TYYTYTYTYFYTYeEeT YE YTEYYYTeFIeYYFFYTYY FTV : N ' a ". skolplikt, men det finns vissa kur- verevevev tvevreevevveYvYeYYttYTttreFreTveTYYTYFTY I YTV YT YrYYYYYYFYTYVYYYVEFENYVET YrYv ere merad hastighet på 1 na. Det: andra försöket med. maxi=" "peta; den ofta! I ömvittnäde fart? blindheten. För detta talar' bl a « under helger bekräftar i stort. sett ”. intrycken från det första: Motor= = numera ertappar fartsyndare, som trafiken har medfört några trage- > > dier mindre än vad vi varit vana ' "vid från: tidigare år. Detta kan : "man våga påstå innan de veten- . föres kring dessa fartmaximerin= sig i trafitdisk : skapliga 'undersökningar, som ut- N + sakta in här och förmodligen har gar, ännu satt några. spår efter - detta bidragit till att eliminera . "fartbegränsningen i "tätorterna. - ” Det är inte så ofta trafikpolisen ” ' kör genom mindre samhällen med ” . hastighetsbegränsning utan hän- syn till dessa' bestämmelser. Det' har: blivit rutin hos förarna att: lycksfallsriske Det tidsspill ligen .animerar jul-, nyårs- och + åskhel försöksv Följakt- ' detta medför är också obetydligt; vilket trafik kom-' a . til fortsättning vid flera tillfällen ' «under sommaren, I första hand.' kan man givetvis tänka sig pingst- och midsommarhelgerna, men för- ' söksverksamheten skulle säkerli- "gen med ' fördel kunna tillämpas , . mit underfund med. Kan de på liknande sätt så småningom över-, |' tygas om att en jämn och ryt- misk körning utan ' mer , eller mindre vansinniga farttoppar här och var är i stort sett lika väg-. "även under de veckt empelvis semesterresorna kulmi nerar, Flerfaldiga ”vittneshörd trafikpolisen bekräftar att pi kens 90 kni-gräns var ganska vi + från / funnen." Det "stora ' flertalet bilis- - ter körde" omkring 80 km, svar« för följaktligen marginalen "mil i » fan vad bilisterna ansåg var prak= "tiskt, lämplig fart och den tillåt= / "na topphastigheten kan anses till- " fredsställande, - Att sedan notoi : riska fortkörare fick "rätta sig ef-' lut då ex-"- de som” "framfart med till- : lämpning av ”undan-ur-vägen”= mentaliteten skulle åtskilligt va> ra vunnit ur trafiksäkerhetssyn= ” punkt." "Det är givet. "att den intensiva trafikövervakningen under de hit= : "- tills företagna försöken med fart begränsning är en bidragande or- sak till de goda resultaten härav.;: Av detta kan 'man även dra den” slutsatsen, att en väl avvägd hast ” tighetsbegränsning utgör en god hjälp för den tyvärr alltför fåta" kläderna för att ta på sig präst- Mahalia Jacksons storartade är- Mahalia Jackson kommer ' till Skandinavien i dagarna. Den 18. april sjunger hon i Köpenhamn och ' den ' 20 april i .Stockholm. Flennes besök motses- med fantastiskt Intresse, i äl Jazz=. som religiösa kretsar, : de : så men et : i Mshölla Jackson föddes i Now iv var r den mest , fram ande, och Orleatis, blueseng och dixieland- |från denna:stund; glönide Ma- musikeris” "hemort, Hon var num- ;halia sin ; nskan . att bli? : sjuk- ner dv 'sex, barn. Hennes far sköterska. Vv arbetade s om stuveriarbetare på | Gruppen reste till alika: bap- ett -varv:på dagarna och ' som . tistkyrkor. Folk kom för. att hö- barberare" på kvällarna. På sön-|ra kvintetten, inen när de gick dagarna lade han undan arbets- ; därifrån talade de. endast om NN kappan.; spot tisteri. 