ereeteyrYyTYTYTYYYYFTFOTPFerYTYVVY vervvvyvv v vereeYyeretYyYTrrYYYYTYVTYT YET VEFYTETV ör X DG 4 Yv vv vYvYYYrFFTV vereeeevytvvrvverVOtUVTVITFITYeTYYYYYEYYeYYbtTrYtYvTYYPFEYYFYYYEYYYYYYYYYFEYYFTEPPEPEFYYETTTYT » —=1LT Castro har det just nu hett om öronen sedan hans £ d premiär- — minister," José Miro Cadona, i spetsen för den kubanska exilre- geringen .i New. York. gett order om allmän resning mot castrore- : gimen. Rebellernas fältrop är: Be- " fria fosterlandet från Fidel Cast- ” DEN 19 APRIL: 1961 sina egna " engelägenheter, men » självklart ser inte regeringen ' i " Washington med blida ögon på” den - kommunistiska infitration som äger rum i Förenta Sta- ternas: rygg. Det gör inte heller Kubas grannar på - andra. sidan . Karibiska' havet, vilka säkerligen med tillfredsställelse skulle hälsa "diktaturen Castros fall. En kom-, "ros > .despotiska. välde och” deninter i: < grymma förtryck! we Dr Cardona var "Fidel. Caströsv förste premiärminister men råka- . de i onåd oth flydde. till Förenta Staterna., Han är inte ensam "om ”. detta öde. Många 'av de män, som > gav sitt stöd åt Fidel Castro un- '; der dennes' resning mot f dikta- torn Batista,' har skuddat Kubas stoft av. sina "fötter och "sökt sig en säkrare tillvaro ahtingen i USA eller' någon' av de latinamerikan- ska länderna. Ordspråket som sä-" - ger att revolutionen äter sina eg- na barn kan i»särskilt hög grad . tillämpas just på Kuba. Det är: förmodligen från exilre- . ' Beringens högkvarter” i New York = 4 +. Storbritanninen, . "» Kanada, Nederländerna, Norge, Nya " tyskland och Österrike, uppskattas "245 milj ton. Detta är 2 procent ” Unionen förblev produktionen vid : . bland världens smörproducerande «" länder, Smörkonsumtionen per perr : son steg under 1959 till 4 kg, vilket > Person" ställer sig inom de länder, ON Finland 142 | Danmark, 12.2 Sverige. : 10.72" 7 Belgien | 10.7". Storbritannien >" > 9.0 i "Västtyskland 79 : Frankrike 7.5 NS Schweiz 6.7 Nederländerna + ' 57 färsk mjölk och ost var något högre sne . redovisar en ökning av- smörpro- .- duktionen med 8 procent « eller ' nämnas, ' att produktionen i Sverige ' konsumtionen - per : med 16,2 kg per person under året « den nya revolten i Kuba dirige= ras. Troligen är det kubaner som . slåss på ömse, sidor 'om frontlin> - jen. ”Att” rebellerna har Förenta vo» Staternas tysta. välsignelse för sitt företag kan man emellertid ta för . givet... Fidel Castros språk , mot USA har inte varit” ägnat att på H isk plattform i ryggen är «en kuslig företeelse för dem. " i: 'A andra sidan är den våldsam- ma reaktion som Sovjet och Kom- munistkina nu visar gent emot USA lika naturlig, Särskilt För- enta Staternas kubapolitik har gett östblocket feta chanser att åstad- komma ett kommunistiskt fotfäste ” på Fidel Castros Kuba. När För- enta Staterna vägrade köpa socker. . från .Kuba — sockerodlingen är > 'som bekant én av Kubas huvud-' näringar — uppträdde Sovjet. som ' ädelmodig köpare. Att sedan pri- "-serna blev 'mindre fördelaktiga än- tidigare och därmed affärerna med Sovjet" allt annat än en fjäder i hatten för Fidel Castro är en an= nan historia. Självklart ser'emel- - Jertid-Sovjet nu med: allt : annat än blida' ögon” på attackerna mot castroregimen;"- Störtar "den ' sam-. man betyder detta förspilld möda.” :-Frågan är. nu. om kubanerna ; tillåtes göra upp sina interna an- gelägenheter utan alltför öppen. dning ' utifrån och ' vilken något sätt främja förståel: | söm den eisenhowerska regimens MN "politik mot Kuba, Visserligen har, ' president Kennedy försäkrat, att | kubanerna > själva f får göra upp o om mörproduktionen