EAROLMS TIDNING : vYYrtrYvY TT reerevevyft tee PererYteYYvEYTPYYY PEPPE NYyvyT : vYyrYvrYY yryveYryt try YyrYPTV Torsdagen den 16 mars 1961 ngemar ” "Johansson besegrades GICK: DET. TILL: Pp » till. vänster. slår: Floyd ned Ingemar (det ser faktiskt ut att vara ett ”ruckslag) a och på bilden. bred= "7 vid har just landat; på "ringgolvet. Underst t v, räknan ringdomaren oci : änden Ingemar och för tredje damlag, som vann" över . Serve II med hela 9-1; Damerna |. i laget gjorde sin. första Tagmatch och .man hade innan räknat med stryk. och farväl ur cupen, men i stället: blev det storvinst." och minst en match till. I nästa möter | Jaget Skedala, 1, vilket nog blir ett alltför svårt motstånd, men en "s överraskning ligger inom ”möjlig- hetens, ram, | Resultåt: ” Zenta Fogelberg—Ing:Marie Jöns- son 23—21, 19—21, '22—20, Elvi Stråhle--Mona Persén 21—10, 21— 15, Inga "Häfström—Kristina Bengts son” 18-—21,. 19-21, Stråhle Jöns- son ' 21-14, 21—8, Fogelberg— Bengtsson 21—17, 21—16, Hafström —Persén 21-14, 21—13, Fogelberg/ Stråhle—Bengtsson/Persén ' 21—18, 15—21, 21—15, "Stråhle—Bengtsson 21—16, :21—11, Hafström-—Jönsson 18,21, 21—15, 21—12,. Persén: 16—21, 21—9, 21-13. Samtliga serier slulspelade: "Div. IV södra gruppen: ' Vinbergs BTK 12 1011 67—26 21 Genevad BTK” 12-912 66—43 19 Morups BTK ' 12 7:14 57—49 15 'Tönnersjö 12 615 53—51 13 Köpinge BTK 12 318 45-64 7 Förslida "= "12 228 37-64 6 Skedala BTK: 12 11 10 39—67 3 - t Div. Vv södra gruppen: . . Servelag IV 181503 96—48 30 Edenberga > 18.945 93-65 22 Ahla BTK 18 945 89—72 22 Tönnersjö II 18 10 2 6 83-75 22 - SJ IF; Lah. , 18 855 92-67 21 > Simlångsd. IF 18 837 82—82 21 "., Genevad II" 18:74 7 71—72 18 Köpinge UI 18-639. 69—97 15 Skedala II-, 18 4113 60—94 9 Hasslövs IS” 18 1017 28—106 2 >. Div. Vv dra reservlagsserien: Serve pojkl; ” 14 14 0 0 84—11 28 Simlångsd.' II 14 10 13 73—44 21 Köpinge IL '7 14 905 64—48 18 Genevad III''14 725 62—47 16 Edenberga II 14 617 48—54 13 Skedala III 14 428 41—61 10 Hasslövs "II "14 13 10 33—78 5 0113 i LT-cupen i Pordiennis blev en | oväntat stor seger, för: Génevads |]: .Fogelberg— | dag, oc ”gärha han än vill gå upp” fillkör” måste dock Liston 4 det är ommerade. affärsmän i New Yor'! £ KA i tungvikt, bj av en 'match' mot Ingemar Johanssc Wally Lesley på tisdagen. ' ästaren skulle Härme ähseg: det klart att. Ingemar! för tillfället gjort sin sista tur i dansen kring VM-kronan att han frigör sig från gangsterinflyfande, en fjä de gång möt Floyd. > 7 —- bpfylla föratt få: möta: Floyd, och En” | grupp välre- ko beredda att friköpa” Liston : en'Dick Richardson, & är intresserad son, . sade .i i Richardsons manager enastående attraktion i Stockholm match, ; tillade Lesley, honom till en match om titeln; En sådan” 'uppgörelse skulle bli én Tyskland, där Richardson är mycket a "genast: om Johånsson” utmanade -eller ": London = eller till och med opulär. efter sin ' senaste EM- Pi. Gamla Testamentets tid frå” gade man inte: vad är klockan? , fierna, " babylonierna, ' ' kaldéerna, grekerna « och . romarna använde '. man sig sedan äldsta tid av skugg- kastaren som ment. under : större delen av året och”: lagarnas längd är mer lika än i de: nordligare trakterna' på . vår jord, : föddes tanken att begagna sig av I skuggan ' från lämpliga föremål 2 till. exempel ett torn, en "obelisk, en pelare