eyvyvvVeTT YT Tr YVITter YEN "reevetvrefYferY TEVE EFFFYFYTS TOO TRE PETE YFTOTTY FEPPOY VY PSYTT vYereYYtfYYTEfY PF eE vr Lördagen den 18 mars: 1961 ' EM Oavsett - vilken. "inställning . man har till behovet av en ny kommuindelning har regering- . ens brådska skapat en onödig : irritation i en -för hela landet mycket viktig fråga. Den: för- . längda remisstiden har' emel- .Jertid skapat inte bara förut- "sättningar iför -kommunalmän-, ">. nen jatt' hinna” läsa. betänkan- det”utan; också för att över- -” väga: några av de problem som "de... forcerade utredningsmän- LÖRDAGEN DEN 18 MARS : LT = =. Regeringen, bär ansvaret för”. .Irritationen i 'kommunfrågan Punkten måste sägas :vara o- . fullständigt. Fördelningen mel- nen inte kan sägas ha haft tid et > att. behandla - utförligt. nog i- sitt . "betänkande.: Nedanstående tar:rupp några”, av:de. kritiska - +, utjämnande .: och näringslivs- . synpunkter, som på senaste ti-- -. den framförts-i den "allmänna" lan stat och kommun av kost- naderna för folkpensioneringen utredes f. n. av socialförsäk- ringskommittén. Skatteutjäm- ningskommittén; tar : upp de kommunalekonomiska proble- men i övrigt, ) men det dröjer ännu några år innan dessa ut- redningar kan leda till några åtgärder. ” DS De sakkunnigas prognoser är säkerligen väl underbyggda o. kommer förmodligen ' att slå s någorlunda väl in om man inte . lyckas åstadkomma de skatte- . "debatten om kommunbetän= - kandet. mina Inlodningssakkunniga . som iktpunkt. för de framtida främjande ' åtgärder. som ovan berörts, => "Orm man därernot på "allvar har a kunde lösa dessa problem, kan ” NR "enligt. det kommunala" enheterna" angivit ' de" ”gpontana”;' näringsgeogra=:-' " fiska , enheterna, Därigenom skulle kommunerna genom ett mera allsidigt näringsliv bli ekonomiskt ' sett mera stabila " och . bärkraftiga enheter och lättare ..än. vad nu sägs vara > fallet kunna svara för de an- gelägenheter de i dag har och 1 framtiden: väntas få. / Som lägsta befolkningstal för; : gådana enhéter har de sakkun-- niga stannat för 8.000 (år 1975). Gehom att de flesta kommu- « framlagda, > betänkandet komma att visa sig. överdi- |. mensionerad”,; Inte minst gäl- ler ' detta - de s. k;-kranskom- .munernas ' sammanläggning - med, de. redan ur: kommunal ” självstyrelsesynpunkt ”för sto- ra”. städerna. . Från allt flera håll: har . under ' senare : tid framställts . krav "på ..”under- - kommunala”. organ för Vissa angelägenheter 4 de större stä- : derna. Detta är också en fråga | 3 ; ner enligt dessa riktlinjer kom- . mer att sammanslås med nära- liggande tätorter blir. befolk- nivigstalet” emellertid oftast. be- tydligt högre, En fjärdedel av "kommunerna kommer ; enligt beräknihgarna att få en folk- mängd : under +10.800 ': och 'en fjärdedel, får mer än 27.000 in- vånare.: Sammanlagt skulle: en ' som borde "övervägas ' och i varje fall måste mycket starka skäl förebäras innan man upp- : ger den kommunala, självsty- « kommunsammanslagning enligt". dessa principer successivt min-" ska - antalet - primärkommuner från nuvarande 1.027 till c:a 270, Ze . . . En' onimunsammanslagning enligt de sakkunnigas. betän- kande skulle 'ge en viss'skat-" . ' deutjämning mellan "kommu- nerna, « Framförallt "skulle an- talet kommuner med svagt skatteunderlag minska väsent- ligt, anför de. sakkunniga, I praktiken måste 'dock” denna” skatteutjämning ånses' ganska: obetydlig, då .de' sämst ställdå ".relse, som nu finns i.: dessa kranskommuner men -som inte kommer att finnas om de' slås]? samman till storstadsenheter:. " Enhetsskolans , '. högstadium kommer att kräva. interkom- munalt samarbete, för huvud- parten äv kommunerna. Däre- mot. behövs inte något, så om-' fattande kommunsamarbete för låg- och mellanstadiet, "vaz re: sig "av . pedagogiska ; eller "ekonomiska 'skäl, Det. har vi- » dare» » från : skolplanerarhåll mycket - kraftigt hävdats, "att högstadiets. organisation! i och för sig inte kräver en generell - kommunsammanslagning:” Den ' frågan kan åtminstone t. v. lö- sas genom” ”komrmunförbund. el- | ler avtal: Landet är £.'n "> Uminärt "indelat i: riågot över «kommunerna 1 flertalet fall får '. I med hänsyn till kortast möjli- - ga restider till skolan osv: I de : flesta fall överensstämmer des- en skatteutjämning endast på bekostnad av de: nist sämst » ställda kommunerna, = " Även om man skulle slå somman landet i 25 (Qömråden” (länen) får man: "en variation , ” preliminära - i i « 4 skatteiinderlaget mellan 67.40 :; skattekronor per” invånare” (Stockholms stad) -och 26.13 (Gotland). Ytterligare sex län låg: år 1959 under 30 skatte-. - kronor pr invånare. För en ef-' fektlv skatteutjämning . måste alltså andra vägar än en kom- munsammanslagning sökas. -Enda förutsättningen för att de närlngsgeografiska enheter- na eller andra kommunenheter skall få den livskraft som ef- . pre- 50) ' högstadieområden,' 7 vilka planerats efter den.nu förut- sedda. befolkningsfördelningen, sa enhetsskoleområden med de > kommunblocken. För den återstående" delen '— alltså "de: kommunblock ' och skolområden, som inte utgör samma 'geografiska' område — kan åtminstone; ”i' vissa fall .. skolplaneringen försvåras ge- nom en kommunsammanslag- " ning i enlighet med kommun- . tersträvas är att de 1 skatteav=; seende och I fråga om kommu- nal standard ges möjligheter, att på lika villkor konkurrera om näringsliv och befolknings- underlag. För detta krävs I första hand: skatteutjämning : och näringslivsfrämjande åt- gärder. En ev. kommunsam- manslagning kan inte :ensam lösa problemet och innan de ovan nämnda problemen av- hjälpts anser nog många att en mera « generell kommunsam- manslagning också kan anstå. För detta talar vidare, att i den mån en offektiv skatteut- jämning inte kan åstadkommas gränsalternativet. I dessa fall skulle bättre lösningar ur skol- synpunkt åstadkommas ” om skolområdena indelades . efter - oe "Centrum, Lah ger på lördag »Dälträde förbjudet” med Kate Manx. Filmen betecknas som der hetaste film som svett en bioduk. Den lämnar åskådaren kallsvettig. På söndag ger man. ”Tidmaski- nen” med Rod Taylor. Filmen, som är i" färg, handlar" om äventyr i framtiden efter en roman av H. G. p Wells. ”Man har en känsla av att susa till. år 80007. vest ” Scala, Laholm / - ger, på lördag och söndag John Wayne i ”Nationens' hjälte”. Enligt kritiken',är det en strålande film, men en "film för folk med starka nerver, sot Vallberga-Biograt SS -spelar söndag kl. 8 den' spännande filmen :”Rattens djävlar”. En frän och tuff film om en hänsynslös desperado och en hårdkokt gang- sters. I denna spännande och raff- lande film ser man i rollerna Ro- bert Mitchum, ' Gene Barry och Jacques Aubushon. Barnförbjuden. Samma dag blir det matiné med den trevliga” och spännande, färg- filmen ”Lassie på äventyr”. En film för hela familjen. Våxtorp-Biogral er har söndag kl. 8 den stora även- tyrsfilmen .. i färg . ”Och bortom sjunga skogarna”. ' En storslagen äventyrsfilm fylld av romantik och spänning, :inspelad i Norges sköna och vilda natur efter Trygve Guld- Branssens världsberömda sutcéro- man, I rollerna ser man Maj-Britt Nilsson, Joachim Hansen, Gert Frö- be och Hansjörg Felmy. Filmen är tillåten för-barn fyllda 2 år, oc Ar AM BN OA Hisbult- Biogqrat - ” ger. söndag kl. . 