5 - "Påskäg gg: till | . Vita huset "En känd parisisk konditor, Fran- : chiolo, beundrar här ett jättestort " påskägg, som han. själv tillverkat för att: sända som gåva till mrs Kennedy i Washington. Ägget. är försett med ett porträtt i ehoklad : av mottagarinnan.. DS N arkotikahajar . måste elimineras med långa straff: »; Fadern, hade flera. systrar i Sångarna betalades genom en ” här skriver Sparmålet: . "+ ex. som butikselev. b)' Man går igenom en detalj- = ferensen : 1954 föreligger nu il [Et spotitikens dagsfrågor mr 31: -«. för sina butikselever. . M eller butikskonsulent eller "natur- "ter fartbestämmelsen och inte bas ra ”ösa på” utan hänsyn till vä- ' gens beskaffenhet, trafiki liga, trafikpolisen. . Visst kan de " beivra vårdslöshet i trafiken även. i då” fri hastigh et råder, . men det. och ' dylikt bekräftar att' hastig: ” måste vara svårare då att komma - " hetsbegränsningen rätt utnyttjad > åt de verkliga syndarna. Och prov: . > kan. bli "ett effektivt medel att : blemet: med ”trafikolyckorna är ” . nedbringa de svåra olyckshändel= nog i hög grad att det finns allt=” "+ serna i trafiken under F toppbelast för många omogna och omdöm SN "lösa förare, som utgör en stö ningar. : , Sedan” är, frågan | i våd . m; - trafikfara, Det ä är dessa som if sta hand behö fostras. Ur den de ”" hastighet A ' meringar även, kan bidra till att": fostra motordonsförarna till ökad. "försiktighet, Nog måste väl ändå”' ningar. spela en viktig. "roll. dessa kurina bidra till aft imotat- ' ökad trafiksäkerhet. Ken en Uniefikaride konferens i. Ma N nila med. deltagande av ameri- . ) kanska diplomater i Asien. Vid ' 4bedömningen , av” den "politiska situationen: ivärldsdelen koncen- «> -Itrerades intresset' på det Iabila : | Indokina, Där bedömdes enhäls ligt faran för ett kommunistiskt maktövertagande . 4 vara + störst. Man var enig om att en, kom- CC :munistisk omwälvning, om också ; bära begränsad till Laos, skulle Fn kunna: "ge signalen: till ett poli : Å tiskt. "jordskred hela ' Sydöst | Jä, "dén fö frågan har säkert många asien." ' ungdomar ställt sig” Svenska a De fyra staterna i det foria delsbanken ger i, sin tidning Spar- : franska Indokina — Laos, Kam-. målet ” en, koncis redogörelse för : ;bodja, Sydvietnam och det ko hur, man blir' nånting i affär. Alla ' "rmunistiska Nordvietnam” => är . uhgdomar;, som funderar på att bli också genom sitt strategiska läge affärsbiträde, ': torde > 'kunna ; dra "av "stor. och kanske ' avgörande nytta av tidningens vägledning. Så - betydelse - för maktbalansen i : " JjAsien.-. En" översikt av deras a) Man börjar praktisera i affär, stormiga utveckling ” "sedan: de upprättades genom Genévekon- handelct Ira]. urs vid y Detaljhandelskurserna är på ett, ”Indokina' efter- 1954”, . För- i några fall på två år. För. det' fattaren är- P: er Möller, .en av mesta är inträdeskraven fullgjord politiska krönikörer, -vilken' se- ser som har realexamen eller mot- dan länge gjort ' sig. känd för svarande som inträdeskrav.: = I De vanliga handels- och kontors- kurserna (1- eller 2-åriga) vid yr- kesskolorna är: också en lämplig Många större "affärsföretag och! butikskedjor: har särskilda skolor cialist på Asiens politiska. prob- väsentliga tecknar han den inre utvecklingen, i de fyra staterna. Han ' analyserar orsakerna till avsaknaden av politisk stabilitet och diskuterar demokratins uti vecklingsmöjligheter;- vilka tycks vara bäst i Kambodja, som un- der en strikt neutralitetspolitiks täckmantel visar tendenser. att utvecklas till ett Asiens Schweiz. Speciell uppmärksamhet ägnas naturligt nog åt. orsakerna -' till och förloppet