en milsvitt bälte utefter: hela. kusten LAHOLMS TIDNING A. or tumlat öm i den, nästan: äter den, . och a - hälvmil från havet, ligger. kyrkan, :jan och dess slut. När det-.stor- ” . man äter knastrar det i tänderna. , a Man: vänjer sig. vi '. Jen gick ned, var den som kokan= » & de blod, det ryckte och smällde i "Varje : " midsommardag ötjer) Hans: Allman sin hustru i kyr- kan, ännu sedan de som flyk- tingar tvingats lämna sitt hem- land. Kyrkan - blev deras och många andra människors rädd- ning , den dagen sandstormen dånade fram över deras kust- remsa och begravde allt... "| En” berättelse med verklig-'] ::. | hetsunderlag av Bertil Hanzon. frn et var långt lidet på midsom-e ' ' mardagens morgon när jag vak- nade, Någon hade knackat på ru- tan, Jag kom ur sängen och drog ifrån gardinen, - - Solskenet "bländade mig nästan. ' Det var en strålande :dag. Därute stod, Hans Allman, Jag hade träf- fat honom första gången i går kväll, på.. midsommarfesten nere i byn: Han: var flykting, hade kommit till - ' vårt land i slutet av kriget. -; Jag "öppnade fönstret och. hälsa” de, "— Jo, jag tänkte ” gå i Kyrkan, sa. han, Jag undrar om du hade lust; att följa med? = H . . Jag tvekade, ++ ni — Inte för jag har ni got direkt emot att gå i kyrkan en söndag, sa jag. Men "det är väl lite annorlun- da just en midsommardag. Och så vackert, som det är just i dag. Kan vi inte- skjuta 'på det' där” besöket till någon, helg senare... .. Jag vill förstås gärna CS sa 1 dag, sa jag od iyst en sund. Jag tycke te dét for något av en skugga över : hans ahsikte, hans öppna, ljusa drag : slöt sig: för några ögonblick, Han såg bört. ir Det här sin särskilda orsak. sa han” dröjande. Om du tar en promenad med mej neråt byn: på vägen till "kyrkan ska jag: berätta min historia. . sv i Jag klädde / mig. "snabbt och I dan gav 'vi oss, av.. -Och under vär "vid ebbtiden sjunker undan, len; blottade, i solen torkade den, inåt land och hopar sig där i "långsträckta, snödrivliknande bankar.:Dynerna. sträcker sig i;ett : och stormarnå "rasar under vissa "peri der så hårt och” obarmhärtigt at vårken sandgräset med sina lån. gå jordstänglar "eller « martallsdun- : garna” förmår /. binda . sanden, som vå äter sig allt djupare in i. de skyd- |. dande. skogarna. Och sparkar” -man undan. de. multnade löven.'och bar” ren-kommer sanden i dagen. ” Ju längre man kommer nedåt far vet, desto glesare blir skogeti, desto . knotigare träden... Nere. : vid stranden ligg läget, en samling. enkla; :bofälliga ' hus'och kojor, som 'ger "skydd "åt |: något hundratal människor, och lite i längre upp den lilla byn. Jorden här är mager, och ger klena sl . dar, stundom inga alls. Och det: ar' Havet som människorna” får sin bärgning, « Längre : upp, rästan en - och prästgården.- sanden, Bar- neii-'så gott som föds i den. De aridén -tar emöt "människorna när de dör; Sanden är "livets bör-' .mar,. lyfts den av vinden och fyl- ler: "luften som ett slags dis. Den ”tränger in överallt, . i kläderna, i - kojorna, : i husgeråden, och , när Men det tänker aldrig någon. på. Mina fiskarkamrater och jag hade kommit tidigt hem från havet på midsommaraftonen . med oförrättat värv. Det hade börjat ;blåsa på- landsvind. Och fisken hade förres- ten inte gått till heller, När so- luften; tycktes det och havet bör- jade skumma. Nordosten var i an-' tågande." , : 2. stas Md r | nade, knappt kunde hålla ögohen öppna. Klockan var tre på morgonen, men det var alltjämt mörkt, Och sand- dimman ' var så tät att man inte