i TYPE VINN FUNTE SITT TVO LAHOLMS TIDNING” YertertYyt tr ervrerve ret Y et YFEPY TYPE TYEFYT TY YVYYPYYY YT FY YTTRE VYYYTYYYTY vyrevvvv Na den delen lägger sig i 'ungdo-" a ve ”"Avdramatisering ' NS Elevråden klagar. De vill inte -vara beroende av rektorerna, och . det är ju så naturligt. Det är ett gammalt oskick det där att rek- .torer och andra lärare med för- resten och drar också” för >. mens uppfostran. "Rektorerna å sin sida får vara tacksamma så länge de inte är beroende av ele- sera lir tillsatta ge-: författare "och skådisar och regis- ” verna, så att de bi "norm val av elevråden och även kan avsättas på motsvarande 'sätt ,. om de inte. sköter sig, men ut- ' .. vecklingen går i alla fall i den - riktningen. Påstår i varje fall far- ” bror Tiburtius som ju är en ganwmal kverulant Tycker i varje ' , fall gymnasisten Bengt och hans syster gymnasissan Marianne. De . håller också med elevrådet om att, berde avd N . Seras, som det blivit utlovat." , — Som det nu är, kan man iné ” te tala om någon avdramatisering, ' ,. säger Bengt. Det skulle bestå i att "några i taget tar studenten i stäl- let för alla i en klass på samma . gång, men i stället har det blivit. SN spännande som sldrig förr, utdra=, - . get över en lång period. re — Och hur, skulle du vilja ha avdramatiseringen - då? frågade: - Tiburtius. 2 a oc Inga” förhör ”allst "Alla som genomgått ett. visst antal klasser, skulle , fårklaras för studenter. Och då skulle studentmössan ock | utåt om man inte klarat sig. » skulle fortsätta avdramatiseringen «' I av, studentexamen genom att ock= : ">. så avskaffa' ordet. student. "Det finns ju de som önskar det, fram- . höll Tiburtius. Men varför” skall ' allting, avdramatiseras? Blir. det" 3 uvidis ska spörsmål "Under denna rubrik besvaras ju " ridiska 'Hrågor av. allmän: intresse mot en ersättning av 2 kr & trimär- ken ' Frågor som kräver. ett mera mgående eller enskilt svar betingar: " ett. något. högre ärvodi " Älta. brer adresséras'' till ” Juridiska > avdelning, sorg 4 Stockholm. -— sx Norrmalms- ” FRÅGA: Jag har inte baft kon- takt med mina föräldrar på de se- > naste "åren; då”. jag” vift mig mot de- igt: - har. bröstarvinge rätt "till "laglott, ra hälften av hans " sarvslott,: Detta" innebär, att bröst- avsett . testamente eller rder från årvlåtarens si- - da, äge ra anspråk på att utbe- , komma hälften av vad han skulle ha ärvt," testamente icke fun- fyller hundra å år : GODTHAAB, Grönland (t-. Reuter)” . s, Grönlands äldsta och största tid-- ning At dlliutit. som. utk - > på det gamla eskimåspråket firade på torsdagen . sin" hundraårsdag. Kung Frederik av Danmark . har sänt tidningen sina: gratulationer |. och . de lokala :. myndigheterna skänkte dess tryckeri en ny maskin ä 50.000 Kronor, . | Mt lande. arvslag I . inte mera spännande med litet drainatik i livet... =: 0: "2 Spänning och dramatik får man väl. genom att se, filmer och pjäser på TV. Och så genom att köra bil fort. Det räcker. Någon "mera spänning och 'dramatik be- ll - hövs väl. inte.” Varför ska. man förstöra sina egna nerver för, när "man. kan, få dramatik ändå av " sörer och såna som har till yrke att skaffa ' sina ' medmänniskor spänning och dramatik.- Vi lever i socialiseringens tidevarv”. = Det finns de som vill av- " dramatisera dramatiken: på tea- tern också, sade 'Tiburtius: Det är något mycket modernt' och fint. Det blir mera konst om allt ovid- - kommande som dekorationer, ef-. ” fekter och psykologiska knep av «alla slag försvinner, menar man. « — Det : var konstigt, "sade Marianne. Ro hit "med en banan; Bengt!" - — Ja, passa på att äta bananer medan dom är nyttiga! uppmana- de Tiburtius, Rätt, som det: är kommer säkert läkarna och påstår att man skall. akta. sig. för frukt och grönsaker. och vitaminer, det är bara en tidsfråga. Nyligen har "till exempel tyska