av den krisartade utvecklingen i Laos och åt Ngo Dink Diems i många avseenden intressänta ekonomiska politik i Sydvietnam. Den lilla skriften kan rekommenderas som eri be- händig informationskälla röran- de: .ett' område; som- sedan länge Man får som affärsanställd gans- ka shart en till sin egen bransch specialicerad : yrkeskunskap.. Det. ordnas inom varje bransch speciella ” fortbildningskurser för anställda med några års erfarenhet. . Sådana kurser ordnas t. ex. vid Köprhannainstituten i Stockholm; Göteborg och Malmö, Företagssko- lorna är i allmänhet från, början specialiserade. + '- För kvalificerade affärsanställda finns möjligheter att avancera till -”förste man”, butiksföreståndare : nöjesbranschen, men han och kollekt, som samlades in efter Jhad i” : dern, på -samma sätt som hon nade slutligen en 'skönhetssalong . och: :beundra, «honom. . Men "även" fä :| opera, var. hon .mest' intresserad fortsatte.hela tiden. att, sjunga i Jav. religiös -musik:' "Frånsett "de olika kyrkor på söndagarna. [Jnihgar gav henne, hade: Mahalia Closer” »| Jackson. inte fått någon musika-' Den här sålts i över två millio- | kyrkokör. från .det att hon var: nerat göspelsjungandet: Idag till- en - verkligt: artistsk' känsla:vvth én betydande person inom” Bap- | som -hembiträde " och - tvätterska : The: [Föreståndaren "hörde nykomlin- Carnegie Hall, . Danmarks mera kända -utrikes- |: > broschyrseriens läsare som bSpe- ]- lem, Med ' klar. blick för” det |: hans -hustru hade bestämt att varje program. Denna: inkomst deras 'bärn inte” på något sätt var: emellertid ' inte - tillräcklig skulle” "deltaga i stadeng jazzliv. för att Mahalia skulle kunna 1e- Hemma lyssnade” familjen bara va av den. Följaktligen arbeta- till religiös .: musik; Grannarna "de hon under veckan på samma emellertid en grammofon; sätt som hon lärt sig i New Or- på vilken” "de "brukade spela ski- leans, och:senare fick. hon: ar- vor av de stora blués-sångarna, . bete som packerska. I i en dadel- sådana som Ida Cox och Bessie, fabrik. + "oc Past anar Al Manie” och Claia Smith. Maha- = Hon sparade sina pengar, stu- Ila" "brukade lyssna och beundra derade skönhetsvård : och öpp- senare skulle lyssna - till. Caruso och senare: även :eri blomsteraf- "Hon "köpte. fastigheter och h lyssnade” till blues - och - började få en liten inkomst, men glimtar” öch! idéer 'om frasering". Hon' gjorde: en inspelning: med och indelning, som dessa inspel: titeln ”Move On Up :A : Little för "en -liten skivaffär. lisk' utbildning. en 7 ner exemplar, : ;och” genom. den ; Lilla, Mahalia sjöng isin fa har Mahalia' Jackson fevolutio- fem år gammal Trots att; hon hör- hennes inspelningar. de' ski- själv” var" liten; var henhes röst vor, som säljs; mest i Amerika. stbr, MöckS hennes sånger ”visälde i-Så småningom börjäde -hon' bli förståelse"” för >. kyrkomusiken. tistförsarälingen, ” " där ' Hon Can: Varje" söndag kom folk från när, ställts på den kamerala. avdel- "att. lyssna” å ningen. Hon är; "också deras of si -ficiella "vokalist. ; oh : "Hon 'korå så långt: som till åt-'- i Hon har "medverkat i i alla sto- fonde" klassen i skolan; men se-: ra. TV-program i' Amerika, in- dan ”töåste "Kon börja: arbeta. klusive The" Bing" Crosby -Spe- Hon skötte! 