8. storfilmen' ”På stranden”. Det mest skakande film-- drama” ” som någonsin skapats ddåd med ilm= årets kanske yppersta film. Filmen är regisserad av: Stanley Kramer som. har. i På: stranden” riktat iens mest brä bud- skap” till "samtiden. 1I- rollerna : ser man "Gregory Peck, Ava Gardner, Fred Astaire och Anthony, Perkins. : Barnförbjuden. en a " agerhult- -Biograt : presenterar, söndag kl..8 den svens- ka press och publik succén ”Bröl- | Iopsdagen” med Bibbi Andersson, Max. von: Sydow, Christina Schol- lin, .och;, Edvin Adolphson. ”Detta är en av' de festligaste "och mest välgjorda r svenska filmkomedierna på; år och dag. Lockar till skratt i långa banor. och.. som samtidigt i sin utformning är fint och känsligt gjord,.skrev en tidning efter .pre- miären?. "Barnförbjuden. Knäreds Biograf - ger söndag svenska lustspelet ” Lil le Fridolf pech jag med. Douglas Håge" och Hjördis Peterson. ,”Ett lustspel: som gör. skäl för beteck- ningen Rena rama skrattexplosio- ner. i salongen, Rasande roligt”. Knäred Knäredé kyrkokantor..- i På. förslag, till: kyrkokantortjän- sten ti :'Knäreds kyrkomusikerdi= '. strikt har.; domkapitlet i Göteborg uppförst "i första rummet kantor ' .690. Föreningens . enligt” följ ande: i (Forts: fr. så Ne En trevlig .. sea : Forts. från sid. 1. Hishults ... + (Forts. fr. sid. 1) PR vw ve gen har" nära en miljon i om- sättning. Berättelsen har. föl- jande lydelse. :' = Styrelsen kan med: . glädje konstatera "att medlemsantalet under året ökat med 114 st. till "registrerade kundnummer utgör 1272 vilket innebär en ökning med 89 st... Föreningens omsättning har under året varit kr.' 996. 870:— en minskning med kr. 15.337:— Minskningen har förorsakats av att eldningsoljan faktureras över ;OEK. Herr Allan , Henningsson lämnade på . egen begäran be-' fattningen 'som föreningens fö- reståndare den 30/6, 1960. Efter utannonsering av befattningen anställdes herr Agne: Nilsson. , I avlöningar och arvode här under ' året utbetalats 77.603:90 kr. I. föreningens tjärist har un- der året varit 5 anställda. Taxe- ringsvärdet -å" föreningens' fas- tighet utgör. kr." 53.900:— " "och brandförsäkrat för kr..250.000:—: Brandförsäkringen å anläggning och inventarier. utgör kr 115.000. : Från 1 januari 1957 har- före- ningen . genom : Bilägarnas.: In- köpscentral tecknat en kollektiv förarolycksfallsförsäkring "- för medlemmarna.: Detta innebär att varje 'medlem ' som inbetalt full andel i föreningen är försäkrad då han kör sin bil och försäk- ringsbeloppen utgör -' från - den 1/2 1960 kr. 5.000:— : vid 'döds- fall "och kri: 10.000:—" vid full invaliditet. : ; Efter ' verkställda” avskrivning- ar å fastigheten, anläggningar och 'inventarier' återstår en vinst å kr. 20.343:64 vilket belopp står sen föreslår att "denna fördelas "Till reservfon- den 3.1” d 24: 20 -ränta Å "insat- serna; 12.640:— 3 I 0 återbäring å bensin; gummi, övriga varor och serviceårbeten 14.603: 64, - Sven ' Rubensson,. Högsby,» och i andra rummet kantor Sven Eriks- son, Stockholm. oe Norrländska: symöte, Knäred -var--välbesökt.