vev YrvY LAHOLMS TIDNING. : ververreereerevTtYYTYTYYYYVYYYrYeTYYYY FTF FYEYTYYYFTEFF POE YV FYVYYYTPEFYE YTV pra kös Fredagen - den'3 mars 1961 | sendariska vat rande på ex höjd nära Annecy- : sjös uppe i Savoyen, och där bor | familjen än 1 dag. Bernhard fick :- "en omsorgsfull - uppfostran 1 en strängt, katolsk anda, och han fullföljde sina studier vid ett uni- =" versitet I Frankrike. Hans åter- : "komst till Menthon firades med . -en stor fest, varvid föräldrarna Bör RON a ”".presenterade, den sköna och år 1800 gick Napoleon över farbar för fordon. Borrade häl på dygdädla fröken Marguerita de "et "berömda Btora St. 'Bern- kanterna torde. varit för fästen ' Miollans, som de utvalt för. att.. bärdspasset "med en I Lyon ny-. ”av kavelbroar på särskilt svära” bli den unge baronens maka, - "uppsatt reservarmé, som bestod = ställen. Möt : ” av: 40.000 man, 5.000 hästar, 50 ' front ts +." ikanoner och 8 mörsare,'Kanon- +: TUR OCH BETUR "” a : rören lades in I Urholkade" stoc- Ungefär samtidigt besatte den : tr "kar och droga av 40 grenadjärer - XII legionen med 'en kavalleri-- "kär terrängen på båda sidor om. kten. . - och förhyrt folk frän tra - Alperna, Passet fick. vild denna” s - Det tog tio dagar men blev också ” tid namnet Mons Jovis — Jupi-' ">" tio dagars "historia. En händelse ' tera berg — och en staty av gu- "> gom riktade världens ögon' mot den restes uppe på höjden på. den: a t numera så beromda passet; Plats öster om sjön, som fortfa s ” Obekrättat vill historien också —-Tande heter. . Jupiterplatån. Tidl-> gare hade passet kallats Mons St göra "gällande ” att Hannibal år Penninus, . antagligen . efter. den 218 e Kr, begagnade” sig "av s galliska, guden Penn, för vilke "denna väg. Sannolikt eller inte .en 'minnesstod tidigare lär. h | s så har de murikår som idag skri- . stått ungefär på samma, plats, Ner assets historia "och som asit-. «gom senar« begagnades för Jupi- et M a "ter som värdfolk på St. Bern - terstatyn och .som. av någon » Oförklarlig hänsynfullhet' av r : ärds hospitz, där över 20.000 nänniskor årligen får fritt vivre marna kallades för Jupiter-Pen- joch itogl, "gjort vissa fynd som” "nin, Er romersk skylt bär al ;gan, som kan passa en resebyrå i stammar från bronsäldern' och + BV Idag: PRO ITU ET ag tir och några 'har kunnat tidsbestämmas -B00-talet f. Kr;'Sin betydelse - 4 bom internationell trafikled fick : : aotta” pass först sedan: Kejså r. jÄugustug är - 12 fs Kr. här ät me bygga en stenlagd -väg änvänd-- ln ibar ” för; ”etvila. "och." militåra ög adl prata tre åäsvorter. ”Länga sträckor lav. vars nämn passet . Nr i derna, väg är fortfarande: tullt . bär, föddes år 995, Hans far va + "den välbärgade baronen Richard; : «; Bynlig och användes med förkår ” och hans mor Bernoline var båda fö KB av fötvandrare, Det förefal-' av ' blåaste ;blod..' Stamgodset Bild. från en n tavla i eställand - ter som om den skulle ha varit ö'Menthon låg och ligger fortfa= "Napoleons marsch ö över alperna - , i i Bee000 PEPE SSVYSN PFÖCVSVN tån; a som - . ”Genomfartsleden i "Alperna från Italien ul Schweiz är 0 sammanbinder dal Så späckad med historia som inte endast baserar sig på de berömda St. Bernhards- kuhndarnas > hjälpverksamhet. Om' detta berättar ”PALLE' HAGMANN > X "gör att man får se alptopparna . både uppifrån och nerifrån, Det ” är också här som Bernhard lagt grunden till den högborg, inom ” egen existens: bak, slakt, skräd- Er. "augustinermunk "med ivå : av ättlingarna till den berömda > Storu S: t Bernhardshunden. Men så kom det: avgörande ' igonblicket i hans liv, Han kände : sökaridé, årligen . över. 20.000 > människor, ' få fritt” vivre . och logi, vidare. räddningstjänst med er stam av de berömda St, Bern- na som reg det patrullerar vägarna. väluppfostrad 'gon ville han inte ' SM "motsätta sig sina föräldrar, men - svärligheterna uppe "1 Jupiter": itten I : passet och om hur en del av pil-" :, ""grimerna fått sätta livet till, Rö. ' Virna hade skurig halsen av dem, Bernhard såg sitt livs komman de uppgift. har Sedan” smet han ut & genom ett :> nster och