Y X = iten runt städer och samhällen har |- isktualiserat frågan om beskattanig | x f- JDEN I NORGE livligt diskulera- 2 de frågan om ett politiskt samarbete I, k ”centrum” tas upp till belysning i "5 Det som hittill "+ , punkter En också » "att > stå > " ekönomiskt sett utan även för fö « omoderna. Tyvärr lämpar sig'av- va ifastigheten försäljes pekar förefint-' vYvrYyYYY vervvvevTtTYveyvYrVV hr LAHOLMS TIDNING YYvrveYYrYY vroryveveerveyrvYRPPYYTT ”ovocki VR SPRESSEN årets sista nummer av Politisk Tid- "skrift, Artikelförfattaren-Jens Bör- "ke förbundssekreterare i det nor- ska 'senferpartiets ungdomsrörelse FR pekar inledningsvis på den bris- tande .samstämmigheten "mellan 'an- "det. i val skå och datför- Valvin betraktas av historikerna .som ”de franska protestanter nas' egentlige fader” och på grund av sina förbindelser med de schwe- ziska trosfränderna kallade de sig huguenots en förvrängning av Eid- geschworene, dv s edsvurna digiare sade man f ö aignos.” + Protestantismen i Frankrike had utbrett sig mer'och: mer, Starkast delningen. Det regerande arbeider= - pårtiet hade vid. 1957 | års val 48,3 procent av väljarna vilket gav 78 av 150 stortingsmandat. De borgerliga partierna — höyre, kristelige folke- arti, venstre och senterpartiet. — ar; exakt samma procentsats men bara 71 mandat. Detta beror på att främst ventre och kristelige folke- parti I åtskilliga valdistrikt inte har röstetal som räcker för mandat — med ett- stort antal LJ k spillröster söm följd..; + > Dessa oms digheter talar. enligt ". artikelförfattårens mening "för nå- 'gon form av samverkan inom oppo- sitionen.' Men han.pekar också på| - bl a att en betydande del av den politiska "opinionen tycks vara in- ställd på en utveckling i i den rikt« ninger Som . gammanfattning . kan "då sägas att en mycket stor del av de borgerliga ' väljarna. i Norge rest allt starkare krav: på en bättre uppläggning av stortingsvalet 1961 > änden: som "förekommit tidigare, en: -uppläggning som” gör att så . många borgerliga röster som möj- - ligt,. får. betydelse i kampen om | mandaten; och inte minst att deti; lägges fram ett politiskt alternativ till: regeringens politik, . :Det är dessa krav de -tre + centrumpartierna (senterpartiet, sv " venstre och kristelige folkeparti) nu "gör allvarliga försök att till- |: ” mötesgå. De tre partierna har i » dag'- tillsammans 42 representan- ter i stortinget, De står i praktisk , politik, såväl i.riks+ som kommu- ' nalpolitik, nära varandra; Ser man vå "gen: Dagblads-venstre; Å F Aså"har de :-politisk grundsyn. gom '3 gande varandra. har skett är att ; tre representanter; för vart och ett sf BVe partierna . möti ”varåndra vid ”förhandlingsbordet, »r'; Hittills : har 2, dessa... »förhapdlingar ; lett till. atti' ”,tentrumpartierna uppträdde ; med : "eåmlade förslag i årets trontälsde- "batt den 13 och 14 oktober och: att de visade en likartad ' ällning "" vid' finansdebatten" som hölls' den sf 31 Bktobér »' och >:1:: november, .Cenitr umpartiernas «förslag 1' åtta och -talrikast 'var b landets södra och västra provinse: från ' Languedoc och Guienne till Normandie samt även i Orléans och Bourgogne. id SE - I spetsen för Katolikerna stod den från Lothringen inflyttade släkten Guise : som vann stort