i i de "17. vikti gaste ' producentländerna, näm- ligen Australien, Belgien, Danmark, Finland, '. Irland, Zeeland, . Polen, . Schwiez, Sverige, . Sydafrikanska” Unionen, USA, Väst- Jagt för år 1959/60 till ca mel. lan de båda länderna lika litet ' inkade n med, 2 Free 1958. som i så fall vinner dragkampen "om makten, Kubas regimer bru-: ; kar "inte bli särskilt gamla' och: " det är inte säkert att Fidel Castros kommer tt avvika från den re-' . geln,'« smörproduktionen under > senaste - året endast hälften av föregående års. Även importen var mindre än förut, Den minskade nämligen från 430.000 ton till 407.000 ton,. och de: tillgängliga smörmängderna var, om man bortser från lagren, 41.000 ton mindre under. 1959/60 än : under . året nä förut. .- Importen mindre än under 1958, Endast i Au- stralien och . Västtyskland - ökades produktionen, ' Den sjönk däremot i USA, Nederländerna och Frankrike, I Nya Zeeland och "Sydafrikanska samma nivå som året förut, "+=" ;.: » Sovjetunionens officiella statistik 845.000 ton, Som jämförelse kan för . närvarande ' ligger -omkring 20.000 ton, Redan år 1957 ryckte Sovjetunionen upp. på första plats är "något mera än konsumtionen 'i "USA, Dessa båda länder hör till dem, som har en ganska låg smör- konsumtion, På' Irland är smör- person : högst 1959/60, Hur smörkonsumtionen per som i detta "hänseende kommer närmast efter : Irland, framgår a av följande , tablå: '. Smörkonsumtion por person och år Inom USA ach Sovjetunionen .var konsumtionen 3,8 kg per per- son under året 1958/59 och i Ita- lien 19-kg, För undvikande av alla missförstånd bör påpekas, att i vissa länder, som t ex Frankrike och Italien, fick behovet tillgodoses förutom med smör och margarin även med olivolja och annan olja. - Mjölkproduktionen i USA min- skades något under 1959/60 på grund av de höga priserna på nöt- kött, vilka medförde, att husdjurs- produktionen i många fall lades om från mjölk till köttproduktion. Den amerikanska konsumtionen av än under 1958, vilket också var fal- let i Kanada, Härigenom minskades . smörproduktonen, I Frankrike och i en del nordeuropeiska länder min- skades mjölkproduktionen i någon mån på grund av torkan under 1959, varigenom efterfrågan och avsättningsmöjligheterna för meje- riprodukter förbättrades, ” minskades, emedan de europeiska ' exportländerna måste begränsa' sin: utförsel på grund av torkan i Nord-:. europa.' Även i Västtyskland, Frank- : rike och Belgien ökades efterfrågan på smör under denna tid. Som bes. kant förde detta även med' big” er" avsevärd; prisförbättring på sm - : marknaden under 1959, ” ; Exportsiffrorna” visar, att ' Stor” britanninen inte endast är den för- nämsta "importören av; smör." Dess andel av "införseln "har. dessutom stigit i: förhållande. till: andra: län- ; ders import. .7 Belgiens, - Italiens Schweiz. och Västtysklands netto-" gående sjunkit, samtidigt" som” dé | ras egen produktion: stigit” i "Litteratur. "En doft av gammal butik .- ' Det är "inte bara nutida hygien : utan lika mycket förpackningarnas dominerande roll -och andra fak-. törer som: gör att den speciella: doft försvunnit, son vi minns från. ivår "barndoms : butiker "av 'olika slag. Något av" detta förnimmer man på nytt vid läsningen av bo- ken ”Handelsminnen”, som i dagar- na utgivits av Nordiska muséet, Här berättar en rad människor, som hela sitt liv arbetat inom af- färslivet, från lanthandlare till stor- : stadsvaruhus, I samarbete med Han- delsanställdas' Förbund haft muséet lyckats rädda ett oersättligt mate- rial från 1800-talets slut till våra dagar. Även om de flesta själv för varje år: