Å - att centérpartiet i sina motio- t S småföretagarna t. ex. är ingen : driftsutgift utan måste betral-:- + " som en följd -av européernas . Bernt Bernander. Skriften ger "men och den sociala och för- . I dessa delar av Afrika och har "Torsdagen den 2 mars 1961 t Den socialdemokratiska pres- sen har startat en kampanj ' mot centerpartiet. Grundtemat är att centerpartiet skulle föra överbudspolitik, att deras strä-. vanden för skattelättnader nite - motsvaras av dess praktiska, handlande i riksdagen 0. s: V.;: Man betecknar det som :' mt-" "> giftsökningar att det från cen-' terhåll ; föreslagits en bättre statsbidragsgivning till. kom- munerna iffåga om vatten och avlopp, skolmåltider och skat-' telindringsbidraget, "Man vill låta: påskina att centern sak nar täckning för förbättring a - 'smålbruksstödet och: av stöde till utvecklingsländerna.: Sam "ma sägs . beträffande index- " regleringen av barnbidragen. 'I hastigheten "sveper man'ock- ". Centerns. kattésänlöninigslinjer Nn per 'skattekrona, medan andra, £. "ex." direktörsstaden : Djurs- holm, inte har stort mer än hälften. . Sådana ojämnheter i beskattningen .måste. motver- kas. Det är bl. a. det som är inhebörden i centerförslaget samheten ' som” ger möjligheter till lättnad i: den "kommunala skattebördan. 1, den; socfaldémökratiska ””klagolåten sägs också att för- 'slaget "om en "indexreglering 2 av ”barnbidragen” skulle .med- ”föra-en utgiftsökning för. sta" :-tep; Det:gör det inte. Såsorå centermotionärerna framhållit kar. statens: » skatteinkomster även 'reellt —"vid penning- esförsämring. Det är där: r. rätt rimligt att .stateri av: står en del av-den förtjänsten så med förslaget om bättre--:så att: den <-skatterestitution lånemöjligheter : för -smålföre-: ”tagarna, precis : som om-en lånemöjlighet skulle vara. :en. statsfinansiell' utgift, Detta, säger, many rimmar inte: med : förslageri om: > skattelättnader 7 som barnbidraget: utgör - -inte ” urholkas. +. Centern: har i en "partimotion förordat att ortsavdragen:.suc- - Cessivt bör höjas. 5.000 kronor efter 4—65' år framhålles "som ' en lämplig målsättning.' Enligt . motionen bör frågan. utredas. Då: : : hela + skattesystemet : är "föremål för översyn borde det - ordats; från 'centerhåll.: : ivara lämpligt att peakta orts- Till. -.dessa' slutsatser ! kommer” ; ;.avdragens 'roll' samman-' den < socialdemokratiska Pres- > hanget. Men på socialdemokra- sen genom, att : : omsorgsfullt :, , tiskt. håll menar 'man' tydligen ” amman begreppen. " ätt en sådan höjning av; orts- avdragen ' skälle: vara en. all- skattelättnad. genom "successiv höjning”: av ortsavdragén ' och genom un- ' dantagande av livsmedlen från: omsättningsskatten, vilket fö Förbättrade. lånemöjligheter för tas som: en lönande investering , ur statsfinarsiell synpunkt. Får: den: viktiga - småföretagarsek- : - torn bättre kaptalmöjligheter främjas rationalisering och in- vestering med ökade inkomster ” : som följd. ' Därigenom”. ökas -. också statens. skatteinkomster. 