Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
TrYCYvTEeYTTeYTTTTEeY . trakto modellerna; - 'ducerar nu "reYtTV "BRABANT. spridning”! Specialkonstruerod spridarvingar möliggör. jämn spridning ov såväl gronulerade som -pulveriserade gödsel "medel. - Ulmolningsmänoden regleras med en' spa fött åtkomlig från förarsälet. Den enkla och robusta romkonstruktionen a stålrör ger god stabilitet och låg vikt som- tidigt som rengöringen underlättas, Drabant-spridarens "goda spridnings- förmåga och gedigna konstruktion har «. - 4 i förening med det låga priset sam-, - avmontering : . verkat till Drabant-spridarens ständigt : e Finns 1.3 storlekor ökade popularitet. : vå " Drobont är provad vid Statens Oförändrade riktpriser från 580: Maskinprovningar, se meddelan- . den nr 1389 - 2För.svenska fordbrukare:== : ÄÖRABÄNT. S SPRIDAREN HAR - 2 MÅNGA FÖRDELAR ; > I e Possar till alla traktorer med 3-punktslyft - - + Monteras direkf LÅ hyftarmarna” ' Stödfot för underlättad på- och I mishaskiner. m med SUR services Bj ir EL GÖR Foräson. Super Major Å arbete ' ” Fordson' har. Under många år "Tyskland och "talade även .om varit ett: åv de. förtroendeingi- vande namnen" på traktormark- naden Fords konstruktörer har den, ' rbetat på att förbättra |. de olika Ford intro- Nyheterna på Fordson' Supér Major är: bl,” hydrauliskt ' system med 'drag- och att det sålts en hel del traktorer I" av denna typ trots att inget? "sett |' ett helt nytt] Fordson Super Mal. : dor på svenska marknaden, > Försäljningschef Rolf Svens- son hos Richardssons Bil AB "i som presenterar "”Supern”. "är om uppåt "för > denna nya traktor. "och berättade - att ' det > frågats "efter traktorn sedan i höstas då den premiärvisades i s : gödsla rationellt Å till lägre: ole rr WT Er SN (CM IE . FOSFATSÄLPETER' 50 kgX | Oman ”— >se uno ar 'Z Ar 13", kväve, - 184 fosforsyra, 5, svavel och lägekontroll. Systemet skö- tes, med ' en enda spak -ock är dessutom försett med en 'reak- tionsventil .med. vilken man kan få "snabb. eller långsam reaktion på systemet : om naturligtvis bygger på viktöverföring' från redskapet . till. traktorns 7 driv- hjul. I likhet. med dyrare: bilar har Super fått. dubbla skivbtom- sar, en värdefull detalj eftersåm Itraktorn ' alltmer användes för transporter på vägarna. Förutom handbroms : kan" skivbromsarna spärras så att traktorn har fak- tiskt, två av varandra helt obe- roende "bromssystem. En detalj som förtjänar att omnämnas: är differentialspärren” som wverkar | direkt på mellanaxeln och själv kopplar ur när slirningen upp- hör. Strålkastarna har byggts in i kylargrillen för att förenkla monteringen. av” frontmonterade redskap. Motorn är den välkän- da 50 kkr Power-motorn. - > Beg. . + Volvo T-24 hydr sulisk lytt, kr aftuttag, hytt, i mycket bra skick, säljes. till humant ' pris; » - LAHOLMSORTENS : - LANTMANNAFÖRENING Tel. 10025, 10423 Laholm - Vår i i "luften: —"en brål tid för lantbrukarna och en härlig tid för det lilla fölet, 'som ystert | kan skutta omkring ute i hagen och sträcka på de långa spinkiga benen. Allt medan a Mamma försöker hitta något ätbart bland fjolårsbetet, Apropå föl: så berättas det från Dan- .- märk dt man vid försök med seminering av sperma från normalt fruktsamma hingstar uppnått dräk- -. tighet: hos--40-—50 .Z6 av stona, d. v. s. samma dräktighet man når vid naturlig betäckning. Hos de ” danska hästägarna märks också ett stigande intresse för inseminering och man /börjar nu. så smått använda: de försöksvis vunna erfarenheterna i praxis, Genom den fortgående avhästningen minskas ju paderbget, för hinsthållning och hästsemineringen kommer "därför "att få allt större berättigande. . u hög: tid att blanera | xtodlingen och gödslingen inför det. nya skördeåret," Det mesta av hanidelsgödseln bör "vid dettä laget vara" Hemtagen och utsädet bör l- | -kaledassvara beställt... Särskilt ,vik- gt:är att det egna utsädet under- sökes beträffande grobarheten sarit ning; verkställes,; Maskiner ot redskap: skall givetvis. ses -över id FÅ ven»i detta väl. rustad :inför: vår- en. hel del. som! tyder "år kan Ia” ett relativt 1 och betesvallar.. "Så'snärt vallarna bär att köra p kan” spridning av "fosfat "och ' Kali börjä.! Betesmarker -i god: kultur kräver tillfredsställande- tillgång på »kali för att kunna :pge fosfa ; tning. Årlig tillförsel av] 300—-400”kg per hektar superfosfat |: är eh” ordinär . giva.