- Program- met .som sköttes av ungdomar var omväxlande , och, givande," -. Bland annat - fick deltagarna! i$fssna till dikter” föredragna av fru Birgitta Öhman, blockflöjtsmusik av Bengt- Åke Elmgren; Bengt "Hallgren och Lars-Erling ' Johansson. En 'berät- telse -som byggde på Elias-motivet upplystes av fröken Karin Dam- ström. ”Före.. kaffepausen : deltog publiken i-allsång. En nu ”tävlings- form” introducerades av. folkskol- lärare Öhman. Det gällde att. med- delst rätt lapp besvara bibelfrågor. Efter solosång av fröken Damström, framförde. en: juniorgrupp - "Medi ; dation i passionstid”.: Deklamatio- nen " inramades av "sång. ' Inv ">Bå Lo d BASTA Rädda Barnens Iokalavdelning i i: , Båstad "har haft årsmöte" på Trapps pen- sionat' ”undér ordförandeskap av fru Berta Sjövall. Av årsberättelsen framgår bl. a. att let vid årsskiftet nuvarande församli 'och inte efter. kommungrän- serna.". » Såväl "inrikesministern - som de . sakkunniga har mycket starkt understrukit att: fram- tida k änser ingar ska ske frivilligt. A andra si- dan har man genom det myc- ket forcerade utredningsarbe- tet — avsiktligt eller oavsikt- " "ligt — skapat en föreställning om att vi så snart som möj-. ligt får en "frivillig": kom- munsammanslagning. — Betän- kandet heter också Principer . för en k utgjorde 794, en ökning med 11, I medlemsavgifter. har influtit kr 2.260:50 Lokalavdelningens inkoms- ter slutar på kr 12.355:44, utgifter- na på kr 12668:87. Behållningen:; den - 31 dec. 1960 . ut 5.219:99, > utgjorde - kr Val: Till ordförande för 2 år ny- valdes fru 'Lilli Holmström-Unde- beck efter fru Berta Sjövall som Möj:t. Genom detta kan alltså en kommun mot sin vilja tvin- gas till samarbete med andra kommuner eller med andra kommuner än den eller de' den själv" önskar. Det är en prin- ning”. Huvudfrågan är här givetvis i vilken mån de föreslagna måste även uppgiftsförd , gen mellan staten, odsling " och. kommuner övervägas som samarb na i realite- ten blir frivilliga samarbetsor- gan för kommunerna eller om ' alternativ till en k manslagning. En överflyttning ' av olika kommunala uppgifter till staten eller landstingen skulle förvisso inte stärka den kommunala självstyrelsen — i dessa frågor — men en förut sättning för att den skall hål- las vid liv även I andra frå- gor är att den inte i alltför hög " grad belastas av orimliga eko- iska bördor. Folkp "och skolutgifter upp till 8&—9 kr pr skattekrona i, en del kommuner är därvidlag allt annat än tillfredsställande, Genom inrikesrepartementets brådska har de indelningssak- kunniga inte givits tillräcklig anledning — eller tid — att in- gående överväga detta problem varför betänkandet på . .den , de I att fram. en kommunsammanslag-' ning. Kommunerna skall enligt de ' sakkunnigas förslag vara skyla diga att utse. representanter i och delta i dessa samarbets- nämnder. Utformningen. av 4, 6 och 7 paragraferna i lagför- slaget om samarbetsnämnder ger också vid handen, att de i praktiken får rätt stora befo- genheter, särskilt i frågor som, gäller. den interkommuhala in- ”provocera” ' cip iellt mycket viktig fråga som kommunalmännen. här har att ta ställning till i sina remiss- . Svar och säkert 3 är också, att de : rent praktiska förutsättningar- na för en lycklig lösning av " detta problem ' varierar starkt från