'Tsin kampanj / ”glömmer”. de socialdemokratiska. tidningarna : mer även: föreslår ' betydänd: besparingar. Dessa besparingär är långt ; större vän utgiftsök-. - "ningarna för : småbruket och > utvecklingsländerna. Det finns” . utrymme både” för den ; för- "het står de brittiska kolonierna ,stärkta skattelindringeri svaga kommunerna och . statén på ett bättre. s friar sina tidigare: utfästelser till kommunerna ifråga" 'om : ". skolmåltiderna” och .vattéri och. "avlopp. Dessa” centerförslag är" ju inget! annat än förslag - om - skattelättnad. Staten” har: sue : cessivt rvältrat över” utgifter. på kommunerna, 'som därige= nom tvingats höja sina skatter.” Om: "staten genom besparingar . på "andra poster bättre ka - infria sina förpliktelser beh 'wer kommuner: inte : ta ut så; " höga skatter som eljest. ten” del kommuner. uppgår därtill den sammanlagda kommunala : utdebiteringen till 20 kronor "orimlig ningvärdesförsämringen : med- fört att man numera beskattar låga realinkomster,” som: förut inte beskattats.' Om de statliga '.ortsavdragen ” skall" återställas "i realvärde borde de vara över 5.000 kronor. Är det, då orim- tonor som mål för 'successiva ligt. att sätta en. nivå på 5.000 '; lättnader? 7 Enskilda" centerpartister här föreslagit. att frågan om livs- medlens ','undantagande :' från 'omsätttningsskatten ' skall. ut- -redas, Det. finns: starka i skäl för en sådan: uppfattning. -Den ruvarande: omsättningsskatten |; tgör från första öret, De. små 5 " | moderat. ; politik”, rätt väl med: de” principer som varit. wägledande'” för "svensk beskattning om en wiss grund- sonsiunition : kunde" undantagas | « i; samband "med övergång. till skatteuttag i partihandelsledet. |+ I vart fall: kan det inte wara tel. att; begära". en erundlig 'prövnihg av frågan... ':Socialdemokraterna får gä - i na fortsätta sin” kampanj” mot i centerpartiet. : Detta är "deras sak. Men det är beklagligt "att " socialdemokratin "visar "en 'så "påtaglig -negativism . i: skatte- . frågor som ' främst - gäller . del+ små inkomsttagarna. "Brittiska, Central och . "Av de områden i Afrika .som fortfarande väntar på sin” fri- i Öst- och" Centralafrika när- mast på turlistan att bli själv-|. styrande. De politiska -proble- men är här svårlöstare än-i andra. delar, av Afrika, delvis stora' antal orh i allmänhet av- visande inställning till den svar- ta nationalismens krav på snabb frigörelse, En - framställning av den po- litiska situationen i dessa allt aktuellare "områden ges i den senaste broschyren i Världspo- litikens ”" dagsfrågor '”Brittiska Central- och Östafrika” ' av precis : det 'bakgrundsstoff - be- träffande historiska betingelser, artén av den svarta nationalis- fattningsmässiga — utvecklingen; som tidningarna så ofta inte ger men 'som är nödvändig för för- ståelsen av vad som sker. För- fattaren har tillbringat lång tid goda förutsättningar för. att kunna bedöma skeendet med de rätta ögonen. I Östafrika. har Storbritannien ställts inför mera komplicerade problem än i Väst- afrika,, där det europeiska" in- slaget varit försvinnande ' litet och inte antagit karaktären-av permanent bosättning. I Central och . Östafrika har kolonisatö- rerna slagit rot, organiserat sig och kommit att bilda en mäk- tig ”pressure-group” som ' mo- derlandet: inte kunnat undgå att |den sen har på detta sätt bromsats” upp samtidigt som spänningarna mellan 'den svarta majoriteten stadigt har ökat. Det är till dessa. områden : — särskilt till Kenya, Nordrhode- sia och Sydrhodesia — som upp- märksamheten vänds i den fort; satta politiska frigörelsen. ,; Det är. här som. de : vitas goda vilja att bygga "upp ett Afrika på grundval av tolerans och sam- -Jarbete , mellan raserna kommer att slutgiltigt prövas. Bernt 'Bernander: ” Brittiska Central” och Östafrika. Världs- politikens dagsfrågor nr 2, 1961. Rabén & Sjögren. Pris kr. 1:50 exkl; | omsättningsskatt.. | -BOKN YTT RYKANDE FÄRSK AFRIKA”. KARTA. Var och en som försökt tränga in i problemen i Afrika vet hur svårt det är att .få fram tillför- litliga uppgifter om både dagens och gårdagens händelser och hur osäkra många siffror. är. som skall .ge en uppfattning om för- hållandena där. Mer: eller mindre lösa beräkningar, uppskattningar och jämförelser utgör ofta grund- valen för de beskrivningar och kommentarer vi läser. och här. Att på ett 'ställe sammanföra likvärdiga uppgifter, färska siff- ror som. bygger. på jämförbara källor, säkrast tänkbara material är en svår men tacksam uppgift. Magens mänga telegram om nya ' händelser i Afrika erbjuder en förvirrande" bild. -Att bringa klarhet i alla enskilda fakfa för- utsätter kunskap "om den :histo- riska "och . geografiska bakgruns . ta hänsyn till. Frigörelseprocesi En. värdefull hjälp. utgör den å dagarna utgivna. Radions Afris: AAA ARA PRE -lexempel : Å "amerikanska" Yförstä- "Den ”Ökrige shahen: Moham- med Reza Pahlevi, kormungarnas konung. och ' härskare: över 19 tiska kejsartiömet som ' sträcker sig från K piska havet: till In- diska: oceanen, Perättar , i. me- talisk historia om politiska : in- triger på högsta plan, om, sitt tragiska" äktenskap, med drott- ning Söråya och om' sitt: folks längtan "efter. en kamp för att att han: tvingades skilja sig MA den "vackra Soraya, därför: att hon” inté kände "skänka". honom en son, Han' gifte 'sig med hen-: ne 1951 ufter att ha skiljts från örsta, hustru, . prinsesan av. "Egypten. br Enligt den. iranska förfa ningen måste kejsarkronan. : till. en - manlig fbröstarvinge ” till shahen: . | "Ni kan föreställa er "den sorg 'som "drabbådes " oss . bägge, : då jag på: grund. av, statsskäl' fann 'mig nöd dsakad. att skilja mig från drottning Soraya. Åren'gick: och meri medveten om' att nationens tronarvingé”, skriver shahen. -; "Trots att en del personer av vänlighet; och : sympati. menade visste "jag "att: mitt frärmsta: an- svar 'måste' inta” första rummet. Mina rådgivare var överens med mig och det ' oundvikliga / resul- 1958” berä ar Reza: Pahlevi tillbaka Kina, och hjälpa det att överge'sin fanatism för en mera! skriver ”sha- vänligt inställd mot "västmakter- na; då hand besteg tronen wid 21 miljoner "undersåtar i det asia- | moarerna : en fängslande" orien- = ingen: son: föddes. Jag blev: allt-']. .. viktigaste"”intressen: kräver .: en |; att vårt äktenskap borde gå före, |: tatet blev:min skilsmässa i mars I kommer "Hu rädsakliger” äte bestå |” » i gemensamma försök” att: hålla | "Shahen hade inte" "alltid warit . ” Shahen av. Iran bar blottat: sina innersta "tankar, farhågor och hopp I i en märklig M självbiografi — den första som" någonsin skrivits' av en härskare i världens äldsta ” .” monarki, 'den 2.500-åriga 'persiska: Boken, som " bär : titeln ””Uppdrag för mitt: land” . (Mission | For My: Conuntry) kommer uti: England! denne "vecka, : bl lyckligt. äktenskap . KROSSAT: HJÄRTA. . | Mån” den” unge" ”monärkens hjärta var "krossat, avslöjar han öppenHjärtigt. : ”Beter skilsmässan levde jag ensam i "Teherah. Jag insåg dock att. skilsmässan” skulle” ha varit meningslös om jag "inte vidtog steg för. att finna en ny drott- ning. Men" jag kände mig. på | något sätt inté i'en sådan sin- |» nesstämning att jag kunde skyni da på med .den saken”, ”, skriver förde namn' på lämpliga äkten- skapskandidater -.. bland: unga iranska ;kvinnor;:: Men shahen ville inte besluta sig." .