eller bergspets, som tid: visare. pov, | ' Allt efter som dagen "skred fram kastade dessa föremål längre elle: kortare skuggor — genom ”uppmät« ning av dessa skuggor eller, efter en förut gjord . gradering; kunde. man bestämma tiden. nt . En: del forskare hävdar som sin åsikt,” att obeliskerna :i Egypten, bland annat även hade till ända- mål, att bestämma . såväl årstider- |» na, tilltagande och avtagande genom längre och kortare skuggor, liksom också ” middagstiden genom .dessl. riktning. Och : det ;har sagts :att egyptierna hade tidmätare långt fö- re Möses tid. . :I den urgamla staden On" den var belägen så där cirka en" mil nordost om det nuvarande Kairo — som redan hos :Jeremia benämns ”Solens hus” och av grekerna ”Sol- staden” fanns: ett ryktbart. söltem- pel med en allé av obelisker, 'upp- förda omkring 2000 år före Kris- tus, on En av de första kända skugg- kastarna eller solvisarna var kung Ahas solvisare med vilken profeten Jesaja - gjorde - de; märkliga tecken som omtalas i Andra Konungabo- |, ken '—. hos Jesaja i trettioåttonde kapitelet, dö £ Ahas' sön och ofterföljare; kung Hiskia, var dödssjuk.: Jesaja hade varit hos honom”och förkunnat att han skulle styra om sitt: hus och bereda sig för döden. Men på hem- vägen : från: konungaborgen ' fick "profeten befallning av Gud, att han skulle vända om trösta .den sjuke suveränen och säga honom, att han åter skulle"bli frisk. och tredje da- gen därefter: gå + pp i Herrans hus. Men" Hiskia ! bad : profeten om: ett tecken ' på. att det skulle. ske, som Man frågade: Hur lång är 'skuggan?. : va - Hos de gamla kulturfolken, assyr >. tidmätningsinstrn=-> ne I dessa länder där solen skinet ' >> Skuggan — - bibliska folkens kl ohbeliskens skugga" ligger fullt ber lysta? av solen. = « ' när på” "Men : om eftermiddagen, ' ' ”skuggan" åter 'har' gått fram”, hytt "har växt, faller den ånyo på alla stegen." förle 2 En 'särskilt omtalad solvisare var den av. kejsar. Augustus vid tiden för: Kristi MN uppsatta obelisken, som tjänstgjor- de som ett slags normalur, På den plana ' ytan "vid födelse på Marsfältet helist fot var "Obelisken: var. hos de gamla kulturfolken ett 'av tidmätnings- : . instrumenten. den var framskriden, Varje män- , niska förde ju sin egen skugga med sig som aldrig svek — blott solen sken. "= ff - : Nu: var det så att bruket av människans egen skugga för tids- bestämning var. beroende av den upptäckten, att det mellan männi- skans längd och längden av hen- nes fot. fanns ett bestämt, ganska I förhållande, När man där- I med metall inlagda längdmått, så att envar kunde gå dit och över- tyga sig om hur lång skuggan för ögonblicket var. Men — man behövde. inte göra sig. besvär 'med att gå till Mars- för i Aten, liksom i det övriga Grekland, inbjöå vänner och be- kanta att äta middag vid så och så många fots skugga, kunde de alla, förutsatt förståss att de de ti- ». Våldsbrott och rån ökade starkt 1960, : STOCKHOLM (TT) Det totala antalet strafflagsbrott (utom fylleri och förargelseväckan= de beteende) som kommit till po= ”llisens kännedom under 1960 utgör enligt statistiska centralbyråns pre= liminära siffror 269.000. Då motsva= rande siffra för 1959 var i det när« " | maste 273.900, minskning med ej fullt 2 proc. Bil- tillgreppen, som under 1959 visade någon nedgång, har under 1950 ökat i antal. Ökningen