VrYvejvYrrIver er rod TT Ir TY YT TRI TTY Yyv ryTtYrreYTtYYYTTe TTT YrevevvveeeTrvYt TV | Ensor rmmmo | La veeveryrvePeyrertr Or veevvevveereereYYTPETYYYYETYYTEFeYTYYYY NYYvYyTTYYYVYYYYVYVYVYYPYPTTEN rs X " Torsdagen" den I mars 196f ch Av de över 600 motioner som väcktes vid vårriksdagens början . är det ett icke ringa antal för- ' ”. islag, som berör den kristna saken ».I vårt land och har mer eller -mindre direkt anknytning : till ' kyrkosamfundens arbete V .: ve Tögonenfallande är motionen om en ny svensk översättning av "bibeln, - Att bibeln ; har-”en "stor + " "betydelse för vårt folk religiöst, "moraliskt, litterärt: och rättsligt torde vara uppenbart för alla. En - "viktig fråga är bibelns språkliga "dräkt: Den ska kunna tala" till samtidens människor. Det” finns " ” "mycket som tyder på att den nu- varande översättningen av år 1917 inte är tillfredsställande, -Motio-" nen påtalar: särskilt de litterära bristerna. Den gamla bibelko: - missionen höll på i 144 år, så ' man kan därför förstå 'förslags- , ställaren som menar, att arbetet Riksd : får på vårk ta ställning till om den vill: vidta åtgärder ' för nuvarande bibelöversättning. t Det finhs också en del skalte- ” och anslagsfrågor som berör kyr- kosamfunden; Så” t'ex återkom-- mer "motiorien' om rätt till avdrag ”, vidt beskattningen , äv gåvor till bl ä religiösa ändamål. Förslaget har underbyggts "ytterligare, sär- | : skilt genom hänvisning till sådan tanordning i Danmark. Förslaget 'går ut på att rätt till avdrag vid. taxering ska kärna :ske, äv ett - belopp upp till 10 procent men". imed ett högsta” "avdragsgillt, bé- lopp åv: 1.000 kr, under förutsätt- . ning att beloppet är skänkt till "humanitära, kulturella: religiö vetenskapliga eller "eljest, uppe .« bart allmännyttiga ändamål. De" teologiska - fakulteternas ; i >. Uppsala och". "Lund: upprustning ” "är ett annat. angeläget" ändamål; Ian: utbildni - [tur [byggs ut och nya. tbildningsvä- > jgar, skapas. för: humanister, . Men. Iget' är en. markant "eftersläpning . " när, det "gäller, 'de teologiska. fa? . kulteterna;" När” det- gäller teologi . ' ycks' man leva Å "uppenbara. för- domar, Teologi uppfattas som ”- "ran om Gud”"och "sådant är" ju jtrosfrågor "och : inte forskning, : tycks” man mena. Man” glömmer . kort, att det här är fråga "om lpåde språkvelenskap och histo- ., risk vetenskap och'att vi här/'står - ånför. en forskningsgren 50) i | Jämpår” samma vetenskapliga m » Joder som inom andra fakulteter. ' Bj. Så bröd. allenäst bör verkställas ”inom rimlig ud olika faktorer som påverkar ung- fö n "revision av vår I "åtgärder mot alkohol” och nark Den Tekniska, medicinska: och nas r.och tidskrifter för barn och ung- i "om villkoren för étt katolskt klos- ' ters inrättande, Det är Theresia- .- stiftelsen i Lund som" nu begär tillstånd -enligt religionsfrihetsla-'' gens - bestämmelser att upprätta, : ett kloster för. karmelitnunnor i, Glumslövs socken i” Malmöhus Jän, Rätten finns alltså enligt. la- gen. Det frågan gäller. är villko- : ren; Framför allt är det fråga on” att den som "eventuellt ångrar ett. klosterlöfte ska ha garantier : Ai att hor eller: han kan få uttr da "utan. Påföljder. Vidare gäller det rätt "till insyn i klostrets verk” samhet, att eventuell "sjukvård, : socialvård "och undervisning föl- ” - der gällande Jag, o5.4." : "En annan grupp a av riksdagsmo- « ä joner är de som behandlar; folk- moraliska