kunnat” "uppleva de stora förändringarna på varudistributio- : nens område ter det sig nästan” otroligt, vilka betydelsefulla omda- ningar som ägt rum enbart i i man- naminnen, -' : . Man får uppleva lanthandlarnas roll. som bygdens verkliga mötes- punkt icke bara för inköp av för- nödenheter utan även för att erfara nyheter under en tid som låg före. radions nyhetsuppläsning. Än lever Personer som kan berätta egna. upplevelser från småstädernas gam" la dar, dit l ningen kom med häst och vagn och. där väntstugan fungerade nästan som ett motell. ” Handeln var av naturliga skäl ett av de områden, där den patriarka- liska arbetsformen särskilt länge bi- behölls, då de anställda stod sida vid sida med ägaren bakom disken, . åt vid samma bord och ofta var inlogerade i handlandens hus. " iom att alla människor ända sedan barnd nästan haft anledning att gå och handla; är HANDELSMINNEN en bok som i hög grad väcker igenkännandets . I Storbritanninen, som är värl- dens ” största 'smörimportör, var EFTER MIDDAGEN. — En vacker engelsk skådespe- . lerska var inbjuden till en gala- . middag som gavs för en afrikansk kung, Och den sköna aktrisen hade den svarte :potentaten till bordet "Hon var vid utmärkt humör och gjorde tydligen sitt bästa för att . roa och behaga, ty vid middagens slut drog det svarta majestätet en leende hos läsaren. Samtidigt läm- nar den en mängd nyttiga kunska- per om förhållanden som många aldrig ö ägnat en tanke. oken har redigerats av Mats Rehnberg, och fått en specieli at- mosfär genom mängden av unika gamla bilder, ” : djup suck och sa: ' Nas Å, Madame, om himlen endast gjort er svart och fet skulle ni vara :oemotståndigt - : : Fidel Casiro i 1, | blåsväder | Den' kubanske diktatorn” Fidel . ; Gud ställt dem”. import har fr o m år' 1955 fort” : ' . Det. lär, inte kunna förnekas att politik -i långt högre grad bestäms av ministrars, genera” | Hur ser världens barn. | bäkämmande nationer? många dialekter och för Litet av nationell stolthet”, Men i allmänhet anser de tyska" barnen, att deras dsmän är goda, intelligenta och Jers och e iska, = Fers i: och än flitiga att de är tappra av de breda Jagrens känslor av ” "sympati eller antipati för and- ra nationer, Italienarna var t ex länge foga populära i Tysk= land men så kom helt plöts- ligt. på 1930-talet axeln Berlin-" Rom-Tokyo, som. förresten skulle föra alla de såta vän- nerna i fördärvet. Och vanliga enkla människor i England och Frankrike har aldrig känt. nå- gon större sympati för varand- ra men ' likväl har de båda " Jänderna stått vid varandras' "sida under två världskrig. = 7 Det finns'en mängd sådana mer eller 'mindré: väl ' kända exempel. Dock" berättar de inte hela san- ningen. På ett ofta omedvetet sätt och på lång. sikt har folkens in= ställning, till : varandra, i alla fall haft en "avgörande betydelse för krig och fred" och för. historiens och kulturens utveckling. =: 07 : Därför har. FN:s költurella orga- nisation, UNESCO, ansett det myc- ket viktigt! att söka klarlägga hur ett folks uppfattning om ett an- nat. folks uppkommer, : Sociologer och : psykologer från USA,' "Japan soldater och naturligtvis framståen- de vetenskapsmän, " Om amerikanerna säger de tycka | barnen bl a att.”de har en mycket hög levnadsstandard, klipper håret kort, går med lustiga, mössor, har uniformer, jeeps och pansarvagnar och 'att de hjälpt tyskarna mycket. Amerikanerna tycker om barn och ger dem tuggummi o d”. (Det är en förvånansvärt positiv. bedömning | efter så många år av ockupation). Ryssarna däremot är enligt '.de tyska bårnens uppfattning ”aggres- siva och militaristiska och