4 "Xx eh enda , é d . - och bakom . dröjde ett, svagt, frostrött skimmer LAHOLMS TIDNING: | ” . Lördagen; dep! 25- mare 1900. - Köldnatt i | Det skulle” bli: en köldnatt. I själva skymningen ; visade terma- ” metern nära 20 grader under noll Av Karl Williams markerna innehållet i snön och försvann som en röd blixt in i snårskogen! Han d i syd ade inte förrän han kom halvi "kvar efter " midvinterdagens bleka soldöd. Vid horisonten i norr låg himlen i halvdunkel, en bister, " giftgrön fårg. En halvtimme senare | slog hela himlavalvet ut i en spra- " kane stjätnprakt. över 4 'en frostkrar - mad jord; Falk, som var ute' på färdvägar, fick . brått > att komma ”t hem till stukvårmen, ., Borta « i: en avr gårdarna i "byn skällde en hund, entonigt och en” " vist: Kanske: skällde han. ut sin ägare, därför att denne lät honom stå ute' kedjad, vid en usel koja vintern igenom, Kreaturen inne.i ladugården hade det varmt och skönt.. Var gång lagårdsdörren öpp- - nadesy slog. en vit rökånga ut, Men den stackars 'hundén skulle stå ute . vid sin koja ulan den minsta. ut- . sikt att kunna. fly undan den: o- . barmhärtiga kölden,” bara därför att han var en hund, och hade en oan- svarig husbonde, Kanske han i sin hundsjäl önskade, .att- husbonden « skulle få byta, med honom, "bara köldnatt vid kojan, så : kunde han kanske ki mma på and= ra tankar. : ” " Just som öldhimlen. dog ut: sin fulla prakt i ett, "gnistrande fyr- verkeri och? mullrade sont en "avlägsen kanonad, kröp den gamle" rävhanen ut un- "der, den stora. granen. på Ram- bergsåsen, Det var. en fullhårig gammal mickel av respektabel ål- der och 'slughet och en av, traktens skickligaste -rovjägare, en förslagen .: gynnare, som föraktade att slicka "isig skogsmö s' och tordyvlar, då han kunde få tamhöns och större vilt, I förrgår "hade han spisat upp en hel hare,' som fått ena bakbenet > ayskjutet en en köttskytt. och bli- vit ett lätt byte. Men nu när kölden bet i hårt, växte aptitet "och. Ram> bergsräven kände sig sugen i kväll Utkommen. ur: legan: ' stannade han ett ögonblick och, "drog i vind, riste på sig och liksom funderade ett tag över nattens jaktplan, Just då råmade det till nere ifrån sjön " och mickel ryste till, ej av rädsla, men det var precis som; han fått en idé, I hans rävhjärna” "föddes i . samma ögonblick ”ett n minne, upp: väckt av känslan” av; en: ”god"stek, : som sjön levererat. för ågra. dagar. sedan. Vid osdraget, : där' den lilla ån: mynnar ut ur sjön, hade: en "kull, änder på. åtta stycken” dröjt » sig kvar under :vintern och: förde en bedrövlig" tillvaro. Förutom de ” vanliga farorna; kölden, svälten "och. . "rovdjuren, hade den stackars and- " flocken fått. ännu en ny. att räkida med >— en smygjägare.. V "En: sniken. köttskytt," som huse- rade i' trakten kring åmynningen, " hade redan plockat bort halva kul- len. så nu var det "bara tre kvar, ty Rambergsräven hade" en på sitt samvete.” Den stackaren "hade frusit. fast med fötterna isen un- ” der en hård köldnatt' "och: blev ett lätt byte för mickel, Just som köld- skottet rungade till bortifrån' sjön, visste alltså' gammelräven. genast vart han skulle styra kosan för att börja nattens jakt, Han brydde sig inte om att snöra igenom ter- rängen i kors och kryss på rävars vis utan satte av, direkt till sjön. 75 Först då han k en bit öldskotten” 1: sjöisen |: vägs upp mot Ramberget, men där satte han sig och putsade ut, Om rävar kunnat svära, så nog svor han ett kapitel nu över sin gemena otur, Inte kunde han ana, att det