ESA Torsdagen den 20 april 1961 LT: . Ovisshet om Eftas framtid "gträvandena att få till stånd "+ en broslagning mellan Hfta och ' . sexstatsmarknaden pågår oav- brutet, men hittills har dessa ” försök inte givit några resultat. : För närvarande synes det vara, "ovissare än någonsin, om, detta mål skall uppnås. Av séxstats- gruppens länder har ”Frank- rike intagit den mest negativa ' hållningen och dess intresse för: ett samarbete mellan de bägge stormarknaderna i Europa är. ” lika svalt som tidigare, I Eng- land, har en ganska stark opi- nion växt fram, .som yrkar på att detta” land skall: ansluta - sig tilk sexstatsmarknaden; En ' sådan politik från engelsk sida ,. skulle "betyda, att Efta måste upplösas, åtminstone i sin nu- varande "form. Den engelska "regeringen har - hittills avvisat propåerna om Englands anslut- . ning till sexstatsmarknaden, men om den kommer att hålla fast vid denna ståndpunkt vet man naturligtvis inte. Med all : sannolikhet kommer den engel-' ska regeringen att utforma sin politik ifråga om: den" eko-. nomiska :' integrationen. under stort hänsynstagande till önske- ". målenmålen i Washington. Under: sitt besök i Förenta : "Staterna har premiärminister McMillan diskuterat även den 7 europeiska ekonomiska integra- . ' tionen med president Kennedy. Hur dessa diskussioner förlöpt ' och .om de båda statsmännen kunnat: enas om en gemensam ; politik i dehna fråga eller inte, : är obekant/ Kanhända har den nya. amerikangka regeringen . ännu inte hunnit utforma rikt. . 'linjer' för. sitt eget handlande”. .s ifråga om Europas ekonomiska problem, Några tecken på” att - » Kennedy skulle vara willig att, inta en annan hållning än den”. ” som 'Eisenhowerregimen inta- git finns emellertid.; Det. är också wvärt att lägga märke till, "att den nuvarande amerikan-. ske . finansministern Douglas ' Dillon var biträdande utrikes- : minister” under Eisenhower - med speciell' uppgift : att just . handlägga europeiska ' :eko-" ” nomiska problem.' > För > amerikanerna . är det. naturligt, att satsa på sexstats. '- marknaden och behandla Efta : Socialpolitiska kommittén skall vara färdig , med sin ut=,> redning inom den ' allra ' när- ' maste tiden, Den har att över- väga socialpolitikens 'utform-. ' ning och målsättning. Till de frågor som den behandlar hör ' — mödrahjälpen och ferieresorna: för barn och husmödrar. ; + Då måste man finna det för-!" vånande, att högern och folk- partiet" vid årets riksdag inte kunnat låta bli att försöka rub- ba på mödrahjälp och feriere- sor. När socialhuvudtiteln be- handlades'av riksdagen på ons- dagen,--. ville " högern ”utan dröjsmål” överföra mödrahjäl- pen på kommunerna. Folkpar- tiet ansåg sig kunna vänta med den saken en kort tid ytterli- gara - till årsskiftet, Ferie- resorna ville. de båda partier- na " visserligen inte ' avskaffa men de ville minska bidraget med 700.000 kronor. Och bi- draget till semesterhemmen, 480.000 kronor, ville de" ha bort. Naturligtvis kan det u ur ad- ministrativa och andra syn- punkter riktas kritik mot nu- varande mödrahjälp och stöd till ferieresor och semesterhem. De representerar måhända en socialpolitik,. som inte är an- passad till dagens samhälle på tillfredsställande sätt, 'Men vi har ju fått den socialdemokra- tiska regeringen med på att tillsätta socialpolitiska kommit- tén för att pröva just den sa- ken. När nu denna kommitté skall vara färdig med sitt ar- bete om några månader, bör man också kunna ge sig till tåls några månader. Det kan ju inte uteslutas, att socialpo- litiska kommittén kan komma med förslag, som är vettigare än' högerns och folkpartiets, Propåerna om mödrahjälpen är anmärkningsvärda även på ett annat sätt Högern och folkpartiet vill att