Y +. Läcker;leverkrans i ' sera den. 'sköljda "levern; , skivor och fräs dem'i. fettet. Strö se "över mjöl och 'späd till; lagoni' kon- |. ” , SAROLMS TIDNING Nn Tisdagen de n 7 februari 1961 yrrevYYYYLYYYY EFIT EYE FETE veverrersyverrerYt er FATTY ETYYTITTEN . é "> ever. är sådan där underbar 'mat, > ” "som är, både god och. nyttig, inne" håller. -A-vitaminer 'och -järn, som « bla. barnen så väl behöver." Fi- "no 3-4 dl.grädde Nr i N + 1 burk stångsparris - nast :är naturligtvis gödkalvlever, men ox- "eller svinlever, går också "utmärkt att använda — de smakar bara litet starkare; Blötlägg den”i kallt vatten så' blir den mildare i smak och ljusare i färg... . " Vill vi bjuda på lever till 'sön- "dagsmiddagen, så passar det bra att göra den här goda leverkran- sen, som har en mycketsmild och len smak — passar: alltså bra för alla som"i te tycker. om stark leversmak. Gör så här: "7 / st Leverkrans (6 personer) 300 g spaghetti : os 50 g'smör eller margarin ” ” 1 dl mjöl MN 4 dl buljong oc 'ghräddmj hälften "av varje 3 äggulor" + ' 112 tsk salt NG 74 tsk vitpeppar . DS V, tsk mejram : 3 hg kalvlever' » 3 äggvitor ot - 4 liten lök 0007 4—5 ”ansjovisfiléer a N Sås: oo co or oe 2 hg färska , champinjoner - eller en liten burk" konserverade -' 2 msk smör eller margarin .,. 2 msk vetemjöl =: cv 7 : +. champinjon- ölk," spad «= save oroa : 4 tsk salt, vitpeppar Garnering: « paprikaringar Fräs smör. och mjöl tillsammans. Späd med gräddmjölk -och -buljohg «till en tjock-sås, Låt den" koka : "ett pår "minuter. Tag kastrullen äv : Rör'värsamt ner värmen och tillsätt gulorna under " omrörning: "Salta" och krydda. Pas- sjovis-ioch'1ök och/blarda "detta i den källa smeten; Avsmaka" den väl. de” vispade" äggvi- "Smörj en” kransform mycket väl och: garnera den'i-bötten rned hela, smörfrästa'champinjoner. Häll 'sme- " ten! i: formen och täck "den: med lock; folie eller ' smörpapper." Koka formen'i vattenbad :i ugnen; 250"; c:a 30 minuter. ”, Mr : Skär champinjonerna 'till 'såsen i konsistens.: Låt såsen koka” sakta minst . 15 minuter. Smaksätt den väl eo Si MN " Koka ' spaghettin ' enligt anvis- : ningarna på paketet: Stjälp "upp leverkransen. på ett fat.. Garnera "+ med «sparris och ' några -paprika- "ringar eller tomatskivor. Häll spag- - « hettin i hålet i mitten och servera och festligt. +.12.500 ORGANISERADE den varma såsen till. Mycket gott Om ni 'så vill, kan ni byta ut sparrisen'; mot knaperstekt bacon och tomater. Baconsmåken går nämligen utmärkt. väl ihop med levern. Ni har väl prövat att ser- véra vanlig stekt lever med bacon och kapris 'uppfrästa i baconfettet? Lycka tilll" soo! : > Fru Rut. : JÄGMÄSTARE 1I USA ”Thet'Society of American Fo- Yesters, de amerikanska jäg- . mästarnas organisation har firat sin 60-åriga tillvaro. Med sina . 13.500. medlemmar. är det en inflytelserik samanslutning. Dess ordförande är dr R, E. McArdle, chef för The Forest Service, den federala skogsmyndigheten. Han "fungerade också som general- sekreterare i Femte Världsskogs- kongressen i fjol, där bland de 2.000 deltagarna märktes en stor grupp svenskar, Vid jubileet ut- delades Gifford Pinchot-medal- jen, instiftad som en hyllning. av organisationens grundare, till bl. |- a. pionjären dr Earle H, Clapp. Den .ytterst sällsynta utmärkel- sen utdelades på sin tid också till president Franklin D. Roose- . velt. 7 Ma : Sverige > hjälper j i en'av årets mest uppmärksam- made böcker med orientering i .modein. naturvetenskap; Lincoln Barnetts bok Einstein och. univer- sum, har författaren i ett'kapitel om vetenskapsmannen och. ”verk- " igheten” på följande sätt samman- fattat vad som skett” inom natur- vetenskaplig forskning:' ”Ur Gali- Yeis "och Newtons under :följande 2eneration gjorda upptäckter”, skri- "ver Barnett, "uppstod ett mekaniskt