vv YrYyrfrft ert vv 4 LAHOLMS TIDNING Tisdagen den 21 mäårs 1961. = Nöj till: resultatitjämningen Vid fjolårets riksdag infördes rätt till förlustutjämning vid - beskattningen. Det var i över- - ensstämmelse med - 1957 års skatteutrednings förslag. Den- - na utredning hade också före- . ” Oppositionspartiernas om en fullständigare' resultat--- , Lå slagit en' viss progressionsut- jämning. Det förslaget kastade -, emellertid den socialdemokra- ' tiska regeringen "över ; bord. förslag utjämning avslogs av. den so- ialdemokratiska — riksd joriteten. ' ” Förlustutjämningen är emel- : lertid bara en dellösning av de skatteproblem, som , hänger . samman med större : inkomst- . variationer mellan olika år. Så-, - danä'; större, variationer i in- komsterna mellan olika år fö rekommer hos olika" grupper, .. såväl rörelseidkare och jord-, . brukare 'som löntagare. För de : progressivt" . beskattade, kan - skatterättvisa- uppnås endast genom - en. .resultatutjämning, som: medger ett jämnare 'skat- teuttag och därmed ' anpassar ' inkomstbeskattningen” till.den ” faktiska” inkörhst som förelegat under en flerårsperiod..:, & Centern, folkpartiet och hö-. " gern återkom. till årets riksdag med' motioner om möjligheter: till" en. verklig resultatutjäm- ning. . I motionerna föreslogs' dels att rätt till. viss progres-: slonsutjämning skulle införas i huvudsaklig överensstämmelse : med 1957: års skatteutrednings förslag, delg att möjligheterna ' till. en- fullständig . resultatut- jämning främst genom konto- metoden skulle skyndsamt prö- vas. , Socialdemokraterna i be-. villningsutskottet var lika kall-' sinniga I-år. Oppositionsparti- - "erna skrev då- en gemensam; DEN 21 MARS 1961 + När frågan avgjordes I i "riks- reservation i utskottet.” Den ' progressionsutjämning, som oppositionen föreslog i "motionerna, var alltså i huvud- - sak i överensstämmelse med -1957 års skatteutrednings för- slag. Om inkomsteri över- 'eller understeg nästföregående' års "inkomst med minst 10.003 kro- nor, skulte enligt oppositionens förslag skatteutjämning få ske. : Utjämning : skulle alltså' med- ges även.vid fallande inkomst, "vilket utredningen inte. före- "slagit; Det kan ju 'sägas, att "10.000 kronor är ett alltför högt "belopp som gräns, men -— som det hette i reservationen — det ; bör: omprövas - efter; € "tids: erfarenhet.: : En fullständig resultatutjäm- ning genom kontometoderi togs "ju'inte upp i förslag av: 1957 "års skatteutredning'— endast i . reservationer till utredningsbe- "tänkandet.: .Här måste i man . alltså: först. ha" 'en prövning. Men'.den bör kunna” ;verkstäl- : lag: "skyndsamt.: Man har: ju — i såsom oppositionen "understru- 7? kit-— de goda erfarenheterna från” "skogskonto a att stödja sig. på. ” ” dagen'på onsdageny' sade emel- , lertid socialdemokraterna "åter nej till :såväl den begränsade | progressionsutjämningen”.: som " till-en fullständigare' resultat- utjämning genom kontometo. den. 'De' vann över ” oppositio "nen i kraft av sin parlamenta- riska : majoritet ”—" fast "med " ganska knappa röstövervikter. ' Argumentet från det hållet var ” bli acatt" "resultatutjämningen' skulle + vara ”en, fråga på” läng- |' ” re sikt”. ' Ja, 'detsamma sal so: cialdemokraterna '£.'" ö.” redan 1955; Skatterättvisa genom” re-l. nas. 3 jen traditionella vårstämningen har lagt sig över riksdagen. Digra föredragnivgslistor plöjs ige- hom och ärendena nagelfars med känd noggrannhet; - Till de mer kontroversiella ären- dena” under veckan hörde barnbi- dragen. Det intressantaste i sam- ”manhanget är