kommuner- na « skall . överta kostnaderna från staten, Det är visserligen frågan om bara 6 milj. kro- nor. Det är i och för sig inte något större belopp. Men även : DEN 20 arnit, 001 > LT= =" M Sverige. Då wi är "beroende av Mödrahjälp "och fe -kallsinnigt. Sexstatsmarknaden "har ju den klart utsagda poli- tiska målsättningen att skapa |”. ett Europas förenta stater, ent målsätning som, väcker stark j- genklang i USA, därför” att. amerikanerna själva skapat en förbundsstat på sin kontinent. De betraktar också en euro- i ' peisk ' förbundsstat som: ett! säkert wmärn: mot nya” kom- "möänistiska expansionsförsök på den "europeiska - kontinenten. Bftas värde ur rent ekonomisk synpunkt. torde ' inte förnekas i Förenta 'Staterna men dess avsaknad av politiska abitioner "gör, att det betraktas med viss likgiltighet. — . Skulle man wåga en gissning om Kennedyregirens” avsikter så skulle det svara att den är mest intresserad av en direkt sammanslagning mellan '.sex- statsmarknaden och Efta, vari-' genom arbetet inte. bara” på = en ekonomisk; . utan även” en politisk integration i Europa skulle ' främjas, Om ' England kan vinnas för en sådan poli- .tik är ovisst, men möjligheten härför får inte uteslutas. Skulle "utvecklingen ta en sådan vänd- ning inträder en svår situation för de alliansfria medlemssta- terna i Bfta, däribland ven vår utrikeshandel kan. vi inte ekonomiskt isolera, oss . från det övriga Europa, " men å ' andra sidan kan wi 'inte'enga- |]: gera oss för den politiska mål . sättning, som är sexstatsmark- : "nåden, Sveriges 'anslutning till | denna. marknad skulle betydå att wi de facto om än inte formellt. blev "medlemmar ; av, atlantpakten, förutsatt att sex- -statsmarknaden, håller. fast vid sinä. poliiska må. Läget är Flytande" och ovisst och ingen wet i dag hur ör= ”hållandet "mellan ” de bägge stormarknaderna kommer att utveckla ' sig. - Vi "måste ' emel- ”lertid vaksamt' följa. vad. som |- händer och ha blicken öppen för, att'vi kan komma att stäl- "las inför. avgöranden,'som Ibe-' rör. de” fundamentala / princi- perna 4 i wår mitrikespolitik. enden väll högern och folkpar tiet skjuta föver kostnader från I: staten till kommunerna. Det är | en orimlig politik.::Under se- nare tid har det :skett en be- | tydande kostnadsövervältring |" från. staten ; till. kommunerna, |" , vilken tvingat upp kommunal. |: skatten, Det är nödvändigt att | återställa: en :rättvisare. kost- 1 nadsfördelning Mellan stat och |' kommun — såsom centerpar- tiet föreslagit, . : SIE K betänkande kallas . helt fromt "Principer för” en ny kommun- indelning”, men bakom denna intetsägande rubricering döljer sig ett aktstycke, som bebådar en anständig begravning för sto- ra delar 'av vår självstyrelse. Så står det i Perspektivs aprilleda- re — Lantbruksförbundets kul- turtidskrift tar sålunda — och icke. oväntat — ställning mot den tilltänkta reformen. Ledaren bär rubriken ”Framtidens fjärr- styrda byar”, och tanken bakom rubriken formuleras sålunda: - Den föreslagna avrättningen av kommuner kommer att främst gå ut över landsbygden och allra värst över glesbyg- dernä, alla utan undantag. Den kommer att långsamt förlama lokal självverksamhet o. själv- bestämmanderätt, den inte, alt- för stora rest av eget liv och självhjälp som ännu finns kvar 1 bygderna. Sammanslagningen ” äv en aller flera kommuner kring en stor ”centralort” be- tyder nämligen alldeles uppen- bart att före detta självvägan- de kan komma att förlora be- stämmanderätten också över rena byalagsfrågor. Det blir inte i hemorten det kommer att avgöras var skåpet skan stå, det blir i "”centralorten”, eller med centralortens goda minne. Men det är inte bara det att bygdeminoriteten blir beroende av