"> LAHOLMS TIDNING TerYrfreeteertv v reryveryveyyry re TYS TT revvY vr Fredagen den 27 januari 1961 MARKARYDS-BYGDEN "Laholms Tidnings Iokalredaktion: Markaryd, Villagatan . Redaktör: Sven B. Jönsson. Tel 10150. Livlig:... (Forts. fr, sid. 1) till förstoringsapparaten 24x36, 1 st. projektor Pradovit, 1 st Markaryd a ” SLKF-are till fest i Huneborg, Program: Musik av Guggos söndagen den 29 jan. kl. 19... ; orkester. Under kvällen kom- . mer ljusbilder att visas "om ”Naturen och roliga SLU-möten”. so ” : - Styrelsen. > Kyrkbuss Norra Haghults skola 10.15, Tånnéryd 1030, Råstorp 10.45. . - Markaryds Bio: Lördag och söndag kl. 8 em. TYST VREDE med Richard Attenborough oci - "> Pier Angeli. 2 20" Barnförbjuden. Platsbest. per tel. 10086 kl. 17—19. Ilrottsplatsen i. Timsfors skall f byggas om, : ov För att ,'Timsfors idrottsförening skall få anslag till iordningsställan- de av idrottsplatsen ur fonden för :. idrottens främjande fordras att kö- pingen förbinder sig att svara. för att anläggningen färdigställes och dels att den underhålles för fram- tiden, Föreningen har. gjort upp en kostnadsberäkning som slutar: på 60.398 kr, vilket belopp skall finan= sicras enligt nedan, Av köpingen har föreningen fått ett anslag på 20.00 kr och har man ett eget ka- pital för ändamålet på 9.000 kr. Matjord och andra naturaförmåner som föreningen får motsvarar ett värde av 5000 kr, frivilligt arbete beräknas till 1.200 timmar & 4 kr och räknar man med att få ett an- slag av idrottsförbundet med 21.598 kr. Kommunalnämnden "som 'be- handlat ärendet, har. för' sin' del be- slutat tillstyrka hos fullmäktige att köpingen ikläder sig, erforderliga förbindelser, wo ket OR Då byggnadsplanen för Timsförs - samhälle, fastställdes "undantogs tre områden. Anledningen härtill var, alt anmärkningar framställts under utslällningstiden> mot planens ut- formning I dessa delar. För'att inte fördröja ' planens fastställande -un- dantogs, då .de tra, ompådena, För . två av "dessa" har nu”nyva planer upprittats och varit utställda, Någ- ra anmärkningar mot dessa har inte gjorts. By dsnämnden har där- nästa fullmäktigesammanträde att begära fullmäktiges be di d att uader inevarande år ikläda kö- ett sammanlagt belopp av högst 150.000 kr jämlikt 11 paragzafen i egnahemslånekungörelsen och för stt sammanlagt belopp av högst 500.000 kr enligt 30 paragrafen i samma kungörelse. Vinterfest i Huneborg. er Markaryds SLU-avdelning :an- ordnar. Vinterfest på söndag i Hu- neborg. Till festen har avdelningen inbjudit alla SLU-, CP- och SLKF: are. Musik utföres av Goggos or- kester. Under kvällens lopp kom- mer att visas en serie . vältagna ljusbilder som skildrar naturen och SLU-möten, ' Rd le Markaryds Bio Mesa an spelar på Jördag och söndag "Tyst, vrede” med Richard Atten- borough och Pier Angeli i huvud- rollerna, En verkligt bra. engelsk film. | —- Norre Katts .... ; Forts. från sid. 1. a Stadsfullmäktige” godkände det preliminära köpeavtalet. om försälj- ning till. Konsum 'av fastigheten i Klingberget. Vidare godkändes köp Av fastigheter på sammanlagt 410.000 kr, : däribland 'jordbruksfastigheten, Nydala" vid regementet för 188.000" "Halmstads många fastighetsaffärer har; i, regel" gått ' smärtfritt; men ifråga om två "bostadsområden har det hängt upp sig och säljarna "har icke varit belåtna med stadens bud. Det -har. gjort. att £-n'ligger, inte, mindre än 14 expropriationsmål int, för domstol.. Expropriationsdomst len i Halmstad har-blivit så över- ov för föreslagit fullmäktige att änta- ga planerna och hemställa hos läns- styrelsen om fastställelse. Kommu- nalnämnden tillstyrker byggnads- nämndens förslag. MN Länsstyrelsen har ifråga om brandskyddsåtgärderna "på Tall- backa meddelat att man låter frå- gan om brandhärdig beklädnad