bygd till bygd, där ”spon- -tana”, ' Näringsgeografiska en- heter inte finns, och i stor- stadsregionerna — med deras kranskommuner. Det::skulle även på denna punkt ha varit av värde, om de sakknnniga något utförliga- re hade diskuterat ev. alterna- tiv till den lösning de föresla- git. Nu har de mera direkt gått på den närmast till hands lig- gande lösningen och sett det hela som ett praktiskt problem. heten. I prak vesteringsver tiken undergräves frivillighe- ten främst av att samarbets- områden för alla kommuner skall. upprättas. — Visserligen skall detta ske i samråd med kommunerna, men i sista hand . avgöres frågan av Kungl. har nu möjlighet att ta ställning till om den första lösningen också är den bästa. Förmodligen stitutionen att i den svåraste nöten att knäcka i detta re- miss-skrivande, : - undanbett sig! återval. Till "styrelse för 2 omvaldes fru. Thyra Wadner och - nyvaldes ' Blenda Pettersson, Birgit Andersson och på ett år Sti- na Björck, revisorerna fröken Inge- borg Elmlund och köpman C.'G. Carlie omvaldes," vilket även "blev fallet med suppleanten fru Stina Löfström. ” Till representant vid länsförbundets" och . riksförbundets årsmöte valdes fru Holmström— Undebeck med fru Gunhild Thom. mee samt sekreteraren som ersät- tare. De -avgående ordföranden och och, kassören fru Thyra Möller och avtackade med blommor för 'sina insatser i föreningen. Vid efter- följande samkväm underhöll : fru Margit. Akerud med sång och mu- si Stor . våraktivitet bland Bästads- scouter. " Aktiviteten är stor i scoutkåren i Båstad och man arbetar på alla fronter. Flickkåren har nu 43 med- lemmar, medan pojkarna är 22. Sexton vuxna medlemmar finns f. n. i kåren. Inom flickscouterna har man blåvingar,. flickscouter och en sk. elitpatrull.' Avsikten är att till hösten starta en senioravdelning. Pojkarna har senior-, pojk- och vargungeavdelning. Ledarfrågan som på sina håll är mycket svår- löst, har kunnat lösas på ett myc- ket tillfrelsställande sätt i Båstad. Både flickscoutlokalen och poj- karnas stuga har undan för undan förbättrats och detta arbete skall givetvis fortsättas. | Kårstyrelsen och" ledarna har mycket att stå i Just nu pågår en ”Allt i ett”-kurs i Hälsingborg och på denna kurs deltar 6 scoutledare från Båstad, Organi: "och har alltid gynnat scoutarbetet i Båstad och i år har Lions Club lämnat ett! bidrag till verksamheten. Lions har! anslagit '300 kr till scouternas verk. samhet, ett bidrag som givetvis 131a. till årsmötets förfogande. Styrel- |” bo kommer Det andra: norrländska - symötet iloö styrelseledamöterna fruarna Sjövall i fru Hilda Holtenman blev hjärtligt |: | alla husmorsgöromål — ätten. Vi kan välja mellan en vecko- tvättmaskin med 'reverserande pulsator ock en 5 kgs trumtvätt- maskin med alla moderna fi- nesser. 'Till båda passar Electro- lux 2 kgs snabbeentrifug, som på tre minuter gör tvätten nära «nog "stryktorr. Därmed - 'sparar vi 6—7 timmar i torktid jämfört med handvridet, -- ' "Den nyköpta och" dyra 'oxfilén oroar vi oss inte för; den ligger i gott - förvar i det moderna, funktionssäkra : kylskåpet; nu förresten försett ' med 'en s. k. E-PLUS-apparat, . .som spar: 4 månaders ' ström. Skulle det bli knappt om. tid för matlagning någon dag, gläntar vi bara på dörren till vårt fina, ' rymliga frysskåp och plockar" fram ett paket' köttbullar, - som vi fryste in sist vi hade stormatlagning — det var visst en