YYTFYYYYYYY PTT TerTV e ;' ord med ful klang. Det . 100-tal 1959" här 'resulter YeTryvvYr reveyYertveYyverevv VE YPTV "ryVveetTveee TUREN + rrvytrevvr "LAHOLMS TIDNING 7 TrvevrveveryvYYVvYYFY FE VY YT vo revyryyfyvyyryyy YET - YYrFeer eve ryrYYyYvTYY VV : a . | "Onsdagen 'den 29 "mars 1961" s SKATTESKOJ är ett populärt nd är! ghet hos den deklarerande all- för inte taxe- Snheten som bekant' om den verksamhet som herrar och damer falskde- klaranter utövar i sina försök att drå stater vid näsan och över- vältra. skattebördorna . på sina medmänniskor, skriver Gotlän- ningen. ' Ordet skattebkoj förefaller dock : tillämpligt" i en helt annan bety- . delse" .på en artikel i Aftonbladet ringsrevisor Ekelund, som tycks förutsätta att: taxeringsrevisorer och taxeringsnämnder aldrig hit-= tar mer än hälften av det totala fusket. -. . I SITT. ANGREPP. på taxe- ringsassistenterna är. det alltså, i själva verket ' taxeringsrevisorer- nas insats han fördömer, Hans påstående ”om- Parkinsons lag i .' av den 14 mars, där ih t får en' nära nog . visor" Birger. Ekeklund gör ma- joriteten ; jäv, svenska folket ' till av. jättef skrattretande ' illustration,” när man mot bakgrunden av” de 9,5 . mindre i uppdagat milj Medan den utredning som arbe- tat med detta, problem , kommit fram till:att två "miljarder om året lagstridligt dras undan från skattefusk av statsliggaren får veta att antalet ”taxeringsrevisorer 1 ” må länsstyrelsesektorn under: den aktuella” tiden stigit från 108 tilll, b | taxeringsrevisor upp till summan " 28 miljarder. . -Av. -dessa pengar "underlåter. enligt. den fantasifulle taxéringsrevisorn. .landets 500.000 företagare.; att deklarera 6,7 mil- ' jardét,: medan löntagarna påstås undanKålla 1,3. miljarder, '' : Om: vi håller oss till företagar-. Sretagare 3 '&' medeltal drar un- | 3.400 kronor” som" året från ser med ett sidart på) 135. Sh skulle "alltså med ”taxeringsrevisor ' Ekelunds”; för= "domsfria slutledningskonst kunna bli: ju flera tillsatta taxeringsre> visorer med högre .-- Ö; desto sämre ' resultat. och faxeringsrevisor - .Aftonbladsartikel finns ytterligare en mängd "minst sagt. tvivelaktiga påståenden, till vilka vi -skall återkomma. För -dagen ' skall! ent dast tilläggas, att artiklar av detta > slag "sannerligen inte bidrar” till att effektivisera skattekonirollen lika litet 'som de hos allmänheten äste innebära ti änte är' expert eller att bakom" hans påstående finns dolt ettieykte: ' Fortsättningen av ”arti- : ti : tillsatta för. "täxeringsrevisioner, ' Taxeringsförordningen ger ett an- rati esked. på' den punkten, T: » xeringsassisténterna” på fögde erna' 'skall större delen av året Ati Tikdaysmän ; I tröttnar på ”riksdagsuppdrage' är: ganska " sällsynt. Visst”har det förekom-. mit att någon. större företagare funnit riksdagsuppdraget ofören-. ligt med skötseln av företaget och slutat av den anledningén; Men de allra flesta riksdagsmärinen bru-" kar trivas alldeles förträffligt på ;' -Helgeandsholmen och har t' 0 m svårt att slita sig därifrån när de . med” ålderns rätt ' anses ha. gjort sitt. . . Nu. teddelas + emellertid från " Kalmar "län "att ”centerrepresen=" "tanten i norra länsdeleri, John Jol Vv i Grönö, tänker ta sin syssla med ta js i rö- r d med förbe de ar= . beten, . granskning, föredragning, avvikelser, besvarande . av ” alla . besvär," gervide ” åt allmänheten -: och mycket "annat ända fram på - hösten, då arbete i mängd brukar .