motsvarar 2 proc, Tillgreppen av motorcyklar ' (utom ' "I mopeder) samt av .mopeder visar , däremot fc 1960. Liksom biltillgreppen har även inbrottsstölderna undergått någon innebär detta en fortsatt nedgång ' under ökning. Ökning sedan 1959 visar också brotten våld eller hot mot” tjänsteman: (22. proc), rånbrotten (17 proc) och våldtäktsbrotten (14 -- | proc). I de tre största städerna har, så= vitt de preliminära siffrorna visar, utvecklingen icke varit helt likar= tad. Biltillgreppen har således nå=' got minskat i Stockholm och rån= brotten i Malmö, =” ket, 18.300,' har stannat vid försök. inemot '44 proe : Hemslakten av svin " ', minskar stadigt För en undersökning om svin-' slaktens omfattning i Sverige under ' 1959 vid brukningsenheter med mer än 2 hektar åker redogör agronom , den; träffas någotsånär samtidigt. fältet för att få veta hur långt ti- Bertil Hanzon "Då tyska Gestapo gav ut. horskar” motståndsavisor: AX , Av Eric He växer en. illegal press fram i ett "ockuperat land? Jo, sva- rar "för Norges del förutvarande LO-ekonomen ' Hans” Luihn' i "ett nhyutkommet .'arbete ävisene”, 'det sker 'spontant. Det är alltför många, som känner det and- liga : trycket "från 'ockupationsmak- ”De -illegale honom: i :. Skall 7 skuggan gå framåt, er skall den som den redan tillryggalagt. sträcka. -sig tio steg framåt; sa; His- kia, låt skuggan gå tio steg tillbaka. 1 Och Jesaja, profeten, som"! iropade till: Herren, - lät skuggan" på Ahac solvisare gå de tio stegen: tillbaka, tens. sida,: när den stryper det fria ordet, för att tanken att starta nya tidningar. i stället för. dem, som tystats, . skall kunna . hindras ' att | förverkligas i handling; MS : Som": regel var det .i Norge .re- presentanter för allehanda organi- sationer. som tog "initiativet men exempel: saknas ingalunda' på att också enskilda ' norrmän”gav sig i kast med denna' form av. riskabel tidningsutgivning. Innan kriget var över, räknar man med att mellan 3—4000 norrmän sysslade i facket. Miraklet: är alltså detta att” pro: feten genom Gud förmådde, att in- te blott 'stanna solen i dess gång utän också, ' så att säga, förmådde genom: Gud att ställa hela -Him- melrikets" urverk tio steg tillbaka. 3 Bibelns - berättelse : om: skuggan, som bringas att gå lika många steg tillbika som den "gått; framåt". på Ahas solvisare, gav anvisning: på hur man "skulle bestämma ' tiden. tidningsutgivningen var ' Av, dessa hamnade. nära 'nog hälf- ten eller: 1.800 i.koncentrationslä-' ger, över 200 fick plika' med. livet. Ändå gick det inte'att tysta de illegala. tidningarna. "De blev "en makt att räkna med, när det gällde den norska motståndsandan, illegala givetvis " Svårigheterna” för ' den B-betönat laridslag spelade? 2-21 il Lucca - LUCCA, ITALIEN (TT) Det z bet d. på onsdagen träningsspelade i Lucca mot Iokalklubien åstaget som - fick nöja sig med 2-2 (2—2). Båda .svenska Bebben vensk målen gjordes av Bebban kvitterade och också prickade in tvåan i : rijämnade och fastslog slutsiffrorna, Hallden i telefon för TT. Lucchese är ett £ d div ihr som ett tag hörde hemma i div IV imen numera leder div III med fem poäng före närmaste konkurrent, Det är ett ganska starkt lag som i flera bemärkelser är på väg uppåt och därför kunde bjuda mycket starkt motstånd. Mellan fem och Sex tusen personer kade samlats På idrottsplatsen