- På lätta och svagt leriga jordar, bör, kaligöds- amtidigt uppgå, till mellan sty jordar kan "kaligödslingen görastVvartanndat eller vart tredje år. I de fall urin: köres ut på vallarna, kan; kaligödslingen "sänkas :och på leriga jordar räcker: ofta det : kali, som finns' i gödselvattnet fö ternasibelov: » Set arten Hale me AG PES "| fasfattillståndet - | kalisädsel en normal tillräckligt stora givor av fosfat och kali. vid insådden och när marki kartan visar att fosfor och kalium- tillgången i marken är. tillräckling, bör" övergödsling göras till fram- förallt andra årets" vallar: I' vissa fall. kan det- vara riktigt att även övergödsla första : årets + vallar. Framförallt kräver vallar på mull- rikare" jordar. god" tillgång” på kali.'j Här kan 200—300"kg kalisalt : per hektar i vissa fall vara: berättigat. I övrigt kan samma givor av, fosfat och kali användas som tidigare re- kommenderats , till” betesvallarna. "I stället för superfosfat och kali- . salt användes! numera :-' kalisuper, i som är kornat' och lätt att handskas : | - med; På "styvare letjordar ånvändes'. då lämpligen kalisuper 15—10, me-" dan kalisuper-15—15 är bättre an-" | passad för sand-" och mojordar samt '| svagt leriga "jordar. ”: Kalisuper 15—30 slutligen lämpar sig bäst. på rena' mulljordar; däri- genom: att mulljordarna ofta är ka- lifattiga och; därför, kräver” god ka- ligödsling. . AN fer Stallg dsel till vallarna. hen vid tillräcklig tillgång "på ' stall- gödsel har denna god verkan på främst lättare jordar: Spridning av stallgödseln bör. göras så snart, val- larna bär att köra. Stallgödseln bör vara. väl brunnen... En:' ordinär giva är. 15—20' ton per hektar. ” Markkartan god vägledning för gödslingsplaner. s De jordbruker, som låtit mark- kartera: sin. gård. har därigenom erhållit en god vägledning, när det gäller att göra upp gödslinesplanen. På fosforfattiga jordar: lönar det sig att till rotfrukter och potatis gödsla med 600—800 kg superfosfat ner hektar, förutom normal .fiva av. stallgödsel. 'Sockerhetorna bo | talar en fosfatsiva av B00—1.001 kg por hektar, Till stråsäd med vallin- sådd bör en giva av 600—8200 kg ver -bolrtar fosfat tillföras för att ge vallen en gynncam start. Är ntillfredsställande och om ovan nämnda mängder inte tillförts vid ineådden; hör. slåtter. vallarna ork de hättre betasvallsr na, som tidigare nämnts, översäds. |: lag med 20-490 Fe fosfat. Även till stråsäd. framförallt karn, bör 200—400 ke fosfat nor hektar till- föras, ' På sårdar. där 'markkartan visar ett bra fosfattillstånd. skall)” fosfatgivorna naturlistvis reduceras och i sådana fall skall endast un- derhållsgädlsing tillföras. Det kan då vara ekonomiskt att till rotfruk- |- "| ter och votatis tillföra en ordentlig | >" fosfatsiva, varvid efterkommande stråsädessrödar får Ilara sis på det fosfatförråd, som då redan finns i jorden, Lättare jordar och molliordar . kräver riklig kaligödsling. Sänd- och moiordar samt mull- iordar är ofta i starkt behov av kaligödsling, Till potatis och rot- frukter är 300—400 ks 50 procent viva, när markkartan visar låg tillgång på kalium i marken. ' Till stråsäd- och vallar behöver samtidigt tillföras 200—300 kalisaP, Kalihalten i jor- dar med starkare lerinslag är ofta ganska bra. Till kalikrävande grö- Nm dor, som rotfrukter och ärter samt vid vallinsådd. bör. dock 'under- hållsvödsling 'ské med” 100-200 kg ne kalisalt per hektar... a Cementkalit ett billigt” och: bra gödsel-medel.: Till potatis, som odlas på- jordar 'med relativt hög kalkhalt och till skorvkänsliga sorter, bör kalium- sulfat användas. På: gårdar, där skorven- inte är något