'om -babies,' arbetade ”cial;- "The: Dinah - Shore : Show Garry: Moore" Show, : etc. och drömde om att bli jukskö- Hon har sjunyit i konserthusen terska. i Europa såväl som i Amerika, > När Mahalia var: sexton. år, ' och det tycks vara utan betydel- lämnade -hon New Orleans och se vilket språk henneg" åhörare |- reste. till Chicago. Fullt i enlig-. talar. . I Frankrike hyllade de het; ;mededen religiösa: uppfost-, vuxna parisarna henne lika en- ran ihoh fått av sina föräldrar, tusiastiskt, som tonåringar bru- inträdde hon i Baptistförsamlin- "kar bylla sina rock-idoler. I New gen där: Fredagen. därpå. var" York har koserterna, varit utsål- hon: med « på en körrepetition.' da varje gång hon framträtt i iv gens "mäktiga röst urskilja sig : Mahalia Jackson ären i san- från: resten av gruppen och grep ning ; fantastisk personlighet. — tillfället. att. försöka någonting, något. som stockholmarna :kom- som ;han”länge hade - önskat gö-.mer - att kunna konstatera den ra. "Han bildade en ' kvintett av 20 april - od sångåre," "där 'Mahalia "Jackson :: CM et - Vasa-mode I len rogalstkeppat Vasa ser ut just nu, säger; dykarförman ' Per Edvin Fälting till dr Mats Rehnberg i den film; som Sveriges Radio TV. gör för Eurovisionen. I sin hand har dykarförman Fälting SN : en modell. av Vasa, som. AB oe a vv Flygts pumpar. gjort "med ar- RA ledning av Tänspumpningén avla muséet efter uppgifter och jakt-. tagelser a av dykarna. . oc utgör « en av det kalla krigets farligaste friktionspunkter, Per Möller: INDOKINA EFTER 1954. Världspolitikens dagsfrå- aktionen Friskare barn = ">: Postgiro. gor nr 3, 1961. Rabén & Sjö- 7 arn — g gren. Pris kr 1:50 exkl. öm | 4 friskt sämbälle >. 00320 > sättningsskatt./ «1 es FRA skeppet. Modellen . har utformats : i- samarbete med” konservator | ”bara”. kan. överbevisas om olaga Sam Svensson på Sjöhistoriska" narkotikahandel. Det är dessutom — Det finns ingen som helst an- ledning "att reagera med mildhet mot den farliga typ av kriminella element . som ' svartabörshajarna i narkotikabranschen utgör. Den risk "de nu tar att bli straffade för för- . seelse "mot giftstadgan och jämför- : liga förordningar är mycket obe- tydlig i förhållande till de fruktans- , värda skador de kan åstadkomma. En kraftig straffskärpning är nöd- " vändig. Den bör syfta till ett lång- "varigt oskadliggörande av de verk- ligt farliga elementen. - - Den som. säger detta är social- läkaren John-Takman i Stockholm '— han gör det i tidskriften Alko- » holfrågan — och han bör ju veta vad han .talar om». eftersom det klientel. han i 'sin 'dagliga' gärning : konfronteras med :'till en del just - utgörs av .narkotikahajarnas offer, » Sitt krav på straffskärpning för dem som för egen vinning leder andra i fördärvet motiverar han med. att så länge" välorganiserade narkoti- kagäng ' fungerar ' som härdar' för allsköns ' destruktivt inflytande är det inte stora utsikter till framgång ; för mycket av den medicinska och . sociala terapi samt individuellt fö- + rebyggande verksamhet som nu be- drivs i Stockholm (och som kom- , mer att bli nödvändiga även i and- ra städer, eftersom Stockholms oar- ter har en tendens att snabbt spri- da sig över landet). För att utrota narkotikamissbruket bland ungdo- men, ett missbruk som f n antagit spidemisk karaktär, måste man, en- ligt en japansk forskare som dr "Takman citerar, gå fram på samma sätt som i kampen" mot malarian: dränera träsken i stället för att slå + ihjäl myggorna. Och att ett sådant träsk redan finns i Sverige, hittills visserligen huvudsakligen i Stock- holm men -snart nog med filialer litet varstans, har man nogsamt fått erfara inom polisen och socialvår- den, Det