| . öch kör bil. : a n. i Timsfors tredagen den RAN AAHONNS TIDNING vVYTY Tv a: Lå Nu » Redaktör; Sven B. "MARKARYDS: BYGDEN | aholms Tidnings' Iokalredaktion: ' Markaryd, Villagatan. Jönsson," Tel 10150, Markaryds NE folkskolor -- ” fnskrivning av. nybörjare födda 1954 .och tidigare äger rum > ! i Holma onsdagen den Nk XL + 13.00 " a 4 kl 13.45 / 4 Markaryd fredagen den 2 "kl. 17.00. . amtliga ' årets nybörlare har ått / "genomgå skolmognadsprov med början onsdagen den, 3/5. . Upplysningar härom, kimnas vid + inskrivringen. REKTOR. + Markåryd— Strömsnäsbruk | köpmannaförening KE "har hållit årssammanträde. Ord- " föranden Artu, Akesson, Ströms- näsbräk' hälsade” välkommen ' och höll "en. parentation över de av- lidna ” .styrelseledamöterna'- Hjal- mar... Håkansson, - Hinneryd ' och Magnus Svensson; Markaryd och deras minne ägnades en tyst mi- nut. 1. föreningens ordf. åter- valdes "Artur ' Akésson, ' Ströms- näsbruk, och i styrelsen återval- des” Torsten Svensson, Markaryd, soni sekr. och kassör. Övriga sty- 'relseledamöter blev Aston Andoff, 4 "| Timsfors och "Yngve "Björkén, Strömsnäsbruk. Till revisorer val- des Yngve Olsön, Markaryd och Rune Håkansson, Timsfors, Be- Slutades att nästa årsmöte skall hållas i Strömsnäsbruk. Efter för- handlingarna -' informerade " om- .Igudsman Toft, Växjö om ATP och om detaljhandeln på 1980-talet. sr Träningsmatchen som slutade med en rättvis .3—2 på någon bättre fotboll.: Hemmala- get kämpade” "storartat ' och « bör kunna uppnå en .god' placering i årets serie om man håller samma takt." De blåvita . hade "order "att spela nätt och inte ta några risker men att spelare" skulle ta: det så nätt :som 'nu blev fallet var säker- ligen inte: lagledningens. mening. Markaryd tog ledningen "i första halvlek "med 2—0.: Målskyttar var "| Stig ”Pära” Persson och K.G. Nils. : | son, 7 min. in på andra halvlek re- |: van på : ; riksettan vid Sanna på : ducerade Timsfors genom Lennart Holmgren ' och 'schabbel i' Marka- ryds -försvar." 10 min .senare' blev det 3—1 genom: K.G. Nilssori och strax efteråt kunde Timsfors hyfsa till : siffrorna - genom ” ett - vackert mål inspelat av lille men naggande gode Bengt Johnsson. Domare var Björkman, Ljungby, FOTBOLL "Smålands DM. ' Traryd—Hamneda «00 5 Vänskapsmatcher, '. Hallaryd A-—Markaryd B . äter a "morgon fru Selma” Jö- - hånsson, ' Alderdomshemmet, Ve- inge. :Hon är maka till. framlidne Jantbrukaren 'Theodor : Johansson, .Göstörp, Veinge öch var i sin krafts 'dagar'en duktig och arbetsam'kvin- na, som helt ägnade sig åt hemmet; Bedan & några år vistas hon å'Ve- inge "älderdomsherd, 173 år. s + fyller i morgon t tratikbilägaren "Gottfrid Olsson, Porsabygget,' Ve- inge. Jubilaren' är: född: i Bölarp och var den förste, som för flera decennier sedan "satte upp åkeri- ” 5 i Porsabygget | där han: hade både” Jastbil "och personbil. Olsson I var en: mycket duktig bilförare och en. bra: man på alla sätt, mycket | "omtyckt av allt folk i bygden. Se- "dän”en' del år har han överlåtit » ;sin trafikbilsrörelsen, som; nu flyt- | däts. till Mestocka. Numera ägnar han sig helt. åt sin fastighet. men är, alltjämt synnerligen pigg" och kry. Han är fortfarande ofta, ute fö ' i fyller morgon hemmansägaren Erik "Iohatisson; - - Bållaltebygget, > Khäred. Nibilaren & är född på Båll- " altebygget alldeles intill den gamla hembygdsgården s och har alltid . som helt gnar sig åt gårdens sköt. sel. Personligen är han trevlig och ' Begravning - — En' högtidlig bogravnings akt ägde i lördags rum i Mar- karyds kyrka då stoftet efter £. " riksdagsman Anders Andersson, Markaryd, vigdes till gravens ro. ; Prestaverande var: folkskollära- re - Olof Selldén, Markaryd och "red, Hilding Carlsson, Mister- hult. I koret paraderade Marka- |: ,ryds :. soc.