Porta Elisa. De fick se en svensk kombina- |: tion där oträningen efter vintervi- lan helt naturligt lyste. igenom, Ar- ne Arvidsson vaktade målet . och som backar hade han Orvar Berg- mark — Lennart Nilsson, På cen- terhalvan gick Arne Larsson och 46, » kring honom grupperades Bengt Anlert och Hans Rosander. Kedjan |: bestod av Uffe Jansson, Harry Bild, Örjan Martinsson, Bebben:. Johans= son och Ingvar Svahn. to; med 1—0 varpå. innan italienarna - berättar ' lagledaren . Nalle '- Svenskarna var rv ibland myc-. ket överlägsna. . Orvar Berg=- mark hade kvar bandytakterna : från i vintras och rusade fler- faldiga gånger: upp över hela planen för att fresta italienske - målvakten med farliga skott, ISM I TENNIS SM-tennisen fortsatte i Alviks= hallen på onsdagskvällen och gav följande resultat. Herrsingel: Sven Davidsson AIK —Sven-Erik Lund, SALK, 6-3, 6—3, ' Birger Eolke, . ” Ullevi TK—Torsten Johansson, Landskro- "na, 6—4, 6—0, Thomas Hallberg, SALK- M Carstein, S. 6—0, 6—3, » Ulf Schmidt, AIK-—Berti :Blomqvqist, SALK. 6—3. &—2, F rån idrottssekr: Ränneslövs GIF " Träning i kväll kl. 18.30. Samling |” vid Ålstorps Gymnastiksal. EK Walldia, -' Samtliga A= och: B- Jagsspelare samlas vid klubbstugan kl, 18.i dag för träning, Båda lagen match sön- i 2 Laholins FK. . Ti ning i dag kl. . 18.00, möte efter. Xr " Skogaby EK, ” Samtliga spelare tränar i kväll kl 18. Samling hos Rune, -- SCC Prenumerera p på LT na obelisks skugga långt ner, öve utsträckning. . Bibeln ' beskriver Det kommer således under dagen: som 'om' förmiddagen delvis "låg - För. att göra sig en föreställning om ' Ahas skuggkastare bör . man tänka sig. en rad - uppåtstigande trappsteg med ett torn, en obelisk, eller något annat på kort avstånd från det översta av dessa steg: Tix digt på morgonen kastar. den:lågt stående solen detta torns 'eller 'den- trappans steg, Efterhand som 'solen stiger på himmelen blir. skuggan kortare och kortare, till dess den fram på middagen har sin minsta ingående och åskådligt skuggans "avtagande ge- nom uttrycket ”den går tillbaka”, lopp det ögonblick, då de tio steg, mångfaldig. Först och ' främst” gäll- de det att begränsa: kunskapen :om tidningens "utgivning och utgivare till ett: ytterst. litet fåtal;. tryck- ningen; —-: som' regel hektografe- ring — vållade naturligtvis svårig- heter; inte minst med tanke på att aärbetet, om ' det förlades' till. hy- reshus) kunde" väcka uppmärksam- het hos grannarna, Här synes” emel- lertid ' norrmännen - haft viss hjälp av god: tillgång till ”hyttena” på fjället; dit man kunde förlägga ar- betet och vara tämligen säker ' på att få arbeta" ostört, Men det var svårt att få stenciler, och pappers- försörjningen skapade naturligtvis också den "problem. : Här " trädde emellertid ' många bok- och pap- pershandlare hjälpande" emellan; Fann, man emellertid ingen annan | lösning fick man inte dra sig för, r S i - Inte 1ö me för sent till kontoret! - ” ”Oxe och åt-gräst lig et. var tom i i morse - arsågod, hädanefter har ni ängre någon ursäkt för att ni . - Det är ir förskräckligt, doktorn. Jag drömde i natt att jag var en Nå det var väl inte så far- - Jo, jag tror det. Min madrass att på oärligt sätt komma över vad” man ' behövde — hur många dup-' likatorer som, helt enkelt stals är svåkt att redovisa. sta D ; [ystributionen "erbjöd