" > luktar. öl om Stubb och frågar rr ; men upptäcker. att , domkrakten t [4 : finns” andra” prov som. avs : bilförare., ”Gången säker, vänds ' och har inte' något. emot att blå- ' gäves trösta" honom; Inte kunde va . ser han. åklagaren och 'snett bar och för rattonykterhet 0,5. De "så långt efter konsumtionen och . medborgare, en som aldrig tidi- - gare gjort något olagligt och som » då han tillsammans med hustrun tat. Häradshövding Henning -« telius är domare.” : men Stubb är en ansvarsfull fö- . är 'en van och säker förare och der arbetet. har 'emellertid den "LAHOLMS Inna - Det började. sö (Forts. fr, sid. 1), - » ORSAKEN. ner Nu är Stubb i fin' form. Idag skall han åka till Borås i affä- rer och halv tio är han på väg i sin nyinköpta bil Det finns många hästkrafter under huven, "rare och kör.inte med högre hastighet 2 än 90 km/tim. 7:" Han kommer emellertis inte så långt utanför Laholm innan oturen, börjar grina honom i an- siktet. Plötsligt känner han hur höger ' bakhjul exploderar och hela bilen kränger, men Stubb håller lätt bilen kvar på vägen. Han "stiger ur: för att byta däck, ' ligger kvar hemma i garaget. : . Stubb kliar sig bekymrat i "nacken. Just då svänger en bil | upp bakom Stubbs och stannar. Det är Statspolisen, som undrar om de möjligen kan vara till nå- gon hjälp. , Stubb får låna "domkraft och "med de båda polismännens hjälp är snart reservhjulet ditsatt. Un- ene av polismannen känt att det därför om han druckit något. « Stubb erkänner: villigt. att. han -. konsumerat, en öl, på morgonen sa i den. drunkometer. som po- - liserna. har med i bilen; Stubb vet 'att! om "han: har. tillräckligt . mycket: sprit i kroppen, kommer - det i fö gämnet it "drunkome- lir g ser, Han: kän : inte förstå det, "det är dlattbart. Stubb får läm. na sin egen bil och för första . gången i-sitt.liv:sitter han. i' en . . polisbil: Färden .går till provin- . eialläkaren för blodprovstagning! < Stubb . är . ålkoholpåverkad. . Blodproven, sex "till antalet, ger inte' utslag , genast, utan skickas först till'"Statens .Rättskemiska ”Jaboratgrium" i: Stockholm för analys ' och innan dess kan: inte Stubb, ställas. "nför:- rätta, "Det lå .. Stubb" som ' mindre lämplig: -.som . i ningarna osäka; ” uppsamlandet, t av små” "föremål rån > golvet” är osäkert, talet. är” säkert och"an- siktsfärgen. lätt rodnad”, (öv : STUBB" AKTE? "Läkarundersökningen är. över. Stubb" anar: det värsta.” Polisen erbjuder: sig "köra hönom hem, men Stubb föredrar att gå. Han I merskog i närheten, och bad att få vara. För restén. kan ni skräda: ett. bjälkar. och: slipers på prov så får jag se om” jag gillar det. gen med skrädyxa' och började och så kom timmerhandlarn och tittad på arbetet. - hyvel, skarplhontiva & och j jämna ö en enda svacka 'i linjerna; Och: sli- perna, som bara var skrädda på två sidor, höll. måttet” på. milimetern |. varenda en, NN Ty nu såg han en ljusning i mörk- ret och nöden, som ' stått som ett hotande spöke framför honom ända sen ; han blev arbetslös. - Vad han välsignade sin gamle far, skogstor- parn, som lärt honom skräda tim- mer, så” väl under? Uppväxtåren; CS NS ge. den”en 'var hans fars g: ml - han; ärvt, och det. "var en god bila Dan också. Hemsmidd och. stålad av en gammal -bysimed, från orten omstålad flera gånger. j vid: närmare. .gransl ning, att strål- tanden hö Fredrik Häll borta + på "Utkanten | tunn var glad, att han fått något att göra nu före jul, när nästan hälf- ten av hans arbetskamrater, på snickerifabriken i samhället "blivit permitterade och gick sysslolösa. Och skulle man döma rättvist, så behövde nog Fredrik . allra. bäst tjäna : några kronor, för familjen hade det rätt besvärligt och barnen helt nyligen fått en liten stackare till, som skulle försörjas. ;. . Fredrik var kunnig timmerskrä- dare, och, nu