vertYreerevYTYYeYTYrt TT YYTFYYYTYTYYYTYPYYTYYT YT? vrevYYve rv revverveevevverYrYyTtYrYyTYTYTYYYTYFTY FY YYYYYTYYTYTvvevYTT Er YYVYFYYYFYYTYVTYV M r h ” Å N , ot oo Jag ska stiga av i Ullared. verreveyryYYYYFeTYTT OY YOrvYTTtYYYYTYFYFYYFYTYYYFE YFTE ETEN 4 vYrYyrYtFrYrYv O sena tiders barn, utbrast som" bekant Selma Lagerlöf 3 vid åsynen av en fastlagsbulle = hon tänkte sahnolikt.i. det ögonblicket på hur ouppfunnen denna välsmakande raritet vår" i hennes” ungdom, Nu- mera ät dei så mycket mer upp- funnen och dess årliga, tillvaro börjar vanligtvis åtskilligt tidigare än den rätteligen skall. Däremot tar den alltid slut i och med att lastan utgår, då det brukar bli” andra bullar av. . Fastlagsbullen ären delikatess . men hur ypperlig för att inte sä- ga yppig den än är så är det nog "> frågan om inte bakningskonsten - var långt kommen även under forntiden. Det göres gällande att man på 'det stadiet i baknings-' konstens historia kunde åstadkom= - ma bröd som står sig än i dag. Bå hårdbakat var det med andra ord. Antagligen var def så hårt ' att det var omöjligt att tugga och därför fidx användas för andra, nyttiga" ändamål, Detta att man - fönnit kakor från forntiden på ett mindre gravfält i Fresta socken i Uppland törefalter att avslöja en hel del Det vill nästan synas som "om kakorna, använts som vapen vid sammandrabbningar - härar " emellan, :eftersom" det annars är . gvårt att: förklara varför de på- träffats just på ett gravfält. '+' Att bjuda fienden att bita I ka-' kan i stället för det robusta och föga gentlemannamässiga uttryc- ket att bita 1 gräset — alla män- "niskor är ju inte vegetarianer - . uppskattades utan tvivel, Atmins= . ”, tone kan. man räkna méd att så var fallet till att börja med. När" "motståndarna ; därefter "kom un- "derfund med vilka flintstycken till - bröd som de erbjöds att bita steg : förmodligen stridslusten och sam-. - måndrabbningarna ' blev". ytterst häftiga och förbittrade. Det'var. strider där yxor, och spjut inte. : kom långt mot de uppländska - husmödråtnas hembakade kakor. Det skulle inte förvåna om man så småningom finner, att det är”. från dessa de hårda kakornas tids-—- -F reronimade kär Från den nedlagda” smalspåriga järnvägen Falkenberg—Limmared, berättas om ”"” kärngumma,” "Hon hade varit på torget i Fälkenberg]' och sålt ägg, Under hemfärden. på limmar it tilltalades & av en vänlig man: 4 CC... oo Vart ska mör resa? .. +tatl, d, Om fastlags-" och: andra nm ålder som beteckningen knäcke- bröd fortlever. Brödet tog knäc- ken på fienden. , - "sö fiendetnd höprade ” " när över backens krön kom . Upplands ” män beväpnade med kakor och med brön. Att fienderna sönderslogs är ingen hemlighet = -- och ingen hann att fly till skogs för bröd av sådan smet. I våra dagars krig skulle man inte komma långt med kakor som 'vapen, För det första är de för små, för det.andra är det inte sådant som man unnar fienden. Däremot kan man ån i dag höra talas om att folk använder tårtor som vapen; ett i vissa samman- hang mycket, uppskattat sätt att slåss. För åskådarna . vill säga. Häromdagen såg vii en tidning en bild av hur en ung man pla- cerade en tårta på minst. 4:25 i ansiktet på en jämnårig. Därmed fullföljdes ett vad som ingicks före. Ingo-matchen i Miami Beach Den som fick tårtan i. ansiktet hade hållit på Ingo. Den som för- lorade hade egentligen inget emot tårtan. men ' förklarade, : att han . naturligtvis. helst. hade velat, pla- cera den i ansiktet på vanligt ve- dertaget sätt. Han hade aldrig ti- digare, sade har ätit tårta med näsan, ögonen och öronen. Detta yttrade han före spisningen; ef- teråt var han en lång stund för- "hindrad att: uttala: sig. Ingo" tror. han emellertid inte mer på, — 7 Det fanns de som förlorade