ärende som han denna bistra kväll, Bara några innan mickel skräckelsen en brun stråle av tarm- D. 000 kräl .. Har ni hört om hund- ägaren- som fick betala skadestånd till en dam, -som blev rädd för. en ilsket, skällande. tax? Och. detta fastän, taxen stod bunden 'i'sitt koppel utanför en affär och inte ens nådde. fram till den förbipasse- : rande damen? Men låt oss berätta. från , början hur . "det! hela gick till. | vereee ankomst till sjön, hade smygskyt- | -|ten,' som bodde i närheten, krupit |" ner bakom en annan videbuske vid stranden och lagt an mot de mör- ka punkterna på: isen med sitt snikna köttgevär. Micken var allt- för upphetsad för att ge sig tid att vädra ärkefienden, och denne var för kötthungrig för att ge akt på räven. De var lika goda kålsupare båda två. Men den. tvåbente jägaren” av- [gick med segern, 'Två av de tre återstående - änderna vandrade i jägarens "gryta « dagen. efter och en -återståendes ' ö e blir tills- vidare ovisst. ; Nu var den: gamle hanräven. på dåligt: humör, där han satt i skogs; kanten vid en. liten köldgnistrandé glänta:.; under.” stjärnornas ;, kalla sken: Ett par: kilometer: längre” bort på slätten” 132 den” lilla byn? i sin i något att stilla den tomma magen med? Till på köpet hade han isin rädsla tömt ut det: mesta nere vid sjön, så tarmarna "kändes ändå tommare” En skogsmus” irrade över. snön från ett jordhål på. väg; till. ett annat och det var ett ögonblicks- verk för mickel att få den mellan saxkäftarna. Men det var ju bara att' reta. aptiten, En tur bort till byn, med - besök på gödselstackar och -avskrädeshögar gav ett magert resultat. Folk tog så väl vara "på allt nu, så det blev. ingenting att slänga ut. Han tuggade på , en gammal frusen disktrasa. som luk- tade- flott. ; "— Skam må vara räv, "tänkte han kanske och tassade iväg ut på en rågåker,. en bit från den ytter- sta gården i byn, På dylika åkrar, där ”brodden av: höstrågen . ligger | grön: under” snön, brukar . hararna hålla. till och rota sig till en mager spis, och räven vet det också, Men nuv syntes ' "inte ett enda ”hartraj, trots "att mickel . strök”. omkring från den ena "platsen till den and- ra! Vakskyttarna hade: sörjt för att stammen: blivit så gott som utrotad denna vinter, > vs Mil ' efter "mil" lämnade midkel sitt ringlande pärlbandstramp ba- kom sig, över åsar, genom tätsnår, | ' bakom byarnas uthus, och i Vvass- kanterna på sjöarnas is.) "Först när de ilskna stjärnorna började mat- tas av; och slockna ut framåt Ery- ningen, var han så trött. och hung- ermatt, att han kröp in under 4 en yvig gran, satte nosen under” ena bakbenet vid ljumsken. och ;som- nade. Han. var långt från sitt san- håll på Rambargåsen och för trött att ens tänka på att'traska dit : "Det var sönerna i Skogsgården, som väckte honom frampå dågen efter" att ha spårat och ringat, in gammelräven. Ett litet. snöras från den gamle. rödrockade' herrn få bc 0 :Iskadan Det "hände i i Göteborg i början av februari 1960 utanför en spe- ceriaffär. på Norra Gubberoga- tan. Fru Hulda Svensson, en dam: på: något över 70: år, är färdig" med sina inköp och står i: begrepp. att lämna. butiken, | - berättar Fylgiabladet. Just som fru" Svensson . kommer . ut" på trottoaren. får hon syn” på en tax, "som ' står” bunden” så där en och en halv meter från: in? gången ”i'ett koppel på någon meter.” "Hunden, börjar skälla. ilsker:. foch hoppar: mot. fru - |Svensson. utan” att sriktigt;nå fram till henne. "Troligen var: det nertzboan,. som : "väckte. ”taxens intresse. Den. gamla "damen biir. rädd. och : drar sig. bakåt "men råkar : "komma: upp på” en "snö- vall på trottoarer — halkar om- kull-öch får ett elakt brott i' den - HUN); DÄGAREN . KRÄVD jä PÅ: SKADESTÅND -Nu: gäller | frågan "hur taxens ägare och den. som vid tillfället hade, härd ”.om. hunden . skulle " ställa” sig: till fru Svenssons an- språk på skadestånd. Hon kräv- de "bland.