vet "konstaterat, att vitt bröd är nyt -tigare än "grovt, ”alltså raka inoÉ- '. satsen” till vad: man, ansåg | Nästa i tur. blir. att man förkla rar: att kalorier och. "sötsaker och fett fläsk. är det. bästa som finns för den som vill magra. :'.' — Oh, det vore: väl underb rt, fyllde nu. ungdomarnas - moder, fru Andersson i i Oj, vad jag skul- slog Tiburtius,' om man avdrama- . tiserade . avmagringen.” Då skulle många stackars kvinnar slippa li- - da och försaka så mycket för vad . de anser vara sin skönhet! : . » Camillo . Hallanids" Nyheters | 2 VD-3 < att "för - särskilt fina 'sanktbern- hardshundar betalas ända” upp till 10 009 kronor? Sö ektbershardshundaraa & är ock- så dyra att föda -.upp, enär de krä- ver mycken föda. Den största upp- födaren i Schweiz av dessa hundar räknar: med att valparna äter för ett par hundra kronor i månaden.;' " När en verkligt fin och prisbe- lönt | sanktbernhardshund --betalas med så höga. priser beror det på att ingen annan hundras på samma gång förenar sådan styrka” och tro- fasthet: Dö . . i Om ert: barn: z - "börjar stamma En. mor behöver egentligen: "inte göra sig några större bekymmer för att hennes småbarn stammar, Bland barn mellan två och tre år är 'det en tämligen vanlig åkomma, vars or- saker kan vara olika slag av nervö- sa störningar, Även om man inte kan peka på eller exakt ange an- ledningen, så vet man hur obehaget skall bekä 0 Oh. ynd det kännt "allt Jar I en del fall finner man, att en far eller en mor, som har anlag för stamning, får barn, vilka har samma anlag. Ibland börjar ett barn stam- ma, därför att det tvingas att göral- någonting,. som: det inte tycker om. JDet, kan t ex vara: ett vänsterhänt barn, som ' blir tvingat till att an- vända högerhanden, " '- : Stamning kan. också uppstå av rädsla och skräck — och inte sällan uppträder. defekten, då ett barn av nervös läggning uppmanas att inför ett auditorium av vuxna spela pia- ino, deklarnera- -poesi 0 & Vv... En tror bör komma ihåg, att eft arn på två eller tre år hår fullt .Jarbete med att lärd « sig tala"— och ytsättes det då för någon störnin ippträder lätt nervösa - rubbningar. Om ni hår ett barn, som stammar, så försök. först att komma under- fund med vilken. nervös störning eli än st Dagens ri rim NY En ung ockholmskonstnär "har fått en prissumma på = 12.000 kr för en skulptur i ,. skrot. Sign funderar på att a ömsa yrke, . , Jag. vill samla på skrot ifrån i morgon till kväll utan To, utan vila och rast. Gamla skyltar, och skyfflar och ? rostiga spjäll .' jämte. gångjärn, som upphäver I skärande gnäll , allt jag samlar med iver och FN SN hast, .v 2 2 Med min "kärra, jag utgår på . n vägarnas grus och jag, gör mina fynd här och » där. da, jag samlar på pottor och" ” » burkar och krus, tänk, en "ask som en gång varit . fylld utav snus ' | vad den gläder en skrotets, vo : Ls > konstnär. . Jag » skall hopsamla skrot utav - Ts occ > olika slag on "som det anstår en ärlig konstnä "Virvlar i i Strömmen. STOCKHOLM. " Visserligen börjar våren närma sig Paris, man förstår det av mode- rapporterna. Men för den skull be- höver väl inte stockholmsbutikerna skylta med sommarkläder i varten- da fönster? Man huttrar i sina yl- lem vid blotta anblicken. En annan syn, som kom oss att stelna till här- om dagen, var en polisbil, som med tjutande sirener kastade sig fram på en gata enkelriktad åt andra hål- let. Vi bara frågar: Får man verk- ligen göra så vid polisen? Tydliv gen! +: Raskt över till något annat, var- mare och mjukare. ”I[ sista minu- ten” har fått låna Signe Hasso, Det är alltså frågan om inspelningen av en TV-pjäs med det t och ren, är också med, Men det är filmen vi skall tala om och scenen är på orgelläktaren i kyrkan där kvartetten sjunger till Ekborgs spel. Billbäck har fått en 'rätt undan- skymd plats, plötsligt . upptäcker man