i 4 Yrettyverev ve veTEFrYreYTYPEYvYY TY YYTTTYYYYY TT ET FEET YY TT YYYVOTV vywvvvr Mäåndageri dån' 20 februari 1961 -' 4 sd te fy omen ; 2 Fetman har blivit en välståndets folksjukdom." Den: som : efter 40- årsåldern dras med en övervikt på elva kg förkortar sitt liv med en fjärdédel, 25 kg kan förkorta livet med”, hälften .. ligt amerikansk livförsäkringsstati- stik.'Svensk statistik visar att var tredje. svensk: dör för tidigt på "grund av kärlsjukdomar, vilka mån- ga vill, tillskriva Yvällevnadssjuk- . domarna”, Drastiskt uttryckt: den "som äter mycket, ofta och gärna grä- ver sin egen grav med tänderna, " NiNlsomitv väger litet "mer: ni:egéntligen skall — har ni tänkt på: den ökade ” påfrestningen "för hjärtat ti; ex? Om ni:väger' 20 kg mör än: normalvikten släpar ni alltid ' med + er. en,, 20-kilosn, tyngd, uppför trappor. och på.pro- menader :— är 'det konstigt att. .ni blir. andfådd? Hjärta, lungor blod>- " kärl, ja alla organ är byggda för "alt passa en viss kroppskonstitution. och tåla vissa belastningar. Därtill har de en häpnadsväckande förmåga att anpassa sig efter 'skiftande krav. s Men någonstans går gränsen som inte kan överskridas utan att det ler EN FÖRA O Det är enorma smycken deh kän- da parisiska guldsmedsfirman CIS lanserar för den nya modesäsongen. Ew' del av' halssryckena ligger som - kragar långt ut på axlarna. Den här modellen har droppar av glittrande stenar I midnattsblått och smaragd- grönt och kompletteras, med ett pannsmycke som snuddar ögon= 4 brynen, : LÄNGSTRUMPA, Det rör sig inte H sanddynerna utan är en typiskt vinterklädd dam. Hon heter Mar- . la Landi och mannekängar i'Paris, men det är väl fråga värt om. , det mode hon lanserar, långstrumpor över så gott som hela kri "pen kommer nl "allt en-) ”l liga. och + tar. , mat, . Undersökninkar har vi som blir trugade mat.när de är AA ja /é - om någon. slags badnymf i. att slå igenom..." ågar vi vägå för: mycket 2 der till skador, oftast bestående. 33 i svårighet genom” .. av den ökade kroppsvikten; :. :. det genom fetman' uppskjutna 'mel- langärdet,' varigenom. högra hjärt- kammaren får tyngre arbete; 7. - 8) försämrat återflöde av venös blod till hjärtat; NONE "'4) ; blodtrycksförhöjning . —" sär- skilt vanlig hos äldre; feta personer. - Om man äter för mycket kommer in |man att väga för myckeat, och om man "väger" för mycket : äter” man alltså för mycket: Men jag äter"så litet så litet så, och' ändå blir jäg fet, invänder "ni: kanske,' Jaha, då kommer :- alltså . fettet - från : intet. Men är: det inte så-att' ni äter litet vid huvudmålen 'och' sedan stoppar ni'i er. litet 'då Zoch: då "mellan målen? Det är. oftast det. där. små. ätandet .som "ger er, .de' för: må kalorierrna, : i Möt » :Varför man "äter för mycket kan om mat, andra för att de' är 'olyck- små ofta blir frossare" sol De blir vaneätare." > > . Vad..skall man, då g väger mer än man mindre, 7 Dels får - man. då. red Lal Mö la: på cirkuiati « iförsta hand hjärtat. : " En annan åtgärd är att. motid- ni göra det försiktigt, Tänk, på att hjärtat redan tidigare är ansträngt genom alt bära på en massa extra- kilo... ” NO motionera. Genom att ni äter mind- re får ni ner kroppsvikten, och det är hälsosamt. Genom motionen stär-' ker ni kroppen, och det är också hälsosamt. . Ne För er som. inte har några pro- blem med er vikt — försök att tän- ka på ”oss andra”, '- > e Bjud inte överdådigt! ' :- 0 Truga inte; inte ens barnen. Låt var och en äta så mycket eller li- tet hon