- Slutligen . sammanfördes' shä- hen : emellertid, genom” sin . dot«l Ty ISkanaz> från. äktenskapet »drottning Fawzia, med sin Zn -Inuvarande sunga drottning Farah Diba;. IShahen; hade. tidigare mött "Farah :Diba:. Shahen hade: hade tidigaren mött Farah'en gång. — wid” en ”studentfest i” "Paris ”— Jlycklig då Gud välsignade min "maka och mig: med en livfull den sakens' skull”, :skriver han. "Jag blev” liksom :alla 'över- och : präktig pojke som : vägde nära fyra kilo då han föddes på morgonen den 31 oktober 1960. Och; jag' tackade Gud :' för att min' unga hustru. mådde väl och var ' så, lycklig”, > « skriver Reza Pahlevi . - s UTVA ARS / ARBETE. N Det tog. shahen nära två år att "skriva sin självbiografi. Han förklarar i den att han ville ta itu med. sitt. lands många svåra problem men tillägger: att ”jag vill..inte gå så: långt .som "den engelsman som - förklarade 'att han hellre ville dela bädd med ett” exemplar av the” Economist än ' en;'kvinna” . Skahen förutspår” i'sin I bok att Sovjet till slut kommer att för- stå: att: läsa skriften på väggen ifråga om Kommunistkina. Sam- tidigt som de fortsätter "att pre- dika 'sin eviga wvänskap till de kinesiska -kamraterna kommer fys fna gradwis' att drivas till en” överenskommelse - med de icke-kommunistiska : länderna”; skriver shahen.” a sterför tär rifistöifir KRATTA EKSET Mertiilittrefirtirten 1958 1959 27 41960 > års ålder sedan hans far: abdi-- kerat-voch fann : sig stå” infö "ett hav av bekymmer”, :; ; "De" allierades ständiga .' in- ; |blåndning i i vårt politiska liv och ') | folk hjärtligt trötta på dem: Un- der ockupationen vår dag "sänkt" i "sorg Y-och.;" upplevde många,” sömnlösa nätter, förklarar han.” "På "den lättare avdelningen kommenterar. shahen bl; a.' ratt ”jag måste? säga: att jag. till der ofta "sett kvinnor" som". var « fulare klädda -än wåra "persiska ” kvinnor ji." allmänhet", . 2 Hans” "intryck: av. Amerika sammanfattar shahen med orden "det finns många 'saker wi kan lära av "Amerika ' men jag tviv- lar på att hemligheten med ett kakarta (Sveriges Radios Förlag pris 6: -—). Den har. samman- ställts i 'anslutning till radiosko- lans kursverksamhet och - bildar underlag” för . en ' serie ' program som sänds under 'våren i P2 på söndagsmorgnarna, Det' blir Bo Göthberg — känd från förra vå- rens Programserie Världskartan — som tillsammans med erkända Afrikaexperter skall: ge. perspek- tiv 'och fakta kring de många aktuella "frågorna" om” Algeriet, Sydafrika, Kongo, Etiopien osv. Kartbladet "år i stort väggfor-' mat (114X68- cm) och. upptar dels .en' storsöversiktskarta i ska- lan 1:15 miljoner, dels ett tret- tiotal 'småkartor gom belyser vi- tala delfrågor.” Den stora kartan visar de: all- namn m. m. 'Specialkartorna il- lustrerar i en lång svit färgkar- tor, Afrikas historia alltifrån den feniciska bosättningen på Medel- havskusten 1200 f. Kr. fram till 1960 års nya självständiga”sta- ter. Folktäthet, . ordlingstyper, produktion och rå- varor, religioner, universitet och tropiksjukd r är på ämnen som åskådliggörs på öv- riga småkartor. ; AV särskilt intresse är en sam- manställning av statistik och andra data. som'är svåra att fin- na samlade På något annat stäl- le: - färska — sifferuppgifter . om samtliga Afrikas stater, viktiga händelser under 6000 år kronolo- giskt ordnade och en översikt av de gamla kolonialmakternas om- råden i Afrika. Denna samman- ställning ger en så tillförlitlig bild som mpjist av den kontinent om står i centrum för det poli- tiska Intresset: sjust-nu,- . ;.P fer EAS NARA RAA ARR ARA AAA SAMA ARA SYV MERA PAD uppgick > ra senaste gränserna, 'statsnam- 2 nen och ett rikligt urval orts-] språkgrupper, | ' NN mans : svarade, 83 procent av laet 2 totala? issions- verksamhet 4 förlagslån - törsta . som: :förelso mit i. "Sverige: och ' till: 2,1" miljarder. kr? miljarder under: "1959.; rtelöj ande : "Statens "och" hypoteksinst tens andel äv upplåningen under 1960 var" dock inte så stor som under 11959, då der uppgick till inte mindre än 96 procent, kon- i stateras . i :-Sveriges' "Ekonomi 1960, den av. 