universum av krafter, tryck, spän- "ningar, svängningar och vågor. Det tycktes inte finnas något naturfe- ”aomen . som inte kunde beskrivas med den gängse erfarenhetens ter- mer, åskådliggöras med en konkret modell » eller, förutsägas med hjälp av. Newtons beundransvärt riktiga mekaniska lagar. Men innan förra århundradet hade" gått till. ända blev vissa avvikelser från dessa la- går .skönjbara, och fastän avvikel- "serna var obetydliga var de dock ay så fundamental art att Newtons hela maskinliknande. världsallt bör- -jade" vackla. ee Ne Människan har alltid klagat över alltings ”obeständighet”, ”fåfänglig- het”.. Hon har sagt att "allting fly- ter. . Vi. säger, att allting är /rela- :tjvt”; Naturligtvis är detta mer än vardagsvanlig kverulans, det inser vi inte minst nu, när den moderna fysiken sätter materiebegreppet un- der, debatt och visar oss, att materia och : strålning. bara ' är två : sidor hos samma sak. Vetenskapsmannen har anledning 'att fråga sig, om han verkligen har någon kontakt med det vi kallar verkligheten eller nå- gonsin kan hoppas att få det. : - Relativ är. motsatsen till absolut, det som är relativt 'är betingat av sågat annat. Denna relativitet upp- täcktes redan av den klassiska 'na- furvetenskapen. Newton och Galilei sysselsätte sig med den; Vi har alla ä : hur” svårt det' kän vara att 7: vilket äv två tåg" som rör : destår: bredvid ra t. av. dem sätter -sig' i:rörel Newton, valde i stället ett skepp åskådliggöra det-relativa hos mn "seglare som! en” lugn ei” skeppets ”kajuta nske .inte avgöra, iom skep- är: ligger stilla i ham- så ut'och där”upptäcka något fast; existerar: en= ”sig rummet; är; i. r likformigt” framåt. 1. ”en . rät linje.” Detta kan tillämpas på de fasta för remålen i. kupé eller kajuta, men "ingenting är ändå-i'vila, ty tåget eller: skeppet för sig på land ochi vatten: Jorden själv. rör. sig: runt sekunden mer än 100.006 km i tim-= - men, Vått -solsystem” rör sig inom . Vintergatans stjärnsystem med 'en iier än 1: miljon kilometer i tim- nen. Hela Vintergatan är i sin tur på väg mot ett avlägset mål i fjär- von liggande stjärnbilder. Och alla aalaxer flyr från varandra med en hastighet som ökar med avståndet. Reativitet fick emellertid en all- deles ny . innebörd och räckvidd med Albert Einsteiri; som under femtio av sina levnadsår, från 1905, då han som" ung' tjänsteman : vid patenliverket i Bern Wav sin första formulering av relativitetsprincipen, till sin död 1955 påvisade relativi- e- i. jteaterpubliken) stora skådespeler- ;väninna: -— Roa dig bara, kära du; - Människan:i AN Av 'rektor M 'äg!en 'med en, hastighet av 32 km'il. hastighet .'av 1329. km .i. sekunden | t Den för sin ljuvhet bekanta (förl : : ' skan ”tilk en gammal, gammal kärl 3 oe elvin tet inom "snart sagt alla områden: läge och rörelse, tid och rum. Det ser ut som om det vore menings- löst att kräva mer ”verklighet” av rörelse, tid och rum än att de är relativa, Det finns inte i hela uni- versum , ett » system av något slag, som är ' absolut -stillastående. All rörelse är relativ, d v s den kan endast mätas i förhållande till nå- got annat som, också rör sig. Det finns heller irte någon absolut tid eller något.'absolut rum, Rummet och tiden existerar endast i vårt medvetande.i Det är en av. våra möjligheter att crientera oss i värl- den. Vad 'vi: kallar tid och rum är endast 'ett 'inordnande av händel- ser och ting i ett före och ett efter. Rel OA Or saråtidigheten är högst re- . lativ. "Jag kan denna: eftermid- dag beställa ett. telefonsamtal med Amerika och finna, att man där har morgon, men. ändå talar vi å ömse sidor; om, Atlanten om : ”nu”, om samtidighet;,; Ännu, mer invecklad "| blir” situationen, om 'vi tänkte oss en radioförbindelse med. en stjär- na, t.ex, den, närbelägna: Arkturus: Vad