ryvYd FYFTPIVEYFPITYTYTYY YT VY YT revs VT ve I TT ” YYYrev Eee vv vv vryvereeyvvevYYrYYTVY rerveyrYerYYYYTYTYYFYTYFVeFEYFTYVYYYY YET YYYYVIYSYPOYYVETA vYYrrYryrYY " d N 4 reyvyYtYeYTYrYvY vyvyrtYryvvereyyFeEeYY FYYSTT i , Onsdagen" den 4: januari :1961 ” blev också sådana karlar som Då=" or Frlspråkighet” är som känt en dygd i Dalarna' och fråga är väl” om inte dalfolket tar priset i den . na dygds utövande. Denna orädd-".- het får man nog :säga att landet haft mången historisk nytta' utav och "orädda och frispråkiga "per-' ; soner trivs dalfolket med. Därför » niel'Buskovius och Petrus Helsin- gius populära präster i Dalom. .« Den ' senare > var hälsinge och ” ' född 1592, Efter. sina utlandsstu- ” ter - märkes fer dier — bland hans studiekamra- sådana kaxar som Georg Stjernhjelm och Jonas Co- :Jumbus - — blev han först lektor” i "Västerås. Därifrån kallades han Hun Mora för att där bliva 'själa- ryktare och detta kall skötte han . "med" sådan pondus att han blev känd över hela Dalarna," ” rättframma språk och sätt förde "honom sedan till Falun, som kyr- ' "+ koherde i ' denna ' provinsens hu-. . vudstad, Här rumsterade han vär- re med kyrkbygge, skolväsendet" "och staden i. övrigt att han fick hedersnamnet ”Mäster Per”, i 'x' Hos drottning - Christina + stod -. han. högt. i gunst, ty högstden-> mma var omåttligt road av präs- reprisen: med att säga! ”Här 'står: jag” och skall värma upp. den > kål'n, som Jag kokad irmid= , En gång predikade han" i "Falu kyrka, då en män 'kom. in, uts -Hans' , sd bevare 058, sade präste öppna" ärmar, "band och" grann- låt. Mäster: Per utropade: ”åh si, hur fn har farit fram med den där karln, hur han slitit och ri- vit; honom: : Gud = bevare ifrån'en, Ta och le ut'n” :"När drottning Christina: Å Falun skulle hon naturligtvis ”1o0> "gera ' hos kyrkoherden. 7 knähund fick knalla omkring på bordet bland fat och karotter och hovmännen = fjäskade: :: unden kött — eller:stek”, o sv. : Mäster . Per" tog.: hunden” i nack ZBehagar - "hunden: spatsera på: "golvet? . När jag: var. : hund, fick jag” ackert 7 Peter. Helsingius - "avled sörjd och saknad av dalfolket. "Visste: Ni det? När en amerikansk privatman e en dag 1947 flög med sitt plan ett styctl4 ke öster. om Klippiga, bergen ' såg |. | han «en rad egendomliga, föremål 3 .j iyga ut och in mellan topparna i vt = S Jag vilt gärna ha en bok som fer en klar bild av världssituatio- helst med lite foman-. Fen i idag ik il = Vem är det som hisset på : det där med " "de långa” hakon- Rernas. nan" egentligen? "Det avta en + bankett: i i "höga 'och ” döktorala sammanhang, var och när kan" göra detsamma; och den ber römde” vetenskapsmannen 'höll en kort men synnerligen intressant för reläsning i sitt ämne, Efter den rik- liga . förplägnaden "med. -mat ' och " dryck kom en av honvratiores fram till professorn och bad hönom när- mare förklara. en .av de mera in- vecklade: punkterna i i talet, Professorn, ' som, märkte " att |: champagnen vid detta. stadium ute? . slöt ett jamtal på liskutera saken. vid ett an- nat tillfälle. INA ” — Ånej, professorn, svarade lek- mannen bestämt, - var ' hygglig och . förklara saken "riu, När jag är spik .n "er. skito, "den inte. intressera a ringde” in det' nya året Näste "Ja ” pulära. väster. De såg ut som flygande te- fat.” HS Pa | Därmed "hade" r 20:e. århundra- dets” människor, : nyss skakade av flygande bomber -och atombomber, öppnats ett nytt fält för oroväckan- de” spekulationer.; Det dröjde .inte (heller länge” förrän ”flygande"”tes