- annat ersättning för sjukvård, : för sveda. och. värk med "1.500 kronor och därtill liv. ränta med 1.200 kronor. om året för invaliditet: genom” skadan” i Svensson : stämde: . både hundägaren och. den .som hade hunden" "med till affären till råd- husrätten.” Där hördes några vittnen om hur det hela gått till. Fru Svens- son ;åberopade först. en före- att hund under vistelse utomhus | å "allmän: plats skall hållas .un- der: tillsyn; "sedan även bestäm. |. melsen i 418 Lagen om: tillsyn över: hundar: MA " "Skada" som "orsakas av hund skall versättas av : dess "ägare ändå” att han ej är vållande till Vad ägaren sålunda nödgats utgiva äger han söka åter 'av” den som wållat skadan. Vad nu stadgats om ägare till hund gäll ock den som motta- ker legan. "at Skott, och där låg” gam- melräven med. nosen, i snön och ett. sista avskedsviftande med den | svärligt rävliv. .— Ett sånt grant. ”skinn,. yttrade en av: jägarna då de pälsat av den gamle :rödracken. +; + => . Den andre. nickade" och sade: — Kroppen tar vi och steker och läg- ger ut den som åtel i natt för en annan räv och så vakar vi i la- granen då mickel hoppade ut ur gårdsgluggen, så kanske, vi får en Hill. : uln "ifrån osdraget, blev han försikti- gare och lade sig ner bakom ett videsnår för. att speja. En blek månskära, spred ett diffust Nust över sjöns snötäcke, som kom alla mör- kare föremål att skarpt framträda. -. Och där, alldeles vid den lilla öpp- na vaken" syntes trenne mörka klumpar tätt intill varandra på is- kanten. Mickel. krympte. ihop” och det gick en lätt darrning genom krop- ne på honom: I denna röda klump var det endast ögonen som levde, "men. de levde" intensivt. Några ålande rörelser i 'skydd av strand- skuggan ner -till' isen, så ett par blixtsnabba språng och . måltiden var serverad. a annat hänt” för- Men vad kan” inte” "hända även i en rävs arma liv! Just som den k it ner till iskanten, beredd att göra det "väl planerade blixtan= fallet, spräktes kvällens: tystnad av ett brakande skott, bara några mer ter på sidan om vår fyrbente jä- " gare. - Vilken fasa! Den gamle Ram- ” - Av pastor Sigurd SN STILLA "VECKAN. . "Med Palmsöndagen börj jar r den heliga vecka, då 'vi få följa vår Frälsare på hans vandring mot svärtans och . dödens Golgata. Stilla veckan. kallas den sen gammalt: -och | det .är- ett gott namn... Stillhet 'höves' Oss "inför lidan- det och döden. Aldrig blir,det så. tyst som vid 'en dödsbädd. Kristi död på korset förmår allt- jämt skapa stillhet i en allt mer jäktande. och. bullrande värld. -' . Den stillheten behöver, vi. Ty : |Kristi död är mera än ett heligt | 2 minne, Den angår oss, den sked- de också 'oss, tillgodo. I stilla begrundan. och . under. bön om Guds Andes | vägledning må "vi denna. vecka : läsa .de olika ake terna av Kristi lidandes historia. Genom Kristi. död .och ".upp- ståndelse. har det öppnars en väg in i Guds paradis för syndare av bergsräven” tog ett jätteskutt. rakt upp i. Vufteti och" sprutade - + För dn I APA AR AMA HE PA AR AA alla: slag,:t o. m.. för rövare, Some lider- vad. déras, Fn L SABBATSTANKAR | Karlstrandy Lund.. 4 sö : äro värda. Försoning