frågor, främst nykter- hetsfrågan samt främjande av.? smsfostrande het. verk Man" vill t.ex ha "utredning äv "domens idealbildning” och man | reslår .en skyndsam utredning om "tikamissbruk. Riksdagens" Bered- ningsutskott hade : nyligen besök av två kriminalkommissarier och - er läkare, vilka informerade om . » narkomanin ” och riarkotikamiss- bruken. Hit hör också ett förslag som tar sikte på begri Ensning” av alkohofreklamen. I ett enda num- mer "av en ganska spridd svensk |” veckotidning fanns nyligen sjut- ; ton annonser. om. alkoholdryck' ”och av dessa' gällde tio 'starkspii | "Mah överväger alkoholbeskattnin- | gens användbarhet och efter ut- ländska mönster kan man” "också! tänka" sig en' Vv inköpsregistrering ; som ökat oroväckande, Man plä- i 'derar för astarkare stöd till "de nerna,” KR > Tobaksbrukets ute: . bredning bland barn och ungdom märkanta har ” också föranlett ' motion om" statsanslag . ”till:>: upplysningsfilm om" rökningens ' skadeverkningar; medel till avvänjningskurer osv "En närliggande. etisk fråga ä är fö) slag ' om åtgärder för ' att skydda barn'; och ungdom "mot ' osunda, ,' de och hinvlösand skrifter, liksom. förslag om höj-. ; ning av! anslag till den ska serie- kommitténs upplysningsarbete: om ' "goda: och” underhållande ” böcker mor sx jälpen till de” s k utvecklings-' ionella 'Ökningen av antalet t stu- derande!. — de' kommer både från”. svenska kyrkan och frikyrkorna a 'en upprustning, "Många. sig för lärartjänst I kristendoms- : (kunskap, Här föreslås att kursan-,,. islaget ' uppräknas - med; drygt 100.000 kronor, 4 I Av liknande slag är | önskemå- MN Jen beträffande Sveriska Ekume- ” miska" Nämnden, . Man begär här . 'ett ytterst: blygsamt belopp för fatt Nämnden: ska 'kunna :' gälda den, svenska andelen av årsav- ""giften till" Kyrkornas, Världsråd, För Religionspedagogiska Institu- tét i Uppsala begärs ett anslag av edel eller ' ur ' kyrkofonds på 25.000 kr för att institutet som är, helt ekumeniskt ska kunna ge- : = gör"att'enbart detta”talar'för-' d soch iden” int | "hjälpverkså e en sak som i hög grad engagerat "de politiska pärtierna, I detta amnianhaäng bör” "Påtalas' försla- get om biståndsinsatser genom, de krislna': missionsorganisationerna. ;Desså har sedan lång tid. bedri-: "vit' en; verksamhet:'som allmänt erkännes ” vara” " nödvändiga mo- ment 'i den ekonomiska, sociala och kulturella processen inom ut- "vecklingsländerna. Man tänker sig därför att ett nära samarbete kan etableras ' mellan de berörda .or-. ganen, särskilt med. de missions- organisationer, som är . represen- terade i Svenska missionsrådet. Ett förslag går ut på att 2,5 milj . . kronor ska stå till förfogande för - de svenska missionernas i förra | nom sin kursverh främja "kristendomsundervisningen i ella . dess former. : , Ne " «Den 10 februari kom Kungl " Maj:ts proposition angående befo= -genhet att inrätta särskilda över- gångsbefattningar för kyrkohe : dar och komministrar, vars tjäns- <ter:indrages i samband med den ' nya pastoratsindelningen, Det som + emellertid mest tilldrager sig upp- ” märksamhet är att Kungl Maj:t vill inhämta riksdagens yttrande ' - spänner över ett brett fält, Huru> t 1 iska Kongo skolor och sjuk- vård, om utgående tatsplärag skulle utebli, : De riksdagsförslag, som har en tydligt kristligt-human och etisk . karaktär, är sålunda många :och' dagens bifall är en sak som vår- riksdagen kommer att ge besked om. I