te ”YvvtreXYYYYTFYYYYTYVTTTYYYTYTYV PY FYTYTYYY ET YTV : Fredagen den 24 februari 1961 Fr a i s . | Davador. ”Pyältinrä re Mt nytt > Medelsyenssons söderhavsö där svenska". talas: överallt” ut Finis det en stad i i Sverige där iman inte hittar, någon "som / I Men också idylln Puerto "häller på "att genomgå en ansiktslyftning å la-Las Palmas. Också här byggs badhotell med en sådän” fart att "på Mallorcå? > För bara” io "år. > får flytta in i bottenvå-: ningarna medan man håller på att | gjuta” ”betongskelettet till Att Puerto ändå inte. sedan' var K. arna någon= N nligen . fjärran,” dit: bara - Al "människor, med värk i Å ”Iederna ' och "mycket! pengar kunde resa, = ; är denna arkipelag Me-' .delsyenssons - "ägodel. "Det be- räknas att 15.000 'svenskår' den” > här säsongen, skall förlägga "sin . semesier I det subtropiska para= "dis som en finländsk författa= Å "Ye, Yrjö Kokko, en gång kalla . ; lades” för ”de lyckliga ö öarna” KN NV Öarnås" viktigaste , turistéentrum «Ir. Las Palmas,; huvudstaden på Gran Canaria: Las Palmas har ett enastående ' läge, 'växer ut på en landtunga och eh halvö, men själva ' staderi är ganska trist; mycket dam- 2 mig och föga stimulerande. Turis- . terna thar- emellertid ” ganska, litet -kontakt med städen sora' sådan, Me- . dan hotellen inne, i staden ; står ; halvtömma finns det inte ett rum att” uppdriva ute vid Las Canteras, ' Här växer hotellen upp'som' svaraz "par, på” 'själlösa., betongkuber,, som, helt drunkaar i'turistfloden "beror. på att'staden inte hår” samma blän” dande" plage att erbjuda” som ”Lad Palmas, Teneriffa är en vulkanö; kusten sär "splittrad i' svarta 'demo= niska" klippor och den ganska an- språkslösa, 'plagen täcks. av. svart lavasand 'som visserligen är lika ren och mjuk som den vita sanden men inte har samma magnetiska dragningskraft på bad- och soldyr-' arna.” öppen mot, havet. "Vinden från väg ter. rullar ofta upp jättevågor,' som” är. majestätiska att betrakta: men livsfarliga att bada i. Plagen” i Las Palmas. skyddas däremot av: låga rev .ett' par" hundra' meter ut -mot, havet. och därför är vattnet allfid-| stilla och: kristallklart grönt;- Män; : niskorna: som' flyger till Kan; en möjlighet att bada i och dö kommer Puerto : kanske ' också i fortsättningen;, att behålla något- av sin fördröm 7 sina skuggfyllda ser, likdana ut som hotell för sam- ma ändamål på italienska och fran- ska rivieran, i Torremolinos, Juan " Turtsterna verkar” "emellertid" be- |; kymra sig föga om' att atmosfären knappåst är ' spansk.; Den i långa : utomordentliga plagen är dragplåst- '» ret och de 'människor som åker till Las Palmas tycks vara soldyrkare i så hög grad att de skulle kunna bli . präster i ett' egyptiskt soltempel 15.000 år £ Kr. De svenska turisterna å Las: Palmas: följer en" noggrann rutin: Klockan tio uppsöker de pla- gen, sjunker ner i en vilstol/ bas dar fyra gånger, återvänder till ho-. tellen, klä om för launch, äter lunch, å örmiddaken," badar ytter- ligare fyra 'gånger,. återvänder "till hotellet. klär om, för middag, äter sin middag, klagar på betjäningen, klandrar köttet och ' prisar vinet, |. beger. sig slutligen på någon ' bar för att fördriva kvällen med Cuba libre (baccatdi-rom och Coca-cola) en drink som på vissa ställen döpts om till Fidel Castro, " Mättad av tusende dofter | Det finns” emellertid fler öar än . Gran Canaria och fler städer än Las Palmas. Sex timmars båtfärd eller "en halvtimmas flygresa västerut lig- ger Teneriffa; en ö av helt annan karaktär än Gran Canåria, Gran tydligast ä | hjältarnas, Butikerna har ofta 'sina ' | skyltar på spanska och — svenska, " palm- beskuggade plaza — vilket