visade . det sig vara lyckligt att kunnå mer än en sak ordentligt här i livet, även om det var en så enkel kunskap som att skräda en bjälke perfekt fyrkantig. När snickerifabriken inskränkte på driften'och Fredrik var en av dem som, blev permitterade på en tid, gick han direkt bort till en virkes- handlare, som. köpt en post: tim- arbete i skogen, ., -— Ja, om ni. kan. skräda Pen nya tim var små. Och så hade hans hustru |. let timmer , ordentligt, svarade ”skogs- - patronen, så kan ni få arbete hos mej hela. "vintern. Men kom” ihåg, att jag är noga med. det "arbetet, för det är dels byggnadstimmer och dels slipers till järnvägen; och. är inte måttet precis, så riskerar jag att få virket tåxerat till sekudna tunn ock på en "de ställen nästan utgången; Han hade just fått ut sin" avlöning för veckan och fun- derade starkt ' på att kosta på sig en ny bila. Han" hade frågat på priset inne i stan, och de bästa och bredaste: kostade tolv' kronor. Fredrik satt i köket och synade den' gamla yxan och talade med sin. hustru” om saken. — Jag tycker” inte att 'du ska köpa någon .ny yxa, sade hon.-Den gamla håller ju bra & ännu. Och tolv kronor... : — Jai men hon' ä gammal, ten, invände han. Hustrun tittade på "yxan, "strök efter det kådiga "skaftet och sade: — Minns du; Fredrik, va svärfar så när du fick yxan av honom, . JO, han sa så här: Den yxan ska du använda så länge där finns en bit kvar utå den, pojke. För den går av! sej själv' i träet, å så ä i som tur. med den, : : ne =— Ja, men, invände” maken, stå ju snart "slut i den, : Så kan” "du låta. ståla om: den, en sån bila gör dom -inte nu för ec sti mä sånt gammalt skräp nu för ti- deny svarade. han en: smula retsamt, Nytt, Tolk vill ha ny och rejäl don, å tolv kronor har inte fött upp mej. inet | det låg” något fientligt och nästan du köpt, sade hon. .- H bilen "Fredrik visade, den för si ru med stolt min, — Här” ser d sade han, och för: jämförelses "skull gick. han efter den gamla yxan, och höll dem bredvid. varandra. , Han | tog. först den nya i handen, vägde | den. prövande och gjorde små hugg i' Iuften! Nej, det glatta, svängda skaftet låg inte alls bra i händerna, det kände han, men sade inte'nå- got. Så tog han sin fars gamla yxa och gjorde samma manöver med' den," cö5 Ho : . Det var något rent besynnerligt. Fredrik fick en förnimmelse från sin "barndom i: samma ögonblick, han grep om det gamla slitna yx- skaftet. Han tyckte precis att han kände det så som när hans far bru- kade hålla honom i handen då han som liten pojke följde "honom «till skogen. Då hade fadern yxan i ena handen. och pojken höll han” med den andra och ledde honom över tuvor och snår, Och när" han såg på i iden nya. yxan tyckte han att hotfullt 'i dess breda, grinande egg. - Hustrun stod vid spisen och .be- traktade honom uppmärksamt, ”— Jadu, det. var allt en, fin yxa ; Och" mannen tyckte bestämt att det äg” en: viss tonvikt på ordet "Nästa dag gick Fredrik till sko Kd — För all del; "det, var ; bra all- > Timmerhandlårn var mycket ber åten och .Fredrik' ännu belåtnare. Häll hade hållit på med 'arbetet tre veckors tid, då hanen kväll og hem 'yxan från skogen för att rädbila, so som jade: bli lera vågig "och går med ' tunga "steg ock” ser framtiden slagen i: spillror. väll: hemma bryter, han samman; Han "gråter oth hustrun försöker för- väl Stubb ana att nattens sprit- |lä : konsumtion . fortfarande fanns kvar i blodet, . Stubb kan fortsätta "sitt arbete: Körkortet har ' han -Yortfarande kvar, men hade han varit på- tagligt berusad hade polisen ta- git det ifrån honom dirékt, men nu inväntar man analysbeskedet, På detta hänger' nu Stubbs framtid! Hans: chef säger! Blir du frikänd. får du, fortsätta arbetet, annars. Tiden går. Anelysbeskedet' "från Stockholm kommer. Stubbs pro- millehalt