varje fall kan man inte ta miste om den goda vilja som fen ger bakom. ., . Franska och brittiska” turister behöver enligt" en. ny träffad öve- — Kom hit, Herbert, ska du se en! isk som ser "verkligt "dum ut! ; | det officiellt. | | gemang: pågår mellan Storbritan- | |nien och Sverige, Norge, Danmark, a Grekland och Turkiet. ((TT-Reuter) :| minst sex skadades när vindar av "] Indiana, inte längre några pass för besök på upp tiil. tre må-, nader i varandras Jänder, meddelas” Diskussioner om liknande arran-' Minst fyra” Personer omkom och tornadostyrka på måndagen : drog fram över delar. av "Tennessee och I en by i närheten av Stanton, T raserade st hus före gryningen och eti äldre. nar och ett spädbarn omkom. (TT- Reuter). RESEKOSTNADSERSÄTTNING "Två ”glada” gossar vinlade här- ” förleden fram till järnvägsstatio- hoppa. av utan intermezzo medan" -. > nen i Osby. för att titta efter om det.fanns några snygga brudar på tåget, vilket var på i de. Båda den andre kom utflaxande som en skadeskjuten kråka och var nära att lyckas ta avtryck ' av sig själv i i stenplattformen. Stinsen. rusade till och. röt åt den klev ombord på tåget och först då det satte sig i rörelse tänkte de på att: stiga av. Den 'ene lyckades mört " — Detta kommer att stå er dyrt; »Ihar. intresse för några” Handelsmän:: "Jag skall kanske börja med att 'svara 'på frågan: ”Vad' äl 'hushållningssällskapet?” Det är en -sammanslutning av jordbru- kare, och andra "personer som "främjande av lanthushållningen med . binä- ringar; - trädgårdsodling, fiske, hemmens skötsel samt hemslöjd. uppbörden och då hade vi många ”medlemmar även i: stä- derna; "Sedan avgiften numera : inbetalas ' genom postgiro ha en : del av dessa medlemmar tyvärr försvunnit... Sällskapet: här i : | Halland bildades redan 1812 och kar. alltså, nästa år fira sitt 150 Ju ;]fälle.: närvarande , 22 personerna utgjordes." av. några större gods- ägare; en lagman, ett par kyrko- | herdar, borgmästarna - i ,Halm- istad;: Falkenberg. och « - Baholm, rektorn för, skolan i. Halmstad, samt Denna. 'sammansättning visar ju; att även. stadsbefolk- intresse för samhet, Men den visar kanske tiden' inte hade samma förmåga att tillvarata sina intressen. som ; "Medlemmarna väljer lant- bruksombud -'på liknande sätt som "landstingsmän.' Dessa lant- bruksomhbud, 36 st, jämte 'för- valtningsutskottets ledamöter 11 st. utgör wid årsmöten och event: -lextra sammanträden ' sällskapets beslutande. församling.' Årsmötet alternerar :numera- mellan ;länets olika : städer. Av: förvaltningsut- : skottet," sällskapets styrelse, ut- ser”” "Kungl, Maj:t: ordförande, lantbruksombunden - fyra :leda- möter: och landstinget fyra leda- möter: sAnledningen: till : denna inblandning från det allmänna i sällskapets angelägenheter. sam- manhänger ; med. finansieringen "lav'sällskapets verksamhet. Med- lemsavgiften, på 6 kronor, tidi- . kronor, , räcker inte långt :Jutan' staten måste träda till, Så- lunda utgår årligen till ,sällska- pet dels ett avlöningsanslag ' dm c:a 300. 