fat” 'inrapporterades från: världens alla: hörn; > En 'av de märkligaste händelserna” "inträffade- 11-juli 1959, alltså. tolv år efter den första cen- sationella > observationen; ' Två pas- sagerarplan på väg över Stilla ha- vet men på flera hundra" engelska mils” "avstånd från "varandra, båda förda "av två erfarna piloter, rap pärteråde en fantastisk syn: 'en Tad vita ljus som rörde 'sig med ofant- ig hastighet. Amerikanska' flygets "Tavdelning "för: Oidentifieråde Flyz gande” Föremål (UFO) förklarade efter en ingående -undersökning att de fyra piloterna. måste. ha sett en s .k' bolid eller eldkula, en stor me: teor,” söm lämnar , en usstrimma I ttyrd "enligt tidens” möde "med |]; Hennes] ”Behagar” ” rapporter. ve Dagens. rim— " Förutsägelser om 1961. "Vad skall det nya året bjuda på? Se där ett spörsmål, «som till oss H man Tiktat. Nog har vi förr om ett och annat diktat = cc. "men blott om det som hänt vv skrevo då. vad kan ar väntas i det nådens d som vi har startat just I dessa i "dagar? ' En sommar väntar oss med grös na hagar, om allting löper blott i gamla spår, sea ÅA Snart samlas" riksdans folle, vi ” förutspår” till djupa rådslag för vårt. folke< :- hems lycka, "det. redan: antytts att man ämnar för st trycka” i | popperspengar en miljard i i vår, sånn de tuva sommardagars och 1 ljus : skall kommittéerna” vid landets" M stränder ', utreda vad till allas bästa länder "emellan badandet i vågors brus, är” blir. snö blir marker : i + orka att Vasaloppet. gå. : "Om vi ; för "torka et blir det föga regn i sommarns d Vol NE blir det inte'så så blir det si: detta är för. resten; «ganska sig” och” ibland" springer sön? Ider”med en knall. ”Fenomenet be- "| tecknas av astronomerna som täm- ligen ' sällsynt. En av de fyra fly: garna lät dock inte övertygas utan ansåg att han sett ett flygande te fat.” ;3.Sedan- 1947. har tll "Amerikanska flyget inrapporterats inte mindre än 6.532 iakttagelser. Höjdpunkten nåddes .1952 .med 1.501, då en serie av falska radarblänk över Washing- ton : satte” igång. en. lavin av nya ste "det väl 'i alla fall'finnas. till dessa... fantastiska spekulationer kring "farkoster från” främmande planeter 0-s v. Jovisst, svarar över- | stelöjtåant Lawrence. J Tacker, söm inom amerikanska flygvapnet syss- lat med dessa fenomen och nu'skriz vit en -bok om dem. I"régel är. det fråga om ovanliga väderleksförhål- landen: Om ett lager av varm Juft ligger ovanför ett kallt kan det lyf- len, där den rör sig med rakethas- tighet, Annars är det mest" fråga om väderballonger, ' stjärnor och ”me- teoriter." Många 'tefatstroende 'gör emellertid gällande att'flyget .vet mentin på ' all sorts hemligstämpling emellertid - "att "ingen. ansvarig astronom; någonsin observerat eller I lyckats fotografera & ett' flygande te- fat.” fa "Nä Stockholins 7 Higgins” Kille samtid: sons ”Nyårsklockan” ; terns. scen; My. Fair. La Vär rade dås sin 603:de. "stjärnan Sfick” "förresten en väldigt fin julklapp = en "röd liten bil. Der /lilla; gamla grå gav hon med varm. hand till sin mam- . Folk "fyller år till höger och vi ter. TV:s "Åke" Stärck' passade" på | :Jatt fylla 40 häroridagen; Händelsen celebrerades med ' ett 'barty' i äkta gamla-stans-miljö ho: besökt ”—-. "glöms. inte i” brådras- | ket av dem som' var, där. " Ett”an- nat födelsedagsbarn är Siw -Målrn- kvist.