kan vara en tröst för dem som kommer för att, uppleva något a2 000). är "utpräglade svenska stä- der." Det ' språk”: "som talas mest är: kanske spanskar'.n men det som hörs ” "utan "tvekan 'svenskan, Dessa två städer är nog de enda i världen där vårt språk är världs-: språket före engelska, tyska eller sig tala svenska ganska hjälpligt. Dessa kunskaper i ett mycket främ- mande språk har de i fem fall på Sar Telmo Bar, Puerto 'della Cruz: och i de” övriga: fem fallen ' på" t Idansgolvet i Restaurant Costa Bel 13, Las Palmas, > S ; Svenskar bakom disken 2 » Flera hotell har anställt 'svenskar' i receptionen, barerna har ibland svenska damer . bakom . disken, ' I; Puerto kan alla. camareros (kypa re) åtminstone räkna till hundra på” det språk som påstås vara ärans och Resebyråerna utbjuder sina rund- turer i broschyrer, tryckta på span-" ska och — svenska. Restaurangerna gör i ordning sina matsedlar på spanska och — svenska, För säkera hets skull har de flesta matställen ”kottbollar” .på menyn öch många H Canaria har fortf de något av Marockos ökenfauna, det är ingen grön ö — men det är Teneriffa desto mer, Luften är som 1 visan "mättad av tusende dofter” — dofter från den kanariska pinjen, från eucalypt ”tusträdet, mimosa och jasmin. Drak= blodsträdet står i blom, bananplan- tagerna flaggar . med sitt hav av miljoner gröna blad,” vägarna kan- tas av röda julstjärnor. I Orrotav- dalen, bananeras gröna kust, ligger nere 'vid' havet ' den lilla” staden Puerto della Cruz som bara för någ- ra år sedan var en "stillsam idyll med sin palmbeskuggade plaza, sitt > flämtande elektricitetsverk och" si- Ba tre eller fyra spanska hotell, e kan å one sä- . ga: ”vi serverar finfin 'pittipanna” K Och för dem som kan komma på en sådan tanke att 'man kan resä till 28:e breddgraden även för att vårda själen finns det till och med två svenska bibliotek i Puerto della Cruz. Det ena är en boklåda som mot avgift lånar ut sina'svenska volymer, det andra är själva kom- munbiblioteket som tack vare en gåva av bokförlag i Sverige har en samling på 300 böcker på svenska, Därför kan man till raden av Sve- riges stora öar Öland, Gotland och Mallorca lägga dessa två: Gran Ca- naria och Teneriffa. ME -. Torgny Sommelius Ave Arfrdhe , edt ; > Att läsa ANNONSERNA i LT sv ir både lönande. och roligt | vi » Dessutom ligger plagen i Puerto, v franska, Många spanjorer har Järt |: tio” tillägnat sig på' dansgolvet. i.|" nu inte tala om bilar och "resor. del av handeln. :Aön annan «reklam 'riktar med stor förkärlek -till.- med 4'sina ' 'locktöner, till: "| tryckt sig: När män "sår all del ökomna-- läget häng sammaan med att ett samhälle. under. + omvandling. Det är bara några. :Jårtionden-som skiljer vårt rika och tekniskt högt "utvecklade land . från fattiglandet Sverige. Syerige har på några få årtion- den genom en snabb inflyttning från Jländsbygd till tätorter 'ra- dikalt förvandlats. Samtidigt har också - näringslivet - förändrats. Den stigér mr 'så att- man kan- räkna I med 4 fördubbling på en enda ger neration. "Dessa förändringar ställer: givetvis” 'stora krav: både på jävndigheter. "och: i kömplicerad blir okonorain och sätt.x Den "ekonomiska. "fostran här inte' hunnit .med i den snab- ba 'utvecklingen och alltför mån: igdomar träd tå livet detta som ä av alla skilsmässor Det talas mycket 'c om ungdo- mens ekonomiska ovanor i vå- ra dagar. Massor av pengar går. "Jåt till nöjen och kläder för att I Ifots många gånger "mycket bra Jöner är det. många ungdomar. som "måste. ha hjälp hemifrån för att.kunna klara sig. Ungdo-. men bar blivit en. utomordentlig viktig: kundgrupp för allt Större tids