begav sig till fots till. :'. Aosta. ödet ville, att han där i: klostret skulle möta -resterna av en'fransk gruppresa på väg tilll. gav han sig me den grupp brör | ;Rom, Man kunde berätta om be-.: der upp | .Jupiter-passet. Han ! : sn . var då ärkediakon inom Augusti. ; "ner-ordern efter att ha. anslutit ”sig' till munkklostret 1:Aosta. "Tillsammans förstörde de Jupi- ”terstatyn och på sätt och vis Iye- ; kådes det honom att fördriva de ; rövare som härjade i passet. Se-. dan satte han igång med dels för ” | munkordens och, dels pappans , ' pengar år. 1049 bygga ett hospita på passets högsta punkt som ligs ger på Te m, över "havet för - .DET FÖRSTA HOSPITS. : se en "BYGGS NN rn 'darna man tänker på när man: talar om St. Bernhard; Munkar- na och deras uppoffrande arbete : glöms mycket: lätt bort 1 det - sambandet; . Det är den gamla | Någon gång på 1030-1 talet be | ; läsebok och. Carlssons geografi med en liten kagge konjak ien Fer. om halsen på väg ut i snön "för att rädda vilsekomna, ' oo 2 » med att påminna om, att de varit -i bruk under de senaste 400 ären "> om inte längre. De lär stamma från en asiatisk hundras och har a i a” vänta existerat, trots full. i ndig' isolering under mera än a a halvä året, trots krig och sociala; '. Omstörtningar och, trots ett kli.” . mat där: termometeru visar mel-' . [lan "minus 16—30 grader, Och där isen få sjön Neger 265 | fogar. av året. : : .sande; Enligt en annan uppgift skulle de vara en korsning melt lan engelska bulldoggar och py- Genom daglig träning: under pv" > århundraden har hos denna ras :. PECC0CCC0C 000000 SETS gångarna från norr och söder, Ls ligger den lilla spegelsjön, som . . vilken ett samhälle även 1 dag I ' allt funktionerar och' har, sin - deri, lyse, värme, boskapsskötsel - : och därtill 'en gästgivarrörelse, > -« SOM 1 dag. bjuder på 400 sängar i 100 rum, och där bland de be- SS ” > 10 meter tjock, samt att spåra ' begravts under laviner. En stam | men måste nog anses vara mera klassiska : bilden. frå - ö rån skolans ”: . mera effektivare medel än den söm står i minnet, Hunden Barry EPS ORO04 000000 00000 000000 00300 i Han 5 hade räddat 40 och dog för den 41:sta, Hundarnas insats är värd : > sitt eget kapitel, Må det räcka : förts till klostret av långväga re= -- kal 7 Rv] HANG SKRIPT Å KAN BLI REN RUIN -Imycket mild eftervinter med lite / ceptionellt tidig vår förekom oc :+ I Värmland; Söder därom förekom- passet STORA ST. BERNHARI D. På den halvmänformiga- pla-' | utvecklats en förmåga att finna . vägen, även när snön är upp till - upp vilsekomna eller folk som på 12 hundar finns I dag kvar » ett kuri i rbetet. "Telefoner och helikoptrar är nu- sökande hunden, Dennes uppgift : ” har varit betydelsefull och har: varit med om att . göra passet historiskt, —. "kanske . mycket - mera än herrarna Hannibal och ' Napoleon, Det är ju trots allt "den stora godmodiga och rara'- "vovven vi tänker på när man . nämner namnet - Stora St. Da Bernhard. i; tisoe Ms ärid äv DU dn Sa rs VA årrametsan a ger rekordtidi | STOCKHOLM - NM . Har vi tur kan vi få en mycket tidig och härlig vår! Det är "dagens glada . budsk från "| perterna. Alla förutsättningar finns att vårvärmen sätter in tidigare än | vanligt efter denna milda ' vinter, reneiska vallhundar, Schweziska ” undar är. det i varje; fall inte, fa som för södra och mellersta delar- na av landet ä är den grönaste på 12 år, I nort däremot har” man para- doxalt nog den' snörikaste vintern på ungefär lika lång tid, En viss försiktighet ä är dock” på ; I plats, menar. meteorolog: Gunnar Rystedt på Sveriges meteorologiska institut, Visserligen "har februari varit mycket mild hittills. Mittén .:Jav den här månaden bör ju annars vara den kallaste tiden på året. Men det "har funnits fall" då mars har| blivit den kallaste vintermånaden, Oavsett denna brasklapp kan man '] emellertid våga säga" att man:säl- | ;- | lan: brukar få en mycket sen vår : | med kvarliggande isar efter en:sås | dan; här, mild. vinter. "Kommer. det . någon nederbörd eller köldknäpp, « så "I bör "det bli korta historier, som inte . sedan sätter sin prägel på' hela vå” ” Man får gå "tillbaka till 1949 för "Jatt finna ett. år där det i.mitten av ”Ifebruari har varit barmark i så | stora. delar. av: landet som nu. 