kunde se ut genom fönstret. Det var iden värsta storm vi "upplevt. Och det blev naturligtvis ingen mer sömn den natten, u Äntligen började det” dagas. Men det "var inte gryningens : vanliga ljus. Det var: gulaktigt :som : san- den 'ute: i "äynerna; Som rök av tjärved.. NON » Då jag gick till dörren” "och öpp- nåde, den, välte en väldig sanddri- va emot” mig. ' Varken " skorstens- luckan eller dörren kunde vi stän- ga. Instinktmässigt: sökte vi fram och "vårt barn. Och så | pulsade vi ut i sanddimman, : Ingenting kunde” vi se,' vare "sig hav: eller land.. Det var' som" om I hela rymden varit en grågul. för- låt. :- Vi. - skulle : naturligtvis ' hållit varandra i. händerna, men ' skräc- ken. berövade oss all sinnernärva- ro. Och så gick. det. som. det gick. Vi förlorade varandra ur sikte, I + — Hans,- var. är du? hörde jag min hustru ropa. Mitt svar drunk- i. sandstormarna. Men: vjag skrek ännu högre. : i: sc — Här är Jag, här, hör. au "mej? "Jag fick. inget svar. . Långt: borta såg : jag ett stort, runt, rödgult ljus: Det var. solen, och då visste jag åt vilket håll jag skulle gå, Men" det. gick inte fort att: komma fram.. Jag hade. visser- ligen "vinden: i ryggen, men ”sand- Il are ch 5 ta kläderna och klädde på oss själva | ste. bara att. vi alla kämpa- de för våra liv. . + Så hörde, jag boskapen | råma och förstod, att. jag befana mig i närhe- ten av, byn. Men var var Elsie och Lillan? Hade de orkat. fortsätta el- ler hade. de dukat under? Då sand- dinvnan. för ett ögonblick rämna- de, såg jag en kvinna som stupa- de över en omkullfallen ko, men så | slöt sig åter ridån. . - ”Alla,-som kunde släpa sig fram, flydde åt samma håll, alla samma väg, i isammå riktning. Alla besjä- lades" av -samma impuls: att söka skydd, sådant säkert skulle ges. Målet” ar kyrkan, Den som kunde "nå den var räddad. : en Vatf "ringde det inte i tomkloc- kan? Jo, 'nu hörde jag klämtnin- gar, oregelbundna klämtningar: Det var ingen"mänsklig hand som satte klockan 'i rörelse.” Det var stormen som ringde: Ljudet v var svagt, men ledde dock :. ”, .«: Då I sanddimmån ; åter. för ett ögonblick lättade, skönjde jag svagt konturerna. av kyrkan... räddnin- gen.” Hade” vinden : kommit ; från motsatt håll skulle sanden ha vält- rat' upp sig över portarna, men nu låg ingången till templet i 1ä.:. 3 + Hur jag kom in i kyrkan, minns jag inte; et jag inte." Jag vet bara att jag jag åter började klart förnimma . böjde knä' sida vid sida med Elsie och Lillan; -att jag hör- de .henhe bedja; hörde henne tacka Gud för vår-undérbara räddning. -& "> Sedan detta: hände har jag varje dag, varje J dö- STOCKHOLM : - -Den moderna byggtekniken med fabriksgjorda hela väggele- ment har fört med sig ett be- svärligt problem; hur skall man - få de nya husen mindre lyhör- da? Det berör inte minst hyres-' gästerna och att det är hög- aktuellt framgår av de många « klagomål som framkommer. 3 .. Att klagomålen inte är allde-' 1es "oberätligade visar en un- " dersökning som på uppdrag av byggforskningsrådet utförts av civilingenjör Ove Brandt - vid ' Tekniska högskolans institution för byggnadsakustik. Han har - mätt ljudisoleringen i 20 mon-. teringsbyggda hus med -:sam- manlagt 900 ” lägenheter. En- dast i ett enda av de 20 husen - var ljudisoleringen godtagbar! — / Men det är så med nya metoder, de har alltid barnsjukdomar i i släp. tåg, säger rådets chef tekn dr Mejse Jacobsson. Det är svårt att få tätt kring de stora väggdelarna och en liten springa: släpper. igenom. en myckenhet