på "Ingo på annat sätt. T ex han som + gick tre mil baklänges, han som gick två kilometer på knäna och göteborgaren som åkte rullskri .skor mellan Möndal och Gottskär. Vi skulle tro att samtliga gärna "skulle . önska Ingo ett bakverk. , Men knappast en tårta. ' Men med "nöje ' ett . stycke” flintkaka från forntiden, ce : Skulle Ingo utsättas för en så- dan bjudning är det väl fara värt ait han smet bakvägen. >. Lv plock För 50: år. sedan. i Laxmelningsrätten & : utärrenderad Falkenbörga, stad har utarrende- rat laxmetninigsrätten i Ätran för 1911. till" mr H.R Laing, London. .— Men den 4.500 kronor; , vi ju nyss, sa den" vänlige rjannen.| Gumrnian grep sin korg,'sprang ut på vagnenb' plattform, öppnade grinden, samlade "ihop kjolarna ( och hoppade ut i rymden. ” Ett par :ml senare 3 Dy ra foderpriser klagar, läntmäl över i: skogs-' nen : bygden. Så t ex betalades vid en 4 auktion ärdé i Gunnarps . tåget vid Yllereds statlon, Den vän- lige mannen hade förväxlat statio- nerna, V Där utrustade ”mah snabbt en dressin, tillkallade sjukvårdskunnig personal och beredde sig att skicka ut en Hkjälperpedition. Då kom gumman traskåde på banan 1 hög-|, önsklig välmåga. Hon: sa på ren « halländska: vc > — Förr, sroninade. kär.ds te. a a Ios. Pr örtr rolig bä i stuiider. Förtvivlad Falubo" Ert sexuella "problem är mycket: riktigt ytterst vanligt och jag skulle tro ni kun= de ia hytta av att tala med en förstående läkare, kanske allra helst Psyklater, Tyvärr ger vi inte per- sonliga täkaradresser, men titta i läkar förteckningen på apoteket, el- ler fråga den läkare ni nämner om han tar emot fall av er typ. Ah, om kvinnor bara ville begripa hur opsykologiskt det är att nervär- dera en nian på grund av en eller annan sexuell brist. Det skapar ju bara ylterligare mindervärdeskom- piex, I stället bör en klok och äl- skande kvinna hjälpa den hon hål- "ler av med ömhet, hänsyn och .ubpmuntran. NI verkar för övrigt. su balanstrad, så klok ochså riktig på alla sätt att jag är övertygad om att ni snart finner den rätta fom i sin, tur kan hjälpa er båda Bal ett "verkligt lyckligt äkten- saavliwW samliv. Skriv gärna igen rär ni” talat med läkare Med socken, 8.25: pr gämmalt skep- pind hålm; så dyra foderpriser, ha icke! varit "rådande där" uppe: på närmare ett total. år tillbaka. - Falkenbergs rådhusrätt. För förseelse” mot ordhingsstad- '"Igan för rikets: städer "dömdes en person att böta. 2 kr. Förseelsen bestod däri att den dömde lämnat Jen häst utan Killsyn å öppen gata. Goda lider för lant-. "brukarne . . Att det nu är uppåtgående tider även beträffade jordbruket, därpå tyder bl a de talrika egendomsaf- färerna under innevarande 'år. Pris serna å hemmanen äro f n' högre "Jän någonsin. Kreaturspriserna ha ävenledes stigit betydligt - sedan förra året, något som i synnerhet förmärkts vid de talrika auktioner, som i dagarnå hållits runt om i byg- derna. . . . Dagens ii rim —N . " Tyske lindansaren Richard Schnelder ämnar -gå på lina mellan Bergen och Halifax | — ombord på m/s Stavan- ”" ”gerfjord. Han skall fördriva "+ tiden med att rmåla tåävlor. " Mel: Axel Öman. Han är väl ingen sjöman "kr fast gången svajig är, han heter inte Öman ". och ingen keps han bär "Han seglar ej på Kina, ” ej Medelhavet" blå.. - ' Han litar på sin Line" som tungt han trampar på. > "På havet vågen är: blå, på linan Richard ses gå, 2 - barometern den faller -mén Richard ses stå Atlanten är liten ändå! - Han går från för till akter,” från” mast till mast han går. "” om honom därmed sagt är det mesta, man förstår. Och havets haj och kölja rakt inte alls förstår han mé!a kän i olja." sooxa där han på linén går. i | | På havet vågen” är grå, ' på linan Richard ses stå, hur fartyget rullar :! han håller