vi talade: å sändarstationen på jorden skulle -ta 38 år att nå Ark- turus; och ett svar från Arkturus skulle ta lika. många år till jorden, Vi vet inte ehs med full säkerhet, om denna stjärna finns till' längre, då. svaret från" den. når oss. Det relativa hos ”samtidigheten” växer med avståndet, De avlägsnaste 'ce- lesta "föremål, ” oerhört. avlägsna stjärnevärlder, galaxer, som 'de starkaste teleskop kan nå, ligger på 2.000 miljoner ljusårs avstånd från vår jord, d v s det:skulle ta.en ljusstråle lika lång tid att tillrygga- lägga "detta avstånd. Vi betraktar oreflekterat den bild teleskopet ger oss som samtidigt, en bild av nuet, men 'i själva , verket är denna ”bild” kanske lika gammal som vårt uni- versum..I Lincoln: Barnetts bok sä- ges det vara ungefär 2.000 miljo- ner år: Ju längre bort belägna him- lakropparna är, desto mindre kan vi:veta om dem i ”nuet”. Den bild vi får av dem är från ”Skapelsens morgon” men inte från vår tid. Av- lägsna: delar 'av. universum har med säkerhet ett anrnat utseende ”nu” är bilderna av. det" tycks ge vid han- den.; Vi vet ingenting :om- deras existens i nuet." De' kan, för länge, länge sedän:'ha'7”mejats ned av ti- .[ dens lie”. Och "ännu ' mer kompli- ceras det hela av, att man nu är Bergman non na ganska ense om att galaxerna av- en relativ: värld N : lägsnar sig från varandra" med en hastighet som växer med avståndet. Man menar sig ha uppmätt hastig- |: heten hos denna flykt till 60.000 kilometer i sekunden, d v s fem- tedelen av ljusets. Och ändå talar ingenting för att denna flykthastig- het är den största. I sin: berömda bok Nytt ljus över universum räk- nar den kände fysikern Fred Hoy- le med att hastigheten hos mycket avlägsna galaxer närmare sig lju- sets, kanske överträffar den. Orsa- ken till att himlen längst bort all- tid synes mörk kan helt enkelt be- ro på, säger Hoyle, att de avlägs- nar sig från vår horisont med en hastighet, som är större än ljusets och att det ljus de sänder ut där- för aldrig kän. nå oss. .Om denna gräns ligger vid 2.000 miljoner ljus- års avstånd från vårt solsystem, hur långt bort har då 'dessa galaxer vi nu ser avlägsnat sig på 2.000 mil- joner 'år med 'en hastighet som | överstiger 300.000 kilometer i se- kunden! Den bild vi.”nu”'får av Lt I England har man gjort lyckade försök med att lägga av en rörled- ning med hjälp av helikopter: För en cementfabriks räkning lades en rörledning bestående av 100 stycken 6 m långa stålrör med 20 cm:s dia- meter och vägande 209 kg vardera, på några timmar .— ett arbete som annars skulle ha tagit 10—14 dagar. dem är 2 miljarder år "gar PP, anningen . om. relativiteten har | >. Einstein beskrivit. -i konkreta bilder, Många betraktar Einsteins relativitetsprinciper som omöjliga att: fatta. för ”lekmannen”. Detta gäller emellertid främst de ”ekva- 7 + Lexikon för.en var = > Ton av dr IVAR EK : Vet ni att varje familj här i Sve- | Skattefusk i TV-rältegång, skidskola inför sportlovet: STOCKHOLM oo s ”Hur skall det gå för Git och hur skall det gå för Slampen? Det är frågor, som - verkligen engagerat svenska folket under TV:s senaste rättegångar. Nu är det dags för en ny TV-rättegång och en ny fråga. Och den kommer att lyda så här: Hur skall det. gå för Svenssons? Ni: minns väl Git, den lilla: 7- åriga huvudpersonen i bakgrunden under TV-skilsmässan, som vandra- de ända upp i hovrätten, och Slam- pen, den. mest belastade ynglingen i ungdomsligan, som stod inför rät- ta i TV-rutan: i höstas. Den här gången -handlar TV-rättegången om hr E $S Svensson och hans hustru Britta. Makarna Svensson står åta- lade för skattefusk. Ämnet är allt- så brännande aktvellt. Senast den 15 februari skall vi ju lite var vara klara med den allmänna självdekla- rationen ”på heder och samvete”. Över en miljon deklaranter får