inflytande över Henrik II och dennes efter trädare Frans II. Främst bland gui sernas motståndare: var de -:, Frankrikes . krona. arvsberättigade bröderna' av huset Bourbon, kung Anton av Navarra, kardinal Charles och prins Louis I de Condé Och till dem slöt sig amiral Coligny;” EN "Den verklige -ledaren. för 'sam- mansvärjningen i Aboise 1560 an- sågs allmänt vara prinsen av Condé och'då anslaget. upptäcktes dömdes denne till döden, men innan domen hann - verkställas, inträffade genom Frans H:s död samma år ett om- slag: i "den politiska" inställningen. Katarina av Medici, .som. blev den avlidne suveränens efterträdare fri- gav och benådade på” initiativ” av sin kansler Michel de I'Hospitel ge- nom ediktet i Orléans, Condé. Och kort därpå genomdrev de Y'Hospitel utfärdandet ' av - ett toleransedikt, som medgav hugenotternå rätt 'att hålla' gudstjänst utanför: städernas murar och på landsbygden.” Deras I centruni för "debatten och blev ” kallat ett ”mot-trontal”... oi: Artikelförfattaren ; redovisar vi- dare 'att man. ämnar. ta upp dels frågan om ett gemensamt valmani- fest inför 1961 års stortingsval, dels frågan om förhandlingar på:'detlo- kala: planet i syfte att få till stånd ett. valtekniskt samlat ”upptrö d É Då celigionsk till” krigen började på morgonen efter. Barfolomei-natten, ”. Tor : 2. - Br --Den maktlystna Katarina vi själ och hjärta likgiltig, för religio- nen. Den religiösa splittringen mel- lan hugenotter. och katoliker blev för henne medlet att behålla mak- ten och höja kungadömet på parti- ernas-; bekostnd.; Emedan guiserna var. hennes , farligaste . medtävlare om ;:makten fann hon det: lämpligt att -understödja hugenotterna. Och i samma anda verkade: inom stats- rådet amiral . Coligny; som dock mera” av ; affektionsskäl - ställt . sig på de franska prostetanternas sida; ubel över r blodbadet i i Vassy i : Undanträngda från. makten såg guiserna ingen annan utväg än att gå fram som katolicismens banér- förare." 17 spetsen : för -.en iryttar- der efter dess” tillkomst :en skara hugenotter, som. höll gudstjänt' i en lada i Vassy i Champagne. Där- efter begav han'sig till Paris, där 'han' hälsades med jubel och fick hela hovet under sitt inflytande, så man "framhåller ; också "att: det; är mycket lättare” att föra fram sam- arbetstanken :- i, små självständiga grupper. som hittills skett i stortin- get än ute i partiorgånisatiönernas skilda. ' ärligränser . och: "konstellationer annorlunda > i "Norge, Man kan direkt ; jämföra med svenska "förhå landen, . Men .den norska de- bätten ' har: -ändå ett intresse. för svenskt vidkommande, : Är det t ex symptomatiskt ;, att. det norska, h rartiet står utanför ? este nesfonderna för könjunk-= Wurutjämning är en, för: Sverige Ken skapelse. som icke blott vi- såt sig ha stor betydelse national- relagarna (aktiebolag . och .ekono- miska föreningar) erbjuder ett ut- ”märkt' sätt för, resultatsutjämning. Detta är särskilt fallet vid. ävsätt- hing till investering i fastighet..Re- dan nu: kan. en kommande inves- [Tr ing skattefritt helt avskrivas, meé- dån de', vanliga. avskrivningssatser- . vå å fastighet ofta icke är tillräck- liga rför att kompensera , värde- minskningen. Den snabba tekniska utvecklingen gör att särskilt fab- riksfastigheter