bakgrunden till den aktuella riksdagsbehandlingen. Som grund för debatten låg centrmo- tionen om indexreglering av de all- inänna” barnbidragen. Ifråga om realvärde' sackar barnbidragen be- fänkligt : efter. Motionärerna hade begärt en utredning av frågan. And- ra lagutskottet hade tillstyrkt för- slaget: enhälligt. . | Händelsen har vållat mycken oro i högerleden. De två högerledamö- terna i utskottet, hrr Björkman och Birke,' hade dristat att skriva på uppgörelsen. Härför fick de en all- varlig reprimand från höga veder- börande i sitt parti. ” I riksdagsdebatten lät vice ord- föranden 9 i högerpartiet, hr: Cassel, sina, självsvåldiga partikamrater. i "andra . lagutskottet veta, att detta sitt ställningstagande fick de ta per- sonligt ansvar för. " Hr, Cassel ställde ett särskilt yr- ”kande” i 'samband med debatten. Man" borde utreda frågan om av- drag' kombinerat med barnbidrag. Med andra ord — vilket professor Wahlund (ep) sammanfattade i de- batten — vill man återgå till det gamla. systemet som går efter in- komst enligt progressiviteten. Var- vid, de större inkomsttagarna gyn- Nåja. Detta var väl egentligen mer väntat är att de två höger- "männen i utskottet, tacknämligt nog, ställde sig positiva till frågan. Emel- Jertid segrade utskottsförslaget och därmed centermotionen stort: med 182 röster mot 29 för Cassels yr- kande. Första kammaren hade 're- "dan tidigare. beslutat enligt utskot- Riksdagskrönika - - Motioner om förlust- och resul- tatutjämningen föreligger också vid årets riksdag. Centern hade i par-, timotion föreslagit en allmän öppen resultatutjämning som bl a' skulle, innebära rätt till skattefri avsätt- ning på särskilda konton. Utskottet hade avstyrkt samtliga motioner. ” , Ett i riksdagssammanhang något unikt replikskifte utspann sig i and- ra kammarens debatt kring denna, fråga. Hr Brandt i: Aspebruk fö) som försvarade utskottet kom med det något ' bisarra påståendet, att det: ligger okynne i att man år efter år återkommer med motioner ” i 'sam- ma ärende, ? — Anser sig socialdemokraterna nu vara så maktfullkomliga, att de tycker .att oppositionen måste frå- ga "om "lov att få ta upp förslag som det är värt att arbeta för, und= rade hr Stenberg (fp). Hr Vigels- bo (cp) anförde en rad exempel på hur man med ihärdigt arbete faktiskt rönt en del vackra fram. gångar. . .' Utskottets avstyrkande förslag till motionerna segrade ' med knapp marginal i de bägge kamrarna.” vv a Bland - ärendena förelåg också centerns partimotion om föreskrift. för villkorligt dömd att gottgöra vållad skada. Utskottet hade av-. styrkt förslaget och riksdagen följ- de utskottet.» << — Jag tror det är missriktad om- tanke om "vederbörande" när man går emot sådant förslag, hävdade centerledaren 'Gunhnar. Hedlund i debatten. Jag tror inte vederböran- de kan ta skada av om han åläggs att t ex av. en månatlig lön på 800—900 kr avstå 100 kronor för den skada - han "åstadkommit. Det: skulle bli en upprepad påminnelse för honom om: att så får man: inte göra. Och det är en mycket -lind- rig form. Självfallet skulle hänsyn tas om' särskilda skäl —; försörj-: tet nro Vd osa . - Iningsbörda o dyl - föreligger. : 'sultatutjämning & 'har. iydligen ingen ,:hög - angelägenhetsgrad - hos den reger ande 5 ocialdemo- ”kratin; 'C. Se , -Hört-den här?. — Nej, sa flickan, jag tärker inte gifta, mig| med en hedning. KANSKE EN HEDNING: od" — I Men hur kan du påstå något sådant? vc — Han :sa sjätv att Han avgu- dar mej! >. ordamerikanska” eller. 'slavkriget som det också kallats utbröt ' den". 