ljud, Andra byggnads- tekniska detaljer bidrar till att le- da ljudet: kraftiga ventilationska- naler, : samla värmeledningsrör där det kan uppstå brusljud, ökat an- tal badrum 'och we:n etc. Med hänsyn till det här beslöt rådet för två år sedan att den här under- sökningen, skulle göras. : Institutionen för "byggnadsakustik har länge haft kontakter med byg- gare och många har varit positivt inställda till de här frågorna, om- talar civilingenjör Brandt. ' Många har: också "lyckats lösa sina. pro- sitiva, De hus 'som ' tagits .med i pndersökningen är belägna i Stock= holms förorter, Malmö - och Gö- teborg. Man har velat ha svar på två frågor. För det första: hur myc- ket ljud når grannarna, när .man har radio eller TV: på. eller när man spelar. eller sjunger? Och, för det andra: hur mycket hör gran- narna under när man går på gol- vet. Svaren har mån, sökt få ge- nom en rad. mätningar, s' k luft- ljuds- och stegljudsmätningar, .' > För att mäta väggarnas ljudisole- rande förmåga gjordes 81 luftljuds- mätningar, I 41 fall:var isoleringen godtagbar. Något bättre blev re- sultatet för bjälklagen: 77 godkända av 103, Sämsta resultatet gav steg- ljudsmätningarn: 3. godkända, 142. Det tyder på "dålig golvbelägg ning. Endast i ett av de under- sökta husen” ik dt. pares. dag : följt min -' hustru ; till kyrkan." Andra helgdagar har jag - Man 'skall inte" si generalisera" hållandena på "grund av den här inte "alltid deltagit i gudstjänst N men "midsommarandakten' har : jag AMig försummat... oce ne I STÖCKHOLM: SÅ : Med den: amerikanska jaktrobo- ten Falcon som skall byggas på li- cens'här får vi ett förnämligt: till-. skott till vårt luftförsvar. Roboten finns'i två versioner, en radarstyrd och. en som är försedd med IR- målsökare, dvsen målsökare, som arbetar med ledning av den infra-. röda strålningen från 'det föremål den skall träffa. Därmed har den infraröda tekniken; körtare IR-tek-, niken,:' vunnit” ytterligare Jinsteg inom vårt försvar. Efter kriget har. radarapparatu- ren fått en allt större dominans; Men "den har sina svagheter — den kan numera lätt störas av en fien- sökt andra lösningar och därvid har den ' infraröda; tekniken : kommit i förgrunden. Även mot den: finns [det motmedel 'men ” störningsmöj- ligheterna är 'mindre än vid radar: Under senare år har IR-tekniken gjort stora framsteg inom USA och i Sovjet, berättade löjtnant John Ingman, 'arméstaben, när Stock- , | holms luftvärnsförening börjadé sin het, kursver för ' året. . Det Man när båt och redsk väl var: i skydd på land och stu- gornas dörrar : tillbommade, ansåg vi oss inte ha något att frukta, Jag glömmer aldrig hur det då- nade öch brakade ”därutanför. Vi - hade gått och lagt oss tidigt." Men ingen. av ' oss kunde - sova, Min - hustru vände oroligt på sig i 'sän- gen- och bad en bön för dem som i denna fasans natt plöjde havets vågor. mm vn Hur det var så somnade jag om- sider. Men så med ens vakhade jag av ett fruktansvärt hostanfall, som jag tyckte höll på att kväva mig. Jag hade fått både mun och hals fulla av sand, Vi' hade glömt lägga luckan över skorstenen! : Min hustru hade också vaknat, men hon var inte lika illa: däran :, som jag, Hon skyndade sig upp för att se hur det var med Lillan. San- mesta är dock hemligt. .En del har vi fått kännedom om från USA och därifrån har vi också fått en del material. = : nt IR-tekniken bygger | på det för- hållandet, att alla föremål utsän- der. elektromagnetisk strålning, som ökar med temperaturen "och som kan upptäckas