majoritetsväljarna i central- orterna, heter det vidare i Per- - folkmängd. Det är ju också så att : (Belgien; ” "större" fölkmängd "per kvadratkilo- "Mest glesbebyggda svenska stad är "nare per' kvadratkilometer var 247. berg 19,0, 18,9 och 764, samt” för - Kungsbacka 5,0, 4,9 och 1.017. >” där Eichmann-processen pågår, Det är varmt i Jerusalem just "nummer de bar som fångar i kon- ”centrationslägren: Hade de inte pe- domineras av ren. glesbygd ISTOCKHÖLM (PRE) stad? Javisst, men bara i vad av- ser invånarantalet. Till ytvidden der som är större än kgl " huvudstaden. Den i särklass största är Kiruna som inom sin stadsgräns inneslåter - inte mindre än drygt 14.000 kvadratmeter — Bergska sjön och Gökmassivet motsvaras där av Torne; träsk och Kebenekaise. Som kvadratkilometer och på tredje plats kommer Östhammar med 786. Sedan följer 1, ordning. Karlskoga, Sollefteå, - Askersund, Norrköping, Kristinehamn, : Kramfors, - Tranås, Värnamo och Arvika och så, på 13:e plats, Stockholm med sina re- lativt blygsamma 187. kvadratkilo-- meter.21. Sön Den” minsta”av” våra "städer är Borgholm : (3,3 ” kvadratkilometer) och ;den': näst ' minsta Haparanda (3,6). Ytterligare tio städer har mindre än 10 kvadratkilometers yta. De är; "ordnade från den minsta, Kungsbacka; Strömstad, 'Trosa, Hö- ganäs,” ' Sundbyberg, Huskvarna, Marstrand, Boden; Kumla och Örn- sköldsvik. : Av det här änförda framgår att det inte" råder någon överensstäm- melse mellan en stads yta och dess medan många städer, särskilt äld- re sådana; fortfarande ligger hop- gyttrade inom ganska snäva stads- gränser.;har 'andra genom irkorpo- reringary eller redan från början kommit att omfatta väldiga arealer åker, skog 'och berg. Statistiska centralbyrån och Svenska stadsför- bundet. har. räknat ut att genom dessa "inkorporeringar och genom monstruösa. stadsbildningar har de svenska städernas medelfolkmängd per. kvadratkilvmeter blivit så låg som 5166.7 Hur pass låg denna siffra är framgår av det faktum att icke mindre ;än: sju. av. Europas stater "Monaco, Nederländerna, San "Marino; Storbritannien, - Vati- Ä ch Västtyskland) har "meter än'den svenska stadsbygden. Kiruna (2 invånare per kvadratki- lometer) och mest: tätbebyggda Stockholm (4.433). oc Vid innevarande 2 års ingång hade Falkenberg en :yta på 45,6 kvad- ratkilometer, varav: 44,6 'kvadrat2 kilometer landareal. Antalet. invå- Motsvarande siffror. var för Var- Stockholm Sveriges sörsta . t faktiskt inte mindre än |. god tvåa ligger Bollnäs med 8991: Det segrande Fuddringelaget. Fr v Eva Eriksson, Gunhild Säfström, I Roland Persson, Sven Englund I soch Stig Pettersson. se i Nordisk msidemiktering sad. "Riksfinalen i i "Nordisk nutidsori på Lunnevads folkhögskola i Östergötland. Segern hemfördes av laget från Huddunge i Västmanland med 28,5 poäng. De andra . två lagen, som deltog i finalen, nämligen Locknevi "norra från - " Norra Kalmar och Finjabygden från Skåne uppnådde respektive ' sring ägde på rum 26 och 23 poäng. Tävlingen hölls i. hutnil .. striktsstämma, i Nordisk nutid är en /M till SLU:s di-. Skogh, Amål, Det blev tre lagtävling som anordnas av de tre ungdomsorganisationerna ' SLU Sverige, MNL i Finland och BUF i Norge. Upptakten till tävlingen var gemensam för alla tre län- derna - och ägde, rum' den "27 no- vember i fjol med gemensamma frågor. Inom ' SLU har deltagit" ca 10.000 ungdomar i 1.000 avdelnings- låg. De fem bästa i varje" tävling fick bilda åvdelningslaget och så- ledes' fortsätta i tävlingen.' Ytterli- gare tre omgångar har genomförts, och i den senaste, den 5 april, del- tog samtliga 28'distriktssegrare, av vilka de tre bästa nu deltog i riks- He Tävlingen upptog 15 frågor och gick i tre' ronder. Frågorna berör- de