14 ' april för ' dugars belägring. > - Det. har skrivits otaliga böcker ”.om denna långvariga blodiga upp- ” görelse — brödrakriget har det "" också kallats — men om svenskar- nas insatser förefinns veterligt en-' dast ströuppgifter. Något samman= . fattande verk härom existerar inte. Vi vet att vår celebre landsman Juhn Erlessons pansarfartyg blev uvgörsnde och hemförde segern åt "nordstaterna. Men i övrigt har man sig föga bekant om svenskarnas in= ” satser och dess betydelser, Många - fv de svenska utvandrarna deltog > som amerikanska medborgare I kri= « Ket, Vilhelm Mobergs Karl Oskar anmälde sjg frivilligt — men rata= des som bekant på grund av en ' henskada, men åtskilliga andra (an= - talet lr inte känt, någon statistik föreligger inte) deltog aktivt, till övervägande del på Nordstaternas sida men åtskilliga lär också ha enrollerats i sydstatsarmén som of- ficerare och meniga. Svenskar och svenskor var också representerade inom sjukvården — nybyggarhust= rurnas insatser på detta område har omtalats i olika > Men deras namn har inte, gått till historien, Den 9 mars 1862 stod på Hamp- tons redd den minnesvärda striden » mellan John Ericssons Monitor och sydstaternas pansarklädda Merri- mac, Striden slutade efter tre tim- « mar med Merrimacs flykt, Nord- staternas flotta var räddad och Ericsson vann förtjänt erkännan- « de, Genom Ericssons monitorer »främjades den ajutliga segern vä- - sentligt, ja, många bedömare an- ser de spelade en deciderat avgö- rande roll, - Amerikanernas kunskaper I hi- toria är inte ha varit mycket att hurra för vid denna tid, säger den k ikanska tidni Nord- stjernan I en artikel om ”inbördes- kriget införd 1873, men svenskar- +. ha hade namn om sig att vara goda golklater, som kämpat i Gustav u Adolfs segerrika armé och under Karl XII vid Narva och alla Vapen- föra svensker, även av äldre år- Kång inkallades, De flesta anmälde sig dock frivilligt. Många svenskar stupade på slagfältet Många svenskar lär ha stupat I Jet så kallade sjuaagarsslaget vid chickahominyfloden den 26 juni — I juli 1862 och sammaledes vid . Gettysburg, kriget mest betydande ältalag. Inbördeskriget Jämnt 100 sedan. Då intogs det lilla ' unionsfästet Fort Sumter utänför : »' Charleston: i Syd-Carolina av syd- » ” slotsgeneralen Beauregard efter två . : , Mos Broady i kaptensuniform. : De yngre hade inte: "exercerat" i Sv en och den tre månaders mili- bildning de ick innan de skickades till fronten var säkert inte till fyllest, Men skjuta kunde de förut och fann sig snabbt till rätta, . Den mest omtalade svenskbördi- ge officeren var överste Broady. Knut' Oscar Broady hette ur- prungli, Brundin, Ni Broa- dy antog han först i Amerika. .16 "år gammal hade han tagit värvning som volontär vid ett av de, två kanonjärregementen som vid denna tid "var förlagda vid Skeppsholmen: Efter fyra år var han färdig med sin utbildning och förflyttades då till Göteborg: Vis- telsen i rikets andra stad blev dock inte långvarig. Hans håg stod tjl de obegränsa- de möjligheternas land, Efter en strapatsrik resa — den tog hela fy- ra månader I anspråk — steg han i land I Quebeck ti Kanada och fort- stt härifrån tUl Now York. Många stora: svenska: janne i fp 1 nordamerikanska:s Där började hans studera vid Ma- dison University i staten New York, . och -efter fyra år avlade, han sin examen, Det var 1861. Han skulle nu h ha fortsatt sina studier vid uni- versitetets teologiska fakultet — men kriget hade brutit ut. "Många av" hans "studiekamrater ämnade bilda ett frivilligkompani, men svå- righeten var att skaffa kompetent