vill! N : ” $' Begränsa kafferepen, Låt bli att lägga upp sju sorters kakor! +. , " En fabriksarbetare i B dap stegade in till den kvinnliga che- fen och frågade: '— Kan jag få gå en halvtimme tidigare idag, mada- me direktör? Jag 'skulle vilja c& På statsoperan, + I I. > — Det går väl för sig, Det är ro- ligt att våra arbetare sätter värde på den kultur vi kan ge dem, Men sluta med det här ”madame di- rektör”, Vi är ju alla kamrater se- lismen, Vilken opera ska vi se för- resten: = co ce : Nr — Kamrat Butterfly, svarade ar- betaren. | - En av Vilhelm Xobergs utvand- rare var en gång på besök hos en god vän på amerikanska västkusten: Västkustbon började skryta ,om det fantastiska eko som fanns i hans dal, : dan vi blivit befriade från kapita- — Om. du: står här och ropar ' När det 'gäller hjärtat 'råkar det 1)” större : påfrestning på grund 2) försvårad andning på grund av bs ero på skilda saker. En del gör det [v För att” de" är lyckliga och tycker viktigaste ' åtgärderna i är ”att:äta | blodfettvärdena, dels minskar man nera, "ren det är. inte så effektivt när det gäller att gå ner i vikt. Och när ni börjar motionera” skall - Bäst är-att både äta mindre och | Kuvertbröd. Den gamla fina seden att duka med kuvettbröd börjar åter bli mo- dern. I Amerika har efterfrågan av kuvertbröd äv europeisk typ ökat starkt,, och; de svenska bagerierna har märkt samma utveckling i'all- mänhetens köpvanor. På kontinen- - ten har det-för övrigt alltid hört till att-äta- frasigt "kuvertbröd vid festmåltidernas hors d'oeuvre, sop- Även i vardagslag är - digt gott att på franskt i nypa bröd till hjälp för att verkligen få njuta av den goda i å stor mö- 1” Forskaren H D Renner har i sin'- bok, ”Människan och födan” hävdat - att detta att äta bröd till god mat kommer, sig av 'att: man omedve- tet vill undvika uttröttning av lukt- sinnet. Neutralt bröd ger gom och näsa tillfälle, att ta igen sig för att. .Jåter. på snytt till” fullo njuta öv- riga” läckerheters : mer intensiva smaksättningar." «csn 2 Na Det är också festligt att duka med vackert bröd." Man:kan lägga detta direkt på:t'ex servietten vid varje kuvert eller: på. särskild: brödtall- - rik. Arhbetat:. kuvertbröd är i sig själv v.vackert: och bryter med sin gyllenbruna färg ” effektfullt mot ' | glas, porslin" och duktyger, = > = . Det” finns många: typer av bröd som "passar i sammanhanget, exem- pelvis ,. pain + riche, : som. man : an- . tingen dukar, med helt —— gästerna får : själva bryta, brödet —. eller servérar skuret i småbitar, Mörka brödtyper som 'pumpernickel och kavring passar utmärkt inte minst till -ost;> Här skall: vi emellertid ' nämna "ett." par'sv kuvertbrödtyper | som;:kanskejinte, är fullt.så vanli- da måltiden:igenom, == 5.0 3 Ett: :av ; de ; mest dekorativa” ku- är Svanen, Det är ba- . av. god" vetedeg som van ligen. inneKåller mjölk, något mat- fett' och /enismula 'ägg.' Formen är ' åtskilliga + | «och är ännu rätt van- lig t-.ex"i:Danmark, Man får: inte räkna med”att 'bagerierna annat än i de största städerna dagligen 'till- - handahåller - detta "bröd, men talar ' ned "sin bagare - ett par da- ' gar innan "man behöver det går det .. -sig att'använ- . säkert att få beställa, "; Co öva .. Saltstången i; är 7. en. . kontinental ' brödtyp' tillverkad av vete och vat- "vanligen: beströdd " med h "saltkorn. Den är sär- 7 skilt populär i de öldrickande län- derna.' som : tilltugg till ölet men ' och kumminet på ett effektivt sätt bryter mot soppsmak,: + 37-07 