be- ro tills vidare I avvaktan på frågan om nytt åderdomshem för köping- en, I. avscende härtill hemställer länsstyrelsen att köpingens social- nämnd ville hålla länsstyrelsen, un- dorrittad ifråga om planor för an- ordnande av nytt ålderdomshem för köpingen, s : . K nämnden ) vid belastad att-' stadsfullmäktige” fick anslå medel: för' anställandet av'en extra "jurist, som. biträde åt ex- propribtionsdomstolens' ordf, borg- mästare Åke Svensson;" =", i ” + Socialvårdscheffrågan, som åstad- kom.en hel del rabalder vid stads-: fullmäktiges decembersammanträde, slutade med att ärendet återremit-: terades till drätselkammaren, som till torsdagens sammanträde hade framlagt : . en > kompromisslösning, » Restaurangbyggnaden . på Norre Katt är helt nedsliten och kan inte i sitt nuvarande skick fylla den avz sedda funktionen, sade drätselche- fen Erik Bengtsson i sitt interpellä- +) N 70 , 4 Killar 0. v 00 (Forts, fr, föreg. slida) : t984AÄT9YREEAETEdEBELEÅEAA Och är det så att man tycker det är besvärligt så är det bara att konstatera att — DET BESVÄ- RET ÄR DET VÄRT! — BARA EN KILLE som är VERKLIGT TUFF VÄGAR GE EN | Och k FLICKA BLOMMOR! sa Svenerik Perzon, populär TV- och kabaret- stjärna liksom Ulla-Bella. Han stod med ena foten I en taxi på väg till Casino-teatern, men hade 'tid att ge några synpunkter ändå: — De Mesta killar har ett sånt schå med att verka tuffa att de varken hinner med eller törs visa sin uppskattning av en flicka ge- nom att ge henne blommor. Själv tillhör jag inte 'den hård- kokta kategorin, Jag köper blom- mor för att ha nåt i handen och efter min egen sinnesstämning, Är jag t ex. på ett spralligt humör, blir det en tokig kavaljersbukett med tårtpapper omkring. Känner jag mig högtidlig till mods får får flickan gula rosor, Har jag gjort en tabbe och vill be om ur«- [| . AA K den för att sätta byggnaden i ett sådant skick att den kan tillfredsställa moderna krav på serverings- och ekonomiutrym- men i en restaurang skulle inte stå i rimliga proportioner till det resul- tat, man kan uppnå genom en om- byggnad, . Den beslutade rfestaure- ringen av Norre Port kan komma att påverka utformningen av den närmast porten belägna delen av parken, och en hel del andra frågor sammanhänger delvis med restau- rongfrågan och bör därför lösas i sammanhanget, Dk dryftar' detta problem och kommer att förelägga 1 stadsfullmäktige en utredning i frå- gan. "Hr Bengtsson ansåg att hr Löfgrens slutsats om spritbolagets donationsfonds användning är fel- aktig. Först om den nuvarande byggnaden rives kan donationen användas på sätt som uttryckligen står angivet i donationsvillkoren, Fämligen till nybyggnad. | Walt Disney hör som bekant till de jäktat verksamma. och en bekymrad vän frågade honom en gång om han aldrig fick lust till någon motion — tennis- eller dy- likt, H Se sa — Jo, jag har nog ofta lust svarade , Disney, . men. var gång denna lust kommer över, mig, lägger jag mig ner på en soffa, och där blir jag. liggande tills det gått över. -. . säkt brukar jag ge lijenkonvaljer. + känns det som "stora fam- nen” — då köper jag de största, £rannaste tulpaner jag kan hitta! pingen ansvar gentemot staten för; En, :utflykt- hade på projektionsduk, : 1 st impuls- givare samt 1 st mixer box till bandspelaren, 1 st. större och 1 -Jst. mindre skärmaskin," samt 1 st mörkrumslarnpa med filter. Vidare har klubbens bibliotek berikats med fotolitteratur. Under året har klubben: gäs- tats av "medlemmar ur Örkel- ljunga fotoklubb. För. kvällens program 'svarade en av gästerna, kamrer Gunnar Karle.' Den 24 april" var "en ' trevlig '”fotofält- skjutning”. anordnad av C. A. Ullman och B. Dahlqvist i Gär- singabygget. or "hösten planerats till Rössjöholm, . men fick tyvär inställas på grund av otjänlig väderlek. Vid december- träffen besöktes klubben av två medlemmar" ur Varbergs foto- klubb." De "visade egna "bilder och "gåv "intressanta synpunkter på fototeknik. - oe I en tävling med Kungsbacka fotoklubb förlorade klubben med knapp”marginal cy vo Följande" tävlingar året -avgjorts: : | . " Klubbmästerskapet, ' Kollek- tion: 1.