- komma från" länsstyrelsen." Inte d. - mats ur-skolan trots att han inte : suttit i andra kammaren ' mer. än +» "ett par år, eller närmare' bestämt sedan 1959. Nu hör det emellertid till saken att hr Johansson aldrig haft några - starka rikspolitiska ämbitioner,'' Centerpartiet, . misté mandatet «i Kalmar norra i' 1956 års + andrak val; I; nyvalet "ens den "aktuella" trollutredningen har. ändrat på : Först i slutet på : Ilfälle till, en och - annan. ; taxering. Mi, SÅDAN REVISION: inte taxeringsassistenternas , hu= : vuduppgifi — — men väl taxeringss revisorerna. När taxel Ekelund därför i sin artikel talar om abt” ”ett ”50-tal nytillkomna | täxeringsassistenter” 1958 och ett; at 1 951 miljöker” mindre 'i taxeringshöj- 1. ningar”" gör han sig skyldig tl: + ' . ett angrepp på fel person. Skall ? någon "anklagas för detta faktum ' är dör” inte taxeringsassistenterna ' : "äta Då ”läxeringsrevisorerna. Att "minskningen kan "bero på större sn Vänstervind: . Det katölska partiets valutsik-" - ter i Belgien bedömdes innan 'söndagens val som relativt goda. Socialdemokraterna har stått i op- position sedan 1958, Efter general- strejken 1 vintras var stämningen inom partiet synnerligen pessimis- tisk, men. blev något bättre då Natos , generalsekreterare Paul-: Henri .Spaak lämnade denna post för att i stället ägna sina krafter åt det socialdemokratiska partiet hemrna I Belgien, Efter söndagens val, som blev ett klart nederl 1958" "placerades; hr. Johansson som förstanamn på en . valsedel:- Han : var landstingsordförande och be- trodd. .karl på. hemmaplan, -men ingen, tilltrodde honom? några stör- Te chanser att. bli "riksdagsman. Men, det var jäst. vad han blev. Den stora centerframgången i det- ia val bidrog givetvis härtill. . oo” ”Hr' John, Johansson har åtskil> ligt att bestyra hemma i länet och har tydligen funnit att han helst vill ägna 'sig åt dessa uppgifter. "Därför. avstår han riksdagsupp- ” draget, Det ligger faktiskt en sund tanke; bakom : detta. Och; några samvetsförebråelser inför väljarna . behöver hr 'Johansson inte heller ha, ty "efterträdare på riksd Få MAN KAN uppskatta det o- deklarerade inkomstbelopp i vårt land, söm "enligt lagen kan tas framtill beskattning, till 48 mil- jarder) kronor. De sex senaste årens inkomster kan angripas av” taxeringsmyndigheterna, och det betyder, att 8 miljarder om året undandras beskattning. Man kommer 'till: dessa 'siffror genom att & iboförsta' hand uppskatta företag: rpås undanhållna belopp, skriver" taxeringsrevisor Birger Eklund Å Aftonbladet. Vv. Företagarna kan -uppskattas till 500.000. sär 1959 gjordes om- .000'. taxeringsrevisioner ir: Resultatet blev taxe- ringshöjningar med 53,7 miljoner verket kan man räkna, "med att höjningarna bor- de varit. dubbelt så stora för att kommasisnöjd med de verkliga inkomsternav' En 'sannolikhets- " | kalkyl visar alltså, att företagar- na' underlåter att "deklarera" 6,7 Ekelunds milj jord br. ändra tkyldiga, så är nan, uppe i 8 miljarder , om iobestridligt att det med nuvätäride"t höga skattetryck är en .mycket” lönande affär,” om man lyckas hålla undan inkoms- ter Fr beskattning." Frestelsen delen 'äv "företagarna har svår- kontrollerbara inkomster: Endast öftäsen blir, utsatta för taxerlngsrevision. : Av: dessa ' 16 klarar sig 5 från höjning, medan 11 får 'sin taxering höjd. Av dessa : 11 blir: .3 åtalade : och dömda, 1 "allmänhet dock endast till obetydliga böter för wårds- Töshet.; ; Endast 3 på:10.000 blir ö r, falskdeklaration ' un- minimala. risker avskräcker. sä- kert inte många från att fuska, "låga" taxéringar:. innebär bara att skattesmitarna slip- ubdahg öh del av” skattebör- dån. Det Tinebär "också att de obehörigens=kan : få "diverse. in- komstprövade sociala bidrag så- som hyresbidrag," husmoders- set sträj;” stipendier till: stude- n: ete. Det finns" 'sä- 10:000-tals falskdekla- om att; effektiv, Kontroll av v före tagares ” deklarationer . kan” ske endaste genom taxeringsrevision. » bänken blir en relativt ung man, Anders Dahlgren i. Lofta, som allmänt anses vara en duktig karl med framtiden för sig i politiken 1 Belgien kens sitt: samlade 'stöd på hösten. 