har alltmer fått karaktä- ren av. en undre värld, av orga- niserade syndikat som bedriver aso- cial diverseaffär och inte står främ- ”mande för någon gren inom den lukrativa” kombinationen av sute- "nörverksamhet, narkotikasmugegling, - narkotikal och utpre: Bland lagens handhavare är man vverens med dr Takman, och den i den undre världen mycket fruk- tade narkotikaåklagaren Sten-Gun- nar Warholm stöder, enligt vad han på ;: PRK:s - fråga upplyser, helt straffskärpni sgskravet.. På polishåll understryker man 'dock att man ofta kan få narkotikahajarna in- burade på längre tid därigenom att dessa i sin hantering överträtt även andra paragrafer än giftstadgan och alltså dessutom kan klämmas åt för t ex apoteksinbrott, urkundsför- falskning (receptförfalskning är ett sådant brott), häleri o. d. Domsto- larna ser också 'mycket allvarligt på brott som skett i samband med narkotikahäntering och klämmer till " med rejäla straff om en narkotika- grossist beträtts med t ex inbrott. . Man räknar narkotikahantering som en synnerligen försvårande omstän- dighet, Men även om sådana möj- | tt färdas över gränserna , mellan Kivu och, Ruanda-—Urundi har haft sina sidor de sista två måna- derna, För min del gick det lite för fort. Jag kom över gränsen utan avsikt att lämna Kivu, Men många, många har sedan den dagen kom- mit över gränsen, glada att ha räd- dat livet, om de än lämnat vad de äger därinne, . Ju fler vita som rest, ju fler ar- betslösa kongoleser har det blivit på den sidan av gränsen som de lämnat, Nöden i Kivu har växt allt- eftersom vecka lagts till”vecka se- dan gränserna: ”stängdes” vid jul- tiden. Att de vita lämnar landet — såsom händelserna utvecklat sig — det måste man förstå. Att Ki- vus myndigheter nu sökt hindra många av de vita från att fara därifrån, det får man också förstå, Om än inte kongoleserna tänkte den tanken till slut, för ett par månader sedan, så står nu den spöklika verkligheten framför dem — de vita. har försvunnit. så gott som allesammans! Det tycks inte ha hjälpt att man blivit så försiktig med att skriva ut passersedlar eller att de, som un- dertecknat för "många, har avsatts och förts till Stanleyville. Det skall mod till att underteckna en passer- sedel sedan man sett vad som kan hända efteråt, « Det ' finns två möjligheter att komma över gränsen; landsvägen och vattenvägen, Landsvägen be- hövs det i vanliga fall passersed- lar eller mutor. (Om det nu kan kallas mutor i ett land där ingen lag finnes). Passersedlarna har kun- nat skifta från dag till dag. En re- sande har lätt kunnat visa upp sju stycken och ' ändå vetat att han inte visat upp den rätta — ty. an- tingen har deras giltighet upphört vid gränsen eller också skulle det ha varit en ny sort. I hur många fall soldaterna vetat hur de rikti- ga skulle se ut, kan man ibland fråga sig. De har respekt för mili- tärstämpeln, men vad som står skri- vet före stämpeln är mer inveck- lat. Pengar har hjälpt många i des- sa dagar, men ej alla. En grek, som behövde fara över för att sedan återvända, kom "igenom: för tjugo francs (ungefär två kronor). En belgier med lastbil och trettio lå- dor hade nästan kommit över på två hundra kronor, men blev haf- fad av en nyanländ '”vakt”, som begärde tio tusen kronor. Han kun- de inte betala, och då tog de allt. Ett av .de bästa lösenorden har varit: ”Jag är protestantisk missio- när”. En belgier i relativt hög ställ- ning berättade, att då han skall ge- nom spärrar