000 kronor, dels: ett. all- |mänt . omkostnadsanslag av c:a 150.000 "kronor. Därjämte utgår : för : vissa verksamhetsuppgifter I särskilda” » statsbidrag å' c:a 250.000 "kronor... Landstinget bi- drager, årligen med - 20.000 kro- nor "och dessutom :ha wi - vissa donationsmedel och : inkomster av” förrättningsavgifter. . Enbart för weterinäravdelningen: uttages djurägareavgifter å 250.000 kr, De” sammanlagda ' omkostnader- na uppgå till c:a 14 milj kronor per år. > : Vad gör hushållningssällska- pet? Jag måste först med några ord beröra de gångna 150 åren. Frihetstidens " merkantilsystem hade icke bidragit till jordbru- kets förbättring "efter storhets- tidens förödande krig. Jordbru- -Iket befann vig vid 1800-talets början i: ett bedrövligt skick och detta gällde icke minst Hal. land, som ansågs som. landets fattigaste landskap. Enskiftet ge- nomfördes ; och "det gällde nu att söka uppmuntra jordbrukar- na till" förbättringar. av. olika slag.” Jag "skall endast "nämna att under åren 1816-1857 ny- odlades med stöd av sällskapet i Halland icke mindre än 60.000 tunnland ',en betydande del av vår nuvarande åkerjord.: Den besvärande flygsanden, som tidi- gare översandat ibetydande åker- arealer, bands genom, de bety- dände skyddsplanteringarna,'som nu finns längs kusten ända från -| Båstad upp till Skrea.- Geom stora avdikningsföretag skapades ny 'odlingsbar jord. En mängd institutioner och inrättningar tillkom. , :Hushållningssällskapet bildade sålunda Halmstads Spar- bank 4835 och sedan tillkom hypoteksförening, brandförsäk- ringsinrättning etc. | . Jordens brukning förbättrades. Vid, det första lantbruksmötet i Halland som hölls på Dömes- torp 1845 var den 'största se- värdheten en järnplog, Hästar och nötkreatur förbättrades ge- nom att sällskapet importerade förstklassiga avelsdjur o. spridde . Provinsen. Dessutom fingo — Inte ska väl SJ ha areb för). jordbrukarna lära: sig utfodra Moe och sköta djuren på ett bättre Antalet: "medlemmar i Halland: -l uppgår "till e:a 9.000. Före käll- .]skattens tid fick vi uppbära av-" "| giften "i .samband med krono- : m:.. De vid detta till ' två ' ningen redan. från. början visat! sällskapets verk-: också att”joräbrukarna på den ' «. Vad är och vad gör hus- hållningssällskapet? För mån- ga kanske låter frågan. onö- dig : men sällskapet. har ” så många strängar på "sin båge att det var mycket nytt som' direktör > Nils, Chr; Månsson hade att förtälja när han för några dagar sedan berättade för Laholms Rotaryklubb om sällskapets” verksamhet, Ge-' nom. tillmötesgående : av 'di- rektör - Månsson är Laholms Tidning 'i. dag i tillfälle att återge det'. intressanta före | draget, sätt.' Sällskapet startade en lant- | bruksskola 'och'. senare -kom en lantmannaskola ' till. stånd.” På grund av den stora emigrationen till Amerika ' försökte . man på olika sätt skapa nya arbetsmöj- ligheter i Sverige. I början av 1900-talet startade hushållnings- sällskapet , den 's. k.. .egnahems- verksamheter, Man skapade nya små, jordbruksegnahem och 'den- na sverksamhet var säkerligen riktig under då rådande förhål- landen. « ; rö. Vi är. så inne på å dagens jord- bruksproblem. Efter 30-talets jordbrukskris ville. man - skapa större säkerhet och stabilitet för jordbruksnäringen. ' . 1942: års jordbruksutredning resulterade 1947 :i ett. riksdagsbeslut, . vari- genom jordbruk av viss: storlek under bestämda förutsättningar skulle tillförsäkras sådan . lön=- jordbrukets; ut övar stort antal brukningsdelar i i vårt land kunde icke "anses bärkraf- tiga: .på grund . av "otillräcklig åkerareal . eller : "olämplig ägo- sämmansättning.'"' En, 'samman- slagning av' jordbruk till större enheter. och' nedläggande, äv de mest svårbrukade' eller avlägset belägna jordbruken ansågs där- för nödvändig. Jordbrukets mez kanisering "har ju sedan ytter- ligare påskyndat denna utveck- ling. För att taga hand om den- na s. k. yttre jordbruksrationa- lisering" tillskapades - 1948; nya statliga - organ, lantbruksnämn- erna.. Dessa ' fingo: också : från hushållningssällskapen övertaga vissa förbättringsåtgärder, såsom torrläggning av mark, nyodling, |; 'betesförbättring och 'stenröjning samt byggnadsverksamheten.”