varje år ett litet brev från taxe- ringsmyndigheterna,' ' som ' berättar att man på den kanten inte helt kunnat godta de lämnade uppgif- terna utan ändrat i siffrorna. Hår- dare tag mot skattefuskare har som I bekant signalerats — :och &n nya TV-rättegången blir därför en liten tankeställare inför februari månads magiska datum. tioner”, i vilka han tiskt ut- tryckt sin uppfattning av relativi- teten, Hans upptäckter av relativi- teten grundade sig däremot i för- vånansvärt hög grad på en diskus- sion omkring. konkreta situationer, som vem som helst kan ' fatta. Jag vill. uppmana ' den. intresserade lä- saren att göra ett försök med Bar- netts , bok," som innehåller "många exempel härpå. Ett exempel är föl- jande. -Eihstein har visat, att tid och avstånd förändras med hastig- heten, En klocka går saktare och en: måttstock » krymper med. ökad hastighet, Om vi kunde färdas med en hastighet, som närmade sig lju- sets, skulle klockan' och tiden kom- ma att praktiskt taget stå stilla, Vid ljusets hastighet skulle måttet ha krymt till: 0 och tiden skulle stå stilla, sakna existens, Det är därför, menar Einstein, som. ljushastighe- ten är topphastigheten i universum. Tid och rum upphör 'att ha reali- tet. vid en hastighet av. 300.000 ki- lometer '- i ' sekunden, Om - någon tvivlar, kan man säga, att den expe- rimentella fysiken på punkt: efter punkt. bekräftat, i att ' Einstein . har on A NB MI Allt som oftast har moderna his- medan du kan. När allt k omkring har du bara nio liv. ">. DET LÅTER ÖTROLIGT.... har visat, att hävd rar tori skare blivit nödsakade revi- -:Idera en del vedertagna uppfattnin- -lgar om, gångna händelser. Det nya källmaterial, som bringats i dagen, fantasin spelat forna >] DET STÖRSTA -DJURET ÄR IERL PÅ JORDEN LJARDER GÅNGER STÖRRE SÖN DET MINSTA FASER had . EN ATT UPPNÅ EN MÄN: > NISKAS VIKT: knare en del spratt. . Tåget över. Bält 1658 gav Sveri- ge Skåne, Blekinge och Halland och var en lysande krigsbragd. Det har levat i friskt minne kanske mycket därför att Erik Dahlberg så levande skildrat dramat, där han själv spe- lade huvudrollen; Han påstod själv att han: red. i spetsen för den svenska hären över Bälten, att det var , han som övertalade Karl X Gustaf till vågstycket och att han fick skörda äran inför danske kun- Så b rjade den svenske kungen det Tyckosamma tåget över Bält ... Men det var. majorens rapport kungen 'grundade "sitt beslut på. Först efter fem dygn lär Dahlberg ha återkommit med sitt besked, var= vid han fick snubbor för sin lång- . | samhet, Inte heller lär" Dahlberg 'ha övertalat ' kungen till bragden. Kungen behövde inte övertalas, sä- ger de moderha forskarna, och var det någon" som. gjorde ' det, "var det dansken Corfitz Ulfeld. Han var en' dansk ädling, gift 'med Kristian IV:s dotter och tillfälligt förbunden med ärkefienden. Sverige för. att återupprätta adelsväldet i Danmark. Han bör med nutida uppfattning ha varit en Quisling av kusliga mått. "kallade kriget för det Övergången av Stora Bält från Fyen planerades när Karl X Gus- taf tågat genom Jylland och befann sig på Fyen; Den svenske kungen ville slå danskarna slutgiltigt på Själland och fyra man skickades ut gen. Mod forskni har emel- | Dansk lertid kommit till ett helt annat |”Ulfeldtske krig”. resultat, TT - a Men själva övergången — ledde inte Dahlberg den? Nej, han var inte med. När vågstycket utfördes var. Dahlberg kommenderad till Samtiden kände alltså icke den 32- ärige Ikvartermästarlöjtnan- för att undersöka isen. Två man d | DET FINNS INSÉKTER | DET NS INTSAR SOM UTAN SVÅRIGHET LJMETER VÄNSA < KL NÅLSBSA prövade genäste vägen, Erik Dahl- |] berg' och en ' okänd major under- N sökte "vägen" via ' Långeland,' Låland till Falster. : Kungen -stannade för den senaste vägen, : ; [ råskalas: Till "IT potatisens "l också. många ' människor varit riksamiral Wrangel i Nyborg...