inne i Kivu och sol- daterna begär cigaretter, så svarar han; ”Jag är protestant”. Soldater- na tror då att han tillhör de evan- geliskt kristna som inte röker, och låter honom passera. I Mest hela gränsen mellan Kivu och Ruanda — .Urundi består av vatten. I söder är det Tanganyika- sjön, sedan Ruzizifloden och slut- ligen Kivusjön. "Många människor har under dessa dagar, via något av dessa vatten, kommit från ett land som de trott vara deras. till ett annat som hälsat dem välkommen. Att stå någonstans vid den över tre hundra kilometer långa vatten- gränsen och " se flyktingbåtarna komma, det ger för det mesta en tragisk bild i en belgiskt trivsam ram, Ingen gråter, ingen jämrar sig, ”Underjordisk” evakuering | z Belgierna är specialister i under- jordisk evakuering och allt vad där- till hörer. : På en av de landningsplatser” som finns vid. de milsvida stränderna stod jag en mörk kväll. Den ena båten efter den andra Jade till, Skå de . unga | Io-old. ter bar barnen i land — både svar- ta och vita och hjälpte de vuxna övér. båtkanterna, Det var snart gjort och resandena fördes till ett nårbeläget hus där de serverades kaffe. Varmt ”belgiskt” kaffe mås- te smaka skö-nt om det regnat el- ler om kvällarna är så kalla som de kan” vara ibland. Så satte sig soldaterna i en ring på marken och, spelade kort medan de vänta- de på mer jobb. Folk. stod i grup- per och samspråkade och berättade. Det skulle bara funnits ett stånd råed flottyrkokt potatis för att göra bilden är mer gemytligt belgisk. > Belgierna har också visat en ena- å d ligheter finns att från kur na i den undre världen isolera åtskil. liga narkotikamånglare är det ett samhällsintresse att nidingarna kan "klämmas åt, ordentligt även om -de av vikt att samhället genom en or- . dentlig straffskärpning gör klart för envar vilket kvalificerat brott det är att för egen vinning förgifta andra. Den stränga lagen bör dock, som. dr Takman understryker, bru- kas med urskiljning. Det är maro- . dörerna som skall klämmas åt, inte . deras ofter, . ' - å omtänl g flykti De som hk över mottages vänligt som gamla famil- jemedlemmar, vilka kommer tillba- ka hem efter en svår resa. Bilar står. till gratisförfogande för flyk= tingarna. Så delas det ut proviant, smör, ost, kex och nescafé För den långa vägen vidare ordnas det med flyg och bussar. Man tar hand om både svarta och vita, "Två kvinnliga missionärer från Lemera hade kommit över gränsen >» a Av misstonär Elisabeth Johansson till .dem. Vi drack välkonistkaffe a och hade det trevligt den kvällen, ” och flyktingarna gade inte ett ord ' av klagan över vad de förlorat. , Men jag visste vilket trevligt hem ' de lämnat. Där firade jag julafton. En kväll — sista kvällen jag stod nere vid en'landningsplats — sken månen diffust över landskapet, Den kom vattenytan att blänka som : svartpolerat järn i lampljus och '' den lyste upp stranden, där ett få- ; tal personer samlats så pass att vi kunde se varandra. ' En båt närmade sig tyst. Den var fylld av vitklädda människor. ” H ”Det är nunnor”. Ja, det var nun= nor och en eller två präster. Alla nunnöpna. var vitklädda. Alla var gamla. — De unga paradsoldater- na lyfte, dem över relingen och ställde varsamt ner dem på mar- ken. De kunde knappast gå. Man hjälpte dem till bilarna; stora vita De hade väl givit mest hela sitt li härute för Kongos folk. Den lätta - stämningen försvann från stranden! En känsla av tragik grep 058, Man ville helst gråta, | När nunnorna lämnar, då 'har det gått långt. Men var fanns de unga nunnorna från sjukhuset i Z?