--Bengt Hansson, 2. Åke har under Individuellt: Bengt Hansson, ' . ”Månadsbildtävlingen: 1.: Bengt Hansson, .2. Svend Lövenkjer, 3, Åke Nilsson. Färgbildtävlingen. Kollektion: 1." Svend Lövenkjer, 2. Åke Nilsson, 3. Bengt Karlsson.. In- dividuellt: . Åke Nilsson. :; .': I Hallandstävlingen 19560 pla- cerade sig Åke Nilsson som. 2:a i ' färgbildtävlifigen. För detta erhöll';han Varbergs fotoklubbs bronsplakett. FRE öra + Fotofältskjutningen: Joel Tonbjörnsson, 2. Iréne 'Ferring- Hansson, ;3. Bengt Hansson, '; .. För sin seger erhöll: Joel. Tor- björnsson ett keramikpris, skänkt av. fabrikör Henry: Söderström, . Under”: året har klubbens' pla- kött TX silver, tilldelats Bengt Hansson för sin seger i mäster- |skapslävlingen. . "Bronsplaketf ” har” "tilldelats Svend Lövenkjer för - seger i färgbildtävlingen; - el ' Klubbens" vandringspris, | "en bok. skänkt av tidningen. Syd- halland, ' erövrades för alltid av "IBengt ' Hansson för sin tredje seger. 1. månadsbildtävlingen. " Mörkrummet har under. 1960 besökts: 125 ggr, Elektronblixt- aggregaten'-har utlånats.37. grr, projektor 5X5 27 ggr, projektor TX7, 17' ger, projektor" 8X8 8 ggr, filmprojektorn' 9 ggr, pro- jektionsdukarna 20 ggr, samt bandspelaren i17 ggr... ' rv 'Fotoklubben "har även i år erhållit bidrag till: studieverk- samheten : av Laholms stad: och ABF:s lokalavdelning, samt Riks- förbundet Svensk Fotografi. -” > : ot - :Orkelljungt -Orkelljunga Flicka. ur" Furulundspubliken får shansen bli ”Tusensköna” och ” vinna tusenlapp. : Son vanligt när det gäller stora nöjesarrangemang håller sig Furu- lund väl framme! På lördag blir det en verklig. sensationstillställning då parkens kvinnliga publik får till- fälle deltaga i den riksomfattande Tusenskönetävlingen i Bildjourna- lens regi, med Mats Bahr som con- ferencier. Tävlingen omspänner 50 nöjesetablisement runt om i landet. På varje plats skall en semefinalist utses. Den av Furulundspublikens damer som "vinner första etappen får gratis "resa och uppehälle till en plats som bestämmes senare, De tio semefinalsegrarna har sedan att vänta sig en belöning på 500 kronor samt resa till Stockholm och finalen 'som sker på Nalen där många överraskningar i form av priser 0 dyl. är att vänta. Någon skall också vinna finalen på Nalen och dez som det gör får en tusen- lapp plus en resa till ”Tusenskö- nans cget paradis”. Det är emellertid inte bara denna jättetävling som parken bjuder på i morgon. För omväxlingens skull spelar två orkestrar upp till dans. Östen Varnebrings — och Rythmics orkester kommer att åvlösa var- andra och publiken får en inte så vanlig ' omväxling i id SIT: 9 ; FESE Myher KLORFRI NAÄLISUPER 15-25 ger både kvantitet och kvalitet med mindre arbete inte blanda oo. bara ge Nilsson,” 3... Svend Lövenkjar. |: -" derna berördes av ett flertal ta- QLOCK UR Baren PRESSEN > ÖKAT SAMARBETE över parti- 'gränserna var ett tema, som i årets remissdebatt framfördes fråri flera håll, framhålNer Göteborgs- osten (fp), som särskilt under- stryker folkpartiledaren = Ohlins 1samarbetsvilja: - H Han hoppades att 4 viktigare frågor alla de demokratiska par- tierna skulle kunna finna varand- ra. Han tänkte på ett samarbete mellan två eller. tre' borgerliga Partier men han ansåg det hel- ler inte alldeles otänkbart med kompromisser mellan regerings- Partiet samt ett eller två opposi- | tier. ”Ibland I ju - alla tre oppositionspartierna över- ens med regeringspartiet. Varför