- Fyllde 24 på själva” nyårs- afton. Det. var. förresten den 'enda dag skön Siw är ledig under hela nästa' år. Men how har-verkligen' gjort avsträngningar för att. få' ha den dagensledig. Närmast på pro- grammet: står | annars. en . turné ärlig och” öppen ” mot pressen än Fatt gå: och förtiga och gömma på | saker. och ting 'när Birgitta förlo- vade stig. Den presskonferensen -var mm synnerligen trevlig tillställning inte: bara för pressfolk, det kan, vi "garantera; Den utvalde ä& är man. nen som räddade pianisten Doug" [las Home-historien från att bli re- na "fiaskot" nämligen. greve Gösta Lewenhaupt”; "På tal om PR kommer kunc gåbe öks- "och. regalskeppet Wasas ördentlige Hans Blenner. att ägnä sig åt annän PR- verksamhet. Det handlar 'om' bilar. I hans' stäl- le kommer ' kaptenen 'J. Ellsén 'på marinens pressdetalj att' ro i land ]kungabesök och fortsätta med rädd- ningen av Wasa. På tal om det ja, så hör vi från' säker källa att den utlovade dragningsdagen på ”Wa- sa-lotteriet” alldeles. säkert kommer att' hållas, Dagen ”D” är den 30- sista januari och ,det är inte mån- ga. "pengar" kvar. vid det här Ja- get. Cr - Litet 'så här i efterskott skall: vi avslöja — — kan vara bra idé till näs- Perzons omgivning sannerligen får i Skåne. Vissa amerikapl finns T också, men när de” skall realiseras" vet. hon inte. a " Carina ”Loffedotter” Ahrie' skall hoppa in på Nya” Scala 'där hon. skall ersätta :Barbrö Hörberg som natts stoet , "Lagom 'till nästa ”prinsessförlovi- ning vem det :nu-blil? har sig en' egen PR man, Man äg tyd- grevinnan Clarisse i i ”Kung' för en Fungliga slottet ' äntligeh skaffat originella presenter. Pia fyra år får en bil, ”Tjejer skall vä! också kun- na'leka med bilar”, sa han! En an- nan flicka — systerdotter —' fick Ten autografalbum som morbror gått och burit under armen de sensste derna. "Alla bek har fått skriva i' boken som till slut N Jo,:jo. Förresten 'reser han 'på se- mester till” Spanien" —' Teneriffa — la-Bella h Jan Gabr jelson,” "ornelia |ta en strålkastarkägla upp i him=' mer än 'det vill ut. med, Bästa de-” fx jul — att: barnen i 'Svenerik | NS innev" ett hundratal ”kalasnamn”, |. éndera dagen "illsammanse med Ul- i Offenbach är inte bara en seriös kompos . Västtyskland där man tänker på unga So, man åstadkommit av utrangera » utan också "en stad i i. Ru leklust, Det här tiget har e cptoppsrör. Kul idé! "Det" nya året . spränger fram” vm ' med höga, stolta steg, + "ös vid klockors dån och mänskors - At ATA glam "> : : på översnöad tegirer > Precis ”så' kanske man ”inte' kan säga att januari — "Torsmånaden — möter oss, men så' skall det egent- ligen vara nu när vintern står på sin höjdpunkt. I stället är det fort- farande dystert och mörkt och snö- blandat regn för det mesta utom i norr där" mån: hår frost och snö- vinter. Men januari är 'likvisst in-' körsporten till: det nya året och det medför. alltid: en "del förändringar, förnyade förhoppningar. 'och - för- väntningar,: Man byter almanacka och sorterar nyårsräkningar, betå- lar amorteringar och räntor, avver- kär”en' del julkalas och dansar ut jalgranen:':--Sédan” är man inne, i den gamla trallen igen: : :Januari representerar likaväl som december; det. långa vintermörkrets enslighet.' Dagarna ; ökas , endast långsamt '.ocI gradvis. Enligt Bon- de-Praktikan är januaridagen i me- deltal endast. 8 timmar lång och 10 minuter, ' Solen ' löper i' Vattuman- nens tecken -mellan den 10 januari och :10 : februari,. I det ' tecknet. är det, inte. lämpligt att' bygga eller flytta hus eller begiva sig i äkta stånd. och hålla bröllop. Man skall "faständes ” bruka ' heta . örter "och ingefära, peppar, nejlika och rapa- ticu.. Man :kan också låta sig åder- slå. på. vänster ' arm, vilket. förr i tiden ' hjälpte .: mot för: högt blod- tryck; .Januarimannen' blir: talför och frimodig, | kantiga med vad han hör och hatar baktal. I en garamal först i.