-Var de inte med nu? Det var endast de sjuka som fått tillåtelse att lämna, över berättade, att det fanns över ' två hundra präster kvar i en bygg=' nad i X. ”De har fått order av på-j ven,” sa hon, ”att förlåta och fort= sätta som” förr. — Det är modigt: gjort, då man bor i Rom.” ” Evakueringsspecialisterna fortsät- . ter sitt arbete och, hungerns gråa värnlösa människobarnen inne i Ki- vu; Skräcken och ångesten och nö-; den regerar nu i det land som blott; för några månader sedan”var enj av Afrikas välfärdsstater. Gränserna ä är ”stängda”.. Är inte ”friheten” dut snart? Ingen hjälp mer: till Kivu. Nej; det kan ej vara sant. De tusenden' vilka är likt rädda, hungriga får utan herde, vad kan de göra för att - hjälpa sig själv? Frihet — oberoen=' - de; det ordet kände de flesta kon-' goleser inte till för något år sedan! Den : okända och väntade: friheten' kom. Det blev irte vad man trott. De döda uppstod inte. Naturen för-. vandlades inte. Men de ' blev: utan: arbete. Många kastades i fängelse. De lever i ständig skräck för solda- terna. Hungern pinar deras. krop- par. Läkarna med sina undergöran- i båt, ty de hade inga bilar. att]. de mediciner har försvunnit. ”Är det inte snart slut på friheten?” hänt i Kivu, Men jag vet också att annat har hänt, som visar att även fruktade kongolesiska 'solda-; ter kan visa medlidande och hjälpe =" samhet, = : Sverige (Hur många gånger har ej den svenska radio varit en gläd-: jebudbärare under dessa trista ti- der!) Det var om: hjälpaktionen för' de hungrande i Kivu samt att mis-! komma hit ut. = - ; - Det dröjde, inte länge förrän mis=, sionär Lagerström vari Skangugu! Samma ' dag ville han fara in i Bukavu, där Petrus ' och ' Jenny Gustafsson väntade på honom, Palmertz,' Jakt bzson' och Lager- ström fick 'åka med en indier över gränsen sedan de ordnat med tet lefon till Petrus Gustafsson" om att möta dem på den andra sidan. gerström vecka efter vecka predi- kat vid ' militärförläggningen, vid poliskampen och i. fängelset. Han I talar" lingala, ” soldaternas språk i Kongo. Han måste. ju känna en massa av soldaterna, men vem kun= . de 'därför veta om brovakterna kände honom? Att indiern var. rädd: är helt naturligt. De kom närmare. Bwana Oskar!" och rusade mot honom och tog ho- nom i famn. I hastigheten ' glömde: de att de var beväpnade, Ett ge- vär fick han «i ryggen. Ett mot bröstet och det' tredje mot armen, Gustafsson : kom "med två poliser som han låtit åka med, eftersom det regnade. ”Oskar! Oskar!” ropa- de poliserna och sprang .uri bilen så fort de kunde, Men trots att början blev så god, så är en sak viss: om 'det skall gå att lyckligt genomförea en hjälp- aktion i ett land där ingen lag och ingen verklig "regent firines, bland ett folk som kan ta sig till med nästan vad som helst på grund av, hunger, då, behöver man mer än [kongolesisk 1 hjälp och samarbete; då behöver man Guds ledning « och Hans hjälp. : DNA ANNON SERA . få med sig. ”Vad lite bagage del. har,” sa vi till varandra, men inte'. ev sades det. En av dem som kommit - Jag vet att fruktansvärda saker En dag hörde vi i radion från a sionär Oscar Lagerström "skulle Under många år i Kongo har La- i ”Byana Oskar! vv skrek soldaterna = klädbylten med -tärda ansikten. — spöke fortsätter att gripa omkring sig allt mer: och mer ibland de ="
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.