4 Smörbröd "är sedan länge i Sve- rige. ; förekommande ” brödtyp som . särskilt. förr. tjänade som. ett mel--. lanting mellan frukostbröd och kaf- febröd, ” Det "är vanligen bakat på ' ” vetemjöl, en 'smula fett el- ler” mjölk. samt salt... Genom "sin utformning är det lätt att bryta itu. USMÖRBROD också "som kuvertbröd där: saltet | "Ett nytaget fo > av Ivar Lo-Johansso er . Han skriver först sina böck jobb. På eftermidd dd När man läser om Ivar Lo-Johans- +" sons böcker upptäcker man en "hel del nya saker, Han har blivit stämplad som vår store statardik- 'tare; En del betydde hans böcker : om statarna, för statarsystemets av- rkaffande. Och böckerna var verkligt fina ' skildringar, 'som ' man ' gärna | går tillbaka till Men de bör inte skymma -hans övriga produktion. När han själv talar om att han spal- tar upp'sin produktion i tre stora - sviter,' reseskildringar, statarskild- ringar .och stridsskrifter, - så . vill man gärna behålla den uppdelnin- | gen. Och lägga till femtitalets' svit ! av självbiografiska skildringar. Ivar Lo-Johansson har haft 'en säregen förmåga att gå in för vissa ämnen och -fulifölja dem. Han äger ett stor: mått av envishet, en lidelse- som han föresatt sig, som gjort att + han ” orkat” med: dessa gigantiska : I 'verk. Att'stämpla böhom somj"sta- tarförfattare”,, är 'fdl." Det är : bara en-liten del av: allt :han" uträttat. Få av våra nutida berättare har ett så brett ' register 'som ; han:.. Hans intresse: spänner över vida fält.'Inte minst hans psykologiska intresse är värt att studera närmare, I en kort artikel måste man 'dock välja nå- got. i' all. denna rikedom. I detta fallet väljer jag att skriva person=- ligt... om honom; Ge hans liv en kort presentation. Det är värt, att ”studera,. säkert kan det.vara till I hjälp för många unga som är i sin första brottningskamp med tillva- ron "och 'skrivarlustan. 'Det är lätt att följa Ivar .Lo-Johanssons 'väg från landsbygden och jorden till staden och skrivmaskinen. Han har i, sina böcker gett så många upp- lysningar." Man blir vän med ho- nom ' utan att ha ; träffat honom. Före min egen debut hade jag läst Ivar Lo-Johansson i flera år. Någ- ra av hans böcker tillhörde kleno- derna i min bokhylla. En av dem var ”Godnatt jord”. : H + tarlänga,. Han ' fick "växa upp i denna miljö. En tid var hans far Itorpare - (skildrat bl a i romanen | fr Lo-Johansson föddes i en sta- + :””Analfabeten”) sedan ånyo statare. Ivar Lo-Johanson fick själv arbeta 'med jorden. Han trivdes inte' med :kroppsarbetet och sin omgivning. 'Det var en hel värld som väntade på honom. Hans längtan ut i värl- 'den stäcktes dock av de gamlas 'vanliga sakförståndighet, ”Skoma- 'kare bäv vid din läst!”, var deras ord. Men, Ivar Lo skulle spränga banden och resa ut. Men dessförin- nan hade han länge försökt skriva, drömde om att bli författare. Viss- te att han skulle bli det, som han själv nämner i 1960 års bok "Pro- ”etärförfattaren”, I den nämner han också att han som sjuttonåring skri- vit sin första roman som hette ”Mar- itin Suns lidanden” och vars stoff anske senare kommer igen i ”Ge- ”niet”. Det var skildringar från pu- bertetsårens oerhörda besvär, . Som nittonåring kom Ivar Lo- Joh till Stockholm. Det har é 'IJohn Smith” så får du köra inte mindre än fjorton ekon. ' = Inte"så illa, sa Pionjären från Minnesota, men strax utanför Min- neapolis finns en hög kulle. Om man klättrar opp till toppen och ropar 'Kalle Nilsson så svarar ekot han aldrig ångrat. Han är en