A 1. upphovet till "de kalla kilget." - den. runt: satte” likhetstecken krige Det" är. tänkbart; att: del" s ta 2 Kd | sex” huvudorgan!” Den beskrivs i ; . önskvårt ätt ett- organ skapas som "församling. år -1959 var en.:av' de .Tugnaste . i: ;världsorganisa- -Generallför- tionensg > historia.” - samlingen : år 1960: blev däre- not en 'av' de stormigaäste.' Vid ' årsskiftet. 1959/60 rådde '.op-. > Himism. om "utsikterna; till 'en ” avspänning i det kalla, kriget : medan vid detta" årsskifte pes- ' möte bakom oss? Pasta « simismen synes ha ”överhänd. ' Jämför man" från dessa. 'ut-' ” gångspunktér "världsläget av. i dag, med det. världspolitiska 3 ”dJäget. för ett år'sedan. ser det « ut som > om .: motsättningarna skuile '- ha: skärpts .'allvarligt.' ..en-mtveckling, som ger nästan ; Söm'-slutvinjett ' över : 1959"-års: - - storpolitiska - händelsutveckling - ätta. bilden munism'' och: demokrati : sant :.skulle. man kunna, av” den fryntlige: Chrustjev skakande” hand : "med 7 Eisen- . höwer' lefter "deras "samtal st "Eisenhowers; jaktstuga Camp -. avid: > Vill man på: diknande i ” man, "ställer. in "detta enbart ur den synvinkel som: dessa båda > ; På: den; frågan s | drönhar: kring! det: topp. " som-på "våren: 19850 sku de. båda : -smäktblocke - överrens - och »1ö + problem;"s som -, - Den /allmärina "opinionen ' vä nia PNåtonernas" "general” : läggningarna . wid . detsamma |: hade "strandat. Tror” någon: att " världsläget. i dag: skulle... ha :varit lugnare” och mindre spän- ningsfyllt: än ;'vad det: faktiskt |: är, om vi: -hade haft misslycka- |; de förhandlingar vid ett. topp- "Vi befinner. oss, i.en period, som" karakteriseras :'av: skarpa - brytningar mellan. olika - ideo- logier: och ' maktpolitiska ' in- "tressen.”'. Samtidigt." 'genomgår naturvetenskapen och teknikén vindlande: perspektiv på fram-. tiden. Kampen. mellan ? "kom- .kolonialfolkens ; frigörelse : "har varit. de dominerande inslagen 74 - efterkrigstidens : historia -hit- tills. Den : politiska oro; som salstrats "genom" dessa; 'motsätt- för I inte a uppge TROR om "Éred- liga lösningar, av: "de: problem, der: dét kommande året skulle "samlas: till ett toppmöte, vilket cv v Visserligen - -kan, 'vara', möjligt men dock; knappast troligt,” så de :,träffas'” Personligen oändliga. : I Kring kulle i betyda mäskligheten. . frontfi ändringar det. "Kalla ” Tnternafiorielta dömstolen I Haag utgörs. ett av Förenta Nationernas i FN-stadgan såsom "världsorganisa- "> tionens främsta rättskipande organ, och.:man har givit Jutryck åt för- " hoppningen ' att betydelse - skulle komma "att bli. större . än - dess : :föregångares, den s.'k.. mel- lanfolkliga — domstolen i. Haag. . Denna förhoppning här inte, helt slagit in även: om man kän peka på flera avgöranden av stor be-, tydelse 'som träffats vid domstolen, såsom t, ex; viktiga principfrågor li av". prejudicerande 'betydelse . för folkrätten. Domstolens oumbärlig- het såsom ett intrument för fredlig avveckling äv internationella itvis- ” tigheter blir dock alltmera allmänt erkänd. och dess ) gr att :b; ga. på, framhåller Hilding Eek'i en liten "handbok om; detta | ättskipande 'organ, or FN:s ; vilken ”nu: utkommit i Utrikespoli-: tiska-"institutets' broschyrserie' ”In- ternationella'. domstolen” '. politikens dagsfrågor r:12,7:1960), vari en översikt 'ges över domsto- len;' dess bakgrind, utveckling, nu- varande. verksamhet." och.! framtida betydelse.. ,, Framställningen 'kom- pletteras med en intresseväckande > och klargörande översikt över det :S / inter Ua , skilj historia. samt. med en exempelsam- ling över : viktigare" avgöranden, fattade . av” internationella ”domsto- len öch dess föregångare. ' Broschy-' ren "kan rekommenderas : alla 'som har" succesivt . kommit. att utvi "betydligt. Det ter