. Å ” Genom "omorganisationen 1948 och' tillkomsten" av lantbruks- nämnderna kunde' hushållnings- sällskapen mera koncentrera sig på den ;s. k.. driftsrationalise- ringen samt försöks-, :upplys- nings- och rådgivningsverksam- heten. ' : Till driftsrationaliseringen. på växtodlingens . område "hör åt- gärder för jordens ibrukning och gödsling, - utsädesval "och wäxt- följd, bekämpning av ogräs och växtsjukdomar:"; samt '.. jordens skötsel i övrigt under växttiden. Jordbrukskonsulenten jämte sex jordbruksinstruktörer, har hand om denna tverksaimhetsgren.- På husdjursskötselns område hand- har. husdjurskonsulenten jämte två 'husdjursinstruktörer verk- samheten” med avel 'och 'utfod- ring av "nötkreatur och : svin. Kontrollverksamhet och . semin- verksamhet äro utmärkta hjälp- medel. på” husdjursområdet För bekämpande 'av smittosamma husdjurssjukdomar hos nötkreai tur, svin och höns här: sällska- pet. ett veterinärbakteriologiskt laboratorium 'med 4 å 5 'anställ- da. veterinärer jämte laborato- riepersonal.' Jordbrukets snabba mekanisering kräver en speciell uppmärksamhet, Årligen investe- "| samarbete tonade. problem, LÅ ras i maskiner för jordbrukets räkning' i vårt land stora be- lopp. Sällskapet har därför en särskild 'maskinkonsulent för : rådgivning och upplysningsverk- : samhet. på det. maskintekniska området. " Jordbrukets ekonomiska drifts- förhållanden måste ägnas större, uppmärksamhet och en ökad omfattning : av bokföringsverk- samheten inom jordbruket un- > der sefiare år kan noteras. Även rent 'företagsekonomisk rådgiv- ningsverksarahet : med ;'kalkyle- ring, beträffande investeringar soch driftsinriktning, blir alltmer nödvändig. - Särskilda .ekonomi- konsulenter torde inom: kort komma :;att anställas hos fler- talet -hushållningssällskap.. .: Trädgårdsodlingen har stor betydelse i. Halland... Trädgårds- : konsulenten - sysslar. såväl. med fruktodling-o. tältmässiga” köks- växtodlingar som med .uppgö- rande av förslag. till trädgårds- "anläggningar, kyrkogårdsanlägg- ningar” 0. dyl : st På" «fiskets : område arbetar fiskerikonsulenten intensivt: för jen förbättring av laxtillgången trots > kraftsverksbyggen ' och föroreningar, . Såväl sportfisket som. yrkesfisket . till havs 'får i övrigt god hjälp av denna be- fattningshavare. -- : : Sedan . 1937 ; har” sällskapet också" bedrivit . en omfattande verksamhet på hemmens områ- de; Ett underlättande av kvin- nornas: hushållsarbete genom bättre kök 'och ändamålsenliga redskap och maskiner har varit en av de uppgifter som åvilat hemkonsulenten: " På: alla de här nämnda verk- samhetsområdena behövs "råd- givnings-; och ' upplysningsverk- samhet. ;Den . enskilda .rådgiv- ningen är givetvis värdefullast. Kollektiv rådgivning i form av kursverksamhet måste dock till- gripas för att'nå alla" och be- drivas” i'- stor. omfattning, då yrkeskunskaper är en nödvänt 'dighet'i våra. dagars intensiva jordbruksdrif 4 I första. hand" bör - givetvis de blivande ”jordbrökarna" skaffa sig skulle ställda med "andra yrkesutövare.', I "samband: här- | 7 