skulle inte ett eller två av dem få göra det?” Sö H REGERINGSLEDAMÖTERNA hade svårt att elda upp sig till ”replikskifte i den samförståndsvän- liga remissdebatten, konstaterar den 'socialdemokratiska Ny Tid i Göte- 'borg, som i första hand kritiserar finansminister Sträng: = vc . - Gunnar Sträng hade inte en av - sina allra bästa dagar och hans irritation föreföll på.vissa punk- ter något omotiverade efter op- positionens lama angrepp. Riktigt slagkraftig blev han nästan bara när han kritiserade talet om att räntabiliteten skall vara avgöran- de för betydelsen av olika in- vesteringar, ett tema som även statsministern berörde på sitt håll. . Om man nu alls kan tala om nå- gon spänning i denna rtemissdebatt, så gällde den Sveriges förhållande till omvärlden, fortsätter tidningen: Utrikesministern bidrog med en analys av kongofrågan som"kun- de ha haft adress till Handelstid- ningen och trots oron inför ut- 'vecklingen antydde han att Sve- rige. även i fortsättningen kan få anledning att hålla en FN-batal- jon. Hjälpen till utvecklingslän- lare och man fick besked om att "folkpartiet: i. likhet med center- partiet ämnar "bjuda "över rege- ringens: förslag om" hjälpens om- fattning, Finansministern upplyste . om att den: svenska utlandshjäl- » pen i själva verket är större än "vad som framgått av.den senaste tidens pressdebatt. . Mon ' STATEN BORDE INRIKTA SIG på att i minskad utsträckning ta samhällets. ekonomiska "resurser i anspråk för egen del och därmed bereda ökat utrymme för enskilt initiativ, enskilt sparande och före- tagsamhetens .. kapitalförsörjning, skriver Svenska Dagbladet (h), som fortsätter: Sn so i Kan man påräkna sådan fram- synthet av regeringen? Att döma av. regeringens argumentation på tisdagen kan förhoppningarna in- te vara stora. Hr Sträng gav i andra kammaren hr Ohlin rätt i att vårt land måste anpassa sig till de friare marknadsförhållan- den, som skapas ute i Europa och som i högsta grad kräver god - konkurrensförmåga på både ex- 1 -jvet. var templet, vartill tinget var istriktsläkaren i Umanak, en stad med 800 människor i nordli- gaste , Grönland, rapporterar till danska medicinalstyrelsen, att nä- ringssituationen blivit kritisk 'på under en längre tid hindrat fångs- ten och fisket. Genom "att färsk proviant inte kunnat anskaffas, har befolkningen måst -undvara flera” livsviktiga födoämnen, Den stora risken vid längre tids undernäring är att motståndskraften mot in- ska PEN och det är främst . tuberkulosen som distriktsläkaren fruktar. > Man kan kanske just i en läng- re tids undernäring söka orsaken till att de första grönländska kolo- nisterna, 'som räknade omkring 5.000 människor, spårlöst försvann på 1400-talet. j so Island ligger inte så långt norrut i Atlanten som man i allmänhet tror, utan ungefär på samma bredd- grad som Skellefteå.” Vid vikinga- tidens början landade en norsk vi- ekt om norska kusten liggande. ön; men : bosatte sig inte" där. Nästa norrman, som kom dit, tyckte att lade srart därifrån, men hans be-: nämning, Island, blev hängande vid den avlägsna ön. Några hundra fri-. hetsälskande norska hövdingar, som inte ville finna sig i Harald Hår- fagers. överhöghet; seglade "dit med sitt husfolk och sina trälar, hus- djur 'och förnämsta ägodelar, och när "ön kom i sikte, kastades de medförda högsätesstolparna med de- ras inskurna gudabilder över bord, för att hövdingen skulle erfara gu- darnas vilja "var "landning skulle ske, Han slog sig ned där högsätes- stolparna drev i land och uppför- de allra först ett boningshus så att högsätesstolparna kom under tak — Island var vid'den tiden inte så trädfattigt som nu'— och "därefter ett gudahus,:eller,. som det kalla- des, ett hov." Med högsätesstolpar- na > och hovet” följde "källan ” och symbolerna