befäl," ” Bioady: hade ”Berältat att han” i "Sverige -'undergått ' militär . utbild- ning och universitetsledningen frå- gade om han inte ville sätta' sig i spetsen för frivilligkompaniet, .. "": Broady tvekade, men lät sig slut- ligen övertalas. Efter att några må- nader ha 'drillat sina mannar 'var han » och hans ' kompani snart ' invecklade i blodiga strider. Under den första drabbningen genombor- rades hans hatt äv en kula och " snuddade vid hans hjässa. Under en senare strid sönderslets hans 'klä- der åv 'en granatskärva, som döda- de två” av hans. vänner .vid' hans . sida, sönerna till grundläggaren av « hans, universitet, Själv förblev” han . dock oskadd. . Steg snabbt i graderna . Några månader senare insjukna- > de Broady i tyfus och kurde först efter tre månader lämna sjukhuset. ; Han befordrades efter ”återkom- sten til överstelöjtnant. — majors- graden! hoppades över — ett på- tagligt bevis för att han "ansågs predestinerad för högre uppgifter. Han hade, sålunda på mindre än ett : år stigit-i graderna från kapten "till överstelöjtnant, .- Från 'och med 1863 förekommer Broadys namn ofta i krigsrappor- terna, Hans regemente deltog fram- I gångsrikt. i. 35 hårda drabbningar. Efter slaget vid Spotsylvania + Court" House utfärdades följande generalorder:' ”. Överstelöjtnant KO Broady 61 N Y:s frivilliga, utnämns härmed till befälhavare för 4:e brigaden av divisionen. Han skall åtlydas och respekteras som brigadchef...” Det var den 25 juli 1864. Föl- jande' dag började fyradagarsslaget vid Deep Bottom, i vilket 4:e bri- gaden åter utmärkte sig. Så även månaden därpå i drabbningen vid Stawberry Plains. Md I slutet av augusti utkämpades den sista striden i vilket Broady deltog. Det var slaget vid Reams station. Här förde han befälet över tre brigader. Den övermäktiga fien- den anföll gång på gång. Men Broa- dys brigader höll stånd. Generalen :|som observerade deras svåra belä- genhet sände en stabsofficer för att uppmuntra dem till fortsatt uthål- lighet mot den överlägsna fienden, Då denne var inbegripen i ett sam- tal med Broady träffades han av en kula och föll död till marken, Ögon- . förklarade på torsdagen att han -är villig att ställa upp som pre='' : sidentkandidat : 1962 - eftersom : han nu kunnat konstatera” att > hans: kandidatur fått stöd över . : Ppartigränserna, . . Det var socialdemokratiska part - styrelsen som. framförde" justitie= kansler Honkas kandidatur, -. + Honkas meddelande kom sedan överläggningar ägt rum mellan 'sex partier: socialdemokratiska partiet, samlingspartiet, finska och svenska folkpartierna, de frisinnades .för- bund och småbondepartiet. . . .... Agrarförbundet .. har nominerat den nuvarande presidenten, Uhro Kekkonen. 2 Följer Paasikivis linje "+; Honka förklarade alt han — om han blir vald — kommer att följa den av framlidne president Paasi- kivi utstakade vägen, ”Detta inne- bär en fredlig och vänskaplig in- ställning ”till Sovjetunionen ' och andra grannländer, liksom till alla utländska makter, samt en ovill- korlig tillämpning av ingångna för- drag, med bevarandet av vårt lands fred och självständighet som enda mål”, sade han. blicket därpå träffades Broady ' av en kula i axeln. ' Därmed var Broadys krigsdelta- gande slut. Ty då hans blessyr läkts hade de tre år hans tjänstekon- trakt gällde förrunnit." Och kriget nalkades sitt slut. . När han tillfrisknat inlåmnade han sin avskedsansökan. Krigaren blev predikant Kårchefen general Hancock blev både förvånad och besviken, - Han meddelade Broady att han redan" var föreslagen till