-dem. ' - kvinnoklubb, Markaryds soc.-dem. 'arbetar- ."kommun och Logen Seklets Bör- jan.ay IOGT:s florbehängda fa- . .nor, Aktén inleddes med ps. 66 NODE "SANKT PRIS PÅ ”PELLE” Palle, en viktig cykel med Se strömlinjeformad ram, : karnas Ön- a ykal. 7 sänkt pris öm oms. "fackman för frid H ” FR försäljes äv lt varefter. officianten, kyrkoherde Ingemar Lindstam höll: griftetal min "herde rnig skall intet fat- tas”. I griftetalet' erinrade”kyr- koherden. om den bortgångnes stora 'arbete i det offentligas tjänst och berörde. särskilt, hans insatser för att sprida glädje :o. ljug bland fattiga och sjuka. Ef- ter jordfästningen sjöng" kantor Adolf Adgård ”Den store hvide Flok” av Grieg varpå följde be- gravningsmässan och ps. 231. Tal till den avlidnes minne hölls in- ne i kyrkan och först talade so- nen bilskolchef Erik, Andersson, Laholm; och svärsonen: lantbr. Oskar Råsmark, Smålands Farsz torpi”För” Kronobergs läns larids- ting talade landstingets" ordf. rektor John Toller, Strömsnäs- bruk: och för Markaryds köping rektor. Assar Frick. Murare Stig Hallqvist, :Markaryd talade" för Markaryds ' soc:-dem. --arbetar- kommun, fru Svea Branting, Ul- varyd för. Markaryds soc.-dem. kvinnoklubb. och bruksarb. Fol- ke Svensson, Timsfors soc.-dem. arbetarkommun. <Riksdagsman | Fritz Persson, Växjö talade för Kronobergs soc.-dem. partidist- rikt ' och - dessutom talade £.1. landstingsman J. M. Ljungqvist, Växjö och bonare Otto Ulfward, Markaryd. - Redaktör + Hilding Carlsson, ' Misterhult talade :för Kronobergs .. Distriktsloge :: av IOGT och Sunnerbo Kretsloge äv samma organisation, mejeri- föreståndare : Gustav 'Persson, Markaryd talade: för logen ”Sek- lets Början” 'av IOGT i Marka- ryd och för gamla vänner tala- de folkskollärare Olof Selldén, 'Timsfors. .Kyrkoherde -Ingemar Lindstam framförde de närmast sörjandes tack för hedersbevis- ningen och högtidligheten avslu- tades därefter :med- att: kantor Adolf: Adgård spelade ”Legen- de” av Cappelen, Stoftet fördes därefter '-till Halmstad för. kre- mering. : — En! bögtidlig jordfästning ägde rum på lördagen i Hishults kyrka, då hemmansägaren Amos Wenn- ' mark, Fälleberga, vigdes till den sista vilan. Prestaverande var lant- brukarna Alex Branting, Högaryd, och Evald Larsson, inledning: spelade ' organist :: Maja Ekstedt -”Kyrie” av F. Couperin, Sedan följde ps. 110: 14, Kyrko- tierde Gunnar' Gustafson, som för- rättade jordfästningen, utgick i sitt griftetal från orden i Joh, 11: 25 ”Jag är "uppståndelsen och livet. Der som : tror på mig, han skall "| leva, om han än dör”, Efter Fader vår följde ps. 300: 1—7. Akten i kyrkan ' avslöts med ps. 30: 5 och spelade fröken Ekstedt Largo ' av J. K. F. Fischer. Vid graven talade föreståndaren för Ekeryds baptist- församling, pastor” Gunnar; Börje- Kyrkoherde från ' : församlingen. mensamt ”När jag slutar mina'da- mellan .Timsfors. och Markaryd: seger för Markaryd. Det bjöds inte | Fälleberga. Till |” medan.'kistan bars ut ur kyrkan sjö, som : också lade ned en krans Gustafson lyste . frid . över griften | och läste några versar ur en psalm av Grundtvig 'och man sjöng ge-' et » Kyrkoherden