att .det saknas en' präst och Billbäck får hoppa in, En fixerings- j .. bild, för er som ännu inte 'sett' fil- men. Kan ni hitta "pastor Billbäck” på orgelläktaren? Den da läsaren h kanske ihåg Paula och Attila Hör- biger — bror till Paul — deras unga och mycket vackra dotter -— Chri- stine — har gått i föräldrarnas fot- spår, varför vi snart får se henne i 'en nyinspelning ' av: Meyerling- dramat, där'hon gestaltar kronprins Rudolphs sköna älskari Marie Signe har gjort fransysk visit i sin hemstad för att spela in Benedettis pjäs. Förmodligen kommer vi att få se pjäsen först till höst i: 'plutt- bion”. ' : fr I - I: februari blir det premiär vå ”Lillan”. Agneta Prytz och Georg Ja; att särplocka bitar. skall bli ovming tag SR och till allt som är rostigt' skall : = >> ägnas min dag medan skrotfulia” tankar jag. : är. När Jag skapat ett konstverk av burkar och rör : EN som mig själv nästan giver en ' 'chocks i e blir att ordna en expo det fö ta 2 "jag gör : så blir jag medsammia. be- An " römd som: när Doktorn 'svarar..-. Under 'dennå: rubrik besvarar ; svensk legitimerad läkare Kostnadstritt medieinska frågor från läsekretsen. ”Förse frågorna med, lämplig I lm signatur och 'uppgiv helst ålder ock kön. Det är givet att envars " "anor itet 'obrottsligt ' bevaras. - Märkibreven DOKTORN SVA- : "RAR och sänd dem: till redak- 7 tionen. :-”Orolig- gravid: 235". Ni varken "| bör eller behöver tveka inför att fråga er läkare om de besvär vilka oroa er. Speciellt under graviditeter NH uppstå helt nya symptom och det är viktigt att den blivande modern får- allt det lugn och stöd hön be- höver. Ni är nu så långt kommen ”"er-'graviditet att den förstorade livmodern trycker på en del blod- kärl och ni har därför liksom så många andra kvinnor fått betydan- de-åderbråck. Värken i dessa bru- kar lätta om man då och då ”töm- mer” åderbråcken, genom "att en stund ligga på rygg med benen högt. I: en" del fall kan en elastisk s k åderbråcks-strumpå vara nödvän- dig samt ge-gol hjälp. Beträffande era ” besvär: från underlivet efter samlag och : vid lättare ansträng- ningar, tycker jag absolut att ni skall 'rådgöra med er läkare. Ni kan vara övertygad om att han uppskattar ert förtroende och i inte anser er fråga i onödan, DAfraid”; Ni har bett mig att inté citera något i ert brev utan. svara så diskret som möjligt och jag kan då endast säga att ni inte behöver oroa” er för någon elakartad 'sjuk- dom av det slag ni angivit. För att ni skall känna er lugn och få klar: het i vad som orsakar era symptorå vill jag rekommendera att ni kon taktar en läkare i och för en un- dersökning. enl + Fant åter då till sin gamla kära teater för att medverka i ”To- kan”, som för. närvarande gör. ”fu- ror" i Paris. På ett hörn är Gun= nar Björnstrand med och likaså Brita Billsten.. ” "Fixering ER En gosse med guldstrupe — -— föda med guldsked — har återigen fått. sångarguld. Det är Bengt Rundgren, £ d gävlepojke, numera en av ope- rans finaste påläggskalvar på bas- området. Kristina Nilsson-pengarna torde komma väl till pass. -. "7 cc > Försök. hitta > honor Oscars- Vetsera. Som kronprinsen får vi se en annah av Österrikes unga skå- despelare OWw Fischer, 2 a "K > Gås det på. näringsställen? Det finns ett ställe på Östermalm som nu återuppstått i helt ny "dräkt, men det har gamla anor, År 1803 hette det Tadugårdslands-Källaren. "Ni vet väl förresten att om ni kommer till Stockholm och är vill- rådiga om vad ni skall fördriva ti- den med i storstadsdjungeln är det bara att ringa -upp ”Fröken Turist” — telefonnumret är 222100 — så får ni besked. Kan vara bra att ve-- ta. Borgarrådet Inga 'Thorson kom- mer inte att ha några svenska fri- tidsbekymmer en tid framåt. Hon har nämligen fått en invitation att besöka Israel där hon skall hålla föredrag om ungdomsproblemen i välfärd stand-i kö Lennart