var vid tillfället 1,62. Gränsen för rattfylleri är” 1,50 1 olika protokollen i-”fallet Stubb” går till landsfiskalen i Höks dist- rikt,' som beslutar väcka åtal för rattfylleri mot Stubb. Det ' går -ytterligare en tid. Stubb inser det hopplösa :1 läget. Han vet -att han är en slagen man, men hoppas trots allt att rätten skall anse det som ' för- mildrande omständigheter, = alt . han ' inte förstått att alkoholen fortfarande fanns kvar i kroppen att han var en så pass aktad naturligtvis inte skulle låta det upprepas. Stubb delgives att han skall inställa sig vid tinget i La- holm, FAST FÖR... .' 1 Så är då dagen inne. Flaggor- na på tingshuset är hissade och Stubb, som aldrig förr tänkt på det, tar flaggningen: nästan som ett hån. — Idag flaggar man för rattfylleristen Stubb, tänker han "träder: in genom den tingshusdörren. Förhandlingarna är något för- senade. Några mål har öragit ut längre på tiden än vad mean vän-' stabila Stubb får sätta sig på den an- klagades 'stol. Till vänster om" sig "kom till. höger anar han”de tre pressrepreseéntanterna.: De sköter åtalad för rattfylleri”. mer det att'stå. aldrig trott att han själv en gång i trycksvärteskrift kulle kallas ”En nolmare”. glömmer : Minsta lilla händelse är .medta- gen. Stubb får leva” kvällens pilsner, punkterir, sökningen och d naden hem, Han förstår nu” att det inte är lönt att försöka kom- ma med några försvarstal. kommer inte att göras något un- dantag för honom, för: att” han betecknas som en aktad”och -på- straff, han liksom alla 'ahdra.' Stubb kan gå hem som en till det yttre fri man, men han vet att domen kommer att bli fängelse. - Och 'så -blir det. Stubb läser i tidningen dagen efter att ”en Ia- holmare stod i går åtalad för rattfylleri, . da på 2 mån. fängelse”, N här trots allt sin stolthet, kvar. Han vet vad som skall komma, Han vet att han efter fängelse- vistelsen måste söka sig annat arbete, nytt körkort får' han inte förrän om två" år, ett annat 'ar- bete ger honom betydligt mindre betalt, den flotta vilan och : bi- familj. Många ”vänner” kommer att glömma. att: Stubb har. varit och fortfarande" är -en' man att lita "på. Han är en karaktärsfast man och kommer inte att- göra om samma misstag en gång till. Nej, nu är Stubb stämplad som RATT! FYLLERIST och FÄNGEL- SEKUND. :.|skärma oss över och' bli upp- ”T holm, där de bott i hela sitt liv, De har lärt sig älska sin stad, men nu måste de. bygga upp en ny tillvaro på någon annan plats där ingen ' känner ”rattfylleris- ten” Stubb och där han åter kan bli en: aktad medborgare. : sina "Yeförat "inte att nämna hans ' namn, ”En lahol mare stod i går +” kom- Stubb har själv läst många liknande referat, men ” RATTFYLLERI. : .Sakframställning, 'Aklagaren ingenting. Den -allra än en gång upp- "fest," mörgonens gen; läkarunder- en tunga: prome- Det itlig laholmare. Han får ta sitt Det hela "är fort överstökat. . Domen kom att ly- OCH HAMNADE... . Stubb bryter inte samman, Han en måste säljas. Familjen Stubb är en ”märkt” I ee Ca FÄNGELSE, . an Stubbs familj flyttar från La- ju bara sitt jobb och kommer I | Lå » | vittnenas utsago "räckte icke för -— Nej s dä ä inte” 'pengarnä på om du ändå a skulle bry dej om å köpa. nån ny, så länge' dä inte ä dvändi, sringsladder, bet. han av och "slängde yxan” sämligen ; ovarsamt . , "sade "Fredrik, i det han. en. smula ; röd "i. synen och Open tillika tog upp sin fars gam- "SYD bevisar bara att det: är gott" "stål i den, ' annars” hade det inte fallit. ur, svarade hustrun mod hän" visste. inte Sf varför han kände sig'så avel i samma, . ögon- äs äg Köm Fredrik hem från staden ' med 'den'.nya skrädyxan. Bilan var bred och 'starkt bågig, eggen blank och jämn och på det svartlackerade huvudet satt. "en vacker, röd stämpel, Skaftet var av nerikanskt träslag och