överklass”. som" någon i ut- av EKENGREN," ämne återger. . Laholms . ytterligare synpunkter av hr « Ekengren på denna fråga. ro någon: tid sedan gästades Laholm; Våxtorp och Markäryd | sparbankskonsulént ”BERT+: 'soin” talade” om ungdom och ' ekonomi.' Då” detta |; är - brännande ' aktuellt Tidning - här -| att Kan "dröm- mer om en fotboll "skall natur- ligtvissfå ta ut 15 kronor från sparbanken när "han nått sitt sparmål. "Låt barnen eventuellt " får en egen: sparbanksbok;! när , '.de kommer. upp i' skolans 4 el- ler 5 klass, som" de själva" får : ningar och uttag. Då kan spar- : :bariksboken bli”en arbetsbok i ekonomi och det blir också mye; :ket lättare att, förstå 'sparandets mening: att avstå i stunden för att få roligt för pengarna läng= re främ; a . Om” den ekonomiska ; fostran sär en väsentlig: angelägenhet är len; bättre : 'varukunskap: nästan lika - iktig. När våra far- och mo drar var barn, var det- problem. Man stod och såg på när' kläderna :och léksa- ng på ett naturligt sätt, sambandet ellan : arbete" och "varor. Det nomi ka. orsaker — .man kan helt enkelt inte få inkomster och utgifter att gå ihop” . r. 'mycket svårate nu, "dels där för 'att varorna . tillverkas allt längre, bort från våra ögon i en fabrik; -dels- därför ' att varorna sköta både när det gäller insätt-" -.kerna: kom till - och. förstod då : En av de mest angelägna upp- gifterna, för. pärvarande: sär-där- för att ge barn och "ungdom en förr, bättre ' ekonomisk :' fostrån; och här" ställs ganska närarligt, det lysning' "Vi är mycket mer komplicerade än behöver därför veta mera om, de: 'varor, vi. skaffar 055, vi behöver konsumentupp- och varukunskap och Det domineras inte. längre” utav |: ar; spåceko- |i igt: får / pengar. Veckop T ja "mycket tidigt, "Viktigt: är dock ätt "dessa :övningspengar kom- d mer regelbundet, ätt de-inte är för stora "och" "att de "räcker till rjälla sv :barnets:4;utgifter.-> Alltför många föra rar : kompletterar veckopengarna när de är slut på tisdagen eller ;onsdagen, och det- ä aturligtvis ” inte' särskilt + Den. "ekonomiska fostran i hemmet skall komplet- teras i skolundervisningen och enöm- ; sKolsparanäet. kt grundläggas' "redan under. de för- stav. åren. : En: sund" ekonomisk E rt de att barnen så” tidigt som asig använda garna kan bör- a När det här har skola och även organi- sationsliv. en. som vet vad han behöver : och som köper den riktiga varan; vi inköp av. åtminstone" delvis an- dra orsaker. . köper skaffar ' vi oss därför at alla 'andra har det, andra” saker köper vi därför att ingen "annan har .det. : > i ; En ; annan "viktig "Punkt & är planeringen. Alltför många inz köp kommer ' till av en slump — vi får, syn på en vara och köper. den 'omedelbart. L rä av planering skulle. i högsta grad ' bidra”, till att ge oss en t | bättre. ekonomi. ". .”:. : « Jag. har redan sagt några a ocd om sparandet och det vill jag nu Fil slut. återkomma” till..: Spas stor. uppgift att borde naturligtvis köpa de varor vi verkligen behöver och tycker om, men ' alltför ofta görs våra Mycket av. det vi randet spelar nämligen en nyc- kelroll i den privata ekonomin. Med ett vettigt sparande kan vi få pengarna att räcka till — vi = kan få lugn. och trevnad om- kring utgifterna och inkomster- |: Vi kan för ett ögonblick stan- na vid en ung pojke — låt Oss kalla honom ' Kalle Svensson. "Han hay skaffat sig en bra yr- "kesutbildning och just kommit uti ett förvärvsarbete som ger honom en god lön: Han kanske iHänar ” tusenlappen "i "månaden och: det är inget fel på' den 1ö- nen. Det är, bara: det att Kalle ' aldrig kommer att tjäna så värst ' mycket mera: hur mycket "han går bra så länge