månad: se- dar; Nu blir" köttbullarna fär- diga på ett kick och smakar precis som nylagade: . Bakar gör wi. förstås hemma — det blir billigare och go- dare. Electrohuc Assistent, den gen så Jätt som: aldrig det.. Den vispar, Ymosar, blandar, mal och passerar, : också, så den får göra rätt för sig mer än de flesta. Men "usch — disken, då? Det tråkigaste av allt, det otacksam- ma sladdgörat. Lugn, Electrolux ger .' arbetsglädje. Direkt från matbordet ställer wi in disken i Electrolux nya diskmaskin, tryc ker på en knapp och låter ma- skinen 'sköta resten.” Fett och matrester bokstavligen rinner | . bro- schyrer ut t till den la pu- bliken' och på en.av dessa fanns möjlighet att vinna förnämliga priser i form iav, en, termokan- Ina, resekniv eller ett allround- Resultätet av «dragningen "att "tillkännagivas -, i Jönssons Järnhandels -skyltfön- ster om . precis. en vecka... ur.: Den. anonyme . ånga Ls FADDES (Forts. fr. sid. 1). : . U hv stianstad gick "det nämligen till konkurs. . Libo-krisen. > och kraschen i Skånska ylle är i många styc- ken identiska företeelser. I båda fallen fockades t; éx. grundareng son' (Björn Johansson, Libo;. och Kaj ' Engberg; yllefabriken) från företagsledningen.' 1 Kristianstad utsågs: ekonomidirektör. Bengt Möller. till :verkställande direk- tör och' när det' gick till kon- kurs blev han likvidator. I Bo- rås kallade Handelsbanken sam- me man att leda Libo under det nuvarande' kris-: lingsskedet, . Ove Månsson : anses ha gjort en' mycket god affär i Kristian- stad. Han lyckades få staden att köpa" byggnader" och tomt för 3,25 milj. kr. Och" staden lär h in- te ha ångrat sig.” : : CVE MÅNSSONS . KARRIÄR, : : Yllefabriken hade 350 anställ- da; när Månsson övertog, Till- sammans med en nystartad fab- rik sysselsätter han nu 550 per- soner i Kristianstad. Månsson är 51 år, selfmade som industri- ledare och . ekonom. Började i Gnosjö med tre man i en smed- ja.. Sparade ihop några tusen- lappar och köpte Älmhults bruk fyra högt rationaliserade före- tag, en smedja, en armaturfa- brik, en fabrik för tillverkning av vävstolar och en.traktorfa- brik. Förutom Skånska ' yllefa- briken "har han startat en bil” firma i Kristianstad. Samman- lagt . sysselsätter han c:a 1.000 personer. . Månsson har köpt flera före” tag i konkursläge. AB Texo t ex. köpte han i Norrköping, flyttade verksamheten och ex- pPorterar nu vävmaskiner till hela världen. Han har också le- vererat till Libo. Texo är en av Libos borgenärer. TOG EJ 57 PROCENT. : Skånska yllefabriken kom i likvidationssvårigheter ' hösten «1959. När företaget gått i kon- kurs köpte Månsson det. Sedan dess har driften rationaliseraats hårt och samtiligt har stora in- vesteringar företagits både i det- ta och Månssons överiga företag. I tacksamt mottagits, : | - Den. presumtive köparen för och förhand- , 1946. I Älmhult driver han nuft. . [Tammerfors. För ett finskt in. att :till '16 nyfödda" barn utde- lats. sparbanksböcker med 3 kr per bok och till elva barn fem kr: per bok. Barnsparräkningeng konto har ökat med 16.233 kr till 192.531 kr, Vid året3 slut fanns 433 hem- spaxbössor utlämnade och ge- nom dessa har inkommit 9.872 kr i 183 poster." Antalet utläm- nade lån har under året ökat med '26 till 728 eller i kronor med 540.635 till 5.368.290. Ban- kens inkomster av. räntor har varit 341.882 kr. Obligationer har under året sålts för 1.000 kr. och deras bokförda värde