vill be- härska världen”, De är dåliga där- för ”att deras "regering ” är ' dålig, Men "egentligen är de godmodiga till sin natur”. : De frånska' barnens föreställnin- gar är helt och hållet präglade av franska ideal, De tycker att frans- männen är eleganta -och levnads- glada, Fransmännen älskar vin och god mat, De franska kvinnorna är de vackraste i världen.' Alla andra folk får mer eller mindre underbe- tyg. A ti några utlä beror detta på deras (verkliga eller förmodade) välstånd och höga lev- dsstandard men framför allt på och "Tyskland har t gjort en "undersökning - som ' koncentre- rats på "två. huvudämnen: ”För- domar, hos barn” och ”Hur ser barn påf främmande nationer?”, « Vad som i första "hand är :sär- skilt påfallande" är att den euro- peisk-amerikanska ' livsstilen och livsföringen 'sätts så högt av-barn i olika" länder. Barnen i. USA 'och Canada” Frankrike och . Tyskland, Kina, 'Japatl "och Brasilien har här ungefär samma ' uppfattning... Som goda egenskaper hos: det' egna fol- ket eller hos, andra nationer anges t ex ”de arbetar hårt; har en god industri, : många tekniska framsteg ”ete”; Det :är tydligen den moderna äindustrialiserade : världens ideal. Om en liknande undersökning ut-, förts under medeltiden skulle ”bar- nen. säkerligen "bland de prisvärda egenskaperna ha nämnt sådant som att ”dé är fromma, förnöjsamma och tillfreds” med: den" plats : på vilken i Det. framgår - av undersökningen att barn mellan & och 14 år är mest . intresserade av yttre känne- tecken, medan äldre barn mera fäs- ter. sig, "vid karaktärsdrag och prin- civiella olikheter. Naturligtvis” be- tyder. inte. detta att barn: kan'be- "döma: sådana. saker. Det” vittnar i stället omj;-att. de omedvetet har tillägnat, sig sin. omgivnings . upp- fattning, att:. de .:uppsnappat. olika yttranden och bildat sig mer eller mindre bestämda föreställningar på grundval "av tillfälliga -uttalanden eller iakttagelser, Men det minskar inte Värdet! Ty problemet är ju in- te" om 'svaren är. riktiga utan, hur Viss"Uppfattning, bedömning el- der fördom kan uppstå. -5 rn. des: -' Tyska barn beundrar naturligtvis den. tyska återuppbyggnaden : och landets :tekniska ' standard. ; Men samtidigt medger. de att amerika- nerna nått. mycket längre: ”Ame- rikansk teknik och levnadsstandard de'tekniska framstegen, Det är an- ledningen till att de: franska bar- nen är mycket mer vänligt inställ- da: mot amerikaner och tyskar än mot ' engelsmän. : Ryssarna nämns med respekt, även om de synes inge en inte ringa grad äv fruktan. Märkligt nog har tyskarna större sympatier: hos 'de' franska barnen än amerikanerna som ”ser annor- lunda ut och som äter annorlunda” än de tyska 'turister, som frans- männen och deras barn lärt kän- na,' Det överensstämmer . också bra med att turisten av i dag behand- las bättre i Frankrike om han 'ta- lar tyska än om han håller sig till engelskan. Det är mycket karakteristiskt för de amerikanska barn som fått sva- ra på de olika frågorna att de an- ser sig vara ”fria och oavhängiga” och att ”de åtnjuter privilegiet att kunna gå i skolan”. I dessa tämli- gen likalydande svar. känner man igen vissa formuleringar från ' den amerikanska ' ' skolundervisni . ; Förut var: en aprildam i päls- verk något som man vände på hu- vudet för. — skinn skulle bort så fort tjälen gått ur jorden: Men det Kontinentala « modet . med lättare pälsverk ” för året runt-bruk har blivit aktuellt ä även i Sveige. Scha- lar och jackor "används för pro- menad och afton även under som- maren, "och” utlandsresenärerna ef- terfrågar pälsverk som praktiskt ,. 