ”inferiore. . ligga, "Marina, det är: ånte vårt. Kanske kommer ägaren: och söker To Litteratur” I vida spår ” . | Skidlöparen " och" storrännaren | Sixten Jernberg har i dagarna pub- licerat sina minnen från rännarba- nan i en från Bonniers Folkbiblio- tek utl bok med ä da titel och som bjuder på en rhyc- "ket spännande skildring om förfat- tarens marsch mot rangställningen bland svenska skidlöpare. : Den synnerligen temperaments- fulle dalmasen berättar om pojk- åren i Limedsforsen, om skogsar- belet och de första försöken att göra sig gällande inom den vita sporten och skildrar dramatiskt tve- kamperna med finnar, ryssar, norr- män och svenskar och hur det sista unset av energi och kampvilja mås- te sättas in i det avgörande ögon- blicket, 'Ett stort ögonblick i hans liv var "då kung Gustav VI Adolf kallade på honom - och förlänade honom medaljen för berömliga gär- ningar i åttonde storlekan, vilket skedde vid en audiens på slottet i sällskap med Sigge Bergman. I vilda spår bereder läsaren trev- End underhållning och nyttiga lär- omar från en sportgren, där de svenska utövarna har skördat mån- ga lagrar. En bok av intresse för både - amatörer i” skidspåret och fackmännen MM olika kaliber och format, Inb 9:7; - a , . RR "| Bernardone. Det var medan han ännu kämpade med sig själv, vack- lande . mellan hopp" och fruktan, Först denna kväll mognade hans själ, han insåg hur tomt hans liv hittills varit, och han heslöt att läm- na sina iordiska ägodelar och gå sin egen väg. Han dansade med den sköna guldhåriga Chiara," och hon greps av kärlek till honom, fast hon inte visste hans namn, Först senare fick hon höra att han var köpman- nen Pietro Bernardones son, men att: han övergivit fader och: moder och ”trolovat sig” med ”fru Fattig- dom”. Naken hade kan stått på tor- get vid biskopens sida framiör si- na avlagda kläder och'ropat: ”Hör vad jag har att säga! Hittills har jag kallat Pietro Bernardone, min d " Löneklyftan: | kyinnor-män djup i 1 butik Inkomstskillnaderna mellan kvin- Nor. och, män kynes vara särskilt accentuerade inom var Av Socialstyrelsens översikt över löne- förhållandena inom enskild varu=' handel, som nu föreligger i slut= gilugt. skick. evad det gäller för- - an Ena "förra året, framgår så-.' 5 att inom alla åldrar, branscher '-- och yrkeskategorier inom handeln Sontligt hade än älldag löner väs e kvinnligas i .- motsvarande ställnt ing, Därtill kom- mer att klyftan vidgats för några kategorier anställda sedan året in- | nan, Manlig kontorspersonal hade i. genomsnitt 4,8 procent högre -må- nadslön 1959 än 1958 — för kvin- nornas del var motsvarande ök. ning endast 32 procent. För by. > tikspersonalens "del . noterade de: manliga en löneökning med 2,9 Pros cent, de kvinnliga en: löneökning . med 2,5 procent. I penningar räknat hade, i lans det i dess helhet, manliga butiks dare en ke: ittlig må- nadslön på 1.210 kronor — '.mot- svarande kvinnliga lön var 877. För första biträden var motsvarande siffror: 1.075 och 814 samt för bi-'. träden 865 och 630. Lönedifferen- serna var påtagligt inom samtliga dyrortsgrupper, Inom den dyrorts- grupp som bl a omfattar Falken- bergs, ' Varbergs och Kungsbacka städer var de manliga resp kvinn- liga lönerna för butiksföreståndare . kr 1.150 och kr 900, för första bi-' träden kr 1047 och kr 785 samt - för biträden kr 837 och kr .600. Motsvarande siffror var inom "den lyrortsgrupp som :bl' a. omfattar Hallands och Sjuhäradsbygdens kö- pingar' och - landsbygd för butiks- föreståndare: kr 1048. och 'kr 815, för första biträden kr 975 och kr . 700 samt för biträden kr 75 och kr 500. z fader. Nu ger jag: honom igen hans Taxerings. : ot NN «| penningar och alla kläder jag här ö - från" honom, så' att jag inte 'mer nämnderna skall säga: "Fader Pietro Bernado-- ne — utan Fader vår, som är i him- melen.”