framförde; också : Krock på "riks Vid. den sedvanliga . olyckskur- vägsträckan Timsfors—Axhult in- » träffade . på | ördagseftermiddagen en, ny. kollision mellan två per- ; sönbilar.: En av dem kastades över höger, sida, av" vägen ut i diket där det fortsatte några meter, var. "efter .den åter kom "ut på vägba- nan samt gick över till. vänstra |. » sidan av: vägen, Båda ' bilarna blev svårt ramponerade och måste bog- ”seras från platsen; medan 'dess- bäti : inga "personer skadades. Olyckan torde till inte ringa del "bero på vägens beskaffenhet som "här inte "fyller, de krav. man hår rätt att ställa på eri väg med den trafikvolym det här är fråga om. över psalmistens ord ”Herren är five LIN SN vägt :;. att ladusvalorna redan kom- mit för' året. Ett antal flög över Smedjeån i Hishult och fångade insekter: I'wanliga fall brukar inte: "svalorna' anlända Förrän, i slutet av apa & SLU? Hishulis-SLU avdelning : . hade : på - "lördagen : anordnat « en trevlig kamratfest ..på .Hishults' nya gästgivaregård. Ordföranden i:av- delningen lärarinnan Kristina Lars- sön, : Kornhult. hälsade ' ett. 150-tal SLU:are : välkomna... En kommitté ä v maj.. Beslöts att bilda ett 'amatör- teatergrupp. Anmälan kän' ske till programledare ; ; Kjell: Henriksson; Farhultsbygget. Efter förhandling- arna ' följde ett trevligt: samkväm och dansen tråddes till .Guggos or- Traktor. dog runt Halmstadbo skadad : 27-årige Kjell. Otterdahl, ”Halm- stad, skadades "på söndagseftermid- dagen då en” traktor, han" körde, stegrade' sig och:slog runt, varvid Otterdahl kom under. . I. ambulans infördes han till Halmstads lasarett där 'det konstaterades att han. er-. hållit skador i bröstet samt ett elakt krossår i bakhuvudet, Skadorna: är dock "inte "livsfarliga "och han var vid full sans under. hela ambulans-- färden. ; . ” Otterdahl ' var Tantbrukare. Karl Karlsson, Möllegård, Söndrum, .be- hjälplig . med. . att dra loss en del trädrötter i. trädgården med hjälp av traktorn, En rot satt tydligen så fast, att traktorn 3tegrade. sig och innan hr Otterdahl hann frik vid: Timsfors ”ningskostnaderit Ytterligare ”förenki : - till. anläggni gar” sol tillsattes för att ordna ett möte.il- . väg, motsvarande den normala köst=" kan Ni lita på . TORE NILSON UR & OPTIK | Storgatan -Lahohv Anläggning av "skogsväg blir avdragsgillt? - Länsstyrelsen. i Hallands Jän delar kat [AERO nur] 'En tredjedel" av: önelyften "blev reell. .standardökning;'|' STOCKHOLM (TT) ”£ -Penningvärdeförsämringen + ">, har inneburit ' att endast en ". ett reellt underlag i ökad" pro- "tredjedel av 1950-talets löne- stegring i vårt land har haft : " duktivitet, framhöll arbetsgiva- reföreningens verkställande di- » rektör Bertil Kugelberg vid . bryggeriarbetsgivareförbundets årsmöte i "Stockholm på tors- dagen. ö för, vuxna män i. egentlig industri? - steg mellan 1950 och 1959 med” ; uppfattning att nuvarande av= . dragsregler för täckdikningsan= ., läggningar " och skogsvägar i jordbruk icke kan anses vara . tillfyllest, Principiellt kan det . dock vara tveksamt om en sam= > .manblandning av å ena sidan -' : avdrag vid 117 procent. Den samtidiga real-. 