'Svenskå Handels- banken utgivna årsöversikten, där "det" påpekas att: ett "ökat | antal : företag fick” riksbankens” tillstånd "att ta upp ”obligations- och förlagslån.. Emissioner . av kraftverkslån: "steg "sålunda från . 80 miljoner. kr 1959 till 135 mils” joner kr 1960.! "Industrilån; 'som inte alls" förekom "under : 1959, släpptes i fjol fram. till:étt sam>=' manlagt Eber av' 172 "miljoner (enligt Riksgäldskontoret) garen sunder” kr. Kommunerna, : staten; "följd, ler” fick" låna någonting ' Under: av hypoteksinstituteri:", Tillsam- 1959, "kunde aundér 1960 emittera dessa” två lånta- obligationer för; 2 miljoner kr. : emissionsbeloppet, marknaden steg. I samband med inre affärer gjorde mig och mitt jEfterfrågan spå kapital” var allt- diskontohöjningen i januari höj- jämt mycket. "stor under 1960 des. räntorna :wvid nyemissioner och? ”obligåtionsmårkkhaden, präg- med "4 "procent; dvs.” mer vän öns- "och: i gick upp till 1.074 miljoner kr, Trälshult kl. 9. Se annons! , med 5 års återståend; löptid, som inte hel. : Räntenivån / " ” obligattons- kreditinstitutetns - inlåningsrän-' tor; vilket ökade : intresset för obligationsplaceringar. Det "15- åriga 'statslån med. 512 procents ränta, som Jänserades: med -in- tensiv - I propaganda och .med även" låga valörer. för. att. un- rlätta "teckningar från. privat- soner, blev: föremål för 'stort köpintresse. "och ' ”tecktiingarna - vilket & är det högsta bek någonsin förekommi topp, som Sverige. Lantmannaskolorna. ; . > Göte Larsson, Genevad,. har på Sätila. "lantmännaskola deltagit . i Klappjakt ' : OCpå räv arordnås av Trälshults 'Jaktvårdsområde söndagen den 5 mars: Samling : ivid -; affären i " STOCKHOLM (1 (TT)- - "Det knorras litet varstans ute ' i landet över den korta remiss- . tid.” som” inrikesdepartemetitet ' gett kommunerna ute i landet för att svara på indelningssak- . kunnigas betänkande, en «Sålunda har. till. stadsförbundet inkommit klagomål från ett flertal i olika landsd lar över att de fått endast en knapp månad för sitt svar. Städerna syns ha fått remissen 'omkring 16-18 Februari och i många fall har läns- styrelserna bestämt '. att svaren : bkulle vara "inne hos dem till 15 mars, Länsstyrelserna har sedan ca tre veckor på sig att sammanställa svaren och inge dem "med eget ut- dåtande till departementet. - 7, Städerna "har, för. stadsförbundet ramderstrukit SN: "|korta remisstider: gör det omöjligt .Idast ett exemplar, och att or- att den exceptionellt Ån för "deras förtreendemän och ve- derbörande tjänstemän att nöjaktigt ta del av betänkandet, vilket i re- gel” tycks ha tillhandahällits i en- dentligt sätta sig in i och bedöma olika frågor och problem. ' : ' Man har vidare framhållit att det med skäl kan sättas i fråga om kom- munerna i ' allmänhet verkligen kommer att visa sig beredda att: ta ställning till: ie sakkunningas förslag och att-den korta remissti- den. kan komma. att leda till ätt" besvarandet av rémissen måste ske i form av ”enmansärende”,. Då det här gäller en för kommunerna syn- nerligen vital fråga finner man det | Övervägande milt och tortt a till mitten av mars månad långtidsprognos