och lv är också - för, oss den välsignade frukten av Kristi ' gärning.. Ingen” plats. kan” vara mera stilla 'än' nattvardsbordet, : "Där larmar ingen, Där tystna 7 Kristi- emma ord: Detta är min lekamen, . som ' varder . utgiven för eder till syndernas "förlåtel- see —— — Gören detta. till min! åminnelse, . > ee « Vid ”nattvardsbordet är I Kris tus” själv nära. . Där välsignar han än i dag sina svaga lärjun- gar. Där må vi möta honom nu i 'den-stilla veckan,: i ödmjuk syndabekännelse och tillbedjan. Jag "stanna vill min levnadsdag - i stillhet vid din sida > '-- s och där du är, där vill ock jag i trogen kärlek bida. ' . Mitt "hjärtas ljus du vara skal ock, när min levnadstid är all --: mitt. liv: du, evigt bliver. . Min själ är din, o Jesu from” Utskälld av tax - skrift i stadens' 'ordningsstadga, yviga fanan "åt ett långt och ”be-[' . de. många. människoorden '- för | ” fick skadestånd gt hunden : til underhåll eller nyttjande.” HUNDAGARENS: | INVÄNDNINGAR” Hundägaren invände 'att hun- den hade stått: kopplad sora vanligt utanför affären. Den var ungefär 214 år gammal och . ovanligt snäll och hade” aldrig visat sig aggressiv. Hunden nåd. de inte mer än till halva troftoa- , ren och säkert inte närmare is- Hundägaren kunde verkligen "vallen än omkring 40 centimeter. inte vara ansvarig för att fru Svensson halkade . «omkull och kom till: skada. : HUR DÖMDE RADIHUS- ; RÄTTEN? Rådhusrätten ansåg att” hunds. ägaren var skyldig: att betala skadestånd, till fru - Svensson med: 1.298 kronor, ' - Domen är verkligen . så Jläro-' rik. att :domskälen. bör . återges hur strängt; en. domstol: tilläm- par hundlagen:. s : ”Enligt rådhusrättens "Uppfatt- ning har hundens: uppträdande vid tillfället. varit ägnat ingiva fru + Svensson, den; , föreställ- ningen, att fara hotade henne och "därigenom, varit. den 'ome- delbara: anledningen. till att hon undkomma. hunden. råkat. kom- ma upp, på snövallen, med förut angiven påföljd. . Hunden måste alltså anses. vållande till ska” dan.: Vid. "sådant förhållande . äro Birgitta Andersson och Leif An- dersson, vilken det jämväl måste läggas. till last som" bristande tillsyn, att han lämnat hunden förhållandena på platsen — för långt koppel, solidariskt ersätt- ningsskyldiga.. gentemot" Hulda . |Svensson. Med- hänsyn särskilt därtill, att Hulda: Svensson un- der der korta tidrynid, på vil- "Ike händelsen måste ha utspe- läts,'. "Uppenbarligen icke "häft tillfälle att närmare” överväga: sitt: handlingssätt, därvid . . råd- husrätten beaktat jämväl 'hen- nes ålder, finner' rådhusrättern medvållande från Hulda Svens- sons sida icke kanna anses före- ligga”. cc. "5.000. KRONOR” I ETT " FÖR ALLT : "Sedan 'rädhusrätten , förklarat att hundägaren? var skyldig utge skadestånd, : gällde det att söka sons samtliga ahspråk. Hon ;be- gärde en viss livränta för kvar- stående men, av skadan.. «Det blev "överenskommet att hundägaren skulle betala skade- stånd till fru Svensson med ett engångsbelopp ' :som bestämdes till. 5.000 kronör, men då inte 'den' livränta” fru Svensson först begärde. . : FÖRSÄKRINGEN ; BETALADE. FR " Hundägaren? behövde : inte punga ut med' pengarna ur egen ficka, ty han hade ju försäkring. ;.