befordran hos regeringen i Washington och när som helst kunde motse utnämning till brigadgeneral, - Men Broady var | oveveklig. och lät sig inte övertalas, — Vad ämnar ni då ägna er åt nu? frågade Hancock. >> Jag skall bli baptistpredikant. Broady erhöll sitt avsked och mottog samtidigt en utnämning till överste i Förenta staternas armé med rätt att bära överstes titel även efter kriget. Det var under Lincolns presi- dentskap som Broady' utnämndes till överste, men då Lincoln föll för en mördares band den 14 april 1865 och överstefullmakten ut= färdades först sex dagar senare, bär den eferrädaren president ”And- rew Johnsons underskrift. - Han avled den 2 mars 192 i khol I B vig- des hans stoft till sista ro. På en katafalk stod den med svenska och amerikanska flaggor höljda kistan, "> Bertil Hanzon Så TN I ata världens Tadioprogram" in- tar musiken den långt större, delen av det samlade stoffet i ut-: sändningarna — över femtio pro- - cent — ett faktum somm i sig själv är ett förkrossande bevis på musi- kens allmänt fängslande makt över t. Mänskligt har behov av musiken, längtar efter musik, i alla delar av världen och i alla tider. > vo: ce Musiken är inte bara en un- -derhållande ström av ljud, den är cekså” någonting annat och mera, Den är en andlig makt som griper. in i människornas ' tillvaro, starkt och djupt; Detta ser man klart och tydligt belyst om man kastar 'en blick på kulturhistorien , Inget samhälle, från det mest primitiva till det andligt och materiellt mest utvecklade, är obekant med mu- sikens makt. Musiken är den mest utbredda . av. alla konstarter, . och, . dess betydelse har under tidernas lopp inverkat såväl på samhället i dess. helhet som på den enskilde individen, Man kan med andra ord, säga att i ett lands musikliv av- speglas dess kulturella standard. - I vår tid göres en stor insats för ' att ge envar möjlighet 'att tillägna sig musiken, och aldrig förr har väl ymusikintresset varit minst tack vare radion, I detta kammanhang ä är det förbluffande att 'konstatera, att det alltjämt finns en - stor procent människor som ryggar tillbaka för den så kallade opus-.. musiken. Det är också oförståeligt att denna kategori musiklyssnare, som i övrigt tycker om musik, stir- "rar sig blind på det lilla ordet opus, som om det vore en farosignal, och därmed bedrar 'sig själv musikvär- "den 'som ofta är ganska lätt till- gängliga. ' " En genväg än förståelse a av de olika musikformerna och musikepo- kerna kan kanske banas, om man betänker vilken oerhörd betydelse de olika ländernas folkmusik haft för utvecklingen i tonernas värld. Det är "dansmusik och ' folkvisor -ända' från det tolfte århundradet, som allmogen: genom tiderna. har .bevarat in :i vår tid, som i åtskil- liga fall har inspirerat komponis- ter världen över. Det är folkmu- .sikens hjärta som vibrerar som en underton i alla former av musik, inte bara'i mindre stycken, utan i lika hög grad i symfonierna, från wienerklassikerna och till nyare tids musik. Liksom” folklivet i alla tider och i alla länder värit genom- 'syrat av musik, så är den musik vi lyssnar till genomsyrad av folkets psyke. ' Även om” konsten mycket väl är i stånd att spränga de snäva | land- och folkgränserna, så bär den dock spår äv sitt ursprung hos ett bestämt "folk. Därför" medverkar också. musiken. i högsta grad till att bibringa den - enskilde indivi- den intresse och förståelse för andra folkslags kultur: och : utveckling. Je är "nästan säker” på att det . myckna skrivandet om folkmu- siken ovillkorligen inspirerar folk att