svängt i | trénn bågar” och även på detta satt en vacker, svartröd stämpel, . ; orolig: Nu var det. en hel timme H över tiden,” och middagsmaten stod "på bordet” och kallnade. "Och när Och; det "ena bene i sängen med spjälkad fot och fun- n,. söm gjorde. honom. beklämd : ågot sätt. de dröjt så länge nästa dag innan Fredrik "hördes komma hem från skogen, att hustrun blev -stund gått tog hon på sig en schal och gick stigen bort mot ”arbetsplatsen.; Hon mötte ho- nom. halvvägs,. stackarn, och ' blev så: matt i'. knäna, att ;hon, ' måste Fredrik kom inte gå- rätt: utan släpade sig fram på händer, och knän längs stigen, "släpade han ansikte och en undedig blick. ls i — Åh; stönade han, den nya yxan slant å å högg ett djupt sår i vristen, Senorna ä bestämt ;åhuggna'. ” Nu låg Fredrik Häll derade' öch ängslades. Han skulle få: ligga så där. i månader, hade doktorn Sagt, ty, det vär, ett svårt hugg han” fått av den nya, bilan. Så han hade god tid att fundera över -både det ena och det andra stackarn.: Både , över fattigdomen och. svårigheterna på alla vis. Men allra” mest” "kretsade hans? tankar omkring . de båda ; ; yxorna, Ibland var det" som han funnit något sorts sammanhang i det där” med dem och. olyckan, men det gick över hans förmåga att fullfölja det, i ” Det går så, besynnerligt till här” 4 livet, tänkte han, så man. kan inte Domen i över r Jesus. st : Vi får under passionstiden föl- jä: Jesus. steg för 'steg på hans tunga” "vandring till Golgata. De hava nu kommit till'den stund, då judarnas stora råd fäller do- men över honom. För att deras dom :skall :få sken av lag och rätt och rättvisa, låta de:' falska vittnen träda fram: Huvudsaken var icke att de talade sanning, utan att de vittnade så, att det kunde bli en fällande dom. Men d att -en dödsdom skulle. kunna anses berättigad. Därför vore det ju utmärkt om de kunde ' få ett ord "direkt "ur Jesu mun, som skulle - vara bevis: nog, och se, man lyckades över förväntan, På översteprästens uppmaning be- kräftade Jesus att han var Mes- sias. Nu fattadeg intet i bevis- kedjan. Nu kunde det fastslås att Jesu var hädare. Och domen kunde inter bli mer än en: dö- den; ov .Då vi ställes inför Jesu lidan- de, 'så är det inte för: att be- rörda över den behandling Fräl- saren :blev utsatt för.. Nej, utan det är för att vi skola.betänka att vi äro delaktiga i den skuld, för vilken Jesus led och vilken utökades genom det som åsam- Kadés, honom på hang' lidandes SABBATSTANKAR : ommninister Nils Lindblom, örgivte, Göteborg: ? Låt din pina, kors och död sus, och "denna skuld "och detta ansvar ökas,så länge vi stå oav- gjorda, så länge vi icke'ha ta- git ställning till honom i hjärtat och." blivit: hans" lärjungar. "Så länge, vi icke genom: fullt . och helt överlämnade åt honom" be- änna oss till. honom och däri- genom visa vår tro och överty- gelse att Jesus är Messias, Guds | ren. Son, vår Herre och Frälsare, så länge fälla vi domen "över ho- nom och samtycka till överste- prästens ord: ”I haven hört hä-' delsen”. Vi måste & övergiva halv- heten, fegheten, så att vi klart giva tillkänna, på vilken sida vi stå, om vi är Jesu vänner eller Jesu fiender. Vi må komma ihåg, att äro vi icke Jesu vänner, som vilja bekänna -hönom, så är vi hans fiender, hans åklagare. Be- känna". vi oss till Jesus ' inför världens dom, då skall Jesus bekänna sig till oss en gång, då han skall komma, icke såsom anklagad utan "såsom domare; och döma alla människor, både levande och döda. Hår bekän- nandet av honom här länt till lidande och bedrövelse för Jesu lärjunge, skall det där' för ho- nom bliva härlighet och salighet. ”Ack Jesu Krist, vår tröst förvisst, Vi dig i trone bedje: Lända oss till glädje”. on. ligt att göra sig en, bild -av "till- I Amen, "Text: Matt.. 2 -39—66, försa TS ; Forts. Mer