rea? "list av renaste vatten i sin syn på jorden. Det är också i den sista ro- manen ”Proletärförfattaren” som han öppenhjärtigt förklarar att han aldrig kunnat romantisera jorden. Det blommande syrentorpet finns inte hos honom. Han vet att jorden omedelbart: ”Vilken av dom?” fr rätt och slätt utkomst, Han ha- stäver på kvartoark. Det är förm full ”lusta "att först klara av det 2 Ra - : Av Ingvar Wablén tade så sin barndoms och ungdoms beckklibbande - landsbygd ' att han kommit att tycka om storstaden, Platsen där man kan vara anonym, platsen där man kan få förbindel- ser med folk som vet många saker som en författare måste ta reda på då han skriver. Storstaden som har bibliotek med böcker i' alla. ämnen. Statarsonen ' « från "- Södermanlands landsbygd har blivit storstadsbo till själ och hjärta. Inte ens ett som- martorp eller :en sommarstuga bryr han sig om, avtog Vv en". som - ung längtade han' ut. 1. Han "ville" vidare, upptäcka andra länder 'och kontinenter" 1925 ställde han så kosan till Frankrike. Reskassan var: skral, men han var van att kunna ta'i och försörja sig med kroppsarbete, -, + te Här får>han så miljö och motiv till sin första bok, reseskildringen ”Vagabondliv i Frankrike”, följd av fyra - andra" reséskildringar, ””Kolet i våld” (öm de engelska gruvarbe- tarna), ”Nederstigen 'i dödsriket” (från Londons fattigkvarter), ”Zi- genare” (från en resa i Ungern) och ”Mina städers ansikten”, Redan 'nu hade Ivar Lo-Johansson en klar plan: för sitt arbete. Han: ville ny- skapa reseskildringen, skriva litte- rära socialdokument om arbetarna och bönderna i alla världens länder: Han hånn bara med fem, men det är vackert så. Hans reseskildringar var något nytt. Han skildrade inte olika :kultursevärdheter, hade inga minnen från lyxkrogar och lyxho- tell och han beskrev inte bländan- de havsvidder och bergstoppar. Nej, han gick rakt på den arbetande be- folkningen. Han ville ha kontak- terna med folket och ur synvinkeln därifrån skapa reseskildringen. Nu är-han författare, Han känner | Kristna fronten. "07 Fotsid kördräkt ” . Danderyds kyrkokör firade nyli- gen 40-årsjubileum och hade då Premiär på den dräkt, som skall . bäras vid alla framträdanden efter detta. Det är en fotsid dräkt med vida ärmar efter amerikanskt mön- ster. ” et 2 Ekumeniskt Kyrkoherde Martin Zetterquist i Maria försalnling i Stockholm och > metodistpastor Henry Atterling. i Metodistkyrkan är nära grannar på Söder i Stockholm. Två söndags= förmiddagar nyligen bytte de pre= dikstolar "med: varandra, När. me= todistpastorn - ”högmässopredikade "Thos kyrkoherden, ' skötte denne al- tartjänsten' i sin kyrka, och när kyrkoherden "predikade hos meto= distpastorn stod den sistnämnde för värdskapet, :: «Två år i militärfängelse satt missionär Paul-Georg Svens« . "Isen, Stockholm; när han under åren 1934-43 verkade som missionär i Mongoliet, Nu har Svensson blivit ledare för Sve för hand, med mycket små bok- lägger han så upp nästa dags arbete. . <": När allt är klart vidtar renskrivningen på maskin, Ivar Lo-Johansson fyller: 60 år den 23 februari, Ivar Lo-Johansson - - ra interiörer från storstaden. Men bokens manliga huvudperson' lyc- kas klara sig genom, dock först se- dan han blivit smittad med köns- går under i träsket, Det är en bok som: handlar om verkligheten. Här finns ingen -skönmålning. Boken mottogs på sina håll med. mycket ljudliga ' protester, men det fanns också flera som dokumenterade dess äkthet, Man måste ju nämna ”Bara en mor”,' en