året väl bekänder. + >. Du: "skall: dricka” och äta vid gott ji men på benen "ät icke blod. ; Bada, hugg "timmer" och "ved och" gör vad. som: plär vara sed: ;Januari' är helgad åt Janus," den romerske "guden ' som "hade två an- sikten och söm dyrkades som sty- rare -av året och alla, mänskliga öden: härskaren "över krig och fred. På-svenska är -nämnet Janus slik- tydligt med Jöns. Ända sedan år 153 'f Kr har januari "varit årets första månad, tidigare var det nå- got annorlunda: "Månadens första :12 dagar hade betydelse för var och en > lav årets efterföljande månader, räk- nat från juldagen. Nyårsdagen råd- de sålunda. över, augusti och tret- tondagen över december, Men där- utöver. håde' våra förfäder ytterli- gare sex "dagar; vilka: var .och en hade sin särskilda” betydelse, varom följande. kväde vittnar:.” D ex dagar" som efter de tolv” . falla, dem plä; man märkesdagar källa. Var och en av dem har två månader på dössa sex, tro du mig: - Den första ' dag för "middag, öl märker trosmånad; kom ihåg, 'X efter. .middag. han Höijemånad hava «ov Vill) ov alltså går det med de andra ock till. Lär! januari -.mer än vanligt: varm så blir; :skörden - arm;-: hette "det. det så mycket sämre när dess tid Så länge lärkan till äventyrs sjunger före Kyndelsmäss,. så länge :tiger hon därefter, Åska i januari bådar! - ”"].sågs det att björnen vän Växer gräset i januari så att man | kan tala om en -grön jul, så växer | - är. Är den 22 jan S:t Vincentius | dag, klar, så bådar detta ett gott år. | ett fruktbart år, men också. storm och krigiska" förvecklingar, "Den -24 och 25, jan firades förr i tiden det gamla 'vinterblotet eftersöm januari ansågs vara den andra julmånaden, december var den första. Än i dag kallas den 25 januari för ”midvin- terns dag”, säger Rudbeckius, och det offer, som då: frambärs,-tilläg- nades Torre, därför blev det Thors månad, : porren OR - Det var många namn varmed man fordom begåvade januari med, En av dessa benämningar, ] härstamman- de från Danmark, var Glugg, vilket skulle betyda, att. :man då ”fyllde alla gluggarna, vilket skedde den 12 med allehande: ceremonier, : såsom att. koka gröt,' varmed ,; gluggarna fylldes. Andra: menade,: att glugg betydde vind och att detta”'skulle tyda på att kung Bore (den kalla vintern) nu var i: antågande. Må- la naden : kallades” också för ”högål-. derns månad” eller. ”hårdemånad”. Det kunde, också , betyda, att de band.som knötos i januari höllo li- vet ut och hos de:gamla:romarna var. januari ' giftemånad : framför andra och kall ades därför för Ga- melie; i = dagar. Först har vi Tretfondagen, de. vise männens eller ”Heliga Tre Konungars dag”, som syftar på Je-- su härlighets uppenbarelse, dels ge- nom. dopet och dels. inför. hedriin- garna: "Legenden uppger” "nämligen att Jesus döptes på denria dag. Se- dan ha vi S:t Knuts” dag den" 13 januari, som firas till minne. av den danske konungen Knud, som” rTege- rade omkring 1080 och” dägen helgdag till 1772:då. Gustav IL avskaffade såväl derna som en del andra överflödiga: helgdagar. Numera betecknar ”Tjugond dag Knut” den dag då "man kö n ut öch dansar ut gra nn Vidare a an- sig Tf idet denna dag'efterzom hån' känner på sig att man har satt knut på vintern; I.den 'gamla almanackan beteckna-" des: dagen med ett vupp=: och ned- vänt "horn till tecken på att: söte- brödsdagarna' vär" slut "och julens ymnighetshorn tömt. Den 24 janivd- ri "kännetecknades" "med ”e | döds- skalle. till tecken "på 'att” Erik” den Heliges kvarlevor då "flyttades från gamla Uppsala till högaltaret i Upp- sala' domkyrka, där de'än. i dag förvaras i ett silverskrin.. Den 25 januari: hade : betydelse "för den kommande väderleken. Var dagen blott klar ;så. lång stund 'att. man hann sadla en häst, så skulle. som- maren bli solig och varm, vilket vo- re tacknämligt eftersom: den gångs na sommaren var särdeles blöt, .”- " Januari "månad "her ' alltjämt två ansikten. Den kan bli slaskig och | taf, Jag är inte i himlen. Doktorn svarar - < Under denna” rubrik besvarar : en svensk legitimerad 'läkare « kostnadsfritt medicinska frågor. . från läsekretsen. | "" Förse frågorna med lämplig signatur och uppgiv helst ålder och kön. Det är givet att envars > — anonymitet obrottsligt' bevaras. Märk breven DOKTORN SVA>- , RAR och sänd dem till redak- : tionen. " ”Orolig mamma”. barn sysslar periodvis med att fing- ra på sin könsorgan — en del t ex mera intensivt när de äro' trötta. Detta är helt ofarligt och natur- ligt, Ni har emellertid funderat på om det kan finnas något organiskt fel på er lille son eftersom han är så intensivt upptagen "med denna sysselsättning ofta; "Något 'samband med tandsprickningen har det sä- kert ej, och att han nu vid 1 år och 4 månaders ålder skulle genom- gå någon form" av: pubertet,' som ni också oroat er för, trots att han förutom detta fingrande på sin pe- ris ej har några 'andra besvär är helt uteslutet. — Jag tror emeller- tid att ni själv oroar 'er' och und- rar över detta i sådan utsträckning att det varken för er:eller barnet har en gynnsam effekt. Jag skulle vilja råda; er att kontakta exem- pelvis: barnavårdsmottagningen i er hemort och tala med doktorn eller syster där, vilka säkerligen ha lång erfarenhet av föräldrars bekymmer på denna punkt. ,. - En dam vars måke avlidit gick till-ett medium, som satte henne i förbindelse med .den' bortgångne. " — Carl-Gustaf, sade änkan, är du "lycklig nu? . -— Jag är mycket lycklig, svara- de anden, :»> i— Lyckligare än du. van ällsam- mans med" mig på jorden, = "> — Mycket lyckligare än då. I Säg, Carl-Gustaf, hur ser: det ut i himlen? I es 0 dä oe A 2 Himlen!” utropade Carl-Gus- dyster; men I också frostig och 'snö- rik. Januari brukar vara sport- och vintermånaden . framför andra då varjehanda vinterspel såsom ishoc-. key, - bandy, curling, skidlöpning, skridskoåkning: och i någon -mån också slädparti'försiggå.. Ingen vet dock' hur detta år skall" lyktå' för den enskilde eller ute i världen. Vi spå endels . och -profetera . endels, men 'veta ingenting. Guden Janus med de två ansiktena -skönjes ännu vid horisonten' och slagrutari växlar mellan krig och fred. Tider står in" te "stilla. Händelser och människo-. öden växlar. Vi bidar dock. en vint- följande strof: IT Nu härjar vinter skog och mark och flingorna virvla och falla, > och 'isig yta på' gran' och "bark för yxhuggsekona skalla. ' ' Nu körs det timmer för häst och bil och. 