än en gång hade det likväl varit bra nära; Viktor strävade är- ståndet, men det fanns en hel del, som gick över, både hans och furir Skogs horisont, och ' sergeant Nyr gård själv kunde inte alltid besva- ra deras sfrågor. "Styrelsekommis- sionen hade till exempel återinsatt kapten Moltke till postmästare, i Aabenraa, men fastän har var så god tysk som någon, ville de tyska styrpinnarna inte veta av honom, och. andstrykare”. Det "dick inte : för mindre än att baron Rappe själv "fick författa långa sändebrev, som trycktes i tidningarna, där han omsorgsfullt redogjorde för vad ge- neralen hade, sagt och. vad han intel hade sagt; kapten Krumbach satt i två dagar och skrev. inlägg, som var trettiosju sidor långt — Viktor räknade bladen, när ban bar luntan till överstelöjtnanten — men till kaptenens obeskrivliga förtry- telse förklarade baron Rappe, att sarna HA pe mästare Knudsen stod mittpå gol= / vet, såg ner på, den lille stadssek-= 3 reteraren och yttrade triumferan=" de:. . ”Det :bleeser vi et Stykke”. viktor fick inte tillfälle att ge prov : på några andra soldatdygder än att > stå i givakt och hålla mun; det vill. säga, det var till slut han som fann det hett eftertraktade och länge fåfängt efterspanade" ”stadsgillet, skickligt gömt i hålet på det stora . er segelgarnystanet — det var ingen - de sökte tvinga kaptenén att: be- ENA konst, han råkade lyfta på nysta=' - net gära avsked, och utanför hans fred. liga hus, där .fönsterkarmarna var su täckta av, pelargonier, ställdes det varenda kväll, till en kattmusik, som dag "efter dag tilltog i styrka. Kapten Moltke stod och hörde på innanför rutorna, utan att en min rörde sig 'i hans ansikte; ibland rökte han sin pipa, och en gång spisade han - svart. vinbärssylt — han till och med öppnade fönstret ochf rågade om någon hade lust att komma in och smaka på den, Då brast , folkskaran ut' i' skrän, och skrek ”förrädare”;' de förebrådde honom att han hade en bror, som var major i preussiska armén och en mycket bättre karl än han, ty han, hade i tid strukit av danska kungens epåletter. ”Så hoppas ajg, att han håller 'den ed han 'svurit kungen i Preussen lika trofast som jag ämnar hålla den jag givit Hans Majestät konung . Frederik : den sjunde”,. Bevarade kapten Moltke, stängde : fönstret och fortsatte att äta ' vinbärssylt. "Viktor 'och Träff stod på gatan och bevittnade spek- taklet; ”På det. viset kan det inte fortsätta”, menade Träff, ”det tar eld i blånorna till -slut, och så får vi rycka ut och släcka”. — "Jag kan inte hjälpa att jag tycker om den ' där karlen”, 'svarade Viktor. I ett' tidningsblad,' som likkistma- karen höll och som hette Den dan- ske "Slesviger, hade han -läst .en lång skrivelse, där Moltke sade sitt hjärtas mening till de 115 borgare i ” Aåabenraa, som i en "adress be- gärt hans huvud på ett fat, och det fanns ett par rader däri, som Vik- tor läste om och. om igen, tills Kan kunde: dem utantill och bevarade | dem i sitt hjärta, "Jeg er lige saa glad, hade där stått, ved tort Brod som, ved. al Overflodighet; , ;altsaa | kan De ikke" tage” andet "end mit Liv, og jeg skal ikke forbande den Haand,: som befrier mig fra denne Verden, fuld äv -Vildfarelse, Tro- leshed og Ukerlighed. Det svind- lade ,för ögonen på Viktor, då han upprepade orden: denna värld full av, villfarelse, trolöshet och 'kär- lekslöshet — dem skulle far. ha skrivit under.” Var det hela san- ningen månne, eller fanns det' en annan också, en : mildare och trös- terikare? DL > Så kom" general "Malmborg, den räske värmlänningen, på inspek- tion till Aabenraa, och borgmästa- re Schow, som inte var blyg av sig; kom: upp i full uniform på rådhu- set för att tala om, att ännu sam- ma kväll skulle kattorna jama i både diskant -och bas för postmäs- tarern), och borgmästaren tvådde si- ha händer .