för ätternas sociala rang och politiska" makt. ” Högsätesstol- parna representerade fädernehem- met och det fria: jordagodset,ho- knutet, och hovföreståndaren 'var både domare och präst i sin kolo- nl. : ” vare ln "Ryktet om hur: bra hövdingarna hade "det i det fria Island spred sig raskt i hela Norden. Ön hade vidsträckta "gräsmarker 'där ' hus- djuren tack vare den milda. vin- tern kunde gå på bete hela året, fisket var rikt både i älvarna. och havet, och vid kusterna vimlade det av säl. Åren omkring 900 drog där- för flera tusen norrmän till Island, och "under de två följande seklen slog sig även danska och svenska hövdingar ned p ' "Landet med gröna ängar... Redan i mitten av 900-talet vi- sade koloni missnöje med att port- och h Men denna anpassningsprocess är i många' avseenden motbjudande för socialdemokratiska planhus- hållare — och det märks på de- ras budgetpolitik. . oo ” HR STRÄNG KOM LINDRIGT UNDAN med sin budget, konstate- rar Skånska Dagbladet (cp) i sina 1 till remissdebatt Några dueller blev det dock mel- lan 'oppositionens partiledare och finansministern, där olika synpunk- ter på konjunkturläget luftades. » Beträffande budgeten anmälde centerledaren bekymmer för va- lutareservens avtappning samt kostnadsstegringen. Kostnaderna stiger snabbare än produktivite- ten. Vi måste se till att inte ut- gifterna springer upp för. fort, de hr Hedlund. C ed. er ten ren ville vidare slå in på skat- tesänkningsvägen genom höjning av ortsdragen och hr Sträng lät inte ovillig. ; - PROFESSOR OHLIN får bild- dikt talat ett nyp i örat av Gö- teborgs Handels- och Sjöfartstid- ning (liberal) för sitt ställningsta- gande till den svenska FN-insat- 'sen i Kongo: . Enligt hr Ohlin kan striderna få en sådan omfattning att ”det får övervägas att omedelbart kalla hem den svenska truppen”. Det är kanske inte precis vad man väntar att få höra i ett . ögonblick då nödställda männi- skor i Kongo, däribland ett antal svenskar i provinsen Kivu, ropar på hjälp; Att FN-inter i de första hövdingarna hade lagt un- der sig så stora områden, och när omkring år 980 norrmannen Erik Raude — Erik den Röde — som flyttat till Island, hörde ett rykte om att ett stort land låg längre västerut, seglade han ensam i den- na riktning för att söka finna lan- det. Han landade på dess sydspets, och när han såg att det lyste grönt av det saftigaste gräs inne i fjord- dalarna, beslöt han att närmare ut- grund av att upprepade 'stormar | king vid den 130 landsmil väster - ';. | matförsämring gjorde, att de sista Vart försvann de femtusen = kolonisterna. på Grönland? å | Av Nils Hewe det var ett riktigt island, och seg- "8 Leif, Eriksson siktar Vinland. E Ruiner efter norsk bosättning på Grönland. stallbyggnader, och' den hade även kyrkor och kloster. Ett biskopssäte fanns 1 Gardar, ty där har man bl a funnit skelettet av en man med en biskopsring av guld och eh biskops- stav, som var konstfärdigt utskuren ur en valrosstand. ' - - Man beräknar att kolonisterna till slut räknade 5.000--9.000 "män, kvin- nor och barn. Trots att de inte kun- de odla spannmål, klarade de sig utmärkt, ty. de var robusta, hän- diga "och modiga och hade till sy- nes alla möjligheter att. kolonise- ra' hela Grönland. Men en dag var de borta; Spårlöst försvuåna, och man vet: alltjämt inte, varför den blomstrande grönlandskolonin upp- hörde att existera, lika litet -som man känner -'kolonisternas vidare öden. :Ruiner: av gårdar och kyr- kor står ännu däruppe, och i. kyrk- i SS | tian Krogh. fter en tavla av Chris är rest i Bostons universitetsför- stad . Harvard : till" minne av Leif : Erikssons landning, saknar varje historisk grund. I det nyaste bi- draget till lösningen av frågan häv- da$, att landningsplats. har varit. halvön. Cape Cod utanför