av de' bästa romaner som Ivar Lo-Johansson skrivit. Här viker han från kollektivskild- ringen för ett ögonblick. Rya-Rya är verkligen en liten individuell människa, . Man följer henne genom ett" hårt liv, "hennes ' samliv med den obetydlige Henrik, ger inte ut- lopp för de' heta känslor hon hyser. Men hennes 'kamp för sin familj är storartad. . fot, . » Till” kollektivet återgår Ivar Lo Johansson med sin nästa bok ”Trak- torn”, Här har en :något nyare tid gestaltats. Statarna har”blivit lant- arbetare och maskinen har kommit in i deras arbetsliv. Den är något av en. symbol för den nya tiden. Här finns ingen egentlig huvudper- son, utan här skildras godsets kol- lektiv. Det är en kompakt historia, en. av våra betydande nyare lunds- bygdsskildringar. fett > När man nämner stridsskrifterna bör man främst tänka på ”Geniet”. Men ' dit hör ju också den tidigare nämnda ”Kungsgatan”. Och dit hör en- del smärre skrifter. ”Geniet” kostade sin författare 'en hel del, I ”Proletärförfattaren” handlar ett långt kapitel om tillkomsten av den romanen. Ivar Lo-Johansson ville göra en ärlig pubertetsskildring. Han ville känna som en pubertetsyng- ling, inte som vuxen återkalla den svåra tiden och se den genom att vingarna bär. Och :så k statarskildringens tid. -.Det blir halvt i novellform, etsande skarpa statar- skildrigrar, och halvt i den själv- biografiska skildringen av Mikael Bister. Det finns i skildringen av Mikael Bister många drag som se- nare kommer igen då författaren skildrar Kristian. Dahls ungdom i ”Geniet”. Men likheterna ligger mer på ä ådet, än i människh teckningen. Pubertetsbesvären är desamma, öppenhjärtigheten likaså. Båda böckerna kom väl att stämp- las som råa, därför att här inte doldes något... sa Men huvudvikten lägges inte vid Mikael Bister och hans lekkamrat, Ture i Dundret. Ivar Lo-Johans- son har redan inlett sin andra epok. Statarskildringen. Han vill visa hur statarna hade det för en 30 år se- dan. Han har sin egen uppväxt- miljö att beskriva. I stort sett hade statarna det lika då Ivar Lo-Jo- hansson skrev romanen. ”Godnatt jord” får så en prägel av kollektiv- roman samtidigt. som den är en individualskildring. Här finns fat- tigdomen och det hårda arbetet, de dåliga bostäderna och halvsvälten, Statarna är detta till trots under givet fogliga och den ende som re- volterar får svårt att kunna uträtta något. I romanen ' finns ett laddat stoff och man märker hur fint Ivar Lo-Johansson fångar : stämningar och dagrar och hur hans bildspråk mättas med symboler," . one Qi följde ”Kungsgatan” där lands- bygdsungdomens liv" i Stock- holm skildras, Den Ber inga vack- 4, DE FLESTA 0 CH: BÄSTA .ORTSNYHETERNA FINNER NI 1 i , 1 ;- ofta” lite. suddi ögon: Ingen kan säga annat än att han lyckats, När man läser ”Ge- niet” bränns den in i en. Man blir inte kvitt den. Man märker hur den skrivits med en hel fond av medkänsla, 'men utan att medkäns- lan får skala bort det fruktansvärda. Boken skulle handla om geniet, den ensamma människans kamp mot sig själv och sina drifter i de år då livets drifter verkligen vaknar och gör sig smärtsamt påminda, . | japanmissionen? . "| banktjänsteman, en sjukdom av statardottern Marta som i glas- |: nska mongol- och ' > Åtta nya missionärer i oe har Svenska kyrkang' missionssty= ” relse nyligen antagit, Bland de an«= :- tagna, är två folkskollärare; ' en / docent och med lic, ; NNE Under 12 år nm har lantbr Ernst Eriksson, Allgun= i Sinnerbo missionsförsamling.' Eriksson är