ett, annat krux. Man får räkna med att två tredjedelar; av de c:a 300 illegala - tidningar; som gavs ut i Norge, såg dagens ljus i Oslo med omnejd. Storstadens" : miljö underlättade LJotvivelaktigt | distributionen, ” inte minst när man anlitade postverket. | Tyskarna sökte visserligen att då doch då genom razzior på postkon- "| toret komma över ”farliga” sänd- ningar men misslyckades som re- gel. Postpersonalen var på sin "pakt Toch plockade ut misstänkta konvo- lut, innan den. tyska inspektionen nådde" fram. Undantag fanns dock och det gällde då de postanstalter, .[som leddes av NS-anslutna post- "I män. Men man kunde också få tysk Jhjälp. En motståndsman lyckades sålunda få anställning i Terbovens "AU Reichskommissariat, På den posten kunde han fournera tidningarna in- te bara med nyttiga upplysningar utan tog också hand om kommis- sariatets stämplar och tryckta ku- Hä ägge vert: Det var tillgångar, som otvi- velaktigt underlättade distributio- nen. Då och då lyckades tyskarna gö- ra inbrytningar i den illegala press- fronten. Utfärdandet av förordnin- gär, som stipulerade dödsstraff så- väl : för arbete med som innehav av illegala tidningar vållade till en början svårt avbräck i utgivningen men ,siffrorna tog snart upp sig. Författaren redovisar namn på fler- talet: utgivna illegala > tidningar. Man : kan . därvid konstatera -att många utgör. namn på samma före- tag — när något inträffat som stört namn, flyttat verksamheten och så kunnat : gå ' vidare, Upplagorna varierar högst betydligt från några hundra exemplar till 20.000. Det vore emellertid felaktigt att se-de små tidningarna över axeln. Även de hade stor betydelse, ty de skrevs av och cirkulerade sedan som ked- jebrev i en omfattning, som 'är omöjligt att statistiskt fastslå men som otvivelaktigt var högst bety- dande. Intressant är emellertid för- | Jordbr Av totala antalet slaktade svin — arbetet, har man helt enkelt bytt] ' M i en artikel i Ice iska Meddelsmd. kom 94 proc på marknadsförd slakt . och 6 proc på hemslakt. Från se- med 37 proc. Den maärknadsförda. ten endast 3 proe. 7 Från 1950 till 1959 har den rela= tiva andelen av svinslakten minskat vid gårdar med högst 10 hektar åker, varit oförändrad i gruppen 10 . —20 hektar samt ökat vid större slaktade” svin ikom från jordbruk proeent. (till ca 70 proc) koncentrerad till. södra Sverige, Ed or föras i koffert men inga” skjutva . per”. - "Tidningen vände sig med skärpa ' mot det officiella Sverige och fann fattarens konstaterande, att det fak- tum, att de illegala tidningarna ut- gavs i 'tidningsform och : inte på [annat sätt ökade deras gångbarhet. Folk är nu en 'gång inställda på att tidningar för åsikter till torgs och är följaktligen. mera påverk- bara, 'här förkunnelsen presenteras i traditionell stil än på annat sätt. Ern. ”: oväntad - svårighet uppstod, 4 när tyskarna själva "började ge ut, falska ”illegala” tidningar. De skapade givetvis till en början för- virring men i var i allmänhet så klumpigt' hopkomna, att de avslö- jade. sig ' själva. Den första hette ”Pritt land” och kom redan 1940 med uppmaning till idrottsmännen att 'avblåsa idrottsblockaden och följdes senare' av andra stencile- rade = provokationsskrifter. = ”Ett budskap fra Kongen” var sålunda en lätt identifierbar smädeskrift och ingenting annat. Dessa provoka- tionstidningar var emellertid ett HM det likgiltigt, om tyskarna reste på, våra järnvägar civila eller i uni-' Av antalet biltillgrepp i i hela ri= ee nast föregående undersökning som ;: 3 gällde 1956 har totalslakten ökat .