— ville generalen inte se klorna komma fram, så var det bäst att han gav Holtke respass. Men det skulle Kan aldrig ha sagt, Malmborg förstod sig också på ett gott skämt; han, vände sig till ba- rön Rappe och anmärkte: ”Jag kan aldrig tro att överstelöjtnanten. lå- ter pöbeln" grassera.i gatorna. Blir här kattmusik' i kväll, så bör över- stelöjtnanten skaffa orkestern ett par kapellmästare, som kan. sköta taktpinnarna med kläm. Det kan vara bra att veta för borgmästa- ”. Schow gick isn väg, skum- | , mande. av vrede, men den, dagen rökte postmästaren sin kvällspipa i fred. Däremot blev det ett för- skräckligt leverne i alla Schleswig- Holsteins tyska tidningar, . I mästare Schow skrev och talade till höger, och vänster ” 'om den skräck och det våld, som omgav de brutala svenska janitscharerna, och 88 borgare i Aabenraa lämnade in en. adress. till generalen, där: de kallade honom för ”en. turk, den där i borgmästarens. närvaro hotat en ' hel stads borgare med prygel- stocken som om de vore kältringår bli” klock . vå "meningen. Och man kan inte gärna räkna allt för en slump heller. Nej, det var säkert ingen slump det där med yxorna, det ville inte Fredrik Häll tro. Han kände det så besynneligt när han stod och höll i sin ' fars: gamla skrädyxa sista gången, att han bor- de sett "alltihop klart för. sig. Men vad hjälper" det att fundera' över sådant, som man ändå aldrig. kan äss bi + Fredrik Böök Ono det var ett iysande aktstycké, upp- byggligt att läsa, men något för vidlyftigt och inte'så avpassat i to- nen 'att. det, kunde gjuta olja' på vågorna; . och när kaptenen gjorde invändningar, stoppade baronen det i bröstfickan på sin kappa, gav den -ett' lätt slag, med handskarna och dekreterade: ”Det stannar här.” Men ; därmed ' slut; kapten Krumbach fick många gånger ge luft åt sin -förtrytelse genom munstycket på flöjten och söka tröst vid Enkehofjegermeste- rindens tebord. Borgmästare Schow blev avskedad, med bibehållen Jön, tacksägelseadresser ' och ; protest- skrivelser haglade; det kom en ny borgmästare från Köpenh han hette Knudsen, men han var tysk- sinnad ' schleswig-holsteinare, och likväl Störtade de danska borgarna fram .och tryckte hans hand, 'me- " i handen. Så att det blev han, som - var det -långtifrån |P mjölnarflicka, stadsskrivaren, hade"... , och han visste ju som gammal . repslagare, hur mycket sextio fam-"", nar prima hampgarn skall väga till - "överlämnade "högsta maktens insig-.. nier. åt den nye borgmästaren; när han 'vände på sigillet, såg han att . ” vapnet föreställde tre makrillar. - Strax därefter blev magistraten av=. satt, och tobaksfabrikör Middelheus och färgarmästare Bahnsen blev '- ning för sina sönderslagna karnap= l per! Men så kom det en morgon upp anslag på alla gathörn i Aa= benraa, och där stod -det tydligt att: ästare Knud åldtagit en stulit arvet: från en faderlös, Mid delheus hade tobaksladorna "fulla. med. tjuvgods, och Bahnsen hade svurit falskt inför rätta. Sådan såg den lojala och kungatrogna' ma: gistraten ut, när de schleswig-hol= steinska patrioterna tog bladet från > munnen! Saden surrade som et bi kupa, och framför anslagen. dispu- terades det. väldeligen :— - Viktor - ordentligt, .ty den. fördes på ett dan de tyska kallade honom för despot ' och 'stadskollegiet vägrade att överlämna arkivet och stadssi- gillet i hans: vård. Det var mycket konstigt, men Viktor. Lejon och Lans kunde intyga att det var sant, ty det var deras halvtropp, som fick' marschera upp på rådhuset med Bbajonetter på de skarpladdade gevären. och exekvera ämbetsskif- tet; sergeant ' Nygård "ville bryta upp skåpen” under rådmännens ilskna protester, men det fanns gudskelov - med en” låssmed . från Klippan, och han blåste i den ; hems ler danska, det kallades för Aaben. raa-platt, men