. det”. Då rusade lötsligt Francis- F isk kos fader fram och grep penningen, som nu mist sin "kraft, —Sånt lår ter du ligga, Francisko; n skrek" han. ; ”Och ' så ' eländiga bondflickan: fiskat, Tag hit d pärlor” : Han >slet flickan, & Det är: mina pärlbandet från gav den illa. en "spark-och skyndade bort, Marina brast. i gråt, men Francisko: lade armarna om hennes ' hals och - sade: ”Var- inte ledsen, jag skall hämta ännu ivack= rare pärlor åt dig. Det är min far som är dåraktig; och han kommer alltid att bli fattig, hur mycket pen- gar -han än. samlar, ”Då tackade Bernardone - Gud). och ; från ' den stunden lät han kalla sig 'Francis- kus efter: den okände fiskargossen, som låtit honom ana den fattiges rikedom, "Nästa dag kommer" turen ' till Franciskus kloster, Jag hyr en ås- nekärra, med en pigg brunögd sex- tonåring. som kusk. Adolfo heter han. ”Låhgsamt skramlar. vi. uppför en stenig bergväg, genom: ett öds- ligt landskap, som endast då" och då livas upp av enstaka fält med prästkragar, vallmo och violer... « -— Så ' småningom avlöser ' en skogsregion .de kalhuggna 'sluttnin- garnas trista buskflora, och i sko- gen ligger det gamla klostret, som det låg i Franciskus fjärran dagar, världsfrånvarande; - ödemarksstilla, hemvist för världsligt armod och andlig rikedom. Här diktade Assisis störste 'son sin .solsång,: och här nådde han extasens högsta stadium — stigmatiseringen ' En silverhårig munk visar mig hans kåpa och hans skjorta, på' vilken man ännu kan skönja fläckar efter de blödande så- ren. Legenden' berättar, att de till- fogades "honom .av en Herrens 'än- gel, då han låg" "försänkt "i ;bön, grubblande över Kristi lidande, I de enkla cellerna finns ingenting märkligt att:se — hela inredningen utgöres av en brits, en bönpall och ett krucifix: Och ändå har var och en av dessa celler i århundraden betecknat slutmålet för skilda män- öd den tysta skådepl livsdramer i nått sin . okända Vid avskedet räcker den gamle munken mig en bukett violer 'och önskar mig en lycklig resa — ut i världen. EN öl Ar 1215 uppläts San Damianus helgedom åt klarissinnornas orden — en systergren av Franciskus sam- fund — orh här berättas ännu mån- ga fromma legender- om denna märkliga kvinna, som det säges att försakelsens predikare, älskat. Hon hette Chiara — eller Clara — Schif- fi och tillhörde en rik adelssläkt. En gång hevistade hon en maske- radbal tillsammans med Giovanni begäran avklippte det gyllne håret och iförde henne brödraskapets dräkt. Chiaras föräldrar sökte vin- sin tillflykt till ett benediktiner- |; na orden, som visar mig kyrkan. Hennés per- sonlighet hade' en trollmakt, som ingen kunde motstå, En gång hade saracenerna infallit i Assisi, och he- la: staden - tycktes tillspillogiven. Men Chiara trädde helt lugnt ut på en loggia och talade till de vil- da krigarna, och en sådan kraft låg i hennes ord att fienderna drogo sig tillbaka. Hon bar himlen i si- na ögon, och mot himlen kämpar man förgäves. > En kväll går jag till den heliga Chiaras kyrka, just som. klockorna ringa -angelus, En skara, nunnor kommer emot mig, och en av dem frågar mig, om jag vill se helgo- net. Hon förklarar, att'under skett med stoftet, och att det i nära sju hundra år trotsat förgängelsen, '.' I en nisch bäkom högaltaret, för- sedd -med ett galler: av kon trikt järnsmide, vilar Chiara i en glas- kista på en bädd av vit sammet, Det är den 'höga bergluften, som mumifierat och bevarat liket. An- siktet är som skuret.i svart trä, men ändå sällsamt levande, med en mild, ädel profil; och händerna, som ligga i kors över bröstet, vittna än- nu i döden om hårda årav arbete; Nunnorna berätta att Chiara ald- rig mer än en gång sick återse den älskade, sedan -hon vigt sitt" liv åt Gud, Det var när han var död! Då köm processionen med hans lik för- bi hennes. kloster,' och som hans grav ännu” "ej var färdig; beslöt man att övernatta'där. Så bars den man, som fordom "var Giovanni Bernar- done, in'i en av salarna, och he- la natten: vakade Chiara Sciffi vid hans bår. :. 