mycket skiftande ämnen såsom idrott, geografi, kultur, politik mm. Huddungelaget tog ledningen re- dan 'vid.' andra frågan genom att svara rätt på frågan vad den mo” torförare. hette som i-år hemförde |" : I ”rikspokalen” för alltid, alltså SE Ondför ä Beit Ha'am, den 'ski- "nande vita domstolsbyggnaden, står aständigt stora människo- ' massor.; Alla dessa tillhör de 'åcke-privilegierade, bland vil- - ka ett 50-tal personer om da- gen utväljes för att represen- "tera ållmänheten, Men alla an- "ser dé sig ha' ett rent person- | ligt intresse av Processen, ent nu, och många — både män, och kvinnor. — -har ' bara underatmar. Och på underarmarna ser man åt- skilliga tatuerade nummer, både fem" och sexsiffriga tal. Det är de friats i tid av de allierade, hade också dessa människor transporte- rats till gaskamrarna av Eichmann och hans medhjälpare. - os vi Träffades i i Buchenwald: sön man i 50-årsåldern, som med stolt- het bär en gul stjärna i kavaj- uppslaget, Efter att ha pratat med varandra en stund. konstaterar vi att vi träffats förut. Det var nästan på dagen 16 år sedan, och -det var i Buchenwalds koncentrationsläger, dit jag kom med amerikanska armén såsom .en av de första neutrala journalister- na. Bland de överlevande judar na befann sig en ungrare vid namn Yendo Weiss. De sista dagarna före amerikanernas in ch hade hans "sina; kamrater, Först: då amerika- . luppbygger ett underutvecklat land, ”fHFrämst i ledet står en välklädd : ropades upp Y nerna marscherade in: i lägret, kom de fram. Bland "dem befann sig ”Yendo Weiss, Trots att han var :utmärg- lad ' av :svält,' sprang han omkring |. i' lägret och talade med alla.: Det var hans, första chans på många år att röra sig i frihet. Jag frå gade honom, om Ban nu” skulle återvända till Ungern." —' Aldrig, :sade han: Jag har fått nog. av Europa med dess antise- mitism." Bara « Palestina kommer || ifråga för mig. — -- Hit kom han efter många : även- tyr, och nu är han :' välbeställd byggmästare här nere. I sin firma har han praktikanter från Afrikas nya länder, som kommer hit' till Israel för att lära sig. hur. man Bästa åren börjar nu! Strömmen av invandrare till Is- rael fortsätter. På båten hit hade jag sällskap med en skara judiska invandrare från Marocko, som gick nedför landgången i Haifa, bärande på sina tillhörigheter i stora byl- ten eller hemgjorda koffertar' av lådvirke, Bland invandrarna befann sig också en Riga-judinna, som höll sig dold «under den tyska" ockupa- tionen och därmed undgick att dela övriga lettiska judars öde: Hon kom fram vid. den ryska ockupa- tionen och deporterades senare till Kasah i Asien. Där: lyckades namn många gånger ropats ut i lägrets högtalare. Han skulle in- finna sig vid lägergrinden. Både han och alla andra förstod vad det betydde." I sista stund anordnades "massmord på de judiska fångarna. Jag såg hur det fortfarande PyrT- de bland halvbrända mänskliga ben och skallar i krematoriets uvg- nar, och jag såg en hög av cirka tusen mänskliga kroppar, som man inte hunnit bränna. Dessa hade dö- dats i gaskammaren och låg på krematoriets gård, bakom en hög mur. Bara Palestina för mig... WMånga av de judar, vilkas namn hon fly, och efter. en äventyrlig resa, som varat i hela fem år, har hon nu äntligen kommit tili Israel På kajen i Haifa står hennes bror, som flydde från Riga -strax före den tyska inmarschen 1941. Bror och . syster har inte sett varandra på 20 år. ”De västa åren av mitt liv har jag tillbragt under ockupation och fångenskap”. säger hon. ”Prat”, svarar brodern. ”De bästa åren av ditt liv börjar nu, bär i Israel” « Tack varé Wallenberg "Nu återstår slutfinalen mellan riks- | tävlingsledare Bertil Ericsson, öre- poäng ' medan .Locknevilaget ' fick