'De' - | minnesgoda: kommer kanske. ihåg ;jatt "den vintern var mycket :mild över huvud med barmark 'i mitten "jav februari ännu längre upp 1-lan- det. ”Siljanstrakten tex hade' då grönvinter” ” "Ett annat märkesår i det bär sam- manhanget är 1943, då vi hade en snö och rekordtidig vårvärme, Ex- å så 1953. « - Meterdjupt 1 i norr; Det norrländska stiötäcket går just nu längs en linje” från Gävle ner mot den högläntare delen av Närke och sedan bort mot mellersta mer ' snön ytterligt sparsamt. För någon vecka sedan fanns på syd- « | svenska höglandet ännu någon deci- | LEN PTS VAR I [5 EV - [LONDON] FÖRR |PåMLADD ANIXADE JUNGER] [ER ÅTEL + : talande,. framhäv dem i stället och den. För övrigt verkar den ju inte Förtroliga stunder :)z ”Ej ' trubbnos”. Väntetiden på sjukhusens ' plastikkirurgiska av; delningar - i Stockholm är ' myck t lång, ända upp till ett par år. D emot kan man naturligtvis tala med en privatpraktiserande plastikki rurg. Då blir å andra sidan Vänte- tiden kortare men priset betydligt: högre, det sör sig under-alla för-' hållanden om minst ett par tusen. Men kära barn, ni har säkert andra detaljer i ert utseende som är till- öm näsan. Jag skulle inte tro att ön, lägger lika mycket märke till 2 fall. - ful, fmnöjligen én aning för spetsig enligt beskr Att den pekar litet uppåt anses bara pi: kant och det är inte alls' säkert att ert omgjord näsa passar så bra till ens övriga drag na den vanliga, Med hjärtlig hälsnin; Grönaste vintern | på 12 år: 18 vårvärme? meter; men även detta har nu smält.; bort, ' Kan de sydsvenska” "skolbarnen: alltså sörja över det uteblivna skid- och kälkföret till sportlovet; så kar de norrländska ungarna så mycket mer av den varan. Särskilt snörika ” är trakterna 1 sydöstra Lappland, där”. Lycksele . har: 100—105 em. Ovanligt djupt är snötäcket också i Angermanland. (85—90 em) '.och ner. mot' det inre av Jämtland (70—80 : cm). Söder och norr om dessa om=" " råden är emellertid snödjupet ock malt för årstiden, [Md a - "Ryska kylan) ”ufeblev - Orsaken till den ''. egendomliga kontrasten - med ; rekordlite 'snö i Sydsverige och rekordmycket i norr - - vill. meteorolog Rystedt förklara” så |; På förvintern” kom - väldigt mycket snö i Norrland och den har: inte bara legat: kvar utan också fyllts” på "då -och i då. Hela' förvin- tern var det också tämligen" kallt” " uppe i norr. .Det:r ktes ännu un= der -delar. av "januari;, då det. var | kallare än normalt i i, vissa områden ' i Norrland och även. i "nörra. Sveas | land. I söder däremot var det milt ' och snön töade "bort. Och så får >" man: det förhållandet 'ått det fak- - tiskt blir snöfattigare än vanligt i. ts söder och snörikare inorr. cn : De nordostliga' vindarna från de sibiriska tundran har; dessbättre i vinter gjort. sig- mytket litet på-' minda, :'Någon riktig kalluftsfram- - stöt från nordöst med blåst och ky-- la. kombinerat 'har:;vi inte haft. I. - stället har det/under de senaste må. : naderna varit ovanligt mycket syd- västs och västvindar ' med” ty. följande -mildväder, . a Erejuskatastrofen klarlagd "Sent omsider har man nu klarlagt : on orsaken till, den: svåra dammkata- | strofen 4 Frejus i Sydfrankrike in "| december 1959, då en fördämning : go. brast och vållade én översvämning som "kostade 421 människor livet, Den officiella rapporten säger att ' de geologiska” förundersökningarna var otillräckliga och att raset orsa- kades av en svaghet & bergssidan. På bilden från olycksplatsen anger de svarta linjerna ' fördämningens se sträckning före' raset. : Kort a Inte farligt ee ”Motorcyklisten | kände plötsligt. att bakringen "punkterade. Han skrek till flickan på bönpallen:- se le "= Är bakringen nere? lor -— Ja, men det är bara på ett ställe, så det är nog inte så farligt, — ' ”Gallie” ÅA otn R AN Rern a (S- TAHOLMS TIDNING. Skr nn Bus
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.