initiativtagare till för- samlingen och har varit ordförande | sedan starten, not! "> Ett Folkets hus =: byggt under första världskriget, har blivit ett kyrkligt församlingshem i Kyrksalen .har .plats' för 125 per= soner, Invigningen - förrättades av biskop G Lundström, : 2 : «+ Lärarbrist s Bristen på kompetenta lärare i kristendomsämnet - konstaterades vid ! kristendomslärarnas årsmöte : nyligen, Vid 21 undersökta läroverk ' sköts undervisningen till 40 proc av folkskollärare ; och '”övriga”,- Man beräknar, att enhetsskolans högsta=- dium. kommer : att kräva 807 hel- tidstjänster 1966. No et ": En 10.000-kronorssedel | + - låg i en av kollektboxarna, när ” man "nyligen gjorde 'en 'insamling för yttre missionen vid: ett möte i' föl li Kristen : Stockholm, : svan oc . Morgonbön per telefon -/ : Det nya läroverket i Hultsfred I Småland saknar aula: för' morgon= samling, men tack vare modern snabbetelefonanläggning kan man tills vidare sända morgonbönerna direkt till klassrummen, ; : EA ! . Atta folkhögskolor stitut driver Evang Fosterlands- Stiftelsen i vårt land. Investeringen . i denna verksamhet är 13,7 milj kr, varav 3" milj lämnas av allmänna medel! C:a 1.000 elever vistas årli- gen på dessa skolor, 12.000 elever har hittills studerat vid skolorna, a teratur 60 Anno : Förlagshuset Nordens i fjol star- tade, årligen utkommande bokverk över det senaste årets viktigaste . gången behandlande viktigare hän- delser under 1960. Pokverket är . på 350 sidor med talrika bilder och ' ger en översikt över de viktigaste '" in-= och utrikeshändelserna. En all deles särskild uppmärksamhet har - äghats de många afrikanska stats- bildni na och de komplikati Si är vi framme vid de själv- biografiska böckerna. Här har Ivar Lo-Johansson skapat något absolut säreget i svensk litteratur. En svit om. åtta stora böcker från hans barndom och fram till femti- talets sista år. :Man: minns hans fina skildring äv ”Analfabeten”, fa- dern, och stataren-torparen. Det ner för den internationella politi= en; som varit och är förenade där= 7; med. Även det som hänt inrikes, ne bl a septembervalet, har. ägnats till- börlig uppmärksamhet liksom konst litteratur, teater, film, teknik, medi- cin, fysik, biologi och idrott m m, En' färgrik karta Over Afrika, de timade jordbävningarna under året och allt annat av bemärkta hän- delser är Jätt tillgängligt genom finns kärlek i den skildringen. Fle- ra av dessa böcker har blivit öpp- nare, ljusare, livsvänligare än Ivar Lo-Johanssons tidigare. Han ' visar här sitt rika register i återblickar som ger oss insyn i hans eget liv som gårdfarihandlare, 'som journa= list och socialist, för att inte glöm- ma den både svidande och roliga skildringen av soldatlivet under sista världskrigets inkallelser. Och nu sist proletärförfat:arens tillvaro, Vi kommer säkert att få följa för- fattarens vidare öden under femti- talet. fram till det nu, där Ivar Lo-Johansson åter har att välja och skapa sig ett nytt program för en ny serie böcker i ett nytt gigan- tiskt verk. Var säkra på att det kommer ;.«. AHOLMS TIDNING ister. : »ef för år samlat blir givetviz ett sådant uppslagsverk av fram- tida betydelse i varje bokhylla, där det får sin plats. i personer utan ”fullständig kompe= ' tens”; dvs präster, frikyrkopastorer, ” två realskolor och ett teologiskt in= .' händelser har nu utkommit andra > nen, Kalmar län, varit ordförande, vi Västra : Vingåker i Södermanland, : '' 4
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.