| rige i itt årligen k rar omkring 300 kg potatis? «oc +: Innan. familjen konsumerat 'den- na potatis har det hänt en hel del och många människor har: bidragit till att familjen fått denna ' potatis. Det är så enkelt att sätta sig till bords med ett.ångande fat potatis framför sig, men det är faktiskt in- te alls så: enkelt -att få potatisen så långt som till det ångande fa- tet. a . Om. ni "själv 'är jordbrukare och framställer er egen : potatis så är det kanske. inte "märkvärdigt det hela, men ändå inte så enkelt, 300 kg .potatiz betyder att ett område i potatisåkern av omkring 80 kvad- ratmeter måste . göras i - ordning, jorden: ska vändas och" harvas'och konstgödslas.” Därefter,ska' omkring 45 kg sättpotatis fram 'och denna ska sättas på det. iordninggjorda området. När plantorna kommit upp ska jorden kupas; vilket upprepas ett par. eller flera gånger under sommaren, ' allmänhet beroende på hur mycket ogräs som' kommer upp i kupningen och hindrar potatisen att utveckla sig ordentligt. På hös- ten ska potatisen tagas upp, läggas i källare eller dylikt för, vinterför- varing: Varje "gång någon i:famil- jen sedan gör ett kok av potatisen : [måste den först sköljas, till vilket åtgår vatten, antingen inhämtat från en gårdsbrunn "eller framkommet genom " en vattenledning, därefter ska. den kokas som ' den är eller allt detta behövs myc- ket arbete; Fn Har ni tänkt på vad som ligger bakom ett dylikt potatiskok utom skötsel? .. Hur : många människor har inte. varit sysselsat- ta med 'vattenledningen och syssel- sätts fortfarande med den? Spiseln har kostat flera människors arbete, "l grytan, veden eller kolen för kok- : |ningen, tändstickan" för 'eldningen och annat? Är ni en familj i staden som köper potatisen i en affär tillkom- mer allt arbete innan” potatisen kommer till affären — alla frakter, uppvägning och inslagning. Här har 1 farten för att det ångande ' fatet verkligen ska kunna komma på bordet. Allt är alltså inte så enkelt >. | som det ser ut. Till och med ba- kom en så enkel matprodukt som potatisen ligger det massor av ar- bete, som inte syns och som sällan någon tänker på, Men när ni nästa gång äter er potatis så tänk då på det ni läst här. Potatisätandet kanske då kommer att ske med lite större andakt än annars! vo oc RINNER SEE Vet ni att var och en av de grö- na tunnelbanevagnarna" i. Stock- holm kostar ungefär en halv mil- jon i inköp för Stockholms spår- vägar? Värje vagn har motorer i båda ändarna och kan sålunda an- tingen köras ensam 'elHler med 'andra vagnar åt båda: hållen. Inga släp- vågnar' — 'alltså vagnar utan mo- tor, liksom sådana på järnvägen —— finns, men man börjar alltmer på att fundera om inte dels vanliga vagnar med motor i ena ändan och dels vagnar utan motor alls, alltså vanliga släpvagnar, skulle ställa sig billigare, . Det finns 's k experter som räknat ut att man kan få en vanlig släpvagn för tunnelbanan för endast omkring 200.000 kr och en vagn med motor i ena ändan för något över 300.000 kr. Hur det blir vet man inte. Andra experter säger nämligen att så länge tun= nelbanan i Stockholm inte är mer utbyggd än nu blir det be: med lutande mas- > sosgast ten Erik Dahlberg som ba- kom verket. Den rollen fick han först på gamla dagar i sina egna skrifter när han kände sig förbi- gången och förföljd, påstår de niti- ska forskarna.” : en wtOrvagnar som nu, Enar s "De flesta snöflingor är mycket symetriska De ha samma former på alla sidor. Bildar ,en snöflinga " Lagerkvist--Mellvig som vanligt Även den här gången är det re- gissör Hans Lagerkvist, som produ- cerar. Vid sin sida har han som vanligt författaren Folke Melivig, sora sörjer för ”intrigen”. Deklara- tionsmålet blir liksom tidigare rät- tegångar en blandning