|Det wår:också, försäkringsbola- get som. skötte om : utredningen och rättegången och ' ordnade med 'slutuppgörelsen, så nog var: det nytta med den försäkringen. i sin helhet. De ger besked om” i'sin. rädsla :. och . sins iver att |; bunden i ett — med hänsyn fill : träffa uppgörelse om fru Svens-. VIKTOR LEJON - Forts. jer ic 2eade til at Viktor, som rå: nat vara tull hands, fick förja med » krnigsrådet på haös. inspektionsresa stu de olika förläggningsorterna, hän: hörde till '/Esculapii livvakt, förklarade den frynttige Gadolin och slog Viktor på axeln, han fick sitta: med geväret mellan knäna i doktorsvagnen, där de ' kirurgiska instrumenten låg i en låda och där fältapoteket förvarades, som även innehöll åtskilliga flaskor punsch, för: säkerhets skull utan etiketter och försedda med giftmärken. På det viset kom det sig, att Viktor fick besöka den stora staden Flens- burg, den präktigaste hans öga skå- dat — i nästan vartenda 'gatuhörn vanns, det. ett springvatten, här skulle mäster Köbb och garvare Brelin sluppit att träta om vatten- ådrorna — och där: gjorde han be- kantskap” med prosten Valentin, som bodde i den stora prästgården vid' Maria kyrka — han hade en karpdamm full av fet fisk, Xrigs- rådet och Viktor fick öppen. full- makt "att själva dra upp vad som föll - dem i smaken ' att” spisa till middag... Men hur vänlig värd pros- ten var, han var tysk ända in till märgen, . klagade; krigsrådet, som. disputerade hetsigt, med honom nätterna igenom; på han bokhylla stod Schiller och Goethe vid; sidan öm Dahlmann "och andra falska Profeter, som, Gadolin hade ett öga till — krigsrådet lät inte blidka sig ehs, när Valentin tog ner sin Teg> nr, och läste Frithiofs ; ; saga: ur minnet. ”Har du läst den, Lejon”, | j frågade Gadolin. ”Ja, men på sven- ska”, svarade Viktor.. Viktor fick råka ' många vapenslag, värmlän- ningar och livgrenadjärer från Ös- tergötland, ”Kronprinsens "husarer, Vendes artillerister från Kristian- stad och det norska: åkande batte= riet; han fick följa med, när ikrigs- rådet inspekterade: kvartereh;" och bjälpte - till att fastställa, satt de norska jägarna som låg i ett spann= målsmagasin: i Flensburg, fått inte Dr bara. :brödet,. .. utan; själva skinnsränslarna uppätna av. åttor, 'vilket var ;synd "och skam? Han kom ända upp till Hadersley i i norr, ty där hade'en del norska soldater blivit illa" medfarna; tyska gesäller kade en. natt lagt sig i bakhåll. och genom de öppna fönstren i en kro-. kig gata kastat ölflaskor' i huvudet på dem. Dessutom låg där i stads- häktet på rådhuset en man inspär- rad sedan flera månader, den tyske borgmästaren Kier ville på inga villkor släppa :honom fri, ity, han påstod att syndaren uppträtt; som dansk spion: under kriget, medan borgarna ansåg, att. han bara gjort sin plikt som. danske kungens .1o- jale. undersåte. Nu skulle han räd- das ur Kiers klor genom att "krigs- rådet. Gadolin undersökte” fångens hälsötillstånd och gav ett edligt in. tyg, att han komme att stryka med, om han inte, släpptes ut ur kachot- ten; och det uppdraget blev också uträttat till punkt och pricka. Vik- tor fick ta stackarn "under armarna, kläda av honom. ända in på. hans nakna kropp, och därefter : bar det av. till borgmästaren, som av krigs- rådet fick höra ord och inga visor: ville Kier inte ha fångens blod på sitt samvete, - "så måste .hans offer släppas uti friska luften på ögon- F ramgång för. Sve ÄNorani rige h hjälper. > Fredrik B '| kul och lättsam, bara Ni tar va- blicket. Det tog skruv, karlen blev fri mot, kaution, och dagen efter var han rymd till Kolding, där han ämnade avvakta den politiska ut- vecklingen — att han snabbt fått krafterna igen, hade Viktor sett med egna ögon, då han fört honom ur häktet till hans logi. Samma kväll skildes Viktor från krigsrå- det, som skulle bli föremål för sto- ra