Problem. i potatisodlingen, är däremot . €8= Move pve I de fan 'slåttörvallarna inte > fåttmentkalit | berättigat. Det är nästan: klorfritt öth det förekommer .nu- mera 'i' kornad. form.. ,Cementkalit är betydligt billigare, än kalium- sulfatet; Man. måste dock komma ihåg, att cementkalit. innehåller 30 procent kali,. medan motsvarande procentsiffra” för kaliumsulfatet är 50 procent. Den som brukar gödsla med. 300 kg kaliumsulfat skall där- för tillföra: 500 kg cementkKali per hektar. sö 155 lämpad + xo ati finnes: i marknaden kalisuper 15— 25, som närmast är avsedd att an- vändas i potatis,: då: den i.gödsel- medlet ingående kalidelen är klor” fri...100: kg av gödselmedlet inne- håller: 77 kg 20 procentig superfos- fat och 50 kg 50-procentig kalium- sulfat. - Om : man : sålunda gödslar med 700 kg. kalisuper 15—25 tillför man c:a .540 kg superfosfat och 350 kg Sörprocentig, kaliumsulfat per hektar. ; ; - före Kvävegö slingen kräver «> > anpåssning till jordart och : gröda. uta + Den : rikliga nederbörden - under MG Stallgödse spridafe : : (OLIKA FABRIKAT. OCH STORLEKAR ” . — Begär prisuppgift. — ot EA kaholmsörtens Laatmiannaförening ; +. Tel. 10025, 10425 Laholm r - Hallands: Skogrägareföening STRANDGATAN 14: na - HALMSTAD — : Tel 18630 9 (växel). SÖ te en HR a z es kg ee 2 et Helbarkad och obarkad av gran . : " Helbarkad av tall «co 0000 0 flvy 5 Obarkad klengran ? :-' : z a ” Obarkad och "savbarkad av björk "och asp a - Utnyttja det fördelaktiga priset se ” på savbarkad - björk och asp.” ; "Sågtimmer öch s sparrämnen Le ga DT : "”Slipersämnen - av fur; "och bål " ft Ek- och. boktimmer ;" Långtimmer av gran . , : Props av fur och gran H ”Spånved alla träslag" utom ek bok” och ask -- Ring våra inspektörer eller kontoret, som, "mare: ; Upplysningar. ee feta NV a I att uttvättningen av kväve ur jor- "En nyhet” för. året är att det. nu: den var ganska avsevärd under den Till gräsrika slåttervallar bör desbildning på :stråsäden.. Många kvävet tillföras, i slutet. av april, anser därför att man bör vara för- siktig med kvävegödslingen i år. Gentemot detta kan dock .anföras, | användes med fördel Ljunga- eller Köpingsälpeter. c:a 250 kg per hek. tar." Till "första "årets vallar : med regniga och milda hösten 1960, Det är därför tillrådligt att använda de kvävegivor, som man brukar ge till de olika: skiftena. På lättare jordar och lerjordar kan ofta 200—250 'kg 25-procentig -- Ljunga- 'eller - Kö- pingsalpeter "användas till stråsäd, varefter komplettering med kalk- salpeter som övergödsling gives alltefter -”väderleken. Till potatis bör svavelsyrad ammoniak använ- |'É3 das, varvid på sand- och mojor- dar 300—400 kg per hektar är en lämplig giva förutom stallgödsel. "+ Till rotfrukterna ligger i allmän- het ..den 'lönsammaste givan vid 600—800 kg per hektar räknat som salpeterkväve, varvid 70 procent av kvävet kan tillföras före sådden. (Forts. å nästa sida). 1960 - medförde. en hel del liggsä- - IC/Ok tar ständigt nya initiativ för a att = > ge konsumenterna oljeprodukter av än " högre kvalitet, Samtidigt strävar IC/OK Prissättning. Många blivit följden av IC/OK sätter en : service 'till alla oljeprodukter och detta vare topptrimmat ser- ' t distributionsnät -och : Mönd I Er med' förtroende” till: IC/OK - Ert eget. företag: a alltid till en rättvis "prissänkningar” har IC/OK:s ingripanden. ära i att erbjuda god konsumenter av > "är möjligt tack vicefolk, ett tär Dö ängelkolmsyägen. 12 La. RAN | fer vi mer än. n återbäring på köpet: ' INKOPsFÖRENIG me - a ' BILÄGARNAS. stora moderna depåer och bunkerham- nar över hela landet. . IC/OK-initiativen påverkar direkt jord- ” brukarnas kostnader -— liksom motor- » folkets. i gemen. IC/OK sänker drifts-" kalkylen! = sx - Tack vare högre kvaliteter" till lägre pri- " ser och bättre service ökar IC/OK :s om- «u fattning och marknadsandel, från år. till år. ” . « va sr Till andra och tredje årets vallar : mindre mängd klöver än 60 pro- . ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.