nöja sig med 1 och Finjabygden med 0 poäng. Det fanns också frågör, som alla tre lagen gick bet på. En av. dem var vad Karl Gerhards revy, som nu i går i Stockholm," heter, Det visste de inte, och det må väl vara dem förlåtet. Däremot svarade alla tre rätt på frågan om namnet”på den algeriska rebellregeringens. le- dare, Ferhat Abbas. En ånnan svår fråga, som alla tre lagen missade, löd så här: ”President Roosevelt betecknade sitt program som New Deal, president Truman med Fair :Postmannaf örbunds ' klagan upptogs ej ' i opinionsnämnden ' STOCKHOLM (TT) : Pressens opinionsnämnd har ut- talat sig i ett par fall av publicitet där anmälan gjorts till nämnden. Bl a hade Svenska Postmannaför- bundets styrelse anmält Göteborgs- Posten för dels en den 18 septem- ber intagen. artikel med rubriken ”Postskandal avslöjad. - Valförsän- delser gömdes”, dels en å ledarsi- dan samma dag publicerad artikel ”En skandal”, "Nämnden ”anför att den enligt fast praxis upptar klagomål: till be- handling endast på talan av den som finner sig kränkt av uttalan- den i en tidningsartikel, De nu ifrågavarande artiklarna riktar sig Deal. Vad är president K dys motsvarande uttryck??? 7 T i Det rätta svaret var. "The: New frontier”. Finjabygdens lag var ensamt om att veta vilken centerpartist det vur som : vid årsskiftet invaldes i Nor- diska rådet, nämligen Sven Sundin. Det var en intressant tävling, och den "visade" att . ungdomarna var ganska -väl hemmastadda i det som rör sig i'nuet inom: olika områden: | finalsegrarna i de tre länderna. Den tävlingen skall äga rum i Helsing- fors, dit alltså HuZdungelazet får resa : för - att försvara de svenska "| färgerna. Det blir säkert en intres sant och hård tävling. : ” i Bra tävlingsledare var förbunds- bro. vi dricker bara | "en tredjedel. av 'kossornas mjölk STOCKHOLM (PRE) Svenska mejeriernas riksförening har nu 'utarbetet och publicerat mejeridriftsstatistiken: för räken- skapsåret 1959, och av den främgår att den 'invägda '. mjölkmängden uppvisade - en minskning med i jämförelse med föregående år, Jäm- förs 1953 års mjölkinvägning må- nadsvis med föregående års fram- går att siffrorna för samtliga må- nader; med undantag för maj, no- vember och december, var lägre än motsvarande . siffror året innan. Den invägda mjölkens medelfett- halt sjönk från 3,85 proc till 3,82 proc — högsta medelfetthalten fö- rekom inom Jämtlands län med 4,11 proc och lägsta inom sydöstra Skå- ne med 3,67 proc. Endäst en mindre del av den in- vägda : mjölken, eller 34,3 proc, gick. till. konsumtionsmjölk och salem har jag sällskap med en un- gersk jude från en kibbutz Han berättar att han som liten gosse levde i Budapest under kriget och har Raoul Wallenberg att tacka för att han slapp transporteras till Auschwitz 'på HEichmanns order. Trots att han ännu är ganska ung, betraktar han sig redan som en veteran bland invandrarna och får hjälpa till att undervisa stän- digt nya invandrarskaror i israe- liskt jordbruk. " Bland de senaste invandrarna han fått ta hand om befinner sig några sydafrikanska ' judar. Än så länge riktar sig de sydafrikanska rasla- garna blott mot negrer och indier. Men i. morgon kanske det gäller judarna. - 'Ihonom personligen som : gjorts i 7 feldt uttalat i frågan om proffs- | delfetthalt av-3,86 proc. Av denna inte mot post förbundet. självt. Ej heller ' kan 'postmannaförbundet eller dess' styrelse anses äga föra talan : hos nämnden . på ' enskilda + | posttjänstemäns- vägnar. Nämnden har därför inte funnit sig kunna ta upp de anförda klagomålen till prövning. . . Medarbetaren i Skånska Dagbla- det Torsten von Wachenfeldt i Mal- mö. håde anmält Kvällsposten för en den 23 september 1960 intagen sportirönika av Birger" Buhre