1ö var "emellertid , .endast 44 procent. Huvupdar- ten av löreökningarna har allt- : "så ätits uppav prisstegringar, '; Produktivitetsutvecklingen " der 1950-talet visar betydande skill- nader, påpekade hr Kugelberg, Den |. - ning och å den andra avdrag ” > för den årliga värdeminskningen som föreslagits, bör komma till stånd, framhålles i länsstyrel- "sens remissyttrande över r pros ”'memorian i ärendet, : ” "- När det gäller de nuvarande regs' lerna för avdragen för täckdikning, framhåller länsstyrelsen att dessa -medför betydande olägenheter ge- nom att de stundom betydande ari= läggningskostnaderna medför. stor ojämnhet i beskattningen: ' Genom de långa intervallerna mellan om-= läggningarna — i normala fall 50— 70 år — uppstår praktiskt tagit äll« tid tvekan, då det gäller att av- -göra om och i vad mån: avdrag för ;ersättningsanskaffning kan vara be= fogat, heter det vidare., - . Länsstyreisen förordar. att kost nader för täckdikningsanläggningar får avdras 'genom årliga. värde= minskningsävdrag.' Enligt sakkun= nigförslaget' skall anläggningskost- naden fördelas på tio år och dras av med en tiondel om: året; Förslaget att låta en köpare av -Jordbruks- -fastighet "överta föregående :. ägas -rens restvärde i en täckdikni » ringarna "under: '50-talets "senare : hälft .inneburit«,,en. "skattesystemets utformnin, ingen har ägt rum på den europeiska konti- nenten. Allra snabbast har den va- effektivit rit i Italien, där produktionen . per |: arbetstimme . vuxit med 96 procent mellan 1950 och 1959. Motsvarande tal var för Västtyskland 71 och för Sverige 40, so ÄRAN a Även” om vår kuriskap om. or- sakerna till de stora skillnaderna i Pproduktivitetsutvecklingen är starkt begränsad kan dock, vissa :betydel- sefulla. faktorer "Urskiljas:”Det är t” ex lättare att "höja? produktio- - nens "effektivitet om utgångsläget - en begränsad - levnadsstans "dard och en. låg teknisk. -och ad- ministrativ utvecklingsnivå. Vida- re spelar den el politiken i ide olika västeuropeiska länderna un- renspositionen för vår exportin- dustri. Prisutvecklingen under de senaste åren har inte kompenserat "företagen för: de höjda lönekost- : naderna. Den höjning av parti- i. |prisindex, som ägt rum 'under det senaste halvåret har endast inne- burit 'en återhämtning från den kraftiga nedgången under 1957 och 1958. Såväl export- som importpri- ser ligger fortfarande väsentligt un-. : der dernivå s som uppnåddes i bör jan av 1957. . Sydafrika tros . ;utträda:ur FN . NEW YORK (TT-Reuter) | Sydafrika Har varit utsatt för. angrepp i FN:s generalförsam- ling sedan denna åter samla- -' vdes den 7: mars' och det har" ryktats att. unionen överväger ". att lämna vär är Realämnena vid dagens skrivning 1. En av gamla testamentets Pro=' feter och något om hans förkun- nelse, 2, Hur några författare skildrat : sommaren. (Exempel "på sådana : skildringar finner du i psalmboken s och i de bifogade texterna, men du kan kanske också erinra dig and- ra, t. ex. i Sigfrid Siwertz: Mälar- pirater, I uppsatsen, skall du be- handla minst tre -sommarskildrin.' gar). 3. Ge några synpunkter på vad förmåga att förstå danska 'och norska i tal och skrift. Om du vill, får du också ge exempel på några likheter och olikheter mellan des- sa språk och vårt eget, som under. lättar ' eller försvårar, förståelsen. Överskrift 'på uppsatsen: att förstå . danskå och norska, »& Ett. studiebesök 1- anslutning till Undervisningen i samhällslära och. vad det lärt mig. : 5 Våra vågar och deras bety=' delse! .. 