1 - till: resegarderoben. Påfallande är att de,amerikanska barnen avger "mera likartade svar men samtidigt mera obestämda än barn” från andra länder. Barnen i|' En : minkechal exempelvis: är lätt | att. packa, ::garanterat skrynkelfri|- och väger inte många hekton. .' ådet: USA är stolta över att människor- |: na i :deras land ”bor på samma sätt, klär sig likadant och uppför sig på samma sätt” osv. Denna lik- formighet uppfattar. de .som. något som är 'värt att framhäva, som ett särskilt positivt drag i ionalka- Vid pälst + vårvisning för. någon” tid ”sedän gavs också många exempel ' på skinnens an- ; vändning också under den Pvarma” årstiden." Den långa raden” jack A AM raktären.' Här berör de en mycket stor fråga, där amerikanska :socio- loger för att inte tala om nervlä- kare är. av. en: helt annan mening. De "senare . tror - nämligen inte att den påtvungna 'likformigheten,” Mr Babbits ideal i Mainstret, gör vare sig livet eller 'individen lyckligare. ; Det är ett oerhört stort material som på detta sätt samlats. in i de olika länderna;' Och även om ' man tar dat kinerna till hjälp lär: det d är Tysklands ideal”, heter det i någ- ra.svsr.sl andra 'kan "det låta: ”Tyskarna ” är” alltid : oeniga, hur | dröja länge” innan resultaten nats fram; . Dr ' Helmuth "Gottschalk SN E Jorden; den ; ' Jorden, som vi lever =» är ett . SN mysteriöst område för människan, att det dröjt ända. fram till vår satt isin”fot' på. alla delar av jor- utom saknas ännu utförliga kartor råden. Att det gått mycket långsamt för: människan att avslöja jordens här; :som ger en översikt över de täckande” döljer sig Upptäckarlusten hos män- niskan, Alltsedan skapelsen; då de första "människorna trevande utfor- skade sin nä "maste omgivning har kurvan stigit. för att.nå- dagens -hela jordens hemligheter avslöjats. människan utfört beundransvärda prestationer och inte låtit avskräc- ka sig av något, och våld och miss- dåd förekommer i rikt mått i den- na forskarhistoria, Krigståg, ha-be- gär," ekonomiska ' orsaker, veten- skapligt intresse etc hör till de mo- "tiv, som' bidragit till upptäckandet av land och vatten på jorden. Ock- spelat en positiv roll. Så hamna- de t ex Cabral på 1500-talet av en slump på Sydamerikas ostkust, ehu- fu han egentligen var på väg till ” Afrikas! sydligaste "Punkt. Under 1500- och 160C- talet uppnåddes viks så hemlighetsfull och svårfattbar, generation, innan människan hade: den, Och trots all vår teknik och . vetenskap finns det ännu områden, . som" vi "vet: ganska litet om. Dess-' "eller Tuftfoton från en hel del om-. hemlighet framgår - av statistiken: olika etapperna av "jordens ”upp-l urvan på statistiken bär. höjdpunkt och fram till. den tid-' punkt, då man kan tala -om att' "För att upptäcka vår värld har så rena tillfälligheter har ibland . I ske följ marbruk skall” vara midjekorta med små "kragar, ofta med stånd å la Stuart, Mycket ofta skärs jac- korna helt kraglösa med vid hals- sr Fit B roccoli i "Det svenska köket håller på att bekanta sig med broccoli, den ita- lienska blomkålsarten; som” med sin "| milda och fina smak inrangeras näst efter kronärtskocka ' och sparris. Många .