Billbäck och Curt Ericson som då och då gör inhopp! i Ladyn fö "respektive". Freddy och Doolittle hället. Finns det raggare ilIsrael? : TA ' Till 'slut och litet i efterhand ber vi att få överräcka veckans röda ros båda med i'filmen' "Tre önsk- ningår”, ”' Körflickorna" : : Gudrun . Brännlund” och Susanne Sahlberg, även de skönsjungande inslag i kö- ">: til Ludde — Optimisten — Gentzel som firade sin 76:te födelsefag helt nyligen. i Cornelia Förr i tiden, innan klockan blev vanligare, hade man bara solen ;-Iklara dagar och -stjärnorna . klara nätter att rätta sig efter när man ville bestämma den ungefärliga ti- den. För dagsbruk använde man "då solur, man då dessa 'var efter ti- dens ekonomiska förhållanden gan- ska dyra att anlägga; var det mest herrgårdarna, som "byggde dylika. För folket i allmänhet och för de resande fanns ingenting annat än solen själv. Men under 1600-talet |. gjorde man ett försök att tillgodo- se' både allmogen och de resande här det gällde tiden-på dagen, Man hade redan då'på olika håll anlagt]. sk milstenar, d v s ett stenkum-| vara på god väg att lösa proble- met med humlornas '. uppfödning. Därmed menar man, skulle vägen till en "bättre avkastning av jorden både på åkrar och i rädgårdar få en bra stöt framåt. Som bekant måste en jägare, som skjutit tex en hare, genast ”passa” den. Med detta menas att. han mås- te få blodet att avrinna och att inäl- vorna tas ut. Får både: blod och inälvor vara kvar harkroppen, förstörs köttets smak ofta bara på några timmar. Ibland kan” det också bli oätligt; ” - Efter inälvornas borttagande biy ter jägaren en frisk 'kvist granris eller helst enris med bär kvarsit- tande; om enris finns" i ' närheten, och denna kvist sticks in i. den öppna magen på haren. Nu är det många som” Aror att kvistens ån- bringande bara är för "att det 'ser trevligare ut, men så är det inte mel på vilket stod en sten- eller järntavla som i allmänhet förkun- nade avståndet i'”fjärdingsvägar” alltså en fjärdedels mil, från när- maste 'stads' "kyrka — inte: från stadsgränsen som ibland uppges. "På en del" av dessa. -milstenar gjorde man nu”solur, som under stamning är svartsjuka — och an- ledningen till den kan vara ankom- sten av ännu en liten i familjen ett annat barns leksaker etc, Ett barn kan börja stamma också därför att det — med rätt eller orätt — tycker, |P att det visas Nkgiltighet a av sina för- äldrar. ; -Modern ' spelar en synnerligen viktig roll, när det gäller att bota barnet från stämning. Hon bör upp- muntra sitt barn till att så mycket som' möjligt tala till henne, och hon självförtroende.' Barnet "får absolut inte . bibringas ' det intrycket, att några storverk väntas av det med avseende på talförmågan. Alla slags spänningar kan resul- tera.i att barn börjar stamrnia, men behandlas de bara på rätt och för- ståelsefullt sätt, upphör i regel de- ras talfel täraligen snart, Oroa ,er inte så mycket, om inte stamningen försvinner så fort som ni väntat .er. Avvakta i stället lugnt måste ha åö. iv Spn Mg.lo: ler spänning," som ligger bakom Ålumean, | En'av'de vanligaste orsakerua till utvecklingen —-och kom ihåg, att det är inte bra att söka nåskynda I oden : Ufs : me "Syster Lisa måste på allt sätt försöka inge det]. ld visäåde den 'exakta "tiden på dagen — eller rättare den un- gefärliga tiden, ty exakt kan ju ett solur aldrig bli. De' resande, kunde från dylik milsten till milsten. se hur tiden gick samtidigt som han på milstenarna kunde beräkna den sträcka han åkte eller gick. Be- folkningen i närheten av milstenen hade också ett medel att på. dess solurstavla något så när se hur:ti- den led, 7 "> Lexikon för en var av ' dr JVAR EK : När de nu moderna uren blev billigare > och vanligare förlorade dessa solursmilstenar liksom |- milstenarna överhuvudtaget —"sin betydelse, och numera är det en- dast