på avstånd. Den in- fraröda strålningen, som ingår i det elektromagnetiska spektrat och har våglängder mellan 1: mm. och 0,001 mm; är osynlig för det mänskliga ögat men kan avslöjas av en mot- tagarecell, en detektor, som omsät- ter den utstrålade effekten i elekt- riska signaler, ss Svart strålkastare se seri mörkret material, den aktiva som utsänder egen strålning och den passiva som den låg i höga drivor på golvet. . Och den virvlåde omkring, så vi enbart tar emot strålning utifrån; A Strålkastarna kan lätt utspanas med de, Därför har man på militärt håll |. Man skiljer på två slag av 'IR- Vv ; strålkastare. De är för- sédda med svart filter. och syns in- té framifrån med blotta ögat under mörker, Men strålkastaren avslöjar obörikörligen alla föremål i terrän- :. Stora, strålkastare kan använ- spaning över ett fält 'och för - eldledning. I USA har man också :'små typer som placeras på kulsprutepistoler eller : gevär : och med" vars hjälp skytten skall kun- na” träffa" prick även när det är mörkt. "Men det finns en nackdel, indikatorer, : små kikarliknande ap- perater; i wilka den fientliga strål- kastarna. . framträder . som en ljus prick; otved - sig själv sin väg : Men -det är. på utvecklingen av det: passiva materielet: som . man lägger ned det största arbetet, Och den materielen används redan i mycket stor omfattning i inom skilda vapenslag,” som målsökare i 'robo- tar” eller" Zonrör i lv-granater och robotar, för. kartläggning av mål i mörkret, " för navigering, . telefoni mm ie En målsökare I ien Tobot styr själv mot . målet, sedan den väl skjutits iväg... T'.dess klotrunda ”huvud” finns "ett" bländarsystem och med dess hjälp vrider sig roboten mot| ett mål som utsänder infraröd strål- ning... Skjuts den möt ett jetplan söker "den, sig osvikligt mot mo- torns heta utblåsningsöppning. Den första typen av detta slag var den amerikanska Sidewinder, som vårt flygplan "redan skaffat sig 'och som medförs på Draken. Den har emel- lertid'; begränsad användning men är ' en enkel” och billig robot för dagjaktplan, Falcon har större an- vändningsområde, Man söker emel- lertid ytterligare förbättra. båda ty- perna, var rr "Soldat mede egen robot i i USA har man under ntveck- ling små : bärbara robotar, "Red d undersökningen; säger ingenjör Brandt, men man har lik- väl anledning att dra den slutsat- sen att man inte satsat tillräckligt h på ' isoleringen; i nyuppfö d Byggaina har det inte lätt Dei här undersökningen visar att det behövs mycken forskning ännu :lgar. på ' fortsatta... undersökningar, kommenterar överingenjör Gunnar Essunger i byggnadsstyrelsen. ' Men man skall inte bara skyllda på byg- garna, Det är här fråga om experi- menthus, där pionjärerna går litet dristigt fram. De har säkert pro- jekterat så långt kunskaperna räckt till och en del har konsulterat ex- pérter. . Men" det är inte lätt att bygga enligt: nya : metoder, : Det krävs bl a ständig övervakning på arbetsplatsen” så att allting där” går rätt till. "De här husen uppfördes 1959 och 1960 och då gällde byggnadsstyrel- om v våra | roketgevär. Det är ett rör med en liten IR-styrd robot i. He- :Ila apparaten väger: 10 kg och kan :jskötas av en man, 'Den avses: att användas 'mot lågt flygande -'plan eller helikoptrar.- England har sin egen. IR-styrda 'jaktrobot — Fire- streak — som kännetecknas av hög precision. Från - Sverige ' har . man uppgifter : om”itre olika typer' av IR-styrda robotar, en för Jakt och två för luftförsvar. 