mycket: snabbt bli skttning till investeringsfond 'mind- re väl för enmansbolag och familje- företag, där vinsten i huvudsak ut- | ges i form av löner, De speciella "rbgler för avsättning :som gällt un- der 1960 förutsatve icke någon av- söttningsspärr - på grund. av den bokförda vinsten, vilket 'var' åv särskilt värde för' alla aktiebolag med god likviditet. TK : Tomtstyckningårörelsu: en livliga byggnadsverksamhe- "Hör tomtstyckningsrörelse. Bestäm- .'melserna härom äro vaga och pre- ”Vjudikat från skattedomstolarna icke jentydiga, Har en jordägare företa- Eit en positiv åtgärd för tomtlör- actor a t ex upprättande av tomt- arta, anlagt vägar eller ledni ningen även om tidigare årlig tomtförsäljning förekommit öch be-' skattats, någon taxering icke' skall utgå; Vid" tomtförsäljningsrörelse saknar 10-årsgränsen för skattefri het betydelse och taxeringen åsät" tes "alldeles oavsett hur lång tid fästigheten varit i säljarens ägo. 7 "Vid försäljning av fastighet el- ler: rörelse" är det av "största vikt för båda Parterna” "att avtalet får jen" riktig” "utformning." Detsamma gäller, då , ett: aktiebolag". övertagit ei tidigare privat. drivén rörelse; Ett' felaktigt skrivet kontrakt kan bli” synnerligen dyrbart för "inte blott, säljaren utan även för "köpa ren: Gällande skattelagar 7 "måste beaktas ' i "alla. sina konsekvenser; Förskjutningen . av bevisskyldighei. ten till de skattskyldigas nackdel under senare år nödvändiggör för de "sketteskyldiga att både ha sin bokföring och sin deklaration i så- dant skick att den tål en. gransk- ning och att den skattskyldige kan försvara - sina. åtgärder. Bokslutsi k tekniken och deklarationsförfaran- det blir för varje år mer och ':mer invecklat. Men Sverige är icke! en- samt härom, Det är snarare så alt skattelagarna är ännu mer'krång- Nga på: många håll i utlandet. Pensioner” er : - Betr "den ' allmänna pensionerin- gen är många ' problem ännu inte östa. För-dagen kan följande beträffande beskattningen noteras: +1) I sådana fall, -då till de an- ställda ' utlämnats förbindelser enl eller gjort reklam, anses väl i all- tmänhet -att - tomtstyckningsrörelse Höreligger. Inkomsten av en för- ssäljning beskattas då som - vanlig else, givetvis efter avdrag av skäligt ingångsvärde och under året | jutlagda kostnader, . Har under t ex en fem-årsperiod ” Ivarje- år eller" minst vartannat år isolerad tomtförsäljning skett utan | . några som helst. positiva åtgärder ifrån - säljarens. sida föreligger väl «också I allmänhet förutsättningar för "en taxéring, Om "däremot hela försäkri isk :, utredning överstigande vad rom är lagligen utfäst, uppstår frågan, om skatte- fri avsättning till pensionsstiftelse kan ske vid 1961 års taxering. ' ”2) Kan under 1960, betalda av- gifter. för pensionering föras som kostnad på ' årets rörelse eller mås- te dessa. debiteras en tidigare upp- lagd stiftelse? + Det är "troligt att svar på dessa frågor kommer närmaste tiden, då man inom finansdepartementet f n är sysselsatt med att göra de kom- pletteringar till bestutet om ATP som erfordras - vad . beskattningen liga prejudikat I bestämt i den rikt- angår « . vo. Se sOm = i: Am- boj & kan :sägas' utgöra ett prelu- dium ' till. hugenottkrigen,- så. . kan blodbadet i.