sin sti besvarar. . legitimerad läkare" : kostnadsfritt medicinska fråg från läsekretsen. "> Förse: frågorna” med | lämpi pl Å signatur och uppgiv helst ålder” , Sen , svensk + och kön. Det är givet att envars anonymitet -obrottsligt bevaras... : rn "Märk breven DOKTORN SVA- RAR och änd dem till redaks=- 7 f - . ”Undrande' en! av "er "angivna diagnosen :) betyder: ' -”skada :.. på vänster armplexus” d v s skada på det nätverk av neryer som huvud= sakligen 7 ; innerverar - armen " meh n del nerver, till: bål Lr ' PERS rå "aldrig "frågat förr” Op- tonicumr är "en stärkande medicin har viss god verkan vid en. del former av blodbrist. Hydergin är ett :medel som vidgar de perifera blodkärlen -och användes bl a vid endel: rubbhingar i blodtillförseln i extremiteterna, vid huvudvärk. Det har äver genom sin kärlvid- gande. - verkan viss | blodtryckssän- kande effekt, i ”En' släkting” Det är riktigt: :att insulin. gives vid -en' del former äv psykiska besvär. Sålunda ges det i dagliga smådoser för att ge en allmänt stärkande och lugnande 'ef- «| fekt, Insulinet ökar apitetn starkt varför en viktsökning alltid 'blir följden." Insulin i mycket stora do- ser sk chocker, var förren mycket vanlig behandlingsmetod vid schizo- freni, :men numera har ' de nyare utomordentliga psykofarmaka som stå still vårt förfogande, medfört att: insulinet ej längre användes i samma utsträckning som förr, -' Unga , fru Blomström är hos ad- vokaten och utvecklar sina åsikter med anledning a av: begärd skilsmäs- sat - Felet är ”alldelés klart; advo- katen, ' Min man : ger min mamma hela skulden — min älskade lilla mamma, sora har bott hos oss sedan första dagen vi var gifta, och som med nöje kan vittna om att det var jag som hade rätt vid alla me- ningsskilj aktigheter, tt > Här ses vinnarna i-Eurovisionst hjärtha bateving, : T vr kompositö konferenciern Tessa Eaumont som ngen i Cannes flankera sköna | överlämnat guldplaketterna. ren Leo Chanrliac och t h sångaren Joan-Clande Pascal som aio.de stor succé mid schlaue.ns Nous les anusvus. "| tals krönika" över de : ingen” mindre än Tita Grå vari få som genom sin tillsats av B 12 även |. Berguvens hemska hoande .ekar genom den trolzka vårvinternatten. Man lystrar, stannar och förskräcks skrämmande och faröfyllt. Själv'sit- ter uven, skogarhas furste, gömd in- raviner och bergstup — någonstans därinne, skriande 'sin ödeslåt, som på att medeltidsmänniskan omgär- dade "uven och "många andra fåg- lar och djur med en rik mytologi. ut som troll, ja, frågan är om de trollen, "= Där de satt på en Klipphylla i i ar mandoimsprov att slå ihjäl dem med det snaraste. Hemkommen kunde av "en "fjäder blev. en höna uven da, dödsbringande att möta, >, Berguven, störst av våra. nattrov- fåglar, är ett typiskt exempel." på olycksfågel, gel: kan i ' folktron mäta sig. med honom.' Uven bådade,. om 'den sade sig i en stad, att dennas ö läggelse stundade, enligt vad biskop Olaus ' Magnus ' skrev sin 1500- ordiska fol- ken" - Redan” Virginius "påstod" att uven var slapp / och slö och ”ofärd åt människorna 7 ' bådade. "Liksom "> Ikorpar' mitt ”på' dagen” äter upp | uvens ägg så,gör, uven detsaniina te ;| mellan £' de v"två + mr olycksfåglarria No framför andra ansågs vara stor: | Under- den långa, mörka vinter- natten hade lapparna sin egen tr oll- fågel, ”När den” kritvita "ftjällvgglan skymtade fram över, snölandskäpet i "ljudlös" 'ahdeflykt, tyckte man aft tén. Ingen torde korima” i "håg de na” varelse ” numera,; men; "det en trollpacka, ' som > Skam derns sågs också i nofrlandsskogar- under vintern! Det var en av de å fåglar, som stannhadekvar däruppe året om; och varför den inte som andra försvann på” ” hösten, kunde män inte förklara, Det som var oför- klarligt ; blev” "övernaturligt, strax satte man, tjädern i samband med skogsrået, 'men först när dom kom fram till gårdarna blev den en' rike tig olycksfågel, Skulle så något obe- hagligå inträffa i stugan, fick. den mystiska. tj dern skulden; " | Frågån om En Bodil vär ond ller god, 'lycko- ”ellet olycksbringande, växlade - ofta från ' landsähda till lanidsändä,” men ' en; änirian "typisk representant för-det- onda, var. spill- kråkan. Den kolsvarta fågeln" med sin "illröda hjässa troddes bära på onda andar; I Östafrika finns:en "| fågel med samma färgteckning,. och den ”ånses än i dag 'av primitiva negerstammar bära på. onda, -an- dar. Likheten är slående: .. 2: Lyckofåglar tycks ha varit mer sällsyntd:' Inte "ehs: deh magriifika sidensvarisen' ansågs "bringa 'något gott: med sig, när den frampå hös- ten kom fram 'till' gårdarna: Ihgen hade någonsin ' sett en” siderlsvans under "sommaren, '. men; möt , ,vin- tern dök den plötsligt upg ur töm- ma” intet, Så ” när sidehsvahSarha klädde rönnbärsträden vid" gåiden,; då stundade onda tider: Domhert n i trädet intill vår varker ond eller ”.]god, men var klok som få och. satt domäre över ändra fåglar, därav dess nåmn. Men på grund av sitt något struntförnäma utseende fick” den i Småland heta domsmock och i larna dumsnut, vilket den fö las på sina håll där än i dag. In SÅ Sh Aa Mytolögien or vård fåglå; fattar också många berättelser; 'av vilka många säkert går tillbaka till den. ”grå forntiden, "I Sverskå Fornminnes / Förenings . Tidskrift av år 1899" berättas om' djuilivet 1 folkets tro och sägner = om iny- ter och talesätt, redän .då för längé sedan bortglörnda" av” folk "i ållmänhet. Om orren kunde" för- mälas, att den 'en gång skulle hålla ett förlikningstal mellan "två fåglar, men att den gjorde det så långt, att de två andra kunde sätta sig i be- Berguven — det; låter. ödestikert. hotande, . a ne i det ramsvarta' diset av träd," fordom varslade om missväxt, pest och örlig, Ja, det vär ej att undra i I uvens fall var det särskilt berät=" tigat. Dess ungar "såg på pricken, ej rent av tjänat som. förebild dör skogen, ' trollungarnå, var det ett. den tappre berätta om de hemskaste: troll i fågelgöstalt, berättelsen där-, om' gick, från? man' till man, eller; kanske från kvinna till kvinna, och blev en trollpacka, hemsk att skå- : "och | endast korpen, . galgbackarnas och: kri shäfarnas får". sittning av. det 7 "omstridda. bytet. Skatan 'var' rentav den" ondes 'få- gel. Hon flög värt” år på dymmel- veckans måndag till Blåkulla, Någ> ra återkom med nackfjädrarna av- plockade "på ' skärtorsdag med bud till” häxorna, andra stannade där- emot kvar för att” spela ' vid häx- dansen. fon ker I svalans Hage fanns tre stenar: berättades det: én vit,:en röd och en svart. Den" röda skyddade mot trolldom, ” fied den vita på fickan" kunde man övervinna sma fender, | och med den 'svarta värnade man, sig både mot trolldom .ocH yttre våld. Hur "iman 'skulle : komma" 'åt stenarna, omtalas" ej, ty det var livsfarligt att döda en svala.” . :' Förutom, att spillkråkan : var en trollfågel, "användes också stenar-— en gul, en röd. Den gula hade, makt att uppväcka häf- tig kärlek; och den: röda skyddade mot trolldom då den förvarades i en linnepåse” under väristra armen: - Att? ar sina” "tecken av fåglarnå, när man skulle spå väder, hörde till det allra: säkraste; Under :vårnät- terna skulle man lyssna noga efter kattugglan,'. hon . Var ' en utmärkt pår > klart väder, régn; gör hon det under klart” väder; blir det fegn”, ansåg man för 500 år sec så, ”De varsla" om "väder och” sky- fall, om de 'skrika' mot . vattendrag och begjuta sig "med. vatten eller Och .den ypperste ' lärde i det gotiska "riket, Isidorus av Sevilla, Skrev på 600-talet: ”Krå- vä Korna kalla på sen, när de skrika orka”: så” "mycket < exempel är äger förskräckligt "oväder, öm han”står i sanden och sér ledsen ut”.” / " Ja, dåtidens folk kunde knappast gå utanför husknäten, förrän tecken varslade om skyfall, våtväder och tordöny; samtidigt som andra fåglar siade'.om 'sol och vackert” väder. Kacklade e en gås, betydde det rysligt oväder, men'att döma av gåseris ihär- diga kackel; måtte det 'ständigt ha vårit oväder. Vissa tecken hos fåg- lärna hade ' dock "mera med 'verk- ligheten" att göra. ””Om vatterifåglar flyger. inåt land, betyder det klart väder”. Åtminstone det första fallet bör stämma ”hågon "gång -—sjöfågel söker Jä inomskärs när det. .blåser upp. os Staren "spådde fegri, om” den iv- rigt” kvittrade” vid morgönrandens början, och hörde man: hornugg- lån 'skratta på takås eller torn, bå- dade hon sträng köld.' Svånarnas sång klingade blott när kylan skulle' bli svår eller fågeln ' till. att dö. Jägarna visste också av erfarenhet att svanen hade medfödd smak för våckert flöjt-' och strängaspel. Där- för styrde de ut sig i skepnad av en oxe eller häst och 'spelade på stranden, varefter svanen kom och lätt kunde skjutas - såvida man nu får hålla biskop Olaus Magnus ord för sanna. + "Andra ädla fåglar saknades inte : atomåldern, . den " mycket |” v MN ; I hyste den” "största aktning för. Tjä- vid häxerier, I hennes mage' fanns hellér; och vem var ädlast till sitt lynne om inte örnen, Den älskade sina ' ungar så "högt, att, om man sköt "på. dem råed pilar, ställde den sig som /'en sköld mot skot- ten." Alla örnar (man räknade med sex arter i gamlatider) hade den egenheten,: att de lindade in äggen de ruvade i räv — eller harskinn, som de hittat eller själva flått av, varefter. de lade tillbaka äggen i nästet ”öch "lät solvärmen kläcka ljuder för första gången i tidigaste maj, "är det då tröstegök; bästegök, dödergök eller'sorggök? Ja, se där vidskepelsen . sitter kvar ännu i vidiska "Spörsmål Under denna rubrik besvaras ju- ridiska frågor av allmänt intresse mot en ersättning av 3 kr i frimär- ken.: Frågor som kräver ett "mera ingående eller. enskilt svar betingar ett: något högre. arvode. Alla brev adresseras” till - Hallands Nyheters | Järidiska? avdelning,;:. Norrmalms> torg 4 Stockholm. IFRÅGA: Jag har blivit stämd an Rätter av en flicka, därför att jag skulle' vara fader till hennes barn. Jag är: säker ' på att. så inte är fallet..och önskar, att blodprov ta- ges, Om hon nu nekar att göra i kan 'man tvinga henne där- ti oa Jur Na 7 > Oskyldig t SVÅR: Yrkar i mål: om fader- .Jrå Montecello hos "Thomas Jeffers =. : 4" vv "Isident Eisenhower i "fjol som ' per: - 'allmänhetens beskådande " framför . Sagt och. skrivet : Jag 'skulle ka. velat leva 1 Pe." rikles' Athén 'som en. jämbördig $& >. > hans kulturkrets. Gärna drömmer + .- sa jag mig som en 1 den stora Elisäk" "0. 1 beths England och i en sådan ställe" ">". ning att jag kunde uppleva den-väl« " on diga kraftutvecklingen på alla' om- ON råden. Vilka färgstarka, fängslande na gestalter sammanhållna och stimu« ” | lerade. av, ett' politiskt geni, Helst . + tror jag dock att jag skulle ha ve «0 | lät tillhöra den krets som samlädes' $on' och långt framåt rätterna tala. de om världshändelser' och upps täckter behärskade av framstegstro, Några av kulturens toppar — ja; ” men det var en kultur för de få, Den. bars 'upp av en liten grupp av människor som kunde ägna sig åt allmänna angelägenheter eller I lsådant som vi allmänt inrymma i ordet kultur. Slaveriet i en eller” annan form var förutsättningen för denna kulturutveckling. Ft er : (ri i GP). Sara Lidman behöver ingenting . säga. Den sydafrikanska polisen har . sörjt för att hennes protest blivit känd över hela