37 == 7- Fv. Från spaningsflyg kan man' med hjälp av infraröda strålar lätt fo- tografera städer, fasta 'anläggningar, stridsvagnar, övervattensfartyg och 'ubåtar. De varmaste' delarna på det fotograferade "objektet; framträder, som vita fält" eller streck. På en nattlig . bild av en stad från luf- ten" urskiljs tydligt hela gatbsyste- met. Det är gatorna som behåller värmen längst under natten. ”. En fördel" med - IR-materialen, särskilt den. passiva, är de små möjlighet att störa verk h ten. Därtill kommer. att den blir mycket billigare än radarmaterie- len. En radarmålsökare måste t ex ha många gånger flera elektronrör än en IR-målsökare. Å andra sidan kan användningen av IR-materie- len i' viss utsträckning begränsas av ' atmosfäriska förhållanden. De infraröda strålarna kan sålunda i motsats till radarstrålarna inte pas- sera genom dis, dimma eller rök. : Dixon Till det förstnämnda slaget hör oli- Ett av: tjugo" moderna "hus godtagbart. ljudisolerat! blem, Andra har varit mindre po-|"' : sens normer av 1950, Det är dessa som legat ' till grund för ' mät- ningarna. ' Numera har nya, litet .|strängare normer utfärdats i sty- relsens anvisningar ' av år 1960 (BABS '60). Där finns anvisningar som om de läses med eftertanke kanske kan ge oss mer hyfsade hus framdeles, - : Juha cont F forsk Byggforskningsrådet' har tillsatt en särskild kommitté som ' skall penetrera de här problemen och den har föreslagit en kraftig ':in- tensifiering av akustikforskningen under, de närmaste åren. Anslagen kommer -inom kort"att ta ställning till frågan. Man satsar också på en gemensam nordisk forskning på om- rådet. Kontrollen ' över ljudisoleringen skall skötas av byggnadsnämndernå men de har inte någon expertis härför. En tänkbar lösning som för- ordats av kommittén att man ut- arbetar enklare kontrollmetoder, skulle fyra- å femdubblas. Rådet | Tre miljoner Landets största distributionscen- , tral för ägg har i dagarna tagits i bruk. Det är jordbrukarnas för: ningsorgan Svenska Ägghandelsför- bundet som har flyttat sitt huvud- kontor och sin stockholmsavdelning, från gamla Klara saluhall i Stock- holm till en hy fastighet inom slakt- husområdet i i Johanneshov; ägg Å "veckan Varje vecka tas enbart för stocka |holmsmarknaden emot 150 ton ägg , — eller i vunt tal 3 miljoner styc= ' ken: Dessutom distribueras slakts fjäderfä och konserver, På bilden granskas en leverans av Ir v fröken Solveig Jönsson, dir Bertil Flygare och ingenjör Arne Jönsson. ot som kan läras av nämndernas per sonal. :: Det är för övrigt byggnadsnämn- den som skall ingripa på ett tidigt stadium och rätta till om det brister i isoleringen i hus 'som- håller på att. byggas. Händer det "ingenting på det stadiet men klagar hyres- gästerna 'i'ett färdigt hus får de vända .sig - till ' hälsovårdsnämn- den. Båda nämnderna kan förelägga husägaren att vidta förbätteiogar i isoleringen. De vå Mor och barp " Jrasmar Mee I lav USA:s" största Glasfibera rmerad plast STOCKHOLM . » Textilier av vävd eller tvinnad glasfiberull; som behandlas på sam- ma sätt som bomill, 'ull eller silke, är "det allra senaste i USA. Men glasfibern håller också på att eröv- :Ira den tunga amerikanska "indu- "Istrin. Som förstärkning av plast ger glasfibern ett material som är lika starkt som stål, Amerikanska indu- -|strimän, anser att glasfibern ganska snart kommer att bli en. minst lika viktig råvara som aluminium.” Det är bara tjugo år sedan ,ett industriföretag lyckades framställa glasull och glas- fiber i industriell skala. Sedan dess