hyllningar i den patriotiska klubben Harmoni, och det' sista Gadolin yttrade vid avskedet lyd- de: ””Du pratar väl inte bredvid fruktbara slätter och det var med någon, sinnesrörelse, som han såg takryttaren på Lögumskloster stic- ka upp vid den låga synranden Kvarteret bestods i hattemager Nis- - sens gård, kattmusiken och fönster= krossningen tog slut så snart sven- skarna ryckt in, och det beredde ' Viktor en särskild tillfredsställelse, ty det hade fallit honom in, att om han på denna orten skulle nöd. gas ta några bland de förvildade friskarorna i. kragen, så bleve det munnen, nejon?” '— "Hu. kan 2 NN i Av öök ——>]$5NE X krigsrådet tänka något sådant”, svarade, Viktor — han hade sett cellerna på Haderslevs rådhus, han hade sett den patriotiske spionens magra lemmar, och han missunna= de honom. inte friheten, även om han funnit uttrycket ”beinahe ster- bend” något överdrivet. os Fram på vårvintern blev Viktor skickad . väster ut med plutonen, mot marskländerna och. västerha- vet, .De nakna skogarna, där det ännu - låg en och annan snöfläck kvar bland boklöven, tog slut, mar- schen gick över hedar och moar, genom snåriga marker "och sanka kärr, där. vägen var broad med stenar och I ris, och när Viktor såg de gröna . enebuskarna stå som skyltvakter, kände han sig till mods som iom han kommit tillbaka till Hallandsåsen. Men det blev också frodiga betesängar, inhägnade med hagtornsbuskar och ' jordvallar, ty sten och trä, var det inte lika gott om som hemma, det öpnnade "sig! : och fränder han fick att göra med; Men en dag fick sergeant Nygård föra plutonen i ilmarsch med skarpladdade gevär till Höjer, halvannan mil därifrån, ty där'ha- de fräckheten gått så långt, att en gård blivit påtänd och en friskara " stod öppet under vapen. Höjer låg ända nere vid den flacka kusten, och. de långa vågorna, som bröt: sig mot strandrevlarna, kom från Atlanten, öarna, som skulle finnas där ute, var nästan osynliga, ty do stack inte många tum över vatten= .' ytan, Den råa och fuktiga vinden från havet låg ständigt" på, stora ' måsar» vixvlade över vattensjuka vidder, som - översvämmades vid : flodtid, Viktor tyckte att marken bara var som en tunn skorpa, som flöt över djupen, och att. varhelst man. gjorde ett hål skulle vattnet ' kvälla upp. Här måtte vara hårt att leva, menade Viktor; men han . såg ju, att marskländerna var grö. . na och gav saftigt bete nästan året . om, riktig vinter blev här visst ald= rig, ty havet värmde, fåren bruka=' de gå ute i stora flockar både till: Jul och nyår, och de födde sig. bra, ' fastän Viktor' ogillade att de fick '; | komma in på rågstyckena och gna=" . ga av brodden, Forts. SN . Ånnonsera' i i LT pet. under» den -stjärnbild Ni är född och Ni får veta vad stjärs norna förutsäger för: den? när- maste tiden, Ni börjar nu känna. Er hem- riästadd bland "alla nya vänner och" Ni -blir allt mer uppskattad både på arbetsplatsen och i pri- vatlivet.. Ni har ett stort bryderi |: just, nu. men' Ni löser 'proble- |! met. både, klokt ' och: smidigt. Slumpen. kan medföra att. en del ay: :Edra ”planer .kullkastas "men tappa inte, sugen. för det: 2 Vattumannen 2075 - Just nu, påverkas Ni; alltför mycket, av dystra” tankar, Ni skall dock inte oroa Er för myc- ket. De 'problem Ni har är inte så- viktiga som Ni själv inbillar | Er.. Allting kommer, att lösa sig |' automatiskt... Koppla av- medan Ni har tillfälle. Se upp för fre- dagen — den kan medförå. olye- ka i en eller annan form. . i Fiskarna 19: febr —20 mars: : I allt som