sig 'som' Y "hög: grad kan: fylla funktionen 'som en över- instäns .i ett samordnat :interna- tionellt "rättegångssystem.. - Interna-. är « rade. för; denna: viktiga mer . ännu hög. grad : förbisedda del. av.:det nternationella. fredliga samarbetéts » fält." Hilding: Eek: INTERNÅTIONELLA |' « jVärldspolitikens mn 1960. Rabén ; "DOMSTOLEN: tionella domstolen i Haag erbjuder " Revolutionen: på Kuba .. och . Castro-regimens "upprättande har > kommit att. väcka en - betydligt större ' internationell uppmärksamhet än vad som är vanligt med politiska ..omvälv- ningar i den: latinamerikanska världen. Anledningen är natur- "ligtvis främst Castros tenden- ser att föra en östblocksoriente- ” rad politik och de farhågor man därigenom börjat hysa i.väst- världen :att Moskva: är' på väg att skaffa sig ett brohuvud vid tröskeln till Förenta staterna. Denna aspekt har, i så I hög . ;grad "kommit "att: dominera: synen på ” Kuba : och ” Castros ..regim att bedömningen blivit ensidig och Hä "män «fö rbisett . som andra faktorer "grad .. borde vara: värda uppmärksamhet. Den .CASTROS KUBA 2 lunda'" en annan. "och djupare innebörd "än : de : flesta vandra ningarna i- "denna'; "del. avavärlé den. Det var en "verklig - folk- rörelse 'som,: förde . Castro sz till makten och: hans rvegim- innebär inledningen - till. en” social 'och ekonomisk : omvälvning "av ' det mest: genomgripande slag — en få : ännu: oanade . - konsekvenser för hela Latinamerika och som inte; minst tycks" komma att verka som! ett. kraftigt incita- ment till: en. radikal: omläggning av. . Förenta. staternas politik genteriot de” Jatinamerikanska Dessa. och andra aspekter" p; problemet" Kuba: skärskådas : av dra den' slutsatsen; att om det i — hade: kommit: till" stånd :över-|. ” (Världs-' talrikt förekommande. -omstört- ; omvälvning som .kan :.komma att |. ej, ostraffat utebli, "det kom senare j att utföra sitt kraftprov. Alla arran- att yppa sig på ett dramatiskt vis. Hittills hade dock förutsägelsen gått |" efter beräkning och så kom då änt- ligen dagen då stutarna var färdiga ner.” Å Ihar? enligt sägnen kyrkans plats blivit böstämd: Cgenori att man ns” även: en sägen iom”, "kyrkans ingklocka' som torde 'vara mindre. känd. Känt är: dock hurusom : trollen i: dylika samman- hang baft sitt, finger med: i "spelet och så. har det troligen & även . varit i följande sägen: « v "PDet "var, sen « : Bång för ;många, många. M sedan : när iringaren v i Krogsereds. kyrka vär, på. väg .upp i törnträppan, för att kvällsringa som att någon kom tas- honom: Han: :stannade men upptäcka någon. Han han höra ett sus' och fick se klö kan försvinna ut genom tornluck; rakt ner i den: intilliggande Ljun sjön. in har Du inte'å | göra”. Samtidigt ån fortsatte uppför,” men fick då höral- :Nu var goda råd inte betalda. met. den tidens gångbara -. mynt. » Hu skulle man få upp klocka En klok gumma efterskickades. "Hon hade sitt recept redan klart. På , den största gården i socknen skulle ett par stutar uppfödas, för" att. sedan när de blivit tamda dra upp :kloe- kan. Ett ovillkorligt krav; var, dock att stutårna :uppföddes med enbart sölmjölk. Vs s I gården fanns det en "ung piga som var litet slarvig av sig och när hon 'en gång satt och mjölkade' iap- pade "hon i mjölkspannen varvid 'eh del'av mjölken rann ut. Pigan fyll- de, då ut'spannen med: vatten och gav den ena. av stutkalvarna därav, men' nämnde ej. ett. ord. där rom till sitt husbondefolk. 