utbrista: Jazz! Och det är full- ”omligt riktigt! Låt oss tänka lite tillbaka, d v s på de gamla spel- nansmelodier som just i vår tid ir föremål för så stort intresse och så ' mycket forskning, bl a därför «tt de är en så viktig del av folk- rusiken. En riktig spelman spelade inte två gånger en melodi på sam- aa sätt. Melodin ändras hela tiden, Zn utsmyckas den med melodiska 'rusiduller, än breder den ut sig i :-kord över alla strängarna för att därefter nästan helt bli till rytm. Jen som är förtrogen med jazz- ausiken, med New Orleans-stilen, äger att detta är ju jazzens grund- tal, improvisation på basis av ett ”astslaget ackordsystem. Improvisa- |. tionen är kännetecknande både för :pelmansmelodierna och för jazzen, och det finns ingen anledning att ro att överensstämmelsen är till- Sllig. Ty jazzen står i många fall å ild, inte bara till afrikanska nusikaliska > föreställningar, utan sekså till den europeiska f folkmu- siken. -Det kän här vara på sin plats "tt göra rent hus med de före- s'ällningar många människor har om just jazzen. Liksom det finns en nassa - människor som ryggar till- raka för opusmusiken, så finns det n motsvaande kategori som ser på .azzen som ett ytligt tidsfördriv för unga människor. Jag har till och med en gång läst en anmälan om en fjazzbok, där anmälaren, som tyd- |'igen inte hade några större be- grepp om musik, uttalade sig på föl- ande sätt: ”Att jazzen varken skall eller vill ha något andligt innehåll, »ftersom den bara är en utpräglad funktionalistisk dansmusik ..' ” Envar vet ju att det är negrerna i USA som har skapat jazzen, och det finns ju folk som anser de fär- sade som underutvecklade. Är kan- ske djupast sett detta misstroende not jazzen helt enkelt en följd av tt förakt för allt vad negern skapar, ch vilket i sin tur bottnar i ett förakt för negern sva människa? större, inte - Folkinäs ik och juremusik et Av Bodil Gyllenborg S | Man , värjer sig mot denna tanke, men hur skall man annars kunna förklara ett uttalande som ovan- stående, att negerns musik varken skall eller vill ha något andligt innehåll? Jazzmusiken är konst, och i mån- ga avseenden en djupt allvarlig musik, där det tragiska rasporble- met av: Det finns anled att vara tacksam för att ungdomen så helt har förstått denna stora och rika konstart. Jazzen är en vida- reutveckling och förlösning av ten- denser och föreställningar, som un- der loppet av tiden fram till sekel- skiftet har utvecklats i de länder och i de miljöer, som i dag mot- tager den. ij Folkvisa, Teckning av Leonard Gyllenborg. ngdomens förmåga att absorbe=' ra jazzen kommer förr "eller senare att leda till en levande förs ståelse av äldre tiders musik och utlösa ett behov att besöka dessa konserter likaväl som jazzkonser-" terna. Härtill kan också TV bidraga" genom rikhaltiga och ' omväxlande utsändningar av konserter, opera- och balettföreställningar. Baletten ' är en av de yngsta konstarterna, och en konstart som, liksom varje annan dansform, är noga förbun- den med musiken, . Balett och balettmusik "kräver emellertid ' så' mycket plats att redogöra för, att det ' är ' lämpligt att behandla ien' senaré artikel, : ++. VS . Församlingsfaddrar' vo "För , att följa : upp dopet utser man numera i Daånderyds kyrko? församling sk församlingsfaddrar. Dessa . skall hålla kontakten med sina dopbarn fram till fyraårsåldern då de einbjuds till söndagsskolan. . Ekumeniskt "Kyrkoherde Thure Westerström i Östergarn på Gotland har vid guds- tjänster i pastoratets tre kyrkor lå- titbäga upp kollekter till förmån för ". . söndagsskolarbetet, x Svenska kyrkan har ingen söndagsskolverk- samhet i pastoratet, varför kollek- ten lämnades till de frikyrkoförsam- lingar inom pastoratet som bedriver söndagsskolarbete. : 2 Eldsjäl inom det Svenska kristliga espe- rantoförbundet är fru Anna Ala- mo-Sandgren, Östansjö. Hon är resesekreterare och har sedan 1947 hunnit med att hålla 3.000 föredrag om esperanto och berättat om de kristna esperantisternas hjälparbete i ett flertal länder. Själv har hon besökt ett 20-tal länder och stude- rat detta hjälparbete. I femton skyltfönster hos Svenska Handelsbanken vid Kungsträdgårdsgatan och Blasie- holmshamnen i Stockholm skildras det kyrkliga arbetet i Jakobs kyr- ka. Utställningen har temat "Från fiskarkapell till citykyrka”. I Ja- kobs kyrka kan man dagligen gå i mässa med nattvardsgång kl. 8, höra orgel ik under lunch F rån kristna fronten ” kyrka. Ena halvan skall bli en tids- s trogen gammal smedbostad, andra re har Blank varit den främste till= skyndaren av ortens hembygdsmus: ' seum, TN A02 är. har 78-åriga fri älsningssoldaten Han= v na Olsson i Syssleäck i Värmland sålt Stridsropet, samlat in pengar till Frälzningsarmén”och/tröstat och ” hjälpt människor i deras bekym- mer, Hon är känd i varje stuga I - Klarälvs-bygden "och välkommen, aktad och. omtyckt. Trots sin ålder kan hon gå. en mil utan att'det känns i benen, Hanna Olsson var: den första frälsningssoldaten i. Sys= selbäck, där han blev. soldat 1899 " Pingstpastor blir pi to ”" Föreståndaren för Öckerö pingsta församling i Göteborgs skärgård, pastor Lewi Gredander, har lämnat sin församlinestjänst för att j stäl- let träda in i Svenska kyrkans tjänst. ' Han har börjat som tjänstebiträde' i Hede pastorat i Härjedalen med. stationeringsort Storsjö kapell. Det till att börja med, men meningen är att han skall läsa in den kurs, som ger honom : möjlighet att med dispens bli präst i Svenska kyr- kan. Pastor Gredander har t v bi- skoplig venia och predikar i Stor= sjö kapell. ” Tätt med bönhus Inom en halvcirkels radie från Hagshults missionshus i Jönköpinga ' län ligger inte mindre än åtta mis= sionshus och tre andra predikolo= kaler på mindre avstånd än en mil tjänsten -kl 12.10 och bevista en kvällsgudstjänst. Där 11 är Fö kretsens pastor Gustav - Johansson har ett drygt arbete med kyrkan. öppen" för enskild andakt. har r an- daktsstunder i de många företagen i city. I Jakobs församling finns ba- ra 2290 församlingsbor men på da- garna arbetar där nära 50.000 män- niskor på kontor och i affärer. En- bart NK har 3.000 och Svenska Handelbanken 1.000 anställda. (85-åring skapar kyrkomuseum d 85-årig £ kantorn Erik Blank i Lessebo. tr initiativtagare och allti- allo för ett blivande kyrkomuseum i Lessebo, 85-åringen har gjort hela grovarbetet med utrivningen av ett av husen i den s k ”smedraden” att tjänstgöra på alla platsern.a Gotlands stift är Sveriges i särklass minsta stift och är också det stift som har de talrikaste och intressantaste kyr- korna. På Gotland finns nära 209 kyrkor, 0. Maskinlånen = = > oe Lantbruksstyretsen har 1 ur jorda brukets maskinlånefond för 1961 : beviljat Hallands läns hushållnings=- : sällskap 125.000 kr.. . Samtidigt får sällsl kapet för en del enskilda personer göra utfästelser om bidrag för att anskaffa special= i Lessebo. Huset var en vån Ina. skeppet i Hovmantorps medeltids. miskjner, för jordbruket till belopp - äv 2600 kr. No as då pot . 2 halvan blir kyrkomuseum; Tidiga=" . är alltså en lekmannatjänst han har -' [4 N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.