jämte ak- tier och förslagsbevis är 268.200 kr, Sedan nedskrivningar på ob- ligationer, fastigheter och inven- tarier gjorts med 34.265 kr åter- ' står årets vinst 11.621 kr. Den- na föreslås fördelad så att 150 kr lämnas till välgörande ända- mål och 11.471 :kr överföres till reservfonden. Denna skulle 'där- efter komma att uppgå till' 212740 kr., vilket är 3,49 procent. av inlåningen vid 1960 års ut- gång. a oc villiga hjälpredan, knådar de-|- = Högern. : ” (Forts, fr. sid. 1 Ae RR | Carlstedt. Revisorer: Åke Lind- berg och Gustav Sundgren. Re- presentanter vid.förbundsstäm- man, som hålles i Laholm den 8; april, blev Carl och Ann-Marie Christensson, '. Ombud + SPM:. Lars "Throne. vv SXA " KVINNOFÖRENINGENS ARSMÖTE : Ne | leddes av. fru Ann-Marie "Chris- tensson.. Hon omvaldes till 'ord- | förande: : Till . vice ordförande! nyvaldes. Kerstin 'Gillenius” och till kassaförvaltare fru. Anna: | | Britt' Johnson! . Som' sekreterare återvaldes Inga :Willstrand och omvalda ' blev också Kerstin | Frummerin. och fru ' Ella Lan- quist.' Revisorer: Fruarna Gurli Ekberg och' Gully "Nilson. Om- bud vid förbundsstämman: Ord- föranden : jämte ' fruarna Helga | Pawmson” och” "Birgitta: Asklund. Fröken Inez Dock och fru Helga Persson, som- lämnade. styrelsen, avtackades: . Marica, "och ” Alexånder Wie, Vallen. . Kvarstående: « Nilsson, . Klockaregården, G Nilsson, ' Ränneslöv, och- Filip. Persson, Vindrarp.- Som reviso- rer .återvaldes Ernst Bengtsson och Karl Axelsson; Ränneslöv. Föreningsordföranden -. föreståndaren - Sigurd Svensson för hans sätt att sköta företa- get. Andelstvättstugeföreningen” har varit verksam ett 20- tal & år. Stormigt ..v "5 5 > €Forts, fr. sid 1)” " , märkningar. möt kontraktet "och; ifrågasatten kyrkorådets befo- genhet att upprätta kontrakt och ansåg att stämman inte. blivit utlyst i laga ordning.” En /' het diskussion följde där en 'del på ' varandra så ordföranden hade all. möda. att hålla ordning.” Debattens vågor gick höga” 'en «timmes tid innan 'man/ var: fär- dig för wall... «Då hr' Johansson vägrade un- derteckna kontraktet gällde va" därav : flera. med £ull- makt. Av dessa. erhöll Bertil Svensson 30, Sture Lundin 26 och Ivar Nilsson, Varan; 18, Sju ' röster ogillades 'o. Bertil Svens-. "son förklarades . vald. Hr Henry Johansson. anmälde «reservation mot omröstningen..." " (Forts. fr. föreg. sida.” :.. verande :” var lantbrukare ;Erik Magnusson, Vejgård, "och chaufför Karl Persson, Vessinge,- Fru. Karin Peters, . Halmstad, ' spelade sorge-' musik när, samlades: Jordfästningen förrätta- som' även höll grifte al och 'begravningsmässan. spelade - : fru "Peters - gorgel Följande. psalmer sjöngs: 552,,95:5 - Vid graven "tog de an minne talade land brus miker, ' 87” tjänstemän i lands- känslistkarriär och 51 'tjärnste-" män i. biträdeskarriären. Ut-" byggnaden beräknas vara: klar 1966 ' och . medför . årliga ' kost- ' nadsökningar på sammanlagt ca. 4,8 milj. kr. Vidare: föreslår finansminis- tern en. utvidgning” av skyldig-; heten ' att. genom räkenskaper | och andra anteckningar 'sörja för ett tillförlitligt underlag för deklarationer, 'Sålunda = skall: dessa handlingar” bevaras under minst 6 år, De som försummar att föra o., bevara: anteckningar | skall kunna ådömas straff. ' ' Skyldigheten att tillhandahål- la kontrolluppgifter vidgas. Be- vision ändras också så att taxe- ringsintendenten kan bestämma" tid och plats