grundläggande yrkesutbild- ning .vid en ”lantmannaskola. med : skulle en, rationaliserings- i sg än Tyvär: beräkas "endast: '25—380 verksamhet ' ångsättas" inom fi 5 5. - . da 2 proc: 'av de halländska jordbru- jordbruket; ' särskilt-: på fastig- karna ha fått ådan "utbild- hetsbildningens . "område, . Ett) örrna Aa Satt en sådan ”utot ning. Många jordbrukare måste därför skaffa sig yrkesutbild- ning "genom ,' den ' av /hushåll- ningssällskapet anordnade kurs- verksamheten. - . Jordbrukarna måste emellertid också, även om de en gång fått grundläggande utbildning, ständigt följa ' med i'den' snabba utveckling vårt jordbruk i-dag genomgår. Hus-, hållningssällskapet ; skall ” för- medla alla nya rön och erfaren- heter, beträffande : jordbruks- driftens rationalisering. Sällska- pet anordnar därför årligen flera hundra kurser av skiftande slag och: omfattning från ”s. k. by- träffar med 10.å 15 deltagare |” till större jordbrukaredagar med flera. hundra . deltagare. Senare år har sammanlagda deltagare- antalet uppgått till närmare 10.000. 'Även om många bevistar flera kursdagar per år beräknar vi att vi årligen når c:a hälften av antalet tjordbrukare i länet.” "Vi, har' emellertid även kon- takt med ungdomarna på: ett tidigt stadium. Den s. k. klubb- verksamheten,' som bedrives i med ungdomsorga- nisationerna genom en , ung- domsnämnd, är 'att "betrakta som en förberedande yrkesutbildning. Den omfattar 2.000 ungdomar i åldern 12—18 år, som alla har egna ”små företag i form av odlingar, djuruppfödning, skogs- plantskolor etc. För att hushållningssällskapets befattningshavare och övriga undervisare på jordbrukets om- råde ' skall kunna bedriva en effektiv undervisnings- och upp- lysningsverksamhet måste de ha erforderliga kunskaper och erfa-' renheter.. Men den snabba mt- vecklingen inom jordbruket och den mängd nya ofta lokalt be- som - ständigt dyker. upp, är detta inte alltid lätt. 'En wäl utbyggd försöks- verksamhet är härför nödvän- dig' dels ute hos enskilda jord- brukare,, dels å fasta försöks- gårdar. Här i Halland har. säll- skapet fem försöks- - och: de- monstrationsgårdar, varav "Brö- skällga priser. : (Forts fr. sid. 1) [Fritz ere hugga ved. För se utan att ha något att göra skulle Fritz No- aksson aldrig ha trivts. Sin gård har han nu haft i fyrtioett år men sonen sköter den nu. Men han vill sälja gården och syssla med annat. Det-har Fritz ingen- ting emot, han har gjort sitt och vill gärna ha det lite gott ' på gamla' dar. Språklådan är det inget fel på och vi, får en trevlig. pratstund där vi knappt hinner med "att anteckna allt som Fritz har att berätta om svunna tider och om def” Amerika som: vär ”vilda västern” den gångtn han var där. Men först berättar han att han föddes på den äldsta släkt- egendomen i Veinge, den gård'i Räfshult som innehafts 'av bro- dern Albert och som gått.i'sam- ma 'släkts ägo i över 300 år, Så stor uppfinningsrikedom i fråga om namn hade inte; förfäderna — det har skiftat mellan Perl; och Jöns och Jöns och Per men nu, har Alberts son Ragnär c den gården. vc MEN FRITZ : fick gå i skolan i Bästhult” om än det inte blev så mycket be- vänt med skolgången och sedan blev det att börja som sjuåring att tillsammans med den två år äldre Albert ge sig till vakte- minne saker, som hände på den tiden men ”det skulle föra för Jångt att relatera dem här. I stället låter vi Fritz berätta om vad som hände sedan han bli- vit lite