- har - kanske redan. prövat det: eftersom den funnits att tillgå djupfryst i flera år, men för de flesta är den ny och då kan kan- "fakta vara intr i i Den är näringsmässigt värdefull och innehåller bl a järn och kalk, A-,' B- och C-vitamid. Kokt broc- coli är ur C-vitaminsynpunkt jäm- förbar med färska apelsiner! Den tillagas på samma sätt som blomkål. Med t ex. skinksås över eller som gratäng med enbart riven |. ost eller med gratängsås är den ut- märkt. Men också förträfflig som grönsak till olika rätter. ..: Den är en drömgrönsak för den som bantar. Man kan äta ett helt paket djupfryst kokt broccoli :med hela 10 g smör utan att få nämn- värt mer kalorier än vad t ex ett ordinärt wienerbröd ger. .. -- Varm. smörgås" De varma smörgåsarna. är "alltid lika aptifretande vare sig det gäl- ler bridgekväller, syjuntan, bio- och 'teatersupén eller: gott tilltugg” har vitt formbröd eller liknande" brödtyp hemma kan en händig hus- mor trolla fram läckerheter av vad, som finns i. kylskåpef, ibland och vi rekommenderar? - - Ägg med skinkkrans Skivor av :vitt formbröd stek? ' gyllenbruna' i smör eller margarin. Kokt eller rökt. skinka skärs 1 mycket små, jämna tärningar och blandas med "rikligt med finklippt gräslök. Skinkblandningen lögas på : mer runt ytterkanterra och en grop bildas i mitten. Dela. ett ägg före" Pälsverk för sommarbruk ringning och kan då förses med lös krage,. vilket ökar användbar- heten. Ärmarna är t o m kortare än. förra - året och "täcker - precis armbågen. ÄArmuppslag är sällsyn- ta.. I ryggarna kommer oden nya, pösande linjen: bred rygg, säckan- de mot den åthållna höften. Cape-stola hör till nyhet i pälsvårmodet: små caper fast vi- lande över axlarna, stundom med liten krage. Schalen kan i år få en mycket kraftig modellering, skä- res ibland så bred att den liknar jäcka. Även i :schalmodet i visas ofta tendens Hill. , cape-linje, mjukare svängd ä än tidigare. - : siktigt så att gulan inte går .sön=" der och häll ' den mitt i gropen, . böt Servera omedelbart så-inte, brödet "a svalnar. - .- - Mötartle Räktoast Marlene Skivor av vitt formbröd sts ovanpå läggs så mycket rencade rä- kor att' brödet täcks. Strö över rikligt med hackzd dill, Äggvitor . vispas till hårt skum och iblandas «tv ytterst försiktiet färdig senap, var-" efter smeten klickas över räkorna. Smörgåsarna”. placeras "på en. plåt. och ställs omedelbart in i het ugn 2—3 minuter eller tills äggvitorna fått färg. : Svamp i i poprikaring nt under TV-lyssnandet. " Bara” man. '- men "det skadar inte att få idéerna påfylldr ee brödskivorna så att något mer kom-, " ” hastigt ji smör eller marzrarin och. En varm svamp-mörgås är all. tid lika gott men låt oss den här. gången » variera den. Köka en god: svampstuvning på färsk eller burk= — > .. isvamp och . dryga” eventvellt ut: svampen 'med köttrester, räkor eller i. kokt skinka om så behövs, Skivor av vitt bröd, graham. eller osötat rågbröd bredes med smör . eller ” margarin .och en rejäl klick stuv-- ning lägges på varje. Skär färsk: paprika i ringar och koka dem i lättsaltat vatten: 6—7'- minuter. Låt dem rinna av och ställ en paprika- ee stuvningen . på varje: ring ” runt ven ost och gra- smörgås. Strö på. tinera i het ugn. +,» Korvsmörgås med ost >. " Rosta lätt. skivsr av” vitt form- "Bilden visar n vacker. variant ackör; Midjelång | till "armbågen "med terialet är Stand Mink och model- len : ;kommer från H JF Drucker & Il och sprider en frestande doft. ,Ser- Son. ; : FLN NA NEPAL PR RRD PPP PANDA NP PNP NPA Skönhet ur skafferiet : ina damer, bli sköna som, film. | stjärnor!” lockar reklameheferna för de: olika : skönhetsmedelsfabrikan- 3| terna och lovprisar i högstämda or- dalag sina (dyra) cremer och an- siktsvatten, tvålar 'och 'puder, som enligt vad de påstår används av alla filmstjärnor... Men herrarna borde informerat sig lite. bättre hos, de berörda” filmskönheterna, för nu har tio. berömda franska och ita- lienska stjärnor uttalat sig och be- il rett dem en bitter överraskning: Dessa tar nämligen sina hemligaste skönhetsmedel — ur köket! SOPHIA LOREN är av den åsik- ten