han är ensam — då" upplever han och nästan alla andra ungdomar. de enda riktigt rika och feta åren- un- der : sitt liv, den enda -tid då de nödvändiga utgifterna är avsevärt lägre. än inkomsterna. Och : det är de ända till dess Kalle en dag träffar Gullan. Då ökar utgifterna något, men in- te så. mycket — inte förrän de tillsammans möter den största ekonomiska påfrestningen under hela' sitt liv, nämligen" då. de gifter sig” och sätter bo. Det går bra 'så länge "Gullan kan arbeta öckså, i men så kommer det för- sta -barnet ” och .'då Upptäcker Kalle och - Gullan plötsligt att det i är tre som skall leva på den lön, som Kalle själv slösade bort ' fylla” förut. Har 'man då avbetalnings- "Det! är "svårt att bli en god skulder ' och. bosättningslån blir. k onsument i våra dagar — .e det mycket" dystert i den famil- jen = én väldigt 1 liten: marginal att leva på. : Det är för att i förväg klara av denna " » situation som lön- sparandet "kommit till. , Det ger Kalle en chans att'i förväg kla- ra. av "den största utgift han kommer att möta under hela sitt liv, genom att det regelbundet dras tio procent av hans lön, ett spårande - som han med vissa undantag . inte : får röra förrän han gifter."sig eller Han blir 25 år. :De ungdomar söm lönsparår hår många gånger en verkligt fin sparslant för" bosättning när [den dagen kommer. . :. Lönsparandet kan. alltså ge ungdomarna en" dhans att åt- minstone , klara ett stort 'eko- nomiskt: problem" och” sarntidigt vana” som. de 'se- avea än jobbar oeh hur mycket ut- | transporter, gifterna än kområer att öka. Det , "beror på den mätiskliga, faktorn, ” "Norrland. Vilka försiklighetsåt-/ "kor på is har'en rad intressen, sena 'sa mee SMA KVAR BöeUer ängs så A ;|Svärt att se: spricka i iis: vid: körning Stockholm (Skog-Press); ' 'Timmeravlägg på is. och tunga timmertransporter på isbelagda vattendrag är av ”stor betydelse : för skogsbruket inte minst i .. gärder myndighetér” och bolag än 'vidtaager förekommer dock: : varje vinter en rad olyckor - i. "samband med” "sådaria', virkes- olyckor . « Som ofta lt Särskilt" vanskligt är det” satt. i. : tid upptäcka farlig sprickbild- : ning i istäcket, sm kan: ppstå a plötsligt" och slumpartat Ps . För att bl. a.'söka utr å or- Nr sakerna till genorikörningsolye" / ee ter-' skapat ”Samarbetsgruppen för isbärighetsförsök”' vars ord-" förande är:' förste statshydrolog 7" S. Fremling. :. | — Vårt arbete syftar till att: - få fram de! säkerhetsfaktorer ' man har att räkna med, "säger melser för körning på ig + de +" går ' inte. högre än till ;12 tons: . belastning — anses vara helt be- "+ ' tryggande,' om de följes: ' Flera '- skogsbolag ' har- utarbetat egna ” bestämmelser, där” tabellerna +. ex.'i ett fall går ända upp: till” 52 tong belastning. ;"" "Vi måste göra en hel serie. sök för "att fån fram hållbara” ärden. Det finns : nämligen en mängd olika: isty. per med skilda egenskaper: dan kan ha stor/ glädje utav, De” lär sig nämligen inse: att spa- ' randet är ett knep, ett kriep; att få god ekonomi, ett. knep att få ut mesta möjliga av allt det f na. som .den höga. levnadsstan-. darden för inom möjligheternas ram. Det är nämligen ytterst.få --. människor som "inte behöver. ;.: spara, som ändå kan. köpa: sig... en TV, en bil, resa till” 'Mallor- ca eller bygga en villa. De allra flesta måste spara till allt detta | — antingen i förväg eller I :ef=' terskott. Och det : är alltid" trev= ligare att göra det' i förväg. : |g/ezon "TILL NYEN VIKTOR r fak 1D- (ROTTS. ÅG AR ICKE > FÖRORSARA / FIRMA : NAMN vå FILTRE-] RAT ov ot [SA STAT] WW fil, SS rg ll
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.