av dikt och verklighet. Hr och fru Svensson är uppdiktade personer, vars" roller anförtros åt skådespelare. Bakgrun- den är klar, ”brottet” klart utfor- mat, men rättegången blir fullt au- tentisk och för den finns inga'ma- nus utarbetade.. s on Det är inför Mellanstads härads- sätt, .:som Svenssons skall stå. till svars för sitt skattefusk. Ordförande | blir: rådman Knut Ljungberg, som i vanliga fall tjänstgör vid Stock- holms - rådhusrätt, åklagare "är stadsfiskal Bert de Woul,' nyligen en av'åklagarna i det stora mut- målet, och som makarna Svenssons försvarare ställer advokat Nils Olof Lilliehök 'upp.-. Några experter på taxeringsfrågor lär också komma att inkallas. oo Ne Rättegången går tre kvällar i TV. Start tisdag kväll den 7. februari, fortsättning torsdag och fredag i samma vecka. (föl Ön evo Skid- och skridskoskola i TV-rutan Det är lite skralt med snötillgån- gen i stora delar av landet, men det hinner kanske ändra på sig till den 10 februari, då TV ordnar skid- skola för de yngsta tittarna. Det programmet är bara början på de idrottsliga instruktionerna i TV-ru- tan. Lite senare i månaden blir det också en skridskoskola för de yngsta och så kommer tre program med rubriken ”Full fart utför”. De hand- lar precis som det låter. omr alpin skididrott, men inte bara om ut- försåkning i mer eller. mindre hög stil utan också om konditionsträ- |. "' ning och utrustning inför fjällfär- derna. Ett apropå i rättan tid för flickor och pojkar,/som rustar för vinterns sportlov. oe ' Skulptören och. läraren ' 'vid Konstfackskolan i Stockholm Egon Möller—Nielsen började för tre år sedan arbeta med en serie TV-pro- A gram om. ”Konsten att se”. Han ha= de tänkt sig sju pedagogiskt inrik< tade' program om bildintryck och pildpåverkan m.m. Endast två pro- gram hann göras, innan konstnären avled i september 1958, Dessa båda program var visserligen bara inled= . ningen till den planerade större se- rien, men de ”står för sig själva” och på TV har man nu beslutat sig för att sända dem i slutet av februari. Österland på västkusten + +: Den + kända . dockkonstnärinnan : -program 'den 12 februari. Hon berättar då om bohusländsk from- het. Det blir en berättelse med docksrs hjälp. Ett 100-tal av Linnea Hermanssons egna dockor ”medver= kar” i TV-programmet i olika sce= ner. Konstnärinnan har' flyttat Ös- terlandet till sitt herhlandskap Bo=" huslän, . fiskargubbar och fiskar- gummor agerar bland många andra i detta unika TV-program,.som får ' rubriken ”De levde nära havet”. . : - Trix Ett och annat Kroppsvärme sliter lakan Det är inte tvätten och inte heller de kemiska föroreningarna från människokroppen. För fem år se= dan började Institutet för tvätteko= nomisk forskning en, omfattande undersökning 'och detta är det re- sultat som man kommit fråm 'till lakanen, där huvudet och kroppen detta beror helt enkelt på att just där 'utfälls omättade fettsyror från kroppen. Dessa syror bildar tillsam= mans med kroppens fuktighet pe=-' roxider, som angriper cellulosan £ bomullen.. Kontentan av det hela blir alltså — enkelt, uttryckt —, att lakanen håller betydligt längre ont man inte smutsar dem för hårt. Det gäller också att inte låta dem ligga ' i smutskorgen "alltför länge innan de lakanet. Rökrast för skolbarn ' Inspektören för -en skola” i beslut: alla barn. får”tillåtelse. att många” år. ock "tydligen - förgäves kämpat en hård kamp:mot rökuln- gen bland de danska /;skolbarnen, Man avser nu att "samtidigt med rökrasterna ' sätta- i gång en stor kampanj för att visa "rökningens letterna under rasterna för att rös ka, Resultatet har. blivit att de: ringen i.gymnasien Skolinspektö- allt för att få slut på missförhå 1- landet berättar tidningen Aktuelt. « Vinterbomult - .. - skall man stryka på avigsidar,, an- tyger nu är tryckta i