6. Briket av sprit och tobak ur | hälsosynpunkt, (Om du vill, får du ' 'I välunderrättade kretsar i New. » York tror 'man dock inte att Sydafrika skall ta ett fullt så drastiskt steg. : På torsdagskvällen skall general- församlingen ta definitiv ställning till tre rekommendationer angåen-, de den sydafrikanska raspolitiken från särskilda politiska utskottet, Två av. dessa anses ha goda ut-' sikter att bli antagna under det att den tredje. -sannolikt kommer ' att förkastas. SEE Den senare uppmana 'medlems= tat: att vidta sanktioner mot en "stor roll, och för Sveriges del. har tillbakapr av :framstegstakt än vad ,som:;. ha följt vid' en högre inyestej kvot. st «En väsentlig roll "spelar ' -talj,- men. en. betydelsefu! : . detta stora och komplicerande” sam- I är utfor av. skat- anläggning synes dock enligt läns- styrelsen inte böra genomföras, Ut- om det att en sådan" regel kalle innebära 'en ' principiell” nyhet skattelagstiftningen skulle den med- föra ' bestämda -olägenheter. . Dessa olägenheter ; skulle dock väsentligt minskas och tillämpningen av de nya bestämmelserna förenklas om :räts ten att överta återstående oavskris ven” del. av , anläggni tnad : komöstskatten, Den nu "+ Inflationen med” de” dära > de stora nofninalla dönetkningarnå teskalorna . för den” personliga ins "gare i medelhöga inkomstlägen ut-' : gör ett betydande hinder för' den privata kapitalbildningen och däri- «genom för hyföretagandet,. sade. hr Kugelberg. öljan- sydafrikanska unionen i. syfte att förmå - landets regering att -mildra sin ,raspolitk, "En anrian av rekom- gre | mendationerna går 'ut på att med- lemsstaterna skall vidta separata och kollektiva 'åtgärder för att få' slut ” |bpå aparatheidspolitiken, I den tred-. jé rekommendationen — från . sär- = | skilda. politiska utskottet uppmanas regeringen i Pretoria att ta. kon- takt.med Indiens och Pakistans re-' geringar föratt med dessa dryfta Den , lyckade ryska! ”astronaut- färden firades med stora glädjede- mönstrationer i Pekings på .torsda-. dens gator med väldiga hyllnings- plakat för Sovjetunionen, Flertalet mat konkur begränsas att. gälla endast vid arv. Vid försäljning av fästigheten i and=' ra fall bör medges utrangerings= avdrag för vid överlåtelsen ; åter= stående, 'oavskriven del av inlägg- ling” skulle ernås” om” metoden med värdeminsh ord 2.000) kr. 3; När det. gäller skog ner. länsstyrelsen ' i likhet med de "sakkunniga tiden: vara "inne för: en. uppmjukning av avdragsreglerna” för” dylika": anläggningskostnader,' men! påpekar att de sakkunnigas förslag! om värdeminskningsavdrag för treda: jedeln 'av anläggningskostnaden för enklare vägar, vilka kostnader till? större - delen 'är. att betrakta som! driftskostnader icke blir i sin ”hel-i het avdragna. Länsstyrelsen förordar, därför istället ett visst avdrågsbe=: lopp för längdmieter azlagd skogs! naden för anläggande av.:en enkel skogsväg, byggd för att möjliggöra: en aktuell avverkning och som ef=' ter : avverkningen får. växa ' igen, Självfallet bör avdrag därvid, inte medges med högre belopp än den verkliga kostnaden. För närvarande "synes enligt länsstyrelsen 4-5 kr per. längdmeter ” 'utgöra” ett: skäligt avdragsbelopp. ; |Höganäsbolaget Satsar - '80:- mi i under: fyra år lamet slog traktorn runt och blev liggan- de med hjulen i vädret varvid ot 4erdahl kom i kläm, ' ett' tack för minnesgodhet och he- .dersbevisning. En vacker blomster- gård laådes ned vid graven, Hö ke - ätt investera inte mindre än 80,4 miljoner kr i nybyggnader 'och maskiner de närmaste fyra. å- ren, . avslöjade : bolagets verk- ställande direktör Olov Herne- ryd i ett föredrag på söndagen vid en av Höganäs ABF anord- nad -;konferens om 'Sveriges möjligheter på