rör penningaffärer är stor noggrannhet av nöden. Ni måste komma ihåg att hand- la. förståndigt -.om Ni skall få l ekonomin att gå ihop. Närmaste tiden lovar annars att bli både |: ra på tillfällena... Nya vänskaps- förbindelser, står , för dörren, Lä jag dig till arv och egendom - pu henne. evigtg givet. - "Amen, - [LJ] kanske t, o. m.' en romans. SN | Väduren 21'mårs—20 april: "Ni har' haft vissa motgångar men nu ser det ut att bli bättre mer i Er väg och likaså nya er- bjudanden. Men det är inte ba- "Ira att hugga för sig. Ni måste välja med omsorg. Kom ihåg att allt som glimmar inte är guld, "Oxen 21 april—20 maj: " En fest är i annalkande och Ni kommer att få besök av en gammal kär vän. Det blir en angenäm vecka och Ni bör ab-' solut passa på att roa Er. Det finnä faktiskt mer här i livet än arbete. Se upp med en falsk vän, som gärna vill ställa till trassel, Tvillingarna 21 maj—20 juni: Stjärnorna förutspår en tvär- vändning i Ert läge; De' allra mesta bekymren försvinner for- "tare än kvickt: Det :soni gett Er största, oron blir i stället för- vandlat till”lycka och glädje. En person som, står Ert hjärta nära | kommer med. en överraskning. i tider. för Er. Nya chanser kom- |. Kräftan 21. juni-21 juli : ; Ni har haft det trassligt, värre i. med ekonomin sista. tiden, men > hu:'ser det ut som om, alla pe" : Ni' inte' låta Er gå så djupt till sinnes, Lite bättre, självbehärsk- " ning är absolut.på sin plats; Siffran 4 kan medföra tur, mn Na > Lejonet” 22 juli--21 ang.: innan: Ni. lämnar besked på. ett '. erbjudande 'Ni får. Överhuvud-=" taget bör, Ni försöka bli litet självständigare : och ' våga säga. ”snäll”. och det kan andra i.Er / Ni inte. är på Er vakt. .Just nu är Ni otålig och: miss- nöjd: över en viss angelägenhet, Ni går och tänker för mycket :' på. detta och: det medför att Ni: just nu inte är så trevlig och, .: lättillgänglig som' Ni brukar va- ra. Mot' slutet av veckan blir situationen ' ljusare, Var' sparsam” med pengar, snart :stundar en tid av: ofrånkomliga utgifter, Vågen 23 sept—22 okt: : Husliga eller familjära syssel= .- sättningar ligger särskilt bra till under . den: närmaste tiden, Er fantasirikedom och Er -händig- , het gör Er uppskattad. " Ni ar= betar £. ö väl mycket just nu: Ni bör försöka unna Er litet vi-. : la emellanåt. Det kan annars bli ett bakslag längre fram. > oo | Skorpionen 22 okt——22 nov. : Nej, stopp: där! Nu. måste Ni- försöka slå av på takten litet, Ni löper annars risk att bli all: deles utarbetad, Och kom ihåg att hårt arbete på dagen och ett intensivt nöjesliv på | kväl- larna och nätterna inte går att ' förena. Unna Er ordentlig sömn och planlägg jobbet litet bättre. så går nog allt i lås. De goda affärerna ser ut att fortsätta en - tid framöver. - skytten 23 nov.20 dec.: Ett litet äventyr ligger på lut, Det är förknippat med en liten festlighet. . För övrigt måste Ni försöka visa större tolerans; mätt och motparteri fel I det ' långa loppet, lönar. det sig att stryka ett streck över det som varit o. börja på ny' kula, Lång: sinthet däremot föder ytterliga? slutet: -av- v-veskan, far ARA RE ARSA VAR BRA Te. tvistigheter, Id. k kuniära bekymmer skulle för: "I svinna för en tid, En liten kon«. trovers - på arbetsplatsen - skall ' : omgivning försöka" utnyttja om ” även om Ni anser att Ni har. un troligen Charlotte Kuhrs vänner yr etern ; Ni måste noga - tänka Er: för >. ifrån någon gång, Ni är alltför, . - Jungfrun 22 aug—22 sept.:”' - |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.