äldre. . — Vi fick: j ju först "hjälpa far hemma på gården i -Räfshult men jag var inte så gammal när jag fick ge mig ned till Skåne och tjäna dräng, berättar "Fritz Noaksson. . Men det.var hårda bud och man "tjänade en krona om dagen som regel på 12 tim- mars arbetsdag; Jag. minns. en gång på Bjärbolund då jag fick rycka in i stallet en söndag och börja kl. 4 på” morgonen. och sluta kl. 8 på kvällen ”— för en krona. Men far var en rejäl man och ville inta att han .pågar skulle . gå som drängar så jag var: bara 18 år när jag kom till Danmark ” och” fick. arbete på Fredriksholms' tegelbruk utanför | dock” tillrätta” och ' så 'småni påg. Alltjämt har Fritz i gott! om kom ,jåg till Renova i'Pen- sylvania där jag i tio månader arbetade i en frabrik som gjor- de allt "möjligt till: järnvägar, både Iok och vagnar och myc- ket annat. fet — Där var nog så brå” men så - tern”, närmare bestämt till Spo- kane i. nuvarande staten. Was-' hington-—— det var ingen stat. vid den den. Där. hade - mm bror "August jobb på ett tegel- bruk och jag blev - hantlangare till honom. Där var det bedröv- ligt med logi och det hela var ”vilt” men förtjänsten var skap- lig och vi fick 1,50 dolkar om dagen och sedan 1,75 jämte fritt vivre. Så strejkade vi och fick 2 dollar: men hur det nu var så tröttnade jag efter två år och , gav mig mt på luffen och kom till Idaho, där jag började med att spela bort 185 dollar på en natt. : — Det där gråmde mig i i-alla fall och jag ”gick”. vidare. till Montana där jag bl. a. sökte jobb i en guldgruva som var. 1700 fot djup. Jag blev lovad arbete men fick aldrig :något, Där träffade äag också massor av indianer men de voro hyggliga individer - som hade det både svårt och be- . svärligt. , Det var "särskilt två stammar, . blackfoots och code- lins, som jag blev bekant med. ” De gjorde ingenting och levde oerhört besvärligt och torfiigt. — Så småningom kom jag till Helena i Montana där jag ome- delbart blev tagen av polis som misstänkt för att ha tjuvåkt på tåg. Men” :konduktören friade mig och så sökte jag mig till de tegelbruk, som fanns i- trakten. Jag. hade ju: vanan inne. från Danmark och Spokane! Men te- gelbruken ägdes. av tyskar och alla sade, att jag var för snäll för att arbeta ihop med dem. Men jag gav inte tappt och gick ull tegelbruken. — Chefen 'satt på en veranda och tittade inte åt mig, utan sa bara att jag fick komma igen. Men när jag förklarade att det inte intresserade mig så tittade-. han” "upp o. jag fick börja någrå dagar senare. Från första stund - blev jag — bara 23 år gammal — lagbas.: Vi hade inga slutna ugnar utan i "fyra månader la- vade jag upp 1,5 miljon tegel — 30.003 om dagen — och sedan” Köpenhamn. "Där hade jag en kuki som var, förvaltare och om än jobbet : vär "hårt hade vi det skapligt i alla fall. : ”— För tio tinimars arbetsdag hade vi 18 kr fast i' veckan men jag fick snart sköta ungarna och om en bränning blev riktigt bra kunde. vi få ett bra överskott som i bästa fall gick till 4:50 kr pr dag. I ugnarna arbetade jag som sättare i 11 månader och sammanlagt var jag i Danmark i 21/2 år. En gång åkte vi från Köpenhamn och hem för att fira jul men vi var inte fria förrän kl. 12 på julafton och kom till Laholm på kvällen — den resan kostade då 5 kr och 5 öre. Men sen fick vi gå till. Räfshult. och kom fram på juldags morgon. AMERIKA LOCKADE. . = Men Amerika lockade och sedan jag gjort 90 dagars exer- cis på