Boston. ”Solsten” vid navigeringen i Seglatsen från Norge till det 130 ' landmil därifrån liggande Island var en fantastisk prestation, men ännu . äventyrligare ' .var färderna = till. Grönland och Amerika! Hur hitta- : de kolonisterna vägen under sina : månadslånga seglingar över öppet. vatten? Man har fablat om att-de:' var begåvade med 'fågelinstinkt, för kompass fanns ju inte på den: tiden, men våra dagars forskning har fastslagit, att de använde sig + - ruinerna har man funnit smält malm | av 'ett så modernt navigationsme- och träkol, vilket tyder på att kyr-Tdel som pejlinstrument. Med det- korna har brunnit och har smälts sv: : + För .att.trygga. tillförseln :av de nödvändigaste ; varorna gav sig Grönland = politiskt - under Norge samma år som Island gjorde det, nämligen 1262, men" tillbakagången i Norge och. digerdödens härjnin- gar där — halva norska befolknin- gen .strök "med! -— förde - till, att Grönland försummades. Att döma av ett påvebrev har det varit sam- band mellan Norge och Grönland så. sent som 1480, då en biskop skickades dit. Man har gissat, att sjukdomar . och kanske även kli- kolonisterna dukade under omkring år 1500. När Grönland åter besök- tes i början på 1700-talet, fann man bara ruiner. År 1721 upprät- tade Danmark kolonin Godthaah, och ”Grönlands apostel”, Hans Ege- | de, kom då dit, säker på att finna landsmän — men de var borta. Han började då att från Godthaab krist- na Grönlands eskimåer. Teorin om eskimåöverfall är osäker Man har även gissat, att kolonis- terna under en svår depressions- och undernäringsperiod angripits forska västkusten. Han de i tre år, och återvände så till Island, fast besluten att kolonisera det nya landet som han gav namnet Grön- land — ett pr d: som av urbefolk , eskimåerna, som fullständigt ”raderat ut” dem och bränt deras hem, kyrkor och klos- ter. Det är känt, att de första ko- 1 drivit eskimå norrut, skulle fresta andra att följa honom, ty gröna ängar betydde boskap, och boskap betydde välstånd. Berättel- sen om landet, som Erik Raude ha- de funnit, gick som en löpeld över Island, och trots att det betydde en farlig resa ut i det blå, bort från hem och vänner, strömmade folk till, sålde sina gårdar och köp- te i stället skepp och proviant. En sommardag 984 satte en flot- te på-25 fartyg kurs på det nya landet med Erik Raude som leda- re. Det blev en hård färd. Det var omöjligt att hålla flottan samman, och endast 14 skepp nådde land — resten förliste eller vände om. Men de som kom lyckligt fram till Grön- land de inte den vå och att ”de små skrällena”, som kolonisterna = föraktfullt — kallade dem, flera gånger anfallit, men var- je gång måst dra det kortaste strået. Hy om ”utraderi: ” vid ett plötsligt överfall håller emel- lertid inte, därför att skelett inte påträffats ovan jord. Slutligen har man även antagit, att när kolonisterna inte erhöll de lovade, årliga förnödenheterna från Norge, har de lämnat Grönland och slagit sig ned i Amerika, Frågan är dock, om de verkligen haft till- räckligt med stora båtar för en så- dan långfärd. Erik Raudes son, Leif Eriksson, hade omkring år 1000 seglat västerut och landat vid Hällolandet eller Klipplandet vid seglatsen. Trots kallt och barskt förekom dem det nya landet som ett. rent schlaraffenland med de gröna ängarna djupt inne i de lug- kan "bryta samman, att just det kan inträffa som den skulle för- hindra, det har vi oss nogsamt bekant Men i vilken form av- vecklingen än kommer så blir den ett avgörande som får träf- fas ur allmänna synpunkter och i samråd med andra nationer. Den uppfattningen vill man helst läsa ut ur excellensen Undéns replik, hur svårt det än är att ansluta sig till uttalandet att ”förutsätt- ing för FN-tr i så klara man kunnat begära un- t! digt nya