med rubriken ”Nya- prövningar”. Krö- nikan behandlar frågan om en ny sk proffsrälst och kritiserar starkt den inställning till frågan som von Wachenfeldt framfört - i Skånska Dagbladet. I samband därmed fö- rekommer ' i krönikan även vissa uttalanden . cm von' Wachenfeldts person och hans: prestationer som idrottsman. | - Nämnden "framhåller att von Wa- chenfeldts klagomål inte riktar sig mot den kritik av hans publicis- tiska författarskap som framförts i krönikan utan mot de angrepp mot samband därmed. Också dessa an- grepp har tydligen föranletts av den uppfattning som von Wachen- räfsten, Även med beaktande . av att tidningarna i debatten på idrot- tens område ofta använder en hår- dare ton än i andra sammanhang, måste dock anses att angreppen mot von Wachenfeldt i hans egen- skap av idrottsman, vilka inte va- rit motiverade av det sakliga syf- te som Buhres krönika vill tillgo- dose, varit olämpliga. Krönikan är i dessa hänseenden oförenlig med kraven på god journalistik. grädde. 52,3 proc användes till smörtillverkning, 12,2 proc till ost- tillverkning samt 1,2 proc till öv- riga tillverkningar, såsom torrmjölk och kondenserad mjölk m m. I Hallands län invägdes undér 1959 186.729 ton mjölk med en me- mjölk användes 25,8 proc till kon- sumtion, 63,5 proc till smörbered- ning och 9,3 proc till ystning, me- dan 1,4 proc kom till annan an- vändning. Bland det som produ- |.cerades märktes 18.747 ton stan- dardiserad mjölk, 913 ton grädde, 5.587 ton smör och 2134 ton ost. 110.567 ton skum- och kärnmjölk gick tillbaka till producenterna. I Älvsbrogs län invägdes under 1959 244.305 ton mjölk med en me- delfetthalt av: 3,74 proc. Av denna mjölk användes 321 proc till kon- sumtion, 40,0 proc fill smörbered- ning och 14,6 till ystning, medan 4,3 proc kom fill annan använd- ning. Bland det som producerades märkes 43.727 ton standardiserad mjölk, 1.504 ton grädde, 5.497 ton smör och 5.035 ton ost. 91.507 ton skum- 'och kärnmiölk gick tillbaka Gunnar Hedlunds” >] håller, jur dr Gunnar Hedlund, De "| För ' föreningar och sa Svetige hjälper Öppnar våra ögon utvecklingsländernas = Skall måste de. folk bli varaktigt hjälpta, bliva istånd att' själva producera mera av både mat orit annat fram- soker måste ordna med kapital för inköp av utrustning och maskiner av skil- | da slag. Det måste finnas 'kunnighet ' att sköta maskinerna 0 5 Vv Kapita Skolad arbetskraft. - Utbildnings resurser och en god hälsonivå, : grundläggande villkor för att kun? na leda utvecklingen framåt "och; skapa drägligare förhållanden; men : då hjälper det inte långt med en. 50-öring eller 1 krona på 0s5 Var. : Nej, någon procent av” "inkomsten »| bör det bli. Vi måste alla ta kraftigare tag. a mmanslut- ningar borde det: vara en heders- '. sak att intressera sina medlemmar i därför. Och vår riksdag bör också = känna det som en hederssak. och se : till att vårt land lämnar effektiv. hjälp. Vi bör visa beredvillighet . och gå före. 'Förmånen att leva i sluppit. ett lycklig lottat land som krigets förödelser i mer än är en sak som förpliktar. - Jag tror inte att vi i allmänhet är ovilliga att hjälpa. De uteblivna . insatserna beror nog mest på att folk inte tänkt tillräckligt på saken: Sverige Hjälper-propagandan som nu pågår, öppnar säkert ögonen 150 år, - för många av oss och skapar där- med förutsättning: för en god in=. sats från var och en i mån av råd och lägenhet, slutar cehterpartile-. daren, - : Vad göra med all skräpfisk "i våra sjöar? Skräpfisken i våra sjöar utgör rv åt det? Frågan ställs i Jordbru- karnas Föreningsblad - av. kapten Curt Lindhé, Lirköping, ordföran= . de i Amatörfiskarenas' riksförbund. I mycket få fall tas denna fick till-, vara: som foder ' åt husdjur