1958. Sedan ' dess har denna ”re-' geringskoalition svarat för rege : ringsansvaret i Belgien, Eyskens regering har inte .varit: lyckosam, ' och 'under valkampan-: jen har man kunnat observera, en tydlig tendens hos bägge de i' koalitionen ingående partierna att försöka skjuta skulden för lan-. dets olyckor på varandra, Kato- likerna har fört sin valstrid på två. fronter och gått lika hårt fram mot . liberalerna som mot socialisterna. för katolikerna och premiärminis- ter . Eyskens regering, i vilken s även liberalerna ingått, förefaller det som om socialdemokraterna lyckats i sin propagandaoffensiv mot regeringen, Denna har främst . tagit sikte på upphävande av den engångslag, som Eyskens-regerin- gen genomtrumfade för att sanera Belgiens finanser efter förlusten "iv Kongo samt en mera positiv "socialpolitik. "Katolska folkpartiet — Gaston Eyskens parti — vann en mindre valseger i 1958 års val, vilken ' dock var tillräcklig för att van "Ackers "koalitionsregering sam- mansatt av socialister och libera- ler, skulle lämna regeringsansva- »Tet, Professor Eyskens trädde då till trots att katolikerna endast förfogade över 104 av senatens och andra kammarens 212 mandat, Genom att två liberaler gav ho- nom sitt stöd fick -han! vissa möj=' ligheter att mäånövrera regebings=" skutan. Trots de våldsamma Ppro= tester: de två liberalernas fan- flykt jagade 'upp inom det egna” partiet; tog detta dock steget fullt ur och fv Premiärminister Eys- Den ». katolska frakti 'uppens ledare i parlamentet, Theo Leféva ” re har "offentligt hävdat, ' att ” Eyskens regering 1958 ' ådagalagt en berömvärd - energi .men att denna tynade bort, då lib Meni gen. var att dessa tjänste- män : skulle biträda” taxerings- reviborerna "för" att åstadkomma en vi sentlig ' ökning av antalet taxeringsrevisioner. a Hur, har ,, det" gått? På den punkten : ger taxeringskontroll- utredningen, klart besked. Om man. jämför åren 1953—54, då det icke fanns några taxerings- får man: fråm följande: Taxeringshöjningar " (milj. kr) z 107,5 '98,0 Ett 50-tal nytillkomna taxe- ringsassistenter år 1958 och ett milj. kr? mindre i taxeringshöj- ningar. Är! det möjligen Parkin- sons |: som verkat med full kraft? kom med i kabinettet. Lefévre : . beskyllde. . liberalerna 'för . att ha satt käppar i hjulet för katoli- kernas framstegspolitik. pA I det liberala lägret har man. givetvis: inte hållit till godo med. dessa beskyllningar. Det liberala - valprogrammet kastade 1 stället ' all skuld för Belgiens olyckor på katolska partiet, i Regeringsfronten var alltså i upplösning redan under den ges nomkämpade valstriden. Premi- ärminister Eyskens har också re-. dan inlämnat sin regerings av- skedsansökan. Frågan är nu om” katolikerna och socialisterna kan”. jämka sina ståndpunkter så mye-, ket att de kan hjälpas åt att. klara Belgiens problerh, soin san-- nerligen inte är lättlösta vid det här laget. Långa och komplicerade : Politiska förhandlingar torde emel- : lertid under alla omständigheter komma att följa i innan Belgien får. en ny regering, ” ; Saken; fd Tnycket enkel. Täxe- ri istenterna, . som "skulle göra? ”taxeringsrevisioner, har huvudsakligen sysselsatts med att granska deklarationer i taxe- . |ringsnämnderna för '' rörelser, enkelt prickningsjobb och gne- ratioherna,' > "som med ' fördel skulle. kunna anförtros åt mindre kvalificerad : arbetskraft med en veckas vå specialutbildning. : "De flesta taxeringsrevisorer och tjänstemän" sysslar för övrigt med samma” enkla jobb i egen- skap? av "ordförande i rörelser nämnderna. Det är med. andra ord ett-oerhört slöseri med den kvalificerade arbetskraften, sam. " stärker förtroendet för de in- . stanser som handhar detta viktiga värv," Sans: och måttfullhet har ran rättighet ati kräva även av en taxeringsrevisor, och kanske speciellt av en 'sådans ” tidigt som man a klagar över bris- ten på just kvalificerat tolk. DET STORA” FUSKET För att med någon sökerhet kunna bedöma en företagarde- klaration: fordras kontroll av räkenskaperna. Taxeringsnämn- den har icke befogenhet att göra sådan kontroll. Den har däre- mot befogenhet att åsätta. vilken taxering som helst, ' t.ex. höja den deklarerade inkomsten med 50.000 kronor,. Här. är . uppen- barligen ett allvarligt fel i syste- met. Det är ett klart rättssäker- hetsintresse att taxeringsnämn- dens befogenhet att frångå de- klarationerna begränsas ' så: att den svarar mot -dess möjligheter att verkställa tillförlitliga utred- ningar.:; : I: rörelsenämhderna' åsätter . man årligen på mer. eller mindre! goda” grunder .' tusentals skön- | taxeringar. "Det rör. sig i regel om höjningar med en eller an- nan tusenlapp. Följden av dessa” | sköntaseringar. blir tusentals” besvär hos prövningsnämnderna' | som icke 'vill avgöra sådana be- svär utan utan att taxeringsre- vision har ,verkställts.' Besvären är så många, att taxeringsrevi-" sorerna i stort sett har full sys- selsättning , hela ' året med" att revidera sådana företagare, I ett relativt: antal fall . leder - revi-- sionen till att den skönmässiga ! höjningen undanröjes, vilket vi-' sar "att ' taxerings; slut var ogrundat, :+- ES Huvuddelen av den” kvalifice- rade revisonspersonalen ' dirige- ras sålunda indirekt genom rö- relsenämndernas" beslut till att' syssla -.med diverse: småfiffel el- Jo. ämndens- be-' iniljarder kr. -odeklarerade i i Sverigé under sådana förhållanden sätz ta personal, som skulle kunna användas för taxeringsrevision, till att syssla med strunt i tar xeringsnämnderna? En del enkla organisatoriska förändringar : skullé "göra det igt avt "mångdubbla ”effek- tiviteten taxeringskontrollen med "nuvarande personalresur- ser, Rättssäkerheten skulle sam- tidigt bli. bättre tillgodosedd 'och ett större mått av rättvisa skul- le skipas.' På litet längre''sikt krävs ytterligare åtgärder. .Ta- xeringskontrollutredningens för- slag: är ett steg på vägen. : "En så sensationell artikelru- ,brik som den ovanstående kan knappast ha någon annan inne- börd än att skribenten,: taxe- ;ringsrevisorn Birger Eklund, har ett 'mycket angeläget ärende, Utan tvekan har han också det- ta. Propositionen " rörande den förbättrade taxeringskontrollen har nämligen i dagarna över: . lämnats till riksdagen, och bland åtskilligt annat innebär denna proposition att taxeringsrevisor- kåren "får nya möjligheter till framryckning och att ännu hög- re lönegrader för deras del-är inom "räckhåll. . En : proposition :är emellertid inget absolut :sä- kert .papper.'; Riksdagens ”god- kännande erfordras innan? de ya fullmakterna kan "utkvit- | teras, Kårintressen står sålunda säkerhets" skull, "Tidpunkten är väl vald liksom Ppressorganet — jz just nu är propositionen fö- remål fö bevillningsätskottets |- behandling. « Man får sålunda. inte frånkän- på spel: Man prövar en stöt för: ler. ”med . företagare, "som inte "ha "revisorn ' ett” visst” mått av fuskat" alls. "Under tiden sitter taktisk" begåvning. Däremot lig- de" verkligt: stora skattesmitarna ger hans argämenteringsförmåga i godan ro; väl medvetna t om att. in rt tjänster. assistenter,” med åren 1958—59,1;" 1953- 54 1958- 59 : taxeringsrevisioner LATA 14. 