furir Skog förkla= rade, att nu visste han hur äppel tyska lät. Det flöt till slut också blod. på Aabenraas, gator, så att” Lans utlät sig, att nu hade han fått - reda på vad. en. dansk skalle var. IDE lön NU ar ” Forts, Prenumerera på på LU: "Stenbocken 2 dec; —19 jar: : ' Gamla skulder och annat har gnagt på samvetet men allt går som ; en dans att klara om Ni sätter igång nu, Er snabbtänkt- het och goda, minne hjälper Er att. fira triumfer i såväl arbetet som. i privatlivet. Glatt säll- skapsliv, och '. ett romantiskt äventyr i L sikte. i os Vattumannen 20 jan 17. febr. tOm 'Ni ser på Edra problem på litet avstånd skall Ni se att de inte' alls är så stora som" Ni själv inbillat- Er Ni gör en personlig bekantskap, som kan bli värdefull i framtiden. Slå bättre vakt om Edra pengar. | Fiskarna a8 febr. —20 mars: Kan” Ni bara hålla fantasin i stramare tyglar kan Ni kanske lyckas få ett par äldre, välsitue- rade personer att satsa på Er idé.- Veckan blir rik.på över- råskningar "av olika slag. Ons- dag tycks ha -något speciellt i beredskap åt fEr,' "Väduren : 21 mars-—20 april: Ni måste "se mera realistiskt på saker och ting. Dagdrömmar | skall bannlysas. Följ de planer Ni uppgjort och låt ingenting bor. gZ ändra dem. Ni får ett erbjudan- e,. som ' innebär : ökat ansvar men också ökat arbete. Tveka inte -att. acceptera; Chansen kommer kanske inte åter. » Oxen 21 april—20 maj: -Allt går nu med god fart i den riktning Ni själv antytt. Med Er förståelse för andra människor kommer Ni att gå en fin period till mötes. En glad upplevelse i. slutet av veckan blir kronan på verket. Se upp med siffran 5. Tvillingårna 21 maj—-20 juni: på omgivningen en smula. Lite förtretligheter får män trots allt försöka utstå. "Bäst är. att föra ett "Ivgrt. och stilla liv "denna vecka. Men tacka för ' den skull inte nej till den inbjudan, som är j. tågande, : Ne och framgång. ' (Ni måste sänka fordringarna |" "Hopp ” och tillförsikt. är de: egenskaper . Ni. "just. mu har ” största nyttan av.” Det wilar ett . stort ansvar på Er, men Ni ser ut ” att - klara : allting strålaride. Glöm inte bort att vila ibland. 'Tänk på Er” hälsa: först: och främst — inte bara på "pengar - - " Fejonet 2 juli--21 aug. . Ni gör alltför stor affär av oväsentligheter och blir mest” lidande själv på detta. Planera ' på längre sikt, det är' ett gott råd. En kortare resa kan med + fördel företas i dagarna. Ni ser ut att få ett” penningtillskott från oväntat håll. -: Jungfrun 2. aig—21 sept.: Det ' motstånd ' Ni möter från ” ett visst håll är äv mindre bes tydelse. "Men se upp med alla kvinnliga bekanta, Samtliga tär: inte att lita på hundraprocentigt. Det blir en del missräkningar i. början av "weckan, men vecko- slutet inleder en mer harmonisk period...” nor "Vågen 22 sept. 22 okt.:. - Det : "löfte Ni fått om ekox- nomisk. hjälp visar : sig" ganska : lite. värt. Men. situationen är. får ett gott råd av en god wän? och därmed möjlighet till extra. förtjänster, Ni kommer att klaras. Er med glans ur knipan. 4 Skorpionen 23 okt. 21 nov. Lägg alla materiella bekym-" | mer åt sidan och "gläds i 'stäl- let med” Er omgivning. ' Mest. uppskattas Ni. när Ni är: SE och avspänd. Kasta . blygsam-: heten över bord och: utnyttja de möjligheter : söm den "härmaste tiden erbjuder Er, : : Skytten 22 nov.—20 dec. 3 förmår Er att öka takten nästan otroligt. "Målet. är, svårt att nå men "med Er arbetsförmåga . gå det i alla fall, Ni får å rådmän - där fick Bahnsen 'ersätt= >" kunde inte följa med bevisföringen 3 språk, som han dåligt förstod, tys- oa ka var det inte, men knappast héel- Do snön var röd vid alla gathörnen, I men det'var mest. näsblod, och " i 9. därför inte. alldeles hopplös. Ni: N 'En. slutspurt av : något. slag '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.