-Vassby. betraktas som dess direkta inledning, "+ :3" 4 r Orléans: samlades protestanterna omkring. prins Loius.I de Condé och 'svor'att bekämpa dem som ”var fiender: till, den. kristna religionen och. -höll kungen ' och hans moder fångna”. " ) Ipte inte att Calvin "från Genéve manade dem att undergivet bära-lidandet. "En bildstorm "bröt ut — liksomit Nederländerna fyra "år som hugenotternas ledare s sökte i hejda. Och "med några: korta stillestånd rasade. reli- gionskriget . fram -: till: 1570. Fastän hugenotterna : besegrades i: flera strider7 vann" de genom: Katarinas inflytande-en fördelaktig fred. som slöts” samma 'år i S:t. Germain,: en av: Paris ”förstäder.. Protestanterna fick" utvidgad." :religionsfrihet. och rätt "att :inneha alla ämbeten och fyr k' säkerhetsplatser, däribländ :ILa: "Rochelle, befästa 'tillflyktsorter om katolikerna skulle överfalla dem. Och. de. ;kom. sålunda att: bilda en stati staten. :. Coligny; : som gelse "ställt 's sig på hugenotternas si- da, ”allt större ' inflytande ,vid hovet: Katarina.. såg. med grämelse : hur håns makt över kungen växte: Hon märkte att hon förlorat sitt inflytan- de över den franska politiken. ” I : Coligny: måste röjas ur vägen. Ett attentat mot honom ' "misslyckades. Den lejde ; jönamöpdaren. lyckades endast såra ”honöom;" Katarina gav inte ”lappt, hon bör- jade smida nya' planer tillsammans med sin sor. För att det-inte skulle se”ut som om hor endast: efter- män förföljelse Mot hugenotterna igångsättas.. Hön” kände konungens 'svaghete r att skrämma honom till. att godkänna hennes plan, på- stod hon att hugenotterna hade för avsikt- att” FÅ ra, uppror. De värva- de trupper'i Tyskland och Schweiz, föregav. hony; för- att störta kungen och! påstod att även utan kungens stöd: var-katolikerna beredda att: gå till angrepp mot kåttarna. -I sin upphetsning ' gav Karl 'IX slutli- gen'sitt samtycke till den 'planeråde massakern. ”Amiralen skall dödas och alla" hugenotterna, så att i Fran- rike ingen enda hugenott blir vid liv som. kan rikta förebråelser mot migh :« De :kungliga trupperna i Paris ställdes till förfogande. Stadens be- folkning var katolsk och till över- ägande "del h det var inte. svårt att. förmå dem att: göra gemensam sak med de sariimansvurna. >" "De sammansvurnas ledare var Henrik av : Anjou och hertigen av. Guise, som gav order om all- män beväpning och samling på ett givet Tecken. . tfientlig och Nattlig massaker sl åtidan på nr Vid t' on nan den 23 och 2 udgusti 1512 började. 1 stormklockorna . ringa. trupp nedsablade Frans Guise trots) I toleransediktet. redan några måna- ” Brinnande facklor stacks ut genom” fönstren. Hugenottfiendernas ”igenkännings- tecken -var en' vit bindel om :ar- men och ett vitt kors på "hatten. De bröt sig in i husen och mör- dade de värnlösa intet ont anande hugenotterna. i deras sängar och kastade ut liken. på- gatorna.” De som sökte fly blev nedhuggna eller skjutna, Då portarna till Colignys våning. slogs. in, vaknade den- ti- digare sårade amiralen upp ur sin feberdvala. En lejd mördare störta- de. fram 'och "genomborrade den gamle mannen med flera dolkstygn | och därpå kastades hans döda kropp ut "genom ' fönstret... Huvudet av- höggs sedan och lämnades som :se= gertecken till Katarina. - + Det kan nämnas. att