383 : 100-tal 11959 har resulterat i 9,51] tande med, , smådetaljer. i dekla-V mångåä: andra högt kvalificerade | riskerna: för 'revision är mycket ;" små," om deklarationen” godtagits taxe; ingsnämnds + KÖN AXERING Ur” såväl ' effektivitets- "som räbtvisesynpunkt'' är det” givetvis angeläget; att man i Hörsta! hand” ägnar» sig - åt "det. Istora - skåtte- fusket;och lämnar: det'tilla' där- | hän: I. "verkligheten gör man tvärtom. Vet: man. då, var . det stora ifuské inns? Ja,:P å-läns- styrelserna runt "om: i andet] ; ligger stravar”.med:; utredningar l på "områden, där man wet eller har anledning misstänka att det omfattande "ett = . Re förekommer '” skattefusk." allmänna "skattein äkter, . runt tal motsvarar” minst: fem gånger "lönekostnaden för revi- sionspersonalen. Hur: kant; man; « (Inte: "ens ”taxeringskontrolfut: redningen, ' som eljest ' visat prov på livlig fantasi, har. vågat tip- pa mer än 2 miljarder i skatte- skojarpengar.” Revisorn är djär: . vare.-Han "förklarar frankt' att beloppet mtgör 48” miljarder. och betecknar "snart nog alla med- borgare i detta, land som skat: db efterlysas. Rubriken ifråga har. dock inte någon”; prägel härav > och . arti- kelns innehåll.,står i den vägen inte långt efter. : Nar Ä "LT: saknar: emellertid anled- ning: närmare" kömmientera den- gagerat sig för uppenbara kår- | intressen. ; : byråkratiska |. rs: vissa 'kretsars manövrar i dessa sam" manhang, har efter vad nu se- ljus, ” "BIL- SOV: TAG "I EUROPA Zurich pd NGE ödossola VS -Frederikshavn=—J— Strä RLPERNA Chasso "so MilanQ pl ] som Fra i =E JE Munchen —& eBalzano AS Kat > Det börjar våras och tiden nalkas, då man börjar tänka på st På kontinenten finns det bil-sov tåg på många linjer. . resan i egna bilen. Det rör sig här och planera för den. Till dessa för- beredelser hör då också, att man räknar ut hur långt man 'vill köra med sin bill Många drar sig för att just under semestern behöva sitta vid ratten ett par tusen kilometer, Men: nu behövs det inte längre. Det i ämli iella ”bil finns . tåg”, vilka tar både bilen och dess bassagerare till olika platser i Eu- :ropa.. Man sover på natten i tåget, bilen åker med och följande mor- om iella tåg, som just är utrustade för detta ändamål. Det enda man behöver göra, ,är att minst sju dagar i förväg reservera en plats i detta tåg. Förutom bilen kan också i de flesta fall en med- följande ”husvagn” åka” med på ' vissa sträckor, d v s om denna inte' är högre än fastställda mått. : « Kartan här ger en översikt över det område, som har dessa ”bil- sov-tåg”. Alla informationer, över «gon kan man alltså utvilad fortsätta priser ete kan erhållas vid: järn- och I resek kimonos: på: At vara geisha ä är en konst, näm- ligen konsten att bjuda männen glädje och underhållning. Redan i den späda åldern av sex år börjar de sirliga små flickorna lära sig denna konst, som man aldrig be- kärskar till absolut fulländning, och i Japans geisha-skolor sitter fort- farande lärjungar som är ända till sextio år gamla » För nykomlingen i Japan ä är gei- 'shans yrke ofta liktydigt med en danserskas eller rent av förbunden med föreställningen att en pgeisha hör, till ”det lätta gardet”. Men' där tar” främlingen kolossalt fel och! snart kommer han underfund med satt geishans moral är mycket hög. Ja, rent av puritansk, Geishorna