ett fåtal av dem som står kvar som .minnesmärken efter äldre, nu- mera sällan använda. vägar. Pär vägarna moderniserats genom tex bort och i allmänhet ställts in på ortens museum. > Ett vanligt honungsbi, ' som ju "befruktningen I trädgårdar” och"på åkrar, har i allmänhet en, tre 'vec- kors . blomstringsperiod. att 'sköta om befruktningen.. Man har "räknat ut att varje bi under denna tid be- fruktar — ,bepudrar. heter det på breddning, "har milstenarna tagits. som :, bekant sköter om" en del av | att Amerikas invånare möjligen stammar från Afrika? . Den amerikanske geografen Ge- orge F Carter, : Baltimore, anser med stöd av nya fynd i Kenya, att de ' första människorna på jorden har levt där för omkr. 700.000 år sedan. Under de olika istiderna har Kenya-människorna brett ut sig till rika landfasta. Det varade i 20— Idsdel lan vär na skall Kenya-män- niskornas ' efterkommande ha in- vandrat till den amerikanska konti- nenten. 2 Förtroliga stunder Svar till ”Tvistande”. Efter vad ljag vet har Busk-Margit Jonsson|. inte varit gift förrän hon gifte sig med" Ingvar Wixell. Med hjärtlig hälsning. . oo. ”Gallie” ' ”Nyfiken”, — Saint-John Perses riktiga namn är Alexis Léger, Han har mycket riktigt varit diplomat, till och med en av de ledande frans- ka diplomaterna. Han. var bl a ackrediterad vid franska ambassa- den i Washington. Han är född 1887 och" bland hans förnämsta verk märks den stora dikteykeln ”Ana- base”. Med bjärtlig hälsning. - . : — 2 > ”Gallie” — Det kan väl i alla fall inte nekas att jordbrukspriserna ä är hi renu än förr. ” — Neej, ingen. vill. förneka det, svarade lantbrukaren, men när en bonde numera måste veta botaniska namnet på vad han odlar och 'en- tomol fackspråk — ungefär 3.000 bl Nu har man emellertid kommit underfund om att vissa humlearter, bl a sten- och jordhumlan, sköter bepudringen på ett mycket snab- bare och. bättre sätt än honungs- biet — åtminstone när det gäller frösättningen på lusern- och klö- veråkrarna. Det har nämligen kon- staterats : dtt för att ' ett tunnland klöver" ska fullt utveckla frösätt- ningen, behövs det omkring 16.500 honungsbin under den :tre veckor långa blomstringstiden. Så många bin finns. det inte tillgång till och förmodligen skulle också dessa bin flyga en smula i vägen för varand- ra. Ungefär 5.000 bin pr tunnland är det vanligaste, och därav framgår att där det endast finns honungs- bin. på' ett klöverfält blir skörden bara en tredjedel mot vad den bor- de och kunde bli, +: . a Sten- och jordhumlorna arbetar otaliga gånger fortare än honungs- biet, På samma utrymme där-det t på insekten, som äter opp det för honom, och farmaceutiska namnet på di kemi- kalier som dödar insekten -- då la, si. gårdsbruket av en ökning av be ståndet. Experiment pågår: där för att få fram uppfödning av humlor i bevakade -och' speciellt omskötta bon eller 'kupor” och "enligt" upp- gifter från Danmark tycks man där alls. Denna kvist fyller en mycket viktig mission för harköttets smak, det vet alla: som - kunnat" jämföra smaken på köttet efter: er ' hare som 'passats med. en- eller gran< ris och efter en som inte' fått' den- na kvist. ' Det är nämligen så att just en” och granris sätter en mycket god och ”vild” smak på harköttet, När kvisten. kommer in i den ännu varma harkroppen gör ångorna att de” i en- eller granriset befintliga behövs över 16.000 h bin för ar och en fullvärdig frösättning, behövs det bara omkring 800 humlor. Var- je humla ' sköter : nämligen be- pudringen 20 gånger fortare och ef- fektivare äri ett honungsbi. - Det tråkiga är emellertid att det inte längre finns så många: humlor. jordförbättringsmedel, stubbryt- ning," stenrensning och giftiga in- sektsbesprutningsmedel "har snart rästan 'utrotat jord- och stenhum- lorna. I Danmark har man sedan flera år tillbaka observerat allt,vad som rör