'sågverksklingorna' sjunga; i spårsnön jägarn går många mil att lodi i jössen få svinga;i." nu : : . Peder Haspe ; FT De allra flesta |" rig januari. med snö och is så att|' det kan bli.som skalden kvädet” ill NANA san LATINET Seaggt. och i skrivet. - " Redan under mina tidiga pPojk- år blev ljuset min; vän. Hur oänd« ligt många kväller och nätter var - inte ett ensamt stearinljus mitt ” senda Iyse 'på en liten -vindskam= mare, och innan ij jag somnade kän= : de jag det trivsamma oset. från det släckta ljuset, .. Så blev det också, när jag gick på den nedmörka landsvägen med ; stormlyktan i handen," Den var skyddad av stålringar, och" den tålde : nästan hur hårdhänt bes . handling som. helst. Stormlampan. har lett mig fram över leriga : . landsvägar på en smal remsa in- : vid meterdjupa diken. Min" fot » har :sluntit, lampan har fallit ur . min hand, och jag har varit döds-' förskräckt för att den Jilla lågan . skulle slockna. Det är inte så svårt förstå män-' niskorna, som flyr från landsbyg= : dens mörker till stadens flödande ljus. Har -man gått den mörka landsvägen med en 'stormlykta i "handen, så förstår. man det! + > (Jörgen Tid) . ". Ett . Birger = Sjöberg-samfund skulle kunna göra en verklig kula turgärning, och det vore väl skam ' om idén inte kunde genomföras, "när den nu prisats även av prak- ' tiska. herrar som landshövdingen i Vänersborg, Mats Lemne, och KF:s Nils Thedin. vo ,ö 'Tanken på ett samfund av det- ta slag har även fått stöd av Jo- ' hannes Edfelt, som ”dessutom un= : der 1920-talet exercerade i Vä- nersborg”, upplyser Svenska Dag=' bladet. 'Det - ska väl inte vara nödvändigt att mobilisera krigs” makten för att få stöd för ett så ' utmärkt initiativ som det här. ä fråga om, KO (BB Ci ST)” É ö rtrolig gå stund er bn ”Undrande”.” 1 Normalskolekom-; petens 'och realexamen har ungefä samma värde när det gäller att komma in vid 'olika högre läroan stalter, seminarier och'dylikt. Me det bästa är att ni frågar Ungdoms förmedlingen i i staden" och talar om vad hi ämnar utbilda er till. efter". skolans slut, . får ni kostnadsfrittt: råd om vilken skolform” som lämpar! sig bäst. 2. Realmössan är nu en: gång tecknet på att man avlagt just realen, varför det skulle vara fel att: använda den: utan att.ha avlagt en:” sådån :'examen.' 3.. Personligen har!- "låag valdrigt hörfratt "övgångsbetvg. =", från flickskola” skulle: kallas ”lilla: studenten”. För mycket längesedan; ” brukades titeln på den slutexameti i i issa ' ämner 'som” avlades i övre: : sjätte klassen 'huvarande' andra: : ringen. Med hjärtlig h hälsning, : - 2. , ”Gallie " ”Takt och ton”. En flicka, på, tretton år blir säkert smickrad öm en . vuxen titulerar henné ”fröken”, hå kuvertet. "Annars brukar kon=.' gränsen. Om ni inte skriver ”frö ken” kan ni antingen skriva 'enbar för- '" och , efternamn, "eventuellt ”skolflickan”. eller, ”studeranden”. | Med hjärtlig hälsning. . : - ”Gallie" "Skor för vegetarian. "Franska" vegetarianernas tidning uppmanar föreningens medlemmar och: alla 'djurvänner att avstå Från att köpa och bära skor av fransk, europeisk eller amerikansk tillverk-" bjudes'av en indisk skofabriks filial , i Paris kan en rättrogen vegetarian och djurvän bära, Den indiska fir- man garanterar nämligen att skar- ha har tillverkats av hudar efter kor, som dött en naturlig död. - sn Polisman fick venia. . m 4T-årige poliskommissarien Bengt Rehnström i Stockholm har av bis skopen i Stockholms stift fått venia, d vs rätt att predika inom stiftet samt i vissa fall förrätta altartjänst. Kommissarie. Rehnström är känd från -ett' flertal -morgonandakter i Sveriges radio. ' Han, är verksam ” närmast inom : Evangeliska Foster- | fands-Stiftelsen, vars .centralstyrel- se han tillhör. 1946—51 var han i [Etiopien med om uppbyggnaden av no polisskolan i Addis, : . LÄNNINGARNA: — | Yr firmationsåldern vara den normala ning. Endast sådana skor 'som salu-, -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.