Den ma moderna” "skulpturen" vinner alltmera inpass som utsmyckning av gator och torg runt om i värl- den. Det här originella konstverket, barn”, avtäcktes nyligen utanför' ett Istort nytt hyreshus i södra London. Ovan. beundras det av ett par av Toportionerad ' mor med sitt Hilla. och att man måste satsa stora pen- |: barn =, en! j gan att motstå. i] av kemikalier, som skulptören kallar ”Mor och proportionerad 'en något mera väl: har omsättningen mer än 75-dubb- "lats med en årsproduktion f n för er två miljoner kronor, Och det- ta. är , bara ' början. Fabrik. efter fabrik. byggs utan” att man” ännu har lyckats hinna ifatt efterfrågan. I fjol' måste" man införa ransone- ng till kunderna. Företaget står för 75 procent av den amerikanska produktionen. av glasfiber. ”. . . ins : Användningsmöjligheterna on mycket ' stör : "draghållfasthet ” och har samtidigt” behållit. -Elasets - mest Det :nya materialets många ' goda egenskaper har hittills ' huvudsak-= ligen: utnyttjats för isoleringsända- mål, till framställning av båtar och” gardiner, resväskor och bilkarosser, spinnspön och fisknät, Ändå är det- ta. bara. ett fåtal. av. materialets många användningsmöjligheter. Ex- perterna ' anser" dem ' som närmast obegränsade, Trots. den enorma produktionsökningen och expansio- - kan. b bli starkt. som stål nings= och utvecklingsprogram med” en årlig investering av 30 miljoner kronor för att hl a skapa nya an= I ilygplan och — gevär ort ! Den amerikanska '— och . även ta hand intresserat sig för glasul,' lens isolerande egenskaper både när. det gäller värme och ljud, och för ; Glasfiberarmerad plast har i vissa avseenden större hållfasthet än stål men är, mycket lättare. I det nya jetplanet Convair. 880:— 'ansett som världeng ' — används 't ex'680 kg glasfiber, i hög grad bidrar ' till att öka. snyta jat tillverka. gevärspipor av "det. i. USA nl 5 USA bygger 1/2 mi : Den största fiber, i. USA" är : båtindustrin, sår. 1956 ; tillverkades 'i.: plastbåtar (av: plast). Sedan. dess ht popularitet ökat enorm! så framgår av produktionssiffrorna. Under 1959 ' tillverkades plastbåtar i USA och :1965 räknar lästbåtar 1965 ” blastbåtens Plastbåtens -: popularitet beror” Färgerna är. ”inbygåda” I -materia=' let för ' evig” "tid i samband "med ”bakningen”. så enkel" att'-hobbytillverkning av” :I slutet av november i 'år: kor / det en märkvärdig nyhet från Nor- ge. I närheten av Sulitjelma hade vattenreservoarerfia blivit obrukba- de lämlar, 'som hade kastat sig ner i vattnet. Resultatet härav blev att vattnet. blev oanvändbart 'och att vissa. förgiftningsfall ”: noterades blatid invånarna i Sulitjelma. Myn- digheterna hade då också måst ut- okokt vatten, ; Detta meddelande föster andakten på en av de märkvärdigaste före- teelserna inom, djurvärlden, som ve-- tenskapen '' känner . till,; nämligen" lämmeltågen. Vad är. nu en läm-= mel? a å " Lämmeln & är en "Hiten gnagare och en' avlägsen släkting till åkerråttan. I Europa förekommer den endast i Skandinavien. Lämmeln är ”be- römd” i vetenskapskretsar, inte för att den ser så märkvärdig ut eller för att den är en kvarleva från en period 300.000 år tillbaka i tiden, utan. för att lämlarna så där om- kring vart tredje eller fjärde år ger. sig ut på strövtåg. I ett slags mass- psykos strömmar lämlarna då ner från bergen till” slättområdenä i Skandinavien, varvid de kommer i tiotusental. På denna färd låter sig de små djuren, som ryms i en hand, bokstavligt talat inte hejdas av nå- gonting. Vatten, kyla" och rovdjur skrämmer dem inte, och ehuru tu- sentals av dem dukar under, bildar de levande broar, simmande trup- per,. en här av bergbestigare etc. Ingenting hejdar deras dynamiska tåg till — ja, varthän egentligen? Detta är. nämligen” problemet, ty slutligen hamnar lämlarna på sin färd på klipporna vid havet. Inte ens detta hejdar dem! De fortsätter sin väg rakt fram och kastar sig i tusental från klipporna i havet. Ett koHektivt självmord ty här om- kommer de obönhörligt! ra på grund av tusentals drunkna-' färda en.