många hu genottiska adelsmän 'sökt. sig till: det kungliga slottet. i Louvren och att kungen verkligen velat skydda dem.” Där bodde också Henrik ' av Navarra, hugenotternas ledare (se- dan. Henrik. IV): Man trängde in i slottet o. högg ner de hugenottiska | adelsmänrien "den. ena ; efter den andra" Henrik ” skonades. dock till livet ' genom i att: kan ”avsvor. sin tro. Den" fege .Karl IX stod själv under; massakernas gång ..i ett av slottets fönster" och" sköt på :sina undersåtat,under' det har ideligen ropade: ”Döda, döda”! X På” gatorna rasade "den ojämna Ni striden 'vidare;.. Bartolomeidagens morgon. erbjöd Paris en' fruktans- värd anblick. Det låg massor av lik på gatornä; Senare på dagen lasta- des de döda hopvis på kärror och vagnar, fördes till.Seinen och vräk- tes:i floden. Blodet "hade. runnit i strömmat. På- dörrfposter < och. por- ängde: människolik” fastspika= te: blodbadet 'och fortsatte sedan i hela landet. I Paris bragtes ö över tu- sen”. -hugenotter " "om livet ;.och i Frankrikes ' övriga "städer ” och "på landsbygden omkring 50.000,” har det uppgivits.. +. > Många "protestanter : drevs sedan av fruktan över: till! katolicismen, andra. utvandrade från Frankrike. Men .många katoliker var upprörda | över vad som skett. iu tt Politiskt missgr epp : Och Katarina 'av Medici fick inte den, 'reveny. hon väntat 'av: blod- badet,.: som ; snart: visade . sig vara ett politiskt missgrepp. Makten gled sakta men säkert ur hennes hän- : der. =. os . Karl. IX plågades av ånger "och samvetskval. Han fick gång på gång skrämmande hallucinationer under sina sömnlösa nätter och tyckte sig höra mördarhopar vråla och' deras offers > ångestskrin” från gatorna, Hans. -: hälsa : undergrävdes '-'och han avled. tjugufem år gammal två år senare 1874, Det berättas, att hans gamla amma, som var huge- nott, vakade . vid hans : dödsbädd och sökte trösta den samvetspinade monarken. — Straffet skall drabba den , som" gav rådet! försäkrade hon. >: a : "— Min mor! D sista ord. ”"". sr Mas vi Bertil Hanzon - Ny PR-man i i ”LMC Till informas tionsman i Lantbrukar— nas Mjölkcen= tral, ' Göteborg, har från 1 jan utsetts redak- tör Sture . Christensson Göteborgs : Köpmannen, Han skall om- besörja 'infors mätioner till ”medlemmar, kunder, press: och allmänhet samt' svara för allmän PR-verksamhet. Redaktör Christensson är född i Göteborg. Efter studentexamen samt fortsatta studier i hemstaden och utomlands har han bl a. varit medarbetare i Göteborgs-Tidningen. 1957 kom han till Göteborgs Köpmannaförtsamd som redaktör för dess tidnis seat : Karl IX:s Pressombudaman, SN »” t Sd LAHOLMS TONI NG - — det effektiva amnonsorganiet Istationen och " gick ' där.. och -|vana trogen åtskilliga timmar i Västsvenska må sterskapen: "Falkenbergs BTK fick nöja -gångna weekenden.' man som infriade förväntningarna sig med eh ”aitel i i västsvenska mäster- : ' skapen i bordtennis som arrangerades av' IK Wasahof under den ie Det var Stellan Bengtsson och Sven-Erik Ek- och relativt smärtfritt vann herr-. "dubbelklassen. Det var Stell . ”Kia” har itdigare en juniortitel. - Dick Torstensson kom till semifi- nal i herrsingel och man kalkylera. de med finalplats för honom då motståndaren i semifinalen hette ”Negan” Svensson — Dicks ”önske- motståndare”. . Boiåsaren brukar känna sig slagen på förhand när han ställs mot FBTK-aren men den här gången lyckades han vinna med 2—1 och vann sedan finalen av bära farten. Sensationell västsvensk mäs- tare ” alltså -— Nils-Erik Svensson, Byttorp. ': on Sven-Erik Ekman lyckades " inte nå semifinalen för. åttonde - året i följd men nära var det. ...”Negan” blev även hans bane-' man — i kvarten 'vann boråsa- ren, med 21-16, 20—22, 21—19. "1 mixed kvalificerade sig Stellan och Reina med' efternamnet Wet- terström till finalen men paret gick gar. och..hade ingen chans i avgö- rande set mot Arne Andersson och . Birgitta Tegnér. Damtiteln gick till Reina som i finalen besegrade Bir- gitta med 21—18 i avgörande set. I juniorklassen gick Karl Johan Bernhardt, Långås till final: Där "lyckades han dock inte utmanövre- ra säkre Östen Gotthold. Favoriten Leif: Eriksson, Frufällan, försvann i Ikvarten, där Clas Göran Johansson, | 2 :'FBTK' svarade för- en 'jättematch : och uteliminerade boråsaren.:. Karl Johan slog sedan ut Claes. i semi- finalen. öl Långåsspelaren "avslutade" 'se=! dan sin fina insats genom” att första favoritskapet i herrsingel utsn blev sensationellt utslagen i tredje . ". omgången av oldtimern Gusten Johnsson, Leksberg. Den snart 50-åris ” ge Gusten vann i två ruka set, 22—20, 21-16. . FBTK 21-18, '21—18.. inte så bra som vid tidigare tävlin-] Päremot orkade inte Stellan bära vinna pojkklassen, som dock inte gällde något mästerskap. I . semifinalen hade han en knall- - hård fight med Ronny Jakobs- son, Mariedal. "+I övrigt kan nämnas att Dahlgren /Torstensson, FBTK, blev elimine- rade: redan i herrdubbelns första -FBTK mästare i 1 herrdubbel' Gusten eliminerade: Stellan! Fö rtjänsttecken | till FBTK-kämpe I samband ' med västsvenska mästerskapen i bordtennis i Gö- teborg -- blev Martin ' Pehrson, Falkenbergs BTK, belönad för sina mångåriga insatser som le- dare - inom ' bordtennisen. "För förtjänstfullt arbete såväl inom FBTK "som HBTF tilldelades han . västsvenska bt-alliansens förtjänsttecken i guld. CS omgång. Det var Stig Mi Fåglum/K O Johansson, Linné som stod för den -bravaden. - HERRAR JUNIORER: 3:e 'omgången: J P Högfelt, Norr- by—Leif Arne Svensson, FBTK, 21 -—14, 18-—21,' 21—15, Kent Johans- son, Linné—Nils Bertil. Billing, :Kvartsfinaler: Klas. Göran Jo- hansson, FBTK/Leif Eriksson, Fru- fällan 21—16, 8—21, 21-13, Karl Jos han Bernhardt, Långås—J P Hög- feldt, Norrby 21—13, 21—16, Keut Johansson; Linné—Bertil "Larsson, Frufällan 21-15, 21—19, Östen Gott- hold, Västerås—Claes G Palmkvist, Frufällan 21-11, 21—16, : HERRAR SENIORER: Kvartsfinaler: Gusten Johnsson, Leksberg-—Lennart Folkesson, Bytt- torp 21-—15, 21—16, Per Magnusson, Fåglum—Östen ' Gotthold, Västerås 21—19, 21—10, Nils Erik Svensson, Byttorp—Sven Erik Ekman, FETK 21—16,20—22, 21—19, Dick 'Torstens- son; FBTK-—Rolf Tjäder, Tibro 2— 8, 21—18.. ve Semifinaler: - Per . Magnusson— Gusten Johnsson 21—12, 21-—10, Nils Erik S Dick Torstensson 21 Under denna rubrik besvaras. ju- ridiska frågor av allmän”, intresse "mot en ersättning av 2 kr i frimär-;] ken... Frågor. som kräver ett mero'' "Ingående etler' enskilt svar betingar : ett" något högre arvode: Alla brev : ftdresseras till; Hallands :Nyhetersi Norrmalms- > Juridiska