'k |sereds kyrkklocka var" och förblev 2mang för klockans upphalande ur "at våta elementet voro undanstö- " de och så sakteliga började stu- -' . tna- att dra och hala in på kloc> "nn. Och plötsligt syntes denna i en, var obeskrivlig, -Snart skulle sockenborna få sin kära. klocka till- baka. och deh . vigda malmen åter ljuda ut över bygden. ' - ce "Men, så plötsligt hände något som kom alla att skrika till i förskräc- kelse. Som genom 'ett trollslag vek sig . benen "under - den ene. stuten som "släppte det tunga taget, vilket gjorde att den andre ensam ej kun- de klara ansträngningarna, Klockan började nu åka tillbaka öch till sin sorg fick sockenborna "bevittna hu- rusom deras klocka, som de nu en liten stund med egna ögon fått skå- da, långsamt försvinna i djupet. = - Följden "av" den: slarviga - pigans fusk : träffade sockerborna :: hårt; Trollen;” eller "var det kanske Näc- I ken, hade återtagit sitt rov. Krog- attenbrynet. Spänningen och gläd- SS ed 1 . 1 borta och har, aldrig sedan, åtlerfun- nits.” "För närmare femtio - år sedan skölle det bli vägdelning i en by i Krogsered. Vägdelning har nu en gång aldrig varit något populärt på- hitt, .så var, det väl'även här ty de flesta byborna” försökte på alla sätt förhindra att någon vägdelning kom till stånd. 'Så var där en n markägare från en annan by. vars ägor berörde vägens ena slutpunkt en mindre sträcka. [Någon vidare nytta kunde han ju ej ha av vägen, men om han begär- de. bra "marklösen kunde kanske delningen" N förhindras, menade de ovilliga byamännen; I den avsikten uppvaktades markägaren och del- gavs deras, som de trodde genialis- ka förslag, 'som "motvikt till sökan- dens' vägdelningsplaner,'. Utan att varä 'säkra ' på markägarens 'med- verkan trodde de sig likaväl hå ho- rom "på sin sida och avva ektade så sammanträdesdagen. Denna kom så småningom, och förrättningsmån- nen framställde där de olika frå- gor .som hör till. en vägdelning. Så ställde han då frågan till den nämd- de. markägaren vad, han ansåg sig 1. T urkiet ISTANBUL (TT-Reutet) Sju personer hängdes offentligt i Istanbul och andra turkiska 'stäs der under de två" gångna, "dagarna, De hade dörats ti till döden för mord, Ytterligare Sex personer skall av=.. rättas offentligt i inom den. närmaste tiden.. . 2 : : Omkring 200 000 Personer bevitt-'' nade avrättningen i Istanbul, I Si- vas i östra Turkiet hängdes en 35- årig kvinna. Det var första. gången på 30 år som en kvinna avrättades i Turkiet. na z hans mark. Mannen - som. -hade en imponerande kroppshydda reste sig och framsade det'enda, men för vägdelningen avgörande ' ” ordet: nn ”Gratis”. Det var några 'snopna och mindre självsäkra byamän scm sedan fick 7 foga sig i vägdelningens fortgång vilja ha i ersättning för intrång på 1060 kan för | ett” må kesdatum: i dig stat” Det:blir : den största 'sta-, ten' i: Afrika med er areal, söm är: drygt "två gånger. Sveriges ' "och olkmängd på över. 35 mil joner: mm iniskor. "varav endast, 12.600 so Två tredjedelar E "befolkningen "bekänner sig till is: lark!. en del' kristna fi och: res: ten. är" hedningar.” SiS < - I fram mot oävhängighet: Från det stått att. föra” sin: regering genom dem.' Detta har fått till fölid, att emirerna med en viss misstro -sett hället. har? t "0. m./ ibland fram- håll; "Nigeria . inte: ännu skulle. vara moget "för .självstän- tishet.. på grund av sin under- utveckling. ”- PT "Landet skulle ju då komma un- der ' en: centralregering;: som un: dandrar "sig brittisk kontroll;: och emirerria menar, :att- detta” skulle kunna” leda' till 'alltför :stor” domi- :» Nigerias : kust. började, koloni. seras redan på "1400-talet av por- iserna,' men. "de stannade länge örjade regeringarsåd »huvadregionerna = Öst: zott förhållan.. Svå righeterna nigeria' å 'ena' sidan samt - Nörd: nigefia å:den andra. 