mir:ka, mur- riga färger; vilket betyder att de har.en benägenhet, för att bli blan-— ka i strykningen. ' Om man inte en sjusidig stjärna är alla dess sju sidor precis likadana — under van- liga förhållanden, t ex om snöflin= gan faller på ett plant underlag an- tingen vågrätt liggande eller lod- rätt stående, t ex'ett fönsterglas. Betraktar man snöflingor som fast- nar på en fönsterruta genom ett förstoringsglas, ser man snöflingan precis lika i formen på "alla kan- ter. . or . Hur kommer sig detta? Ja, det vet man inte. Många forskare upp- ger att flingan formas i luften un= der tryck av den hastighet red vilken den faller. Det är därför som nästan varje snöflinga har sin egen form och sitt eget utseende skil- jande sig från alla andra flingor, är ett, två, tre eller flera gram mer eller mindre. Detta förändrade tryck på flingan är tillräckligt för kommer till fallhöjdens' slyt;rill och med ett så litet iv”, som ett tusendels gram, al””3 ett milligram, är tillräcklio" för att ge flingan dess egen fr, : avrm. Lo Det finns emellertid fysiker som anser att snöflingornas form är be- roende på att vibrationen under fallet utlöser en. vattenånga som kondenseras på flingans uddar och kommer dessa att växa under fal- let. Vad som är rätt vet emellertid ingen ännu, : åt alla delar av ett på ”avigsidan bör. man pressa , från rätan med torr presstrasa, - 2" Sömnmedel åt barn?! > V- Kan man ge sömnpulver åt barn? . känner till den situationen då. bar= " net- helt enkelt sömnstrejkar. Det går ut över, föräldrarna,' som ihte heller de får någon sömn. En lä- kare i tidskriften Todays Health sä- ger så här: Nästan alla barn går igenom en sån här. period. Om ett sova skall man gå till doktorn. Det- . är bara läkare som kan bestämma. -. om ett barn för en kort tid skall ha sömnmedel för att komma till haka till sin gamla dygnsrytm. Men i första hand skall föräldrarna själ- Ingen flinga faller nämligen under va försöka råda bot på förhå samma tryck, Om fallhastigheten | det. De får inte ge fappt förhållan- för. en flinga utövar ett tryck på|de börja fundera hit och dit hur de flingan av två hekto kan trycket på | skall göra, zu en flinga som faller intill denna litt och. tätt för att tr. med endast några millimeters mel- | blir - det dubbe lanrum utsättas för ett tryck som |barnet att ligga. så fort - tar upp lillan ur östa, ja, då lt så svårt att få Filtsulor ra själv. De är bra att ha både i kalla gummistövlar öch "även i,. pjäxor. . Har man bara tillräckligt många gamla filthattar, så går det lekande lätt. Man klipper ett paP” persmönster efter. barnets fot och" klipper till sulorna av filten. Bäsi är det att göra dem flerdubbla, de ger då mera värme och håller bätt= re. Man stickar dem runt kanterna på maskin och.syr några sömmar härs och tvärs, det räcker, i...” Nee än Fru Clara ;' Linnea ' Hermansson kommer i ett ; nötningen som sliter lakanen, utan ' man -tvättar dem, eftersom ju.av= . dunstningarna från kroppen fortfa= . rande finns "kvar i det nedsmutsa«" . penhamn överväger, ett” drastiskt -- ren har som man nog förstår gjort : nars blir tyget blankt. Det nar vi sat sig att de flesta vinter&omulls. . - barn under en längre tid inte vill ox sängen; igt förlär något som varje hu me att förändra dess utseende när den barn och rustibussar lätt don med berättar ICA-kuriren. De delar av röka - under "rasterna. Man-har i ... skadliga verkningar. Elever i 11—12 .; - årsåldern och uppåt blockerar toa= fått magåkommor. -De äldsta "Yle |: verna i-vissa skolor här. VWilstånd | att röka, d vs de som går i sista" .' Och hur mycket hör man ge?" Alla >. ” : or Fa , ENDA TIDNING SOM UTCIVES i LAHOLM — ligger, slits allra först, det har nog :': ' varje husmor lagt märke till. Men .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.