dessa humlor och man har insett betydelsen för jord, och träd- sugs in i Köttet och ger detta en finare smak.” > Det är just av samma anledning söm” kaninuppfödaré ger sina'ka- niner både enris och gran- eller tallris till förtäring. De aromatiska ämnena i riset ger kaninkött en mycket fin smak, En del kaninod- lare brukar också efter slakten av en kanin och sedan denna blivit flådd lägga in en kvist av gran- eller enris i. kaninens öppna mage. Enligt kännare är detta-en metod som borde användas betydligt mer andra trakter av jorden. För cirka] 100.00 år sedan var Asien och Ame-|- 30.000 år och längs denna bro mel-|. är det tvunget att nån a måste beta- ligen 'i Sug och - skrivot ha litet trevligare umgängesfor=- - "mer; framförallt litet billigare. För några år sedan hörde jag talas om en tysk invandrare, som där kunde man ju gå ut en kväll lärt sig detta genuina och vackra ruinerad, "Myndigheterna - se till att vi inte blir ett folk av idel mobergs. der med pubs och sånt. '-.. ". : : Frid : kommer ihåg en gammal. historia hos sin läkare, oe "Doktorn: — Dricker ni? . Mannen: :; - on — Ja, vid högtidliga tillfällen! tidliga tillfällen? Mannen: — Sådana tillfällen då jag här" någonting att dricka; "a stion om införande: av flera” hög=- tidliga tillfällen =. . i Hd H Flips I i A Bl. " Nu hör: det till saken att spans ska familjer samlar på-släktnam: ungefär som andra samlar fri. | sastycke av bedövande längd, Det ; finns många gamla grander som baronier bland bergen, Det låter "som ett godståg i - larnas ägare kan enligt kastiljanskc sedvanerätt fördela dem bland si- na barn bara han reserverar je förnämsta benämningen för äldst sonen. "Ingen vanlig dödlig kan ' hålla reda på vem som är vad.” -Frestelsen att förlänga ett enkelt Perez eller Rodriguez.med några klingande rader har blivit mången |: för svår. Det lär mest vara affärs= män som nappar på kroken, (1 'v Numers.) ” Samma är förhållandet "med februari, men den är i alla fall I kortare, I denna månad visar sig" solen. Minnesgoda' personer erin. : rar sig. den alltjämt, I mitten av en deklaration 'och inger; vårdikt, ty myndigheterna är. stränga i år, i «> > (Red Top i DN.) Runt kring riket Tre små hus i simrächaianstralks ten som ligger endast ett tiotal me- ter från varandra har av försam- lingsgränserna delats upp på tre socknar. Ett av husen ligger näm- granne i Gladsax och det tredje hu- : set slutligen i Simris-Nöbhelöv, - (Simrishamn TD) + N i Fruarna ” Enid "Jarhall från I Ho-' hultsslätt och Hjördis Fager från. Braås är sänggrannar på BB i små- ländska Lenhovda. Damerna, är ' dessutom systrar och Hjördis be- 2 några dagar senare nedkom med tvillingar, (Växjö TT) . , Den. gröna vintern i Skåne för- villade en nyckelpiga till en uiflykt Insekten h ne bland höghusen i Kristianstad och iakttogs betecknande nog på — bland kaninodlarna. ” ar + Z>zran.. "VILL N 1 NN LÄSA OMS SÖDRA. HALLAND OCH. | SYDHALLÄNNING RNA = Lo äs LAHOLMS. 9 TIDNING » Det är så "riktigt, att vi kunde :o återinvandrade till sitt land, för ” och ta gumman med sig (han hade ; svenska talesätt)" och äta en bit , » och dricka ett glas. utan att bli . Jag vet inte varför jag plötsligt . om en man som var vå översyn Och vad 'menar ni'nied hög=, - - Nu har man alltså väckt en mo-" | märken. I en vanlig dödsannons .. ; kan för- och efternamn uppta tre - rader text. Råkar den döde ha titlar och ordnar blir det ett pros : förfogar över tre hertigdömen, fys - rTa—fem markisat' och ' oräkneliga . . februari drar allmänheten in. i si-: .: -.na kammare för att deklarera och -=. + det” gäller att”se”till- attdet bliv/vve >> Järrestad, dess » närmsta" gåvades med en flicka medan Enid | ” i a ka utvandrare till vänligare neje et en tunnel; Tit= =" Grönbetesvägen., (Kristianstad TT), '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.