Europa-markna- den." > ! Av de 80,4 miljonerna "skall bolaget '. satsa .42,7' miljoner :' i Höganäs,'. som i fortsättningen helt blir bolagets centralort. För järnpulvertillverkning ' korimer Höganäs bl.'a. att få den största ugn .som , någonsin byggts. Den blir klar 1963. För närvarande är koncernen hårt belastad med order, sade : direktör Herneryd. | har skolor” och fäbriker slog igen för dagen, (TT-. - Bolaget. räknar med- avsevärt höjda försäljningssiffror.', Man: tror - på . en uppgång i försälj-! ningen från; "nuvarande 180 -mil-;, joner om året till 300 miljoner år 1970." Nl bes Kuhg och folk stöder | Poitgiro 9 20. 1961." insamlingen SVERIGE: HJÄLPER i SNI. den rapport: tillgeneral I skottet, för förvaltarskapsfrå Å leda". SHI NN därav "Öhet > i församlingen, som koramissi. 'onens ordförande," Max! Dor " sinville, från Aiti, förelagt ut "gor, ”framhålles” att” kommis-..; "'slorien ”inte'” kunnat undgå -intrycket” att de lokala bel-' "giska myndigheterna. i Ruané 7 " da-Urundi; ”som' utan "tvivel ; tier och av personliga pres- > tigehänsyh; , har” tvekat : när.. det gällt att genomföra ; de beslut som fattats. av belgis ka regeringen om 'samarbete - för" genomförandet av. FN:s + senåste resolutioner ' "rörande '- - Ruanda-Urundi”.' Särskilt be- : klagar kommissionen ”det ” "sätt på ' vilket” upplysningar 'om . händelserna i -området unganhållits "eller; fördröjts”.-” I: -resplutioner, + som ' god=- « kändes av generalförsamlin- gen! den "20 december "förr: is året,” rekommenderades ', ett . uppskjutande. av det val:till lagstiftande församling .som utsatts -till januari detta .år. ” Geheralförsamlingen , föreslog: .. även en rundabordskonferens representanter , för. alla ', is - Ruanda "med politiska . pärtier ,, 3. neralförsamlingen hade - av- s valtningen varit: inblandade”. es Belgien göra. sitt yttersta för att tillförsäkra de politis- möjligheter, ller» väpnade - styror. -utöver. vad som'var nödvändigt: för > upprätthållandet - äv. :ro och. ordning: vr I: tremannakommissionens rapport framhålles att de 1o- kala belgiska myndigheterna vär av den uppfattningen att: valen inte skall hållas på åt- ”skilligå -månader : ännu "för tt :de.skall kunna försiggå i en lugn. atmosfär”; Kommis- ionen- understryker eémeller- id faran "av ' att. vänta" för länge och föreslår att man öker "sig fram till en. kom- romisslösning - beträffande dpunkten. . Den preliminära "runda ”bördskonferensen hölls i ja- nuari i Östende, men kom- . missionen jär av den uppfatt- ningen att den inte av Belgi- "en inkallades i den anda ge- sett. "De belgiska myndighe- terna i Ruanda<Urundi. väg- - rade att låta de politiska par- stierna representeras av leda= re, som befinner sig i' lands- flykt eller: mot vilka rättssak "inletts. Kommissionen 'undér- stryker: att dess medlemmar | på.mötet protesterade" ener-. giskt” mot den roll de tillde” lats ”som passiva åskådare”. "Kommissionen berör i rap- porten även den självständig- ' hetsförklaring, .som.. utsändes i'januari efter ett 'möte mel- Tan Ruandas borgmästare och ”kommmunalfullmäktige; :.;och > ”ansér det svårt att tro, att '" denna kupp kan:ha företagits utan de lokala belgiska myn- ”digheternas kännedom . soch " särskilt utan att'vissa 'euro- peiska "medlemmar av för- | passa -överskriften den "indiska "minoritetens - framtid = i sydafrikanska unionen,, 2" 4 gen.'Studenterna tågade genom sta-. be oa sokegev RR SN till. antingen sprit eller tobak och skall då an= efter . denna begränsning. Du kan också ge upps fn formen av ett inlägg mot et av dessa. n; jutningsmedel eller ett av dem.) ” 7.