för tiden intill den | 15 mars, Detta framgår nämare avj nedanstående kartbilder, Övervägande . för årstiden blitt och nederbördsfattigt väder i Göta- land . och Svealand förutser den amerikanska väderleksbyrån i sin avvikelser. förhållanden. Anmärkning. > Som kartbilderna utvisar förut- ser. byrån övervägande högtrycks- jsituati " inom ' det konti Europa och merendels lågtrycksrö- 'relser .norr om 'den skandinaviska halvön. I anslutning härtill beräk- nas ett "område med genomsnittligt Över "normal temperatur utbildas "med" centrum över Bi yabuk är ingen förutsägelse i vanlig me teorologisk mening. utan en. pi : globala observationer grundad bes dömning .av den dominerande: väderlekstypen . under den:period; ten som pr "omfattar. Om .utsik= " "och "beröra större delen av konti- nenten. samt Götaland och Svea- sland, Inom samma område förutses knapp nederbörd, ; 4 . För Norrland och — vad gäller "temperaturen — även östra Svea- terna på kortare sikt kan £ n endast” de "dagliga rapporterna lämna bes -" sked. Prognosens säkerhet är störst .. inom de olika temperatur-' och ne= " derbördsområdenas centrala delar; land förutser byrån inga a betydande : Storpampar i 3 veckor, fängelse! erna 1. närkamp. 0 med ”big- business” i USA Under de "senaste "dagarna ipplevde USA en - rättegång, Miljoner TV-tittare > fick- se" att General Electric vicepresident och sex andra storpampar för de ledande elek- , tricitetsbolagen, slagna i kand- bojor, fördes till fängelset. På grund av de. 'världspolitiska '> oskadda i "kroppen. Deras ”ansen- de, liksom bolagens, har emellertid 7 fått stora skador, vilket också var å televi marna; ' ställande direktören hos General! Electric, William S Ginn, vicepre-' sident i samma bolag, Edwin R Jung, vicepresidenten i Clark. Con: troller . Company - och fyra andra storpampar med inkomster på” mil-. sågs Lewis J Burger, förste verk-! - samt- under periodens första” cirka " händelsrna har domen; mot en, . av. de mäktigaste industriella sammanslutningarna i USA inte ” tillräckligt observerats jute i: +. världen, . TS Den modige" ”federale” "domaren I Cullen Ganey vågade döma dessa mäktiga industriherrar som visser- ligen inte var de högst. uppsatta men de. näst högsta ledarna inom den 'amerikanska 'elektricitetsindu- strin. 44 representanter - för prak- Jjoner. kronor, .hur -de höll i” små resväskor-och var kedjade till var-. andra då de" skrevs in i fängelset” i Pennsylvania, Enligt domstolsutslaget kunde der > högsta 'cheferna i de anklagade bo- 7? lagen inte: åtalas. De näst högsta cheferna hade nämligen tagit an= svaret för de manipulationer som; ledde till att sju miljarder dollar : helt .sonika fördelades mellan bo- lagen, utan hänsyn till marknadslä-" get och den fria etagsamhetens, . i lag garanterade je rättigheter, utlöste! tiskt taget alla stora elektricitets bolag stod anklagade för brott mot 'äntitrustlagen. . Justitieministeriet självklart bestörtning och förstäm: ning inom de stora bolagens ledan='.. de kretsar. ”The big business” har. .'