1 norr härskar mul ammedanska teodalkerrar med? AA Tre representanter Hrån-Nigeria .i titeln av emirer; och dessa har all' «. tid och:intill sista tid kraftigt be- kämpat alla sociala och kulturella 1 Teformer:;-: Som ”mubhammedaner - har de bl. a. hyst stark misstro till älta. kristna missiorisskolor. och ” därför vägrat låta barn, uppfostras i dessas 7 Trots den koloniala ställningen har « dessa, ' emirer aldrig blivit "några "egentliga marionetter. De har i.stället ganska väl hävdat siv :: Och britterna har å sin sida för! g öst. och: Väst- Nigeria. som Idrig tillförne skådats i London, dit de kommi sens. i Lancaster. House... näns : från de" södra” provinserna, där ' den "intellektuella ; jutveck: litiska "studier. tills han 1936 återvände till" Nigeria, där 'natio- nalismer då börjat få stor sprid- ning. Han visade sig vara en stor ' folktalare och blev snart en bland kolonins' ledande. Han utsågs 'till premiärminister i Östnigeria i slu- tet av 1040- talet, - . Tidningskung och bankte — skandal "Han: byggde u app en tidning kedja "och "skapade en rad företag , och banker. : Hans hänsynslösa metoder 'i både politik och affärer väckte stor uppmärksamhet. 1951 lingen nått längre. Redan ”nu' "dö mineras administrationen av folk frå. de” i södra: sprovinsern Alltså Förhållandet till de vita är bättre." Tendenser' till rasmotsätt- I ningar " har: visserligen ” förekom" mit; men de. har aldrig blivit någ- ra” större problem. Invandringen till. kolonin. har : noga. kontrolle- rats 'och. vita. har. förbjudits äga jord "De "svarta har : majoritet i dighet. 2 Jalla organ, som deltagit i styrelse. :vDeni, inre, politiska kampen ii Nigeria i får. sin särskilda: karak- tär genom "de. tre - rivaliserande partiledarna, zav;- vilka .. Nnamdi Azikiwe; som är president; i Öst: nigeria, är den mest färgstarke, och man, är: frestad,' säga, . mest fördomsfrie; Han går allmänt un lädda otroligt färgrika dräkter it för en kon Partiledare av Kungligt blod Han "är: stammar på mödernet +trån /en kungadynasti inom ibostammen: brittiska kolonialförvaltninger och ”Zik"” som: fått: sin fostran:i en kristen missionsskola gick. «till. en hörjan samma väg. > Han. vistades sedan er tidi han "ander. ett Dar år ägnade sig och ytterligare. pu sminstone Hans far blev. kontorist inom den. London och på Guldkusten där träftats : ställde han” en "offentlig brittisk undersökning visade, att- ”Zik”,: använt .stats- medel "för-att' sanera. en "av"sina : banker, : Detta - lyckades ; honom just i "den dubbla egenskapen "av - premiärminister "och "bankir... JZik" lät? sig inte beköm- B, N N stark” hans. ställning bland folket ' var. :Han' och hans parti, fick stor. måjoritet.” i j Puritansk opposi ionsman ” | -Én mera europeiserad person: . H ren skandal; när 4 och lagliga handläggning. ' . lighetstyp är den: 50-årige pre- - miärministern i Väst-Nigeria Oba- femi,. Awolowo, ralt - sinnad. Han har - juridisk examen och gjorde" sig på sin tid i London; känd för. sina intensiva studier : och sitt' puritanska' lev- nadssätt,: Han ' är absolutist - och hat: röker inte: Har: är metodist och "har varit red ktör för en fri kyrkkig tidning.:, - Sitt: ”sktionsparti” har ban byggt : upp: enligt ; demokratiska ; nornier, och har; "gjort . kraftinsat- ser. för. att bryta den 'feodalistiska regimen i norra ' regionen.: ' Han skulle. helst sej att de tre regioner: na omvandlades till 'sex förbunds- stater med en federal och er del- statlig administration” som .åt- "till någon ”del skulle minska”, "problemet . med” stam- plittringen. : Awolowo” gjorde « stor "succé, "då ban, vid senaste' valet i december 1959 introducerade: helikoptrar i : kampanien. Med dessa for han till . olika" provinser . och höll, sina tal, genom : fick: :han'; jättestora åhörarmassor;' för. det-”var” många "I det inre av. landet, som inte kän- de till sådana finesser: Det gjorde ett mäktigt. intryck: då" han” steg | ut liksom. kommen från skyn och . gav sin: förkunnelse. - Partiledare med sikte "på Mecka TNA Der tredje - av” partiledarna är: Sir Ahmadu Bello Sardauana av ädd 1954 och: här: |Sokoto. Han "skiljer sig. betydligt från'.d" två andra” Hän är 'mo- hammedan och ällhår en "gammal aristokratfamili ” Han” représente- rar. feodalismen "norr "men sedan han. blev premiärminister har han ofta besökt Europa” Han har ock- :å vallfärdat” ill Mecka N : den. , överenskommelse "som mellan: britterna. om Ni- nerias - självständiehet . förutsä itts. att der: nys staten skall vara, en politikens" dagsfrågor : Kuba”: > Författaren" upp :" bakgrunden . till. Castro- revolutionen ' 'samt . analyserar den" "utveckling ' som fört den å | kubanske ledaren. från en nära nog enstående popularitet i; så- ”Castros . skisserar Göran :G Lindahl i i en/nyutkori- kubanska. revolutionen har: sån men: brosöhyr- i serier - Världs- väl Förenta staterna.som La amerika: till. .en- mer eller min- nästan: all amerikansk: "egendom dre - fullständig isolering på. det västra: "halvklotet, En: översikt ges över regimens inrikespolitik, vilken på det ekonomiska om- rådet främst dominerats av jord- reformen och den uppmärksam- made statliga . "expropriations- = | politik som bli .a. gått 'ut över :som » närmaste skulle. kunna betecknas som libe-- federation "som tu och. med re gionella ..självstyren. Det.. skall finnas ett" tvåkarimarparlament. ” Den: 12 december 1959 var det allmänna" val i" Nigeria. ' Valet, ut- föll, så, att generalguvernören. Sir James: Robertson anmodade Abu- vakar Tafawa. Balewa 'att bilda det. nya - kabinettet fram till fri- görelsen” i ' oktober. Han är från norra : regionen, .men hans "parti "Nordiska fojkkongressen? anses stå på vänstra flygeln 't nord- regionens politiska liv: K ale I förb geringen ; Som: han inte ' kunde 'få 'tram majoritet för egén del' bildades en koalition med ”Ziks” östnegeriska parti. " Anmärkningsvärt. "är, att "Zik" "inte själv kom” med i för- bundsregeringen ” denna". ” gång. Awolowo. och hans parti, bildar oppåsition. . i Dr. Nnamdi Azikiwe - känd som dr Zi : självständighet och ses här i europeisk kostym tillsammans med sekreteraren i nationalrådet för Nigeria och . Kamerum, Ahmed: Saad Lungur. Vt ME - kämpar för Nigeriai förklarat; att Nigeria också "efter - frigörelsen "skall stå kvar inom ' det brittiska samväldet. En viktig ” uppgift i den nya staten blir att +; se, till "att -minoriteternas rättigs heter' garanteras. Så här'det över- enskommits.. En” annan -tråga gäl ' Röster har höjts för att: detta om- råde - skall, - anslutas; till franska Kongo, som bildar självständighet ” . sammg..veva.. Beslut om folk-" Jänds största ”kronkolori. I När nu - landet "träder från som” ”slälvstän- = digt, "måste "det betraktas ' som ' en ' stormakt "på afrikanska kontinen-! än Ghana; som hittills gjort an- språk "på . ledarskapet, bland! de; svarta nationerna: : ”Abubakar Tåfawa 'Balewa , har: i Jagar en Öland — ett c av de marina: fartyg” som skall + bedriva ö ” ningar i främmande farvaften. främst” då: Medelhavet, i början, av N . vin nästa ån - | ler den östligaste delen” Kamérun, >, på ön; Boträltandd Castrorege- ringens anknytning till och be- roende; "av kommunistblocket antyder . författaren”. att. många observatörer i väster har. en tendens att. måla situationen i för. mörka färger även .om "det naturligtvis finns all -anledhing Ingenting tyder” | bundstörvanter na; Den på. att "Castro sikt : åtminstone för närvarande skulle hit vara kommunist, och' hans ställ ning, är :sådan att han .med sä- kerhet; skulle. ha , folket : bakom sig! om” han ” "skulle välja att: bryta "med "de kömmunistiska att se upp, med... «utvecklingen: skriften som är "den enda över- föreligger. på [kan livligt: rekoramenderas, - Göran G. Lindahl 'CASTROS ». KUBA. ;Världspolitikens dags= - : "frågor nr 11, 1960.' Rabén & . In Sjögren. NN lilla svenska,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.