för. granskning ' med vederbörlig hänsyn till den ' granskades önskemål. , Bestämmelserna 'avses träd kraft 1 juli i år. ot t Libo ligger i dag vid 0 proc. av 3,8 milj. kr., d. v. s. samtliga oprioriterade skulder. I motsats till vad som tidigare uppgavs accepterade borgenärerna inte i bud på 57 proc. Libos omsättning i fjol var 2 milj. ' kr. Siffran bedöms ligga efter förhållandena för högt om man räknar med en maximal lönsamhet kring 17—18 miljoner. Företaget har tidigare rensat ut fyra filialfabriker och ytterliga- re tre skulle nu försvinna, Det finska företaget som en- ligt uppgift skulle skymta i bak. grunden är Klingendals AB i tresse talar utvecklingen på stormarknaderna, där Finland 3 ju ställs utanför. Mot detta talar det det att arbetskostnaderna är vn sevärt lägre i Finland och att Finland på ett eller annat sätt deln: ' I och .552:1—8.. - fans Ta I - va | till h Stark”... : (Forts. fr, sid. 1). vev 224222 skulle kunna slinka med i han- |! på en P europeisk stormark. . ;l nad, vägarbetare Oskar Bengtsson, Rän- Västra Bodarne, samt häradsdoma- re Adolf Persson, Skottorp,:. som tår lade för sönerna Gästaf och Arthur i' Amerika och . nedlade” en krans med "amerikanska band, Tacket för | hedersbevisningarna frambars 'av', officianten, ' som också förrättade ” bön. Fru Peters' sjöng ”Omhägna den nattliga friden”, En rik "och vacker blomstergärd hade sänts: till ' båren.: i vullagt . — i rean Idag.i.” Forts. från sid. 1 : aa Gott utbildningsresultat > - Jag kan förstå, sade översten stämmelserna om taxeringsre- att ni känner det skönt att nu få återvända till det civila,-till era familjer och ert arbete. Ni bör dock räkna med, att det ni lärt här ej - blott är till nytta för er framtida , krigsplacering utan också kan vara till nytta för er civila gärning. Här "har ni knutit kamrat- och vän= skapsband, " som' är goda minnen att taga med er. Utbildningsresul., tatet har varit gott, konstaterade” överste Juhlin. Detta är inte bara + isoldaternäs utan framförallt befäs lets förtjänst, Hälsotillståndet har varit bättre än under förra ' året och glädjande är, att även antalet bestraffningar för fylleri och andra förseelser varit mindre, Olycksfall har fyvärr inte helt kunnat und« rv tat sitt en unge kamrat som mis- ena-ben vid en pansar- Tämsövning. Den svåra Tönnersjös randen i fjoi beklagade översten! i olika avseenden, SS Även om ni nu lämnar Tegemen- tet så finns det möjligheter: för er att fasthålla banden med regemen= tet genom kamratföreningen, FBU och det frivilliga skyttet. Vardags= . .Slitet vid regementet har en all= varlig bakgrund i de olösta världs- Politiska frågor, som alltjämt finns och vilka en del ligger 083 myc- ket nära, i Högtidligheten avslutades med "utdelning av skytteutmärkelser och iPriser som erövrats och till sist "blev det förbimarch. På kvällen ha- de underhållning anordnats 'för de utryckande i regementets matsal 'méd extra förplägnad samt> sång ,och- musik av lokala artister, -" - , Gustaf | - tackade : .stämmodeltagare talade i: mun ' . jlet de tre kvarvarande 'sökan- ' I dena och utföll så att 81 röster. "avgavs, : kare Gunnar Johansson, "Skogaby, | neslöv, lantbrukare Karl "Karlsson; . at Pål eve RR re . eviga vilan i Veinge kyrka, Presta- i des av komminister Gustaf Nydvist . sista” farväl av den "bortgångna och : i begravningsgästerna nd
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.