! har flera månader förberett rätte- gången.: Enligt initierade observa- törer. har Eisenhower-administra- tionen inte haft avsikt att det skall komma till fällande dom och t o m till fängelsestraff; men” den unge presidenten Kennedy - önskade att agen tillämpas med "skärpa som varning för alla. General Electric, Westinghouse Flectric Company och flera andra 'stora bolag; anklagades ' för . att i motsats” till : antitrustlagens bestäm- imelser genom sina vicepresidenter (( o b s icke presidenterna) för Itre år. sedan ha ingått monopolav- tal med varandra. De tillskansade sig vinster resp order på flera mil- Jjarder dollar. Domaren J Culien iGaney dömde sju av de 44 ankla- igade till en månads fängelse var. Herrarna kommer att lämna fän- inte kunnat samlas till motattack! mot Kennédy-administrationen och det är inte heller sannolikt att de ” offentligt vågar kritisera domstolens: utslag. Det är emellertid klart att -' de stora affärsmännen är slagna av häpnad. och kan knappast tro sina +.. egna ögon och öron, då de ser hur : ledande affärsmän har förts till fän- a gelset, - ; ra ' Henry Markert En "polsk kvinna, Gertruda Miat- kowska från Pabianice nära Lodz; har av en militär: domstol dömts' till sju års fängelse för spioneri till förmån för Västtyskland. . Enligt, åtalet började hon sända stats- och militärhemlighete. till Västtyskland efter besök hos släktingar där, (TT-, gelsot efter den korta vistelsen Reuter) > rättar svårförståeligt att kommun till. en så knäpp fe femisski NYTYTVETIYTTYN hen dö Ks -Vi Ti-började” semineringarna 300 halländska SRB-kvigor. får medverka. Lv > I början av februari, i" år in- leddes ett omfattande avelsför- sök på olika håll i 'vårt land och bl a i Halland i avsikt att få fram bättre köttdjur. Enligt . planerna skulle 3.000 SEB-kvi- gor - semineras med djupfryst — Sperma från sex andra nötkrea- tursraser, huvudsakligen av ut- präglad köttyp. 15 seminföre- ningar engagerades för projek- tet, och inom Halland skulle -' försöket omfatta seminering av "300 kvigor. I början 'var intres- set hos djurägarna klent, be- chefsveterinär Valfrid Kalnins vid Hallands Seminfö- rening, men nu har man i det närmaste slutfört den planerade ' semineringen för Hallands del, Det stora avelsförsöket står un- der: ledning av professor. Artur son, och om det lyckas, hop- 'Pas man att det skall möjliggöra självförsörjning för kött inom lan- det, Sperman kom från Örnsro se- station utanför Skara, och 'den sedan förvarats I djup st till- lstånd. - Jupfryst till. | Inom Hallands Seminförening fick oc sperma för 300 semineringar, och meningen var att den skulle för. -ibrukas under ungefär en månads V avelsförsök. [kring den 5/2, om någon dag räk. nar vi med att den tilldelade kvan-, titeten skall vara förbrukad. ”I bör- marna ganska klent, men efterhand som våra seminörer har Propagerat för saken, har djurägarnas intresse ökat. s Än vet vi inte, hur många kvi= gor som blivit dräktiga genom ifrå- gavarande seminering, men vi hop- pas givetvis på ett hyggligt resul tat. Om kvigorna blir dräktiga efter. de nu utförda semineringarna, slip- per djurägarna betala ”behandlin- gen av dessa djur. I gengäld får de förbinda sig att sälja erhållna kalvar till ordinarie pris tio dagar efter kalvningen. I november: månad väntar man > alltså att de kalvar skall födas, som sedan skall ingå i de fortsatta göd- ningsförsöken, Kalvarna kommer att ' sammanföras i grupper, dels på: Wiad och dels på andra centrala ' platser i landet. Man skall sedan + studera djurens foderomsättnings- ' fram en räntabel köttproduktion, Försöken kommer- att sträcka sig .' ganska långt framåt i tiden, och . den nu genomförda semineringsak-" tionen 'är alltså bara en etapp p É tminstone i i Halland, Långtidsprognoseni oc | under de få dagarna efter utslaget ' te jan var" intresset bland "medlems" > förmåga och på så sätt söka få i i . vägen. "Början "har dock. gått bra NN :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.