avdelning, torg '4,: Stockholm. : FRÅGA: "större regn besväras rain fastighets) ällare i hög grad av vatten från! grannens / "obebyggda" tomt. Har: grannen någon skyldighet att av-i ”hjälpa, dessa olägenheter? " ; Bekymrad i N SVAR: " Sannolikt inte." Men kan! "Ni styrka att den skada, som åsam- "ler frånvaro av erforderliga skydds- anordningar - el . dyl; torde Eder . granne kunna bliva skyldig att dels sätta Eder för förlust Ni kan ha! ”Jidit, dels ock genom nödiga åtgär-, der söka förhindra framtida skade-' : ; görelse, "| —L18, 10—21, 21—18. + : Magnusson 21-16, 3 H—21, 21—16. d” snösmältning ochi kats Eder, föranletts av brist i 28 Final: Nils ' Erik Svensson-—Per Semifinaler: ' Bengtsson, ' FBTK/ Wetterström, - "Torp — Magnusson, Fåglum/Eva Johansson, Västerås 21 —13, 21—13, Arne Andersson, Bytt-- torp/Birgitta 'Tegnér, Norrby—Knut Lundgren, Linné/Gerd Olsson; Torp 17—21, 21—18, 21—16,. + i : Final: 'Andersson/Tegnér-—Bengt- son/Wetterström 14—21, 21—18, 21 öv POJKAR: —L1N, 21—13. HERRJUNIÖRER i Semifinaler: 4 -—G Eriksson, Wisterhov 20-21, 21. C J Bernhard, Lång- ås—K G Johansson, Falkenberg 21.: —16, 21—16. Östen. Gottholn, 'Wäs- terhöv—Kent Jehansz: son, Linné 22— 24, 21—12, 21—186. Final: Östen Gotthold, Wästerhov —C J Bernhard, Långås 1, 15 —21, 21—14. . : DAMDUBBEL . Semifinaler: Tegner/Wetterström, Norrby/Torp—Eriksson/Thorinsson, Wästerhov/SKF,: 21—7, " 21—13. R' Noring/L Pettersson, Ö Stadsgrän? sen—G Olsson/K Karlsson, Torp; 2 —T, 21—13. Final:..B 'Tegnér/R Wetterström, Norrby/Torp—R Noring/L Petters- son, Ö Stadsgränsen; 21—12, 21-18. .. OLDBOYS oil Semifi; r: Liss Larsson, Norr-" by—Gusten Johnsson, Leksberg, 21 / —18, 21—17. Arne Andersson, Byt- torp—Gösta Nimmerfors, Falkenhof 14—21, 21—11, 21—9, : Final: Arne Andersson, Byttorp— Liss Larsson, Norrby, 16—21, 21—- 15, 211 CI HERRDUBBEL Kvartsfinaler: S' Bengtsson/S' E Ekman, Falkenberg—P Magnusson/ ” N E Svensson, Fåglum/Byitorp, 21: —17, 21—18, .R Olsson/K Olsson, Linné—S . Mårtensson/L Eriksson, Byttorp/Frufällan, 19—21, 21—16, 21 —15. K Gustafsson/M Matthiasson, Linden—R Johanssoh/H Å Johans-. son, Baltörp, 21-—8, 21—13. A An- dersson/L "Folkesson, Byttorp-—B Karlsson/T "Tjäder 18-—21, 21-16, 21. - "Semifinaler: Bg ” Gustavsson/H Matthiasson, -Lindén—R Olsson/K mifinäleri" —Ronny: Jakobsson, Mariedal 23— 2117, 21—16. p 20 DAMER: ö CS | Semifinaler: Reina Wetterströ öm, Semifinaler: . Gunvor Il 'Wästerhov--Lena - Pettersson, Stadsgr 21—18, 14—21, 21-18. Rag- na Noring, Ö Stadsgr—E Johans-" ' |son,' Wästerhov, :21-—19, 21—18. Final: Ragna ' Noring, : ö Stansgr 21, 22—20. .: Final: Bernharät—Sjöö Torp-—Ragna Noring, ÖSTK 21—14, 21--5, Birgitta Tegnér, Norrby—Le- na Pettersson, ÖSTK. 15—21, 21—13, 21—13. Final: Wetterström—Tegnér || 2220, u-21, 21—18.. | DAMJUNIORER Loka Eriksson, Ö Lundgren, Linné,:21-—12; 21—19. S SG Sjöö,” Linné— Bengtsson/S E-Ekman,. Falkenberg Jonny Larsson; Klippan 21-11, 21| OA. Andersson/L. Folkesson, Byt- . —14, Karl Johan Bernhardt, Långås torp, 20—22, 21—12, 21-11. rö Final: S Bengtsson/S E Ekmän— Gustafsson/Matthiasson, Linden 21 —L13, 21—17. na FBK- Lennart 3:a. i i Huskvarna "HUSKVARN/g (TT) i » Huskvarna UufK anordnade på I söndagen sina traditionella junior- brottningar, 75 man från