att. olivolja 'är det idealiska skönhetsmedlet för hår och hän- der, Hennes tips: Massera en timme varm olivolja i ”skalpen” och linda sedan in håret i en varm handduk tills det är dags för champonerin- gen. ”Om man använder olivolja på så sätt”; säger skön Sophia, ”blir håret mjukt och får en särskilt vacker glans. Även naglar som lätt bryts eller spricker blir kraftigare om man två eller tre gånger i vec- kan badar dem i varm olivolja.” » PASCALE PETIT är tokig i apel- siner. Hon förordar att man -:för hälsan för ökad energi och klarare hy skall äta en apelsin var kväll före sänggåendet och på morgonen som- första dryck-inta ett glas ny- pressad apelsinsaft. . BRIGITTE BARDOT finner gur- kor underbara — men bara för an- siktsvård. När ögonen känns över- ansträngda och trötta skall man läg- ga sig tio mihuter med slutna ögon och på varje" ögonlock lägga två ellér tre gurkskivor. ”När man se- dan stiger upp känner man sig ljuv- ligt uppfriskad”, säger hon, ”Även elegant drapering över axeln. Ma- lägg överst en tjock ostskiva,' Sätt före " hårtvättningen ordentligt in" bröd och bred på smör eller: mar- garin. Skär några wienerkorvar p -längden och lägg halvorna: i rader in smörgåsarna i het ugn eller grill och låt dem stå” tills osten smält veras snarast möjligt. anöiktshyn: blir sval och fr ch om aven gurka”. MICHELE MORGAN anser att ingenting vederkvicker trötta ögon så mycket som ett ögonbad med” " GUILETTA "MASINA ” lägger skönhetsmask med' färsk grädde, Hon blandar noga ett par droppar citronsaft i en tesked grädde och : masserar med bägge - händerna mjukt men grundligt in bland- ningen i huden. ' bra tips för fingrar som blivit svar- derna rena med; ; vätskan” , råder hon. MYLENE DEMONGEOT tror att mjölk är det bästa naturliga skön- hetsmedlet., ”Om ni flera gånger i månaden efter der: vanliga rengi ringen av ansiktet doppar en tvätt- lapp i mjölk och' baddar ansiktet några minuter därmed”'så blir hyn snart smidigare och mjukare” > Sä, ger Mylene, : DANY ROBIN tycker” att ingen . kvinna kan se skön' och tilldragan- de ut om hennes fötter är trötta stått och gått mycket. "Om man sticker fötterna i hett vatten som ' män lagt en stor klick senap i. blir de åter kraftiga och all trött. het försvinner, är hennes erfarenhet. har ett bra medel för händer som har lätt för att bli röda då det är kallt ute. Man doppar dem länge vatten och snart är de liljevita.," ve 20 [ 10 oe 322088 oo FETTER Vi känner”det mesta av tan, | men... tiga resultat vid det av | jordklotet, Utan tvivel spelade Eu- ropas härskares” önskan att 'sätta stopp - för dåtidens "arabiska ' han- delsmonopol en viktig roll för ra- den a av v upptäckter under denna pe- riod. F n kan man väl påstå, att praktiskt taget hundra procent av jordens land och vatten är kända. Att det trots detta ännu finns stora frågetecken och' problem vad ber träffar jordklotet framgår tydligt av den intensiva verksamheten under det just tilländalupna geofysiska året. Än så länge tycks jorden vara en planet full med problem, : Tack för dina "uppriktiga fader. blekaste aning om var du ska få”. tanten låna av migi” ':: | man gnider in den med snittytan., . . ta och fläckiga av 'grönsaksskra-' pande eller potatisskalning. ”Doppa en bomullslapp i sodå' eller något . . annat mineralvatten och gnid hän=::- Onsdagen 'den' 19: april 1981-77” svagt te; Sö I KN SILVANA. PAMPANINI har ett ANTONELLA LUALDI slutligen” - Det gläder mig att du inte har den eller iskalla efter att hon länge "+ två-tre gånger i välsaltat varmt. te Pengarna. Jag var rädd att du ville
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.