2 : ” Först 1926: då man firade 100- årsminnet av Franciskus död, ble- vo både kas och Chiaras sarko- fager öppnade; I Franciskus 'kista fann man "bara hågra benrester. ”Men Chiaras stoft hadé den gode Guden bevarat. Han 'ser i nåd också till människornas jordiska kärlek” slutade en gammal nunna, SAMAANAR sin älskade, som nu kallade sig Hon ' hörde honom ta , | föredöme; Sedan han förvissat sig om att hennes uppsåt var fast, för- under: 1961 Länsstyrelsen har fastställt länete' indelning i taxeringsdistrikt för 1961 och förordnat ordföranden, krono=. ombud ' och taxeringsassistenter ' & personer, som i år haft sådana upp= drag, har erhållit förnyade förord- de- han henne palmsöndagen till den lilla kyrkan Santa Maria Par- | tiuncula, -där -han .själv' på hennes na sin dotter tillbaka, men hon tog kloster, där systern, Agnese, efter en tid förenade sig med 'henne. Många fromma kvinnor slöt sig till de båda, och efter någon tid upp- drog Franciskus åt Chiara det nya samfundets ledning, som hon behöll till sin död. S:ta Claras klosteror- den i Stockholm bildades efter den- i de fall, då på grund av inkom- na avsägelser m .m i. stället ut- setts bl a följande personer: Civilekonom Per Lidenberg, "Jos" hansfors, till ordförande i Oskår= ströms köping; assistent O Jonsson, Halmstad, till kronoombud. Ä Sima kronoombud i "Torups kommun; förste landskanslist Thorsten Hen- Olsson, Köinge, till kronoombud i > Vessigebro kommun; stadsbokhålla= re ' Erland ,Gurman, Varberg, till — Den heliga Chiara var en un- derbar kvinna, försäkrar munken, kronoombud i Varbergs tredje dist= -: rikt; landskanslist Bruno Ronner= . sjö, Halmstad, till ordförande Tvååkers kommuns första distrikt; i Träslövs k ses senare; landskanslist Lars Tegn- hed, Halmstad, 'till kronoombud "i Lindberga kommun; stationsinspek- tor Gunnar Bergdahl, Varberg, till ordförande i Verbergs fögderidis- trikt; taxeringsassistent :i samma distrikt utses senare; ordförande i Veddige kommun utses senare; Beträffande Falkenbergs, Laholms och Kungsbacka städer har antalet taxeringsdistrikt utökats. .I Falken- bergs stads första distrikt har för- ordnats tullförvaltare Henning Bru= ce, Falkenberg, till ordförande och skolassistent Carl-Erik Christians- son, Falkenberg, till kronoombud. Andra ; distriktet " är oförändrat. I". tredje distriktet (del. av: tidigare första distriktet) har förordnats till ordförande förste taxeringsinspek- tören Anna-Lisa Johansson, Halm- stad, samt till kronoombud lantbru- - ; kare Åke Persson, Falkenberg. Till ordförande i fjärde distriktet för särskild fastighetstaxering av samt= — : samma års taxeringsnämnder, De nanden i taxeringsdistrikten utom SS Börje Hermansson, Halmotadr till. gård, Halmstad, till ordförande i - Nr Harplinge kommun; fabrikör Arvid -: uta liga fastigheter i staden har för=" . ordnats stadskassör Erik .Gustavs- . son, Falkenberg samt till kronoom= bud byggnadsingenjör Gunnar An= berg, Falkenberg, I Falkenbergs femte distrikt för taxering av rörel- seidkare m fl har förordnats till "| ordförande landssekreterare Torsten , Segrell, Halmstad samt till taxe= = ”taxeri Nils Bäckström, Falkenberg. I Fals + | kenbergs fögderiaistrikt har läns.': ... arbetsdirektör Göte Elmér, Halm= :'" stad, förordnats som ordförande. I i nämnd dist« rikt utses senare, = . " Kungsbacka" fögderidistrikt hat uppdelats: i norra och södra dist- . riktet.: Till: ordförande: + nämnda , distrikt. har förordnats distrikts-" - - överkontrollör Ingemar Bergstranér .. Kungsbacka resp landsfiskal Tor- kel Norén, Kungsbacka. Taxerings- assistenter i båda distrikten utses Senwe, , TAHOLNS TIDNING — tidningen för sydhallänningar — + F
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.