har blott ett enda mål för ögonen: att vara perfekta kvinnor, Och trots detta finner mindre än tio procent en make för livet. | Japan har efter kriget gjort rent hus. med många traditioner, som i våra ögon var obegripliga, feoda- liska och förstenade, Men mångt och mycket av den gamla. traditio- nen har likväl, blivit kvar, och in- genstädes vårdas denna tradition så samvetsgrant som i Gion, det störs- ta och berömdaste av de sex med licens försedda geisha-kvarteren i Kyoto, den gamla huvudstaden i . ett länge sedan förgånget Japan. ". Intervju i "Den väl dolda källan”. En av flickorna. från Gion' heter : Chieju, det betyder en flicka ”tu- senfalt välsignad med rikedom och lycka”. Chieju är 18 'år gammal, alltså fortfarande en maiko, en dan- gerska. Först då man fyllt tjugo, blir man helt och fullt acepterad som geisha, dessförinnan är man bara ”geisha-lärling”. I tehuset Chieju: ”Egéntligen finns det in- ga fasta föreskrifter beträffande när - man "verkligen blir geisha, men mestadels är det vid ungefär tjugo års ålder”, Och msd ett förtrollan- de litet leende i sitt starkt smin- kade ansikte tillfogar hon: ”... och tjugo år är väl i alla fall ganska mycket, tycker ni inte det?” tioårsåldern, heter Fusa — ”flicka' i sin.fulla blomstring”. Fusa tillfo- gar förklarande: .”Flickor som väl- jer det här 'yrket, måste verkligen börja sin utbildning redan 'vid sex eller sju års åldern, annars är det för sent”. + Handlade jag ”rätt...2. ”I mitt fall,” berättar : Chieju, ”ligger det ormorsmor var också . geishor, ä fami er ett tehus,'och vad skulle Jag. ltså bli annat. än: gei- sha?. Men jag kar i alla fall. många gånger. tvivlat på, om "det, var, det "rätta yrket för mig. Jag. har ofta tänkt att det varit bättre om jag av 'de stora förvandlingarna med 'oss' geishor- här i 'Gion”, infaller Fusa. ”Förr i tiden skulle det ald- rig' ha fallit oss in att tänka så självständigt. Förr i tiden hade vi aldrig en dag ledigt, men' numera har, vi: enligt den nya: sociallags- stiftningen rätt till två lediga da- "gar per månad, Förr” — berättade Fusa vidare — ”var allting helt an- 'en beskyddare, som gav henne de fandet av kimonos och alla de and- fa sakerna, Kimonos "kostar mycket pengar - 30.000 'yen ”(cirka 400 kr) — och en fullständig garderob går på flera "hundratusen yen. Det där "har . blivit . annorländar "Nu kan " fickorna antingen få ett kreditkon- to" eller köpa sin utstyrsel på av- betalning. . En geishas eller maikos arbetstid börjar "vanligen ' klockan 'fem eller &ex på kvällen, Flickorna bor i Gion och besöker flera tehus under kvällen. ”Oftast går jag till tre te- hus" under en kväll”, säger Chieju. "Många av mina gäster är utlän- hingar, som av sina japanska vär- dar inviterats till tehusen. Det är ingen svårighet med konversatio- nen, ty det finns alltid tolkar till- städes och dessutom talar vi för det mesta inte om komplicerade sa- ker”, . . Vv : -”Xldre syster” Vad är det nu som de små. sex- - åriga japanskorna, som vill bli mai- ko eller geisha måste lära sig? Det är konsten att kunna dansa de ja- panska geisha-danserna, de inveck- lade teberedningsceremonierna och 'dryckens serverande, att med smak unna binda och arrangera bloms- terbukefter, att kunna skriva och "måla med tuschpenseln — å siden, att lära sig musik, För att officiellt bli erkänd som maiko måste man igå som ,”geishalärling” avlägga ett öd [2 =S aktionen | Friskare barn — Postgiro stt friskt sambälle 90 0320 nast” inträffat på nytt tagit till orda i en artikel, som i dagens tidning återges på ledarspalt, — i Prenumerera på LT. i ”Den, väl , dolda källan : berättar | ”, . Chiejus väninna, en geisha i fyr- |: till så här. Min mor, mormor och | studerat eller gift mig.:”Det är en |. norlunda. Då måste en flicka ha |: i'pengar, som behövdes för ”anskaf- |: N u får geishorna köpa: : avbetalning, : en kommitté i Bion; i välja sig en äldre syster". Brov inför : Maikon måste sedan isha som Hon a ansvarig för maikon oh fungerar som fostermor. Förs: nu är den unga flickan så långt ka men att hon som sällskapsmännis och artist kan tjäna sitt eget röda Hon förtjänar i svenska pengar Mr - gefär sex kronor i timmen. Hon ed senare högre, inkomster, men de: pr a nga fö en mtyckt geisha : SN Banska L tjänar. Utan tvivel är det ganska. : vackra slantar... '' 1, fortsätter maikon = - sin: utbildning. i gå frinde i skola under "åratal, men ingen blir så perfekt att det- inte finns; något som kan: förbätte.. ras”,' säger Fusa, ”Till och, med en: sextioårig geisha fortsätter att .ut=. bilda sig” : a ”Då" 'vi för en gångs skull vill ha litet omväxling, går vi på bio!” Jag tycker att Yul: Brunner och ' Gary Cooper-är helt enkelt fantas= tiska”, berättar Chieju,' ”Men' det « och med nu sig. De allra flesta stannar i, yrket, , och när de blir äldre håller' "de sig” litet i bakgrunden och spelar sa= / misen — ett slags tresträngad luta” som spelas .med plekter — eller ” sjunger till de. yngre, flickornas :- dans. Om jag inte snart gifter mig, kommer jag. säkert att förbli geisha , hela livet, . Hur blir man: något i affär? ungdomar ställt sig. Svenska Han>'' delsbanken ger i sin tidning Spar= : målet en k.ncis redogörelse för hur man blir nånting i affär. Alla ung=.- domar, som funderar på att bli af. färsbiträde,' torde kunna dra nytta av tidningens vägledning” så M skriver Sparmålet: AA) Man börjar praktisera i aföö fär, t ex som butikselev. . B): Man går igenom en "detalj handelskurs vid yrkesskola.” ; Detaljhandelskurserna är på ett, r några fall på två år. För det. = skolplikt, men det finns vissa kur= ser som har realexamen eller mat svarande som inträdeskrav. ” De vanliga 'handels- och kontors=' - kurserna (1- eller 2-åriga) vid yr= kesskolorna är också en” "lämplig". början. . Många större ”affärsföretag och " butikskedjor har särskilda skolor, för sina butikselever. ” Man får som " affärsanställd gans ska snart 'en'till sin egen bransch ; specialiserad yrkeskunskap, = Dej .. ordnas inom varje bransch speciellq ” fortbildningskurser för anställd med några års erfarenhet, Sådana kurser ordnas t ex vid Köpmannainstituten i Stockholm," Göteborg . och Malmö. : Företags.: skolorna är i allmänhet från början specialiserade, "' NH För kvalificerade . affärsanställda | finns möjligheter att avancera till ”förste man”, butiksföreståndare els | ler butikskonsulent eller naturligt= ” vis så småningom att få en egen N Sen blev det tyst. Fräsar—Frasse fräste aldrig "ål vigda satte honom på hårda prov: med sitt evinnerliga tjatande. Che+ .. fen på verkstan hade emellertid sett ” Frasse på ett mycket bra humör en längre tid,” varför han diskret frå=' gade Frasse om hans: fru möjligen ." var bortrest, . . . ” — Nä, svarade Frasse, - inte, är hon bortrest inte, men hon rån kade oförsiktigt nog känna efter med tungan om strykjärnet var tilla '. äckligt varmt, För det va det! ” DAGENS NTE-MANING Bilägare! Asymmetriskt fjus | - . för säkrare körning I mörker, mesta är inträdeskraven fullgjord > Nos , exakta uppgifter på" - Svärmar för Yul Brunner. mill > är bara ett fåtal av oss som: gifter = - Ja, den frågan har säkert 'många 2 någon människa trots att hans ag ve
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.