-varning för: att dricka ; PA Område, där lämlar out s företeelse I i Amerika plastbåtar' blivit en mycket vanlig . | Svenska protester ; : il Willy Brandt | Svenska Freds-" och "Skiljedoms; et öreningen har sänt, ett protestte= gram till Vest-Berlins senat (re- ering) med- anledning av att sex nen genomför företaget elt forsk" : vändningsområden för" glasfibern. kv ket ock= " den svenska — industrin har i försa - tolasten; -Glasfiberarmerad plast är ” så "hård att man till och med bör= > ' USA": 16.000 > glasfiberarmerad. i 130.000 I man med en produktion av 600.000 :” kanske; främst 'på "att allt unders+ ' hållsarbete har eliminerats. Plasten” påverkas varken av. rost. eller röta ' rbrukaren av glas= 5 ända västtyska fredskämpar, med-'" ;: jemmar av" Västberlinavdelningen v . Deutsche 'Friedensgesellschaft, iyligen ”arreslerats, Föreningen ap- +" ar om deras snara frigivande, så de är kända som verkliga rede -sämpar och ingalunda är” några . » andsförädare som anklagelsen 'mot dem vill göra gällande. "os : Protesten har också sänts till. Jäst-Berlins ” borgmästare 3randt personligen samt till de ar- : "esterades försvarsadvokat, den s0- 1 1 bund. ratiske' för noten dr Heinemann för kännedom. . Telegrammet, som är underteck- ; glasfibern' som förstärkning i plast, .. / som genom sin ringa specifika” "vikt ": Denna” är för övrigt | : aat av föreningens ordförande, föra 7 AL re riksd EAL är av följande lydelse: . ” ”Svenska Freds- och Skiljedoms- föreningen uttrycker sin -oro med anledning” av arresteringen av sex” Lämlar förekommer. över stora de- döden” är man inte överens. Det ges åtskilliga förklaringar. Den mest antagliga av dessa är väl den, som anser : att .det beror på ett slags lämmeln lever, tycks det på regel- bundna tider uppstå en brist på fö- da och livsrum som: en följd av deät ökade antalet lämlar. Som följd härav -uppstår bland djuren och, i ett slags mass- psykos rusar de döden" tillmötes, varvid de inte låter hejda sig av några hinder på vägen. + i kända fredskäl däribland in- "lar av norra Skandinavien och, Finland., H Om orsakerna till detta tåg mot ”överbefolkning”. I de områden, där stora spänningar , genjör Hermann Speelmann, Vi är - övertygade om att de arresterade är oskyldiga och att de i sin verk- . - samhet. endast drivits av en äkta fredsvilja, som vi och otaliga med- borgare i västländerna delar med dem utan att därmed vilja skada våra länder. Tvärtom, denna håli- ning är frihets- och livsbejakande i ordets bästa bemärkelse, I rätte " visans och demokratins namn ap-" pellerar vi till Väst-Berlins senat att snarast frige de anhållna.” Hustrun till 'sin man: > Hur sjutton kunde, brorskål med Andersso so — Jo, ser du, jag kunde inte för" må mej att kalla knölen för herr. ,/ eye", som till det yttre påminner sx FESTET AAARAA. NN ASAKAANKAANAARAADAMA Dagen efter Te du dricka snabbaste trafikflygplan ". [24 Willy 7 FERPEVESN FEIFESETUTTYTN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.