eller minkfarmar, >. I några av våra större sjöar har + yrkesfisket organiserat avsättnin=- gen. I ett fall togs på detta sätt i fjol 40. ton skräpfisk. Kunde man” inte nå samraa resultat, eller lånst större, med radikalare metoder in nät och ryssjor? Exempelvis med ' partiell rotenonbehandling? Visst är många problem och frå- getecken förknippade därmed, och det torde knappast gå att erhålla tillstånd till sådana ingrepp i större sjöar förrän noggrant planerade och - genomförda ;; experiment ,. följderna och de. lämpligaste , Jm Vad man till att börja med kan föreningar eller. fiskevårdsområden - ställer vatten till förfogande . for försök. Det heter vidare: Ett första experiment med partiell rotenonförgiftning har igångsatts i en av Hökensåssjöarna med bidrag ' från Fiskevårdsförbundet. Det gäl- ler. det i skogsbygderna mycket vanliga ' fallet... med tusenbröderna.” Att förgifta en del av beståndet av sådana småabborrar bör vara en - relativt enkel och ekonomiskt ge- : nomförbar sak, gäller att göra rent hus. Den fisk som överlever skulle, om man får tro tidigare erfarenheter, få möjlig-" : het "att tämligen , snabbt, nå mat- nyttigt format, och en skiktning skulle uppstå med flera årsklasser, ' så att verkan skulle bli bestående en lång följd av år, betydligt längre - än man räknar med vid total ro=" tenonbehandling. | Problemet i större sjöar med del- vis värdefull fisk blir givetvis att goda resultat ifråga om skräpfis. ' ken. Här kommer så många fakto-, . rer in i bilden att man kan ifrå- gasätta om fiskerivetenskapen på ' nuvarande stadium ens har möjlig-" het att bedöma dem alla, Ändå kan man inte låta bli att tro på rote-: nonets möjligheter även i detta fall,” Eller kanske något annat, billigare medel, rent av speciella ogräsfiske- medel som skonar vissa fiskslag. Trösterikt Han har en åkomma, ska förarglig i hans yrke som träd- gårdsodlare. Han är allergisk för" + bisting, Han berättar: - — I somras blev jag så s juk av” ett bisiing, att jag måste läggas in : på sjukhus. Medpatienterna' på sa- | len ville förstås veta | för fel med "mej, fär fe ES lade om det var d sydsvensk dialekt -— Jaha, ja för Hälsingb sting. . : : Stämningen "blev lite tryckt och De mannen insåg att hans ord inte pre. : cis varit Uppmuntrande, så han sat." ” fe sig opp, i sän . de på: gen och berätta" ne et en herre! med ' som sa: 8 har en faster utan.' Org som dog av ett bi På bussen från Haifa till Jeru- Biörn Hallström till produceuterna, — Men inte förrän dan efter! anar förtroendemän kommer alltid att, dra det kortaste strået gentemot de andra, och efter- som en blandkommun på 38.000 spektiv: i andra — och större — avse- Även de ad. kommunernas och" fler. invånare överstiger - möjligheterna till direkt per- ;- sonlig översyn, blir de valda förtroendemännen så gott som helt avhängiga av teknikernas assistens, dvs. av en kommu- naltjänstemannabyråkrati, som dan förväntas låna ett villigt kratin fö länsstyrelsen” kungliga huvudstaden. : och Kontentan av Perspektivs re- sonemang är bister nog: Utred- öre åt den överordnade byrå- ningen om kommunsammanslag- | - ning ger förnyad anledning. att" .. och säga att svenska folkets ters historia! vända på det gamla talesättet storia numera är dess byråkra- " KOMPLIMANGEN | — Märkte du hur rn son blev när jag såg en dag äldre ut än tagen sd ätt stu dera fö ed att st sklntnyck, stu era dotte hi- i ett problem — och vad skall vi göra -- hoppas på är att några fiskevårds- . .'/ eftersom det inte "- först : och främst skona denna så. , ha mycket som möjligt men ändå nå DE Som är gans 2" och när jag) ta" glad fru Svens. sa att hon inte sin dotter, ' r upps . ms anr .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.