kolonister från Island och na fj med havet fullt av fisk, säl och valross, och med vil- da renar, som aldrig sett männi- skor och som därför flydde föl jägarna. | : Myndigt och klokt ledde Erik Raude sitt Lilla rike på Västgrön- land, och under de följande sek- len växte "kolonin inte bara på grund av de stora barnflockarna utan även för att det kom stän- Norge. Till slut var kolonin uppe der rådande förhållanden”, I över 300 gårdar med u'hus och norra Labradorkusten. Han följde kusten söderut och landade så vid det villebrådsrika och av skogiga berg betäckta Marklandet eller Skoglandet vid södra Labradorkus- ten, samt styrde därpå stäven mot det laxrika och bördiga Vinlandet. Vid hemkomsten skildrade Leif så entusiastiskt Vinland, att en flock på 160 människor seglade dit. De ämnade bosätta sig där, men kunde inte klara sig mot infödin- garna. Förbindelsen med Vinland upphörde dock inte därmed, för det var inte ovanligt att de grönländ- ska kolonisterna for dit för att hämta timmer. solens och andra himlakroppars po- sitioner på himlen, Kar de varit i stånd att orientera sig utan land- känning. Till att börja med nyttja des en genomsiktlig' sten för att däri samla soléns strålar, och på ' så sätt finna dennas plats på him- Jen, Från en av Olav:den heliges” färder heter. det, att kungen' lät ta fram skeppets 'solsten för att kontrollera skeppsförarens uppgift om solens ställning. Senare förfär- digade man pejlskivor av trä, och fragment från en sådan pejlskiva av ek har nyligen påträffats vid danska Nationalmuseets utgrävning av en nordmannagrav på Grönland, Men hur klarade sig kolonisterna från skörbjugg under sina långa rex sor? Det är ju känt, att fartygsbe= sättningar på långfärder under me deltiden och långt in i nya tiden ofta fallit offer för denna fruktade sjukdom, men man har intet belägg för att islands- och grönlandsko- lonisterna råkat ut för den under. långfärderna. Förklaringen är den, att de alltid medtog. stora mäng- der vitlök. En lök pr man i vec, . kan var fullt tillräckligt för att skydda från skörbjugg, det har er= farenheten lärt dem.Deras exem- pel har i våra dagar följts av rys= sarna, Vitlöken är nämligen nu det viktigaste och mest använda anti- skörbjuggsmedlet i Sovjetunionens arktiska distrikt, där ju finns en betydande gruvdrift under svåra klimatiska och andra förhållanden, Äktenskapsförmedling på elektronisk väg Professorn I psykologi vid Tolklos universitetet, Morijl Sagara, har konstruerat en elektronhjärna gom sammanför lämpliga kontrahenter till lyckliga äktenskap. Maskinen matas med 20 giftaslystna personers data, 10 män och 10 kvinnor. Inom 30-40 sekunder svarar maskinen och meddelar, vilken av männen som skall gifta sig med vilken av kvinnorna och garanterar lycka li. vet ut. Förutom med uppgifter om ålder, bildning, kroppskonstitution och andra yttre och kända resp kontrollerbara förhållanden matas maskinen med svar på 15 detaljera= de frågor till var och en av de undersökta Personerna. De kan framföra speciella önskemål och formulera sina förväntningar i sam=' band med äktenskapet. Maskinen levererar därefter detaljerade ka=, raktärsanalysep om = personerna, Finns det ingen lämplig part- ner bland undersökningspersonerna Svarar "maskinen så här: ”Jag bes klagar, Ni har ingen lämplig äkten. Vinlands geografiska löge har va- skapspartner för tillfället. Var vän= lig återkom vid annat tillfälle”, - en rit starkt omstritt, Den sten, som - klockorna tas hjälp och med kännedom om ' Vidare förekommer som vanligt basaranordni servering. Bussturer annordnas från ett fler- tal platser efter tidtabell som angi- ves i dagens annons. - a eo | Gynna LT:s annonsörer. = rev YYFEF TT YYYYYVIEI TYST ENN FOP Tin
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.