- delen ökade 39 proc men .hemslak= ' ou gårdar. Ca 50 proc av. totalantalet Nee med mindre än 20 hektar. För hem- '- slakten var motsvarande tal 80 '- NM form, Och det kan man ge dem rätt '7 i. På tyskt håll hävdades; att det ” här var fråga om en ren och skär ' förfalskning av' utfärdade order, en , nerna. kommentarer som ett intressant -. exempel på att det tdtala kriget på tidningsfronten problem även i relationerna mel-"' lan tvenne grannfolk. Svårigheter. na att nå kontakt från svensk sit” da låg givetvis i Yet faktum, att den illegala pressen i Norge när- mast var ett exempel på. total de- centralisering. Planer hade varit uppe på att söka åstadkomma en viss - högsta tidningsledning men. dessa stannade vid utgivandet av en « informationstidning, avsedd 'för motståndscentra i lan- Ani dal t; allvarligt hot i annat tyskarna begagnade sig av dem för att med deras hjälp tränga in i de illegala organisationerna. I Trond- ti edakti na. Inledningsvis ger författaren en” analys . över det" faktum att det. . dröjde relativt länge innan den il- heim lyckades” t ex en av Gesti hejdukar . få värdefulla kontakter genom att ge ut en tidning, som endast återgav radionyheterna från London och följaktligen var svår att avslöja -som startad av Gestapo själv. Många goda norrmän råkade härigenom i Gestapos nät och fick plikta för sin patriotism med livet, Nä man studerar "bokens citat ur olika illegala tidningar finner man att nyhetsgivningen skedde förvånansvärt snabbt, Även vi i Sverige har anledning att ta del av en del: nyhetsmaterial som di- rekt berör oss. I september 1943 — några veckor efter det permittent- trafiken . genom Sverige avlysts — återgav ”Totalt. krig” in' extenso' de regler, som, gällde för tyskar som På permission reste hem, sedan per- mittenttrafiken nu officiellt grav-= lagts, Här får man veta: än För resan erfordras: a) Civila legala tidningeverk heten "kom i gång i Norge, Som en av de främ- sta orsakerna härtill betecknar han den allmänna : obekantskapen Norge — även inom presskretsar av den illegala tidningsutgivningeng speciella problem och krav: Lizihns bok kan 'härvidlag i viss mån tjäna som lärobok för alla dem, som . är intresserade av psykologisk krig-. föring, även om man måste göra den , reservationen, att: hans.fram- ställning — tyvärr — är onödigt ” starkt partifärgad och därför helt visst inte ger en fullt. rättvisande , bild av det arbete, som utfördes 'på detta område, De illegala tidhingar= . na representerade ingalunda en-in=" " sats förbehållen en viss klass, eller ett visst parti som Luihns: fram- ställning kan förleda läsaren ått tro, utan de. liksom allt motstånd i öv- rigt var en hela folkets” samlade kraftyttring, ”där partigränser: och, politisk uppfattning - spelade : föga kläder. Dolk och uniform får med- eller i ingen som helst roll, > 2 Ar a förfalskning, som tillkommit för att . H | försämra de tysk-svenska' relatio«: SS speciellt, '' dets olika delar och de illegala CN Citatet” återges här utan vidare so Slaktsvinsproduktionen ä är r främst få i ot skapar : helt nya”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.