hela södra Sverige ' startade, "och sammanlagt utkämpades 130 matcher. « . Lätt tungvikt: 1) Niels Jörgensen, : Örgryte, 2) Leif Becker, Huskvar=- "na, 3) Lennart Andersson, Falken= berg. So Årvida . Forts. "från sid. 1. ee Å a nen - göra.. Janne. "kun nde inte nacken, . till, 'dottersonens för- tjusning. Härigenom ' Blev det nämligen - alltid en liten slant som tack” för hjälpen. - -—' Janne kom i i god tid till trampade, orolig över att inte komma iväg fort nog: .I Halm- stad skulle han först och främst göra en del uppköp till sin egen affär, där' variulagret börjat si- na.' På natten skulle han ligga över hos sin svärson i: stan, för att vara riktigt 'säker på att komma i rättan tid till spel- manstävlingen nästa dag. 'Spelmanstävlingen hölls i Fu- ret vid Nissan och eftersom da- gen var ovanligt grann 'samla- des mycket folk. Janne var sin förväg på platsen och så små- ningom kom då de andra spe- lemännen från både när och fjärran. Som' ”stämmare” 'av tävlinggfiolerna ' fungerade di- rektör Lindholm och han stäm- de också om Jannes instrument. Men, sådan "stämning som di- rektör "Lindholms war Janne rakt inte wan att spela med och innan tävlingen började passade han på att stämma om efter sitt eget huvud. A — Själv ä bäste dräng, mes nade han, ' - När det blev Jannes tur att själv komma åt att knäppa i. "> (Forts. fr. sid, Dv: på den tiden, AN ”Bokis” Nils : Nilsson, Gösta Tell, Rune Nilson, nu köpman i Ängelholm, Hans :Bonnard och jag "själv, berättar: hr. Frummerin vidare, Men det roligaste var egentligen hur. jag fick grundplåten till seoutstugan. EN ”värmde?” - han åhörarna med några” roliga ' historier, . vilka mottogs" med hjärtliga skratt och ' handklappningar, ' Sedan klämde den glade Janne i med en låt 'som han kallade ”Blinde Johans Polka”,” ackompanjerad av stampningar och diverse pi- ruetter — allt till publikens stora förnöjelse. — Janne var visst ingen dum speleman och det var inte långt ifrån att han knep förstapriset den "dagen. Själv war "Janne också ” storbelåten och hjärtans glad åt att han fått roa så många med sin fiol. — Man tittar inte åt pengar, när. det gäller glädjen av mu- siken, 'sa' han när prislistan kungjordes. . . : "På hemvägen . träffade Janne på Halmstads station en bekant från Knäred, som också, hört Janne spela. Vännen var 'idel beröm och detta fick Janne på så gott humör att han beslöt att hala fram sina medförda stark. varor. Att hemresan blev mer än munter behöver väl inte ibe- dra i stråken inför den för- samlade - menigheten och jurya- twwivlas sno Fr rån. , idrottssekr. Lina bordtennisserien div. LI. Lagaverken—Genevad BTK IV i - - Nn ' se = Folke Willstrand och jag ' voro arbetskamrater på dåva- rande Göteborgs bank och han Laholms sparbank, Han hade massor: av medsökande men vi slog vad att om han fick platsen skulle 'han "ge mig 100 -kr till scoutstugan och - om han inte fick den 'så skulle jag ge honom ' en krona. Men det blev jag och stugan som vann och Folke fick platsen. Så vi blev belåtna alla, slutar hr Frummerin. Cel Scoutstugans grundare, 'Banktjän. steman Rickard Frummerin, Häl- singborg — kortet taget när han arbetade, med stugan för 25 år : sedan. sökte tjänsten som kamrer på '''
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.