Skedalahed for jag åstad den 18 augusti 1901, en -: «dag som jag minns än i. dag. , Jag "hade" inte "fått mina ' papper klara och måste resa över Kö- penhamn och Esbjerg. Jag skul- le i Liverpool träffa ett säll- skap Mestockaynglingar av vil- ka någon tidigare hade varit i USA. Jag var ju ung och grön - och kunde inte ett ord av språ- ket och gick mol allena på ka- jen och väntade på dem. Ute på redden väntade båten, den hette Campania, men inte förr- än i allra sista ögonblicket kom mina kamrater, som rest en annan väg. "— Resan gick dock bra men i New York blev jag ensam igen. En snäll polis hjälpte mig dalt på Hallandsås och Tönnersa här i södra Halland, På dessa gårdar har vi möjlighet att ge" nomföra mera, omfattande mång- åriga wväxtodlingsförsök o. även husdjursförsök. Samtidigt ut- nyttjas gårdarna för demonstra- tion och gom samlingspunkter för länets jordbrukare. - Det är därför ett mångsidigt, omväxlande, intressant o. många gånger ' stimulerande ' arbetsom- råde, :som hushållningssällska- pets ' verksamhet omspänner. Arbetet syftar ju till att för- billiga : produktionen, att höja effektiviteten i. jordbruksdriften, så, att dels jordbrukets utövare | får: rimliga villkor dels konsu- menterna få sina. livsmedel till skulle .vi fyra med ved i kana- ler. under denna mässanhopning. Det" var 'stora" pengar. som: stod oå spel men "lyckades-: denna bränning så var min lycka gjord. : Den lyckades' också: över all förväntan och i fyra år stanna- . de jag där. Äni dag drömmer . jag” ibland 'om Helena” "och det enda galna” var. att jag spelade bort en hel del av min förtjänst. - ' — Men strunt i det. Till ju- len 1908 kom jag i alla fall hem igen och mina besparingar satte jag på banken: Då hade, far lämnat Räfshult till Albert och” bosatt 'sig på Smeabygget men - jag gick hemma och hjälpte till. 1914 gifte jag mig. och flyttade till "Veinge för att jobba på: järnvägen och på sockerbruket " i Genevad. Men två år därefter köpte jag gården här i Lossbyg-' get som jag alltjämt har kvar om än' min påg sköter den nu. Här. är 100 tunnland varav 20 tunnland åker och. mycket be- tesmarker. — Den 6 april 1918 inträffa de så den olycka som gjorde mig - enögd och till halv. invalid — Noaksson har bara ett par fing- rar kvar på. varje hand. Det var en . dålig , daglönare; ” om påstod. sig "vara espert på rängningar, men sominte va det, jon På sakade detta. I tre ' månader låg jag nere på lasa- rettet i Lund och många gånger ' hängde. livet på en skör tråd. Men nog höll den alltid och fast. det varit svårt så har jag alltid kunnat sköta djuren och hugga ved. En människa kan vad Kon . ill och sköta vad hon vill om den verkliga viljan finns, | "DET ÄR HÅRDA" 0: men sanna ord och att Fritz No- aksson "i Lossbygget: med sitt . svåra handicap mer än någon annan har besannat sina egna ord är ett faktum, Hans enastå- ende livsvilja, hans glättiga hu-' mör, hans arbetsamhet, förnöj= samhet och sparsamhet är säll- synta egenskaper i vår tid. Jag har aldrig begärt ett öre av det' allmänna 'men lagt 'stora "skat-' ter — är ett -konstaterande så. gott som något att dehne kärn- - gubbe" med det glada humöret . är ett föredöme för. hela vår ges neration: : Soba | stående minne och en god käns-' la för allt gammalt. Om sin mo i (Forts, å nästa sida), fortsatte jag ut till ”vilda” väs- + ” NS 1 Fritz Noaksson- här ett 'ena-"
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.