världen. Den hörs " bättre än otaliga namrilösas lidan-, : den. Det är framför allt de konkre=- ' ta. fallen, som tvingar allmänheten att reagera. Den kommer:inte så lätt att glömma vad som "hände fru Lidman i Johannesburg. on Trycket mot det sydafrikanska + ; herrefolkets fästning hårdnar, Fal- +. let Sara Lidman hör kanske 'inte: till det svåraste artilleriet under. belägringen. Men det äger en obe-- räknelig sprängverkan, eftersom det ger én särskilt pregnant bild äv hur långt Sydafrika avlägsnat sig fråri . den väste-ländksa kulturkretsen. - - mc (I dag GHT) Frikyrkoförsarmling; - fick: Krusses båt. Den luxuösa motorbåt . som presj > sonlig gåva ville; överlämna " till: "|Sovjetunionens regeringschef Niki ta Chrusjtjov med ånledning vd amerikanska” pr 'de,' men' seriare inställda "besök i a Moskva, har efter "mångas äventyr, nn : fått gå ut på jungfruresa, med en präst och med styrelsemedlemmar=" na av den frikyrkliga församlinge i Milwaukee i staten Wisconsin so! 'passagerare. Den omtalade 'olycks=" ibåter Kostaåde 'amerikanska state till Moskva (1.000: dollar i'kostiia der). och, ställdes upp till der ryska” lat dåt amnel sk; Pad den ryska huvidstaden: (400 dollar) ” Lyxbåten skulle Nikita få. som vän skapsgåva. sämima dag då Eisenho=; v.-, wer anlände till Moskva. U-2-inter= "| mézz6t kom. emellan :och det ut< 'växlades inte gåvor ätari grova till> ' shellan :. Chrusjtjov '- och +: , .. vå "amt imälen .' USA:s ”regering:. Ryssarna : vägrad Sh tillstånd ' för utfördeln av gåvobå=., =. den.: Dö. gav ' sig "emellertid efter. : skap till barn utom äktenskap den, l: som Uppgives vara fader till barnet, att blodprovsundersökning skall fö- retagas, äger rätten, om ej modern I; frivilligt medverkar till åstadkom- mande av undersökningen, vid vite förelägga henne att med läkarintyg visa att å hennes samt barnet, 'om det istår under hennes vårdnad, tar gits. erforderligt blodprov. : FRÅGA: . Kån man få införsel i följande fall? Jag har ett barn utom äktenskapet. Den som är far till "barnet har. skrivit under |: ett avtal; att han skall erlägga ett|:; visst .underhållsbidrag, men saken |; har. aldrig varit före vid rätten. Manrien har plats med god lön. - > Ogift SVAR: För att införsel i ett fall söm detfa skall kunna beviljas, är det, icke nödvändigt att ett rättens eller domares beslut föreligger. In- försel kan också erhållas på grund- val av ett sa it, av två personer bevittnat avtal. ” Militärlivet - ad skulle Rickander göra om öjdriktaren vid kanonen fick hu- vudet bortskjutet? — Ingenting, fänrik! ' = Men man ' måste i all fridens namn ta något - initiativ, "varför skulle inte Rickander, göra något? — Det är jag som i är höjdrikta= iska ” påtryck > Utan : att” ”någotisin gått "på ' vatten" anlän= Idé "den .:kringresande båten : med KR 'specialflygplan till USA; Den blev : = va till bryderi för både Eisenhower och ' den '. besväradé administrationen.” President Kennedy lät nu. sälja bå- ' téni. -Frikyrkoförsamlingen i Mils. waukee bjöd 3.200 dollar och fick : niot kontant betalning Nikitas miss- lyckade présentbåt, i vilken präs--: ten och + försammlingsmedlemmarna - a skjutsas nu över en” sjö +ill före. > 2 a. lingshemmet.” MIO ata . ip ; DAGENS NTF-MANING : $y först reflexbond på barnens 5 klädes. Mörkertrafik -—- nr - Oså robotar emellan: En robot här flytt från den fabrik, som tillverkat honom; Han sticker in på närmaste kafé av allra säms- " ta sorten, mer i ett hörn står en elegant jukebox och spelar 'med- ryckande melodier.z Roboten i går fråm till jukeboxen och säger:. . : . Vad .gör en så förtjusande flic: ka. med en sådan vacker röst i den” ren, fänrik! ” | här förskräckliga lokalen? Ned : tt rn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.