-Ge några exempel på vilken nytta man i det dagliga livet kan - ha av kunskaper i kemi, Överskrift ' på uppsatsen: Vardagslivets kemi, 8. Vems war felet? Diskussion kring en trafikolycka. (Du skall i uppsatsen — eventuellt med hjälp av en skiss — skildra olyckan och diskutera orsakerna till den, Om du vill, kan du ge Mppsatsen. for- nen av ett brev.) "we '9, Ett vackert hem. (Uppsatsen kan handla om ett hem, sådant du skulle "vilja .ha det,-eller om ett” hem, som! du har sett.) 10... En programpunkt .i:' "radio ' (eller "TV),- som- givit, mig. något | att fundera över... ' . Handelslinjen hade 'som ämne ” nr 7 fått: Vilka krav kan man ställa på en god kontorist? Utöver läroverkets: egna elever Tkompletterap fem , ever sina'$ ts digare betyg. ; Hantverkärna | + höll: årsmöte Hallands . hantverksdistrikt ' höll på lördagen årsmöte på : Grand hotell i Halmstad. ' Ärs= ' mötets förhandlingar leddes av distriktets: ordförande glasmäs- tare Sigurd Sjösten, Halmstad, 'som omvaldes ” på denna post, 1. Av iden "övriga. "ledamöterna 1 distriktsstyrelsen omvaldes 'vida- , re. skorstensfejaremästare Rune Erlindsson,: Kungsbackay' 'entre-. prenör : Johan Stenström? Två- ' åker, och byggmästare Erik Berg ” Falkenbetg. Däremot hade må-. låremästare -”Hugo " Holmberg, K:öF, Hägerström, Laholm, un- danbett sig-återval, I deras ställe nyvaldes' arkitekt Thorsten Daz Karl Westerberg, Laholm, I sty- relsén. kvarstår dessutom 'dispo- nent.> Lenhärt Romberg, Halm- Alson, Hyltebruk; guldsmed Gu- stav: Albrektsson, Varberg och ' trädgårdsm, , . Patrik Olausson, Oskarström, :- Till omvaldes byggm. Th. Johansson, Oskarström, målarem, . Anders . Persson, Bygget, målarem! Olle. Kareld, Vessigebro, -fabr. -Vald, Håkansson; Trönninge, "fabriks- chef Birger Sjöström, Lidhult, och” .målaremästare '- hanssön, :Halmstad, samt nyval- des : glasmästare Göte Ariders- son, Falkenberg . efter bagare-' mästare Thuré Nilsson, Falken=" Arvid Olsson, Falkenberg; om- -' nämnden :samt målaremästare Fritz" Caspersson' och installatör John ': Matsson, Falkenberg, till ledamöter i densamma, med op- . tiker. Ulf ' Lindgren, Halmstad, fabrikör. -Karl Westerberg, La- holm, och installatör Arthur Ur- bath; .Varberg som 'suppleanter.. : Revisorerna målaremästare C. A. Carlsson och guldsmed Eric A' Nilsson, Halmstad omvaldes ' med ».byggm.'. Caleb Johansson, Oskarström, söm suppleant. Efter .en' stunds överläggning ' om industrinämndens organisa= tion. och arbetssätt, beslöt års- mötet uppdraga åt styrelsen att inkomma med förslag till nästa sammanträde och återvalde le- > damöterna i nämnden. +" or På valnämndens” förslag uta. sågs hrr Sigurd Sjösten, Halm-, stad, Gust. Albrektsson, Varberg, Erik Berg, :Falkénberg, Mauritz Larsson, Knäred, och H. Carls- son, Ullared till ombud vid för- dskongressen: blev: Lennart: Romberg, Halm- ' stad,” Gunnar Ljungberg, La- h Rune Erlandsson, Kungs- . aka, "Victor . Vilda, Skottdrp, och Börje Johansson, Tvååker, som kan göras för att förbättra vår > a Halmstad ”oeh” skräddaremästare Tage Jo=': berg, . som avsagt sig. Fabrikör - . Suppleanter / oa vr NO vidsson,- Halmstad, och fabrikör "- åstad, elinstallatör Bertil Carlsson - Getinge, fabrikör Sture Anders=- " - suppleanter , : valdes till ordförande i i lärlings-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.