a ä ct I -.DEN 25 2=TT:. -—, Länge fick centerpartiet käm. - pa ensamt mot den' orättvisa dyrortsgrupperingen. Småning- om har det dock gått att få - igenom vissa successiva refor=" mer, Är 1953 beslutades så- Junda . att ortsgrupp I skulle . avskaffas. Och nu i år har den ” socialdemokratiska regeringen gått -med på att slopa orts- "> grupp II och flytta upp orterna ” . 1 densamma till ortsgrupp HL. Det innebär bl, a. att praktiskt ” « taget hela södra och mellersta , Sverige kommer i ett sam-. råde. , de » dyror På fredagen biföll riksdagen ' uppflyttning av ortsgrupp I Hill ortsgrupp TIL vad. beträffar, skattegrupperingen. I de örter,” som nu är hänförda "till grupp” I, får.man alltså från: nästa år de'sgkattefria ortsavdragen höjda upp till I:ans nivå Det blir ett gkattebortfall, som be-'" räknats till 22,8 milj, kronor. Härav 'skall 16,5 milj.: :kronor, falla 2: staten och 63 milj." kronor på kommunerna. ” Ett' nytt steg har alltså tagits - -på wägen dill 'dyrortsgruppe-- tingens avskaffande. Men' det, går långsamt, Ortsgrupperings- "utredningen föreslog ju 1957 enhälligt, att 'mrincipbeslut skulle. fattas om” dyrortsgrup-' peringengs' skaffande; Men det har social- demokråterna ” inte "velat wara. med. om; Centerpartister med ' hrr Gustavsson i Alvesta och : Larsson . i .Särslöv i spetsen ” föreslog . i. motion till..årets:.. riksdag principbeslut om 'dyr-=' ortserupperingers avskaffande. "fullständiga ':av= april 1961--. och om införande 2 av duhotliga |- skattefria avdrag, motsvarande orts avdragen i örtsgrupp V. De begärde också, att till nästa års riksdag. en plan- skulle . framläggas för den successiva avvecklingen av skattegruppe- . ringen. : - Det ville nu inte socialdemo- kraterna vara: med om. Och underligt nog inte heller”folkz partiet. Högern däremot. an- slöt sig .till cefterförslaget. Socialdemokraterna och folk- partiet säger sig vilja avvakta den prisgeografiska undersök- ningen. Men den har inte den uppgiften. När ortsgrupperings- -utredningen'1957 var enig om att. dyrortsgrupperingen borde avskaffas, så finns det ingen anledning att tveka. De skill- . nader, som möjligen kan på- visas i levnadskostnader- till . nackdel för de högre ortsgrup- "perna; beror ju — såsom t. ex. hr Vigelsbo (cp) underströk i riksdagsdebatten” = på. skill- " : nader 'i'standard. I många av- . seenden är levnadskostnaderna högre : på landsbygden. och i landsorten än i storstäderna, ... Dyrortsgrupperingen - är "en orättvisa mot landsbygden och » landsorten. Den har, ingen mo- tivering, I: ett avseende > kan man emellertid tala om verk- liga. "dyrhetsskillnader. . Övre . Norrland, har till' följd av kli- mat och avstånd s rre kost- nader än landet i "övrigt. "För övre Norrland måste man,.så- . som centerpartiet krävt, medge en särskild. . dyrfietskompensa- + "tion. te 2 Centorstudenfr vill ' Centerstudenterna är into tillfredsställda : med det Sätt? varpå samhället stöder de högre studierna.” | bör man komma bort från "det : nuvarande ”stipendiesyste-. Framför. allt mety diskutabla: gränsdragningar efter studentbetyg, och för” äldrainkomst, För .att utreda frågan om hur långt'i man "bör: | gå i fråga om ekonomiskt stöd samt vilket system: som. bör. användas har man tillsatt en h ” fontavdoln; itté med. repr - för. centertst Vv Stockholm, Lund. och Göteborg. Detta, beslut fattades "vid den årsstäminaå. som? SLU:s student, 11 förbund "höll under” :veckoskiftet | i Lund. Den ägde rum på Hal- landsgården under, ordlörande- skap av pol stud. Bengt Israels; son, Vid stämmar beslöt--man efter motion från Lundaavdels' ningen att "ändra "namnet från SLU:s studentförbund till Cen- terns studentförbund. NY AVDELNING. . Studentförbundet, har nu "257 medlemmar, varav femton till hör den under fjoråret nybilda- de avdelningen Göteborgs cen- terstudenter. Lundaavdelningen har 34 medlemmar, . Till ordförande "omvaldes Bengt Israelsson, medan till vice ord- förande nyvaldes skog. stud. Lennart Rydberg, ' Stockholm. Styrelsen fick följande samman=- sättning: ck. stud, Anders Linde, Stockholm, agr. stud. Sven Ti- dala, Uppsala, pol. mag. Sven Sannesson, Uppsala, pol, stud. Göran Josefsson, Lund, pol stud. Göran Johansson, Lund, pol, stud. Östen Axelsson, Göte- borg, + ot or Internationell hjälp. En lång rad motioner behand- lades "och föranledde ingående diskussioner. Som en interna- tionell hjälpinsats beslöt man vädja till SLU:s förbundsstäm- ma att låta undersöka möjlig- heterna att upprätta stipendier för studerande . från utveck- lingsländerna, Som ett inlägg i diskussionen om valsystemets framtida ut- formning beslöt studentförbun- det att i skrivelse till centerpar- tiet uttrycka den uppfattningen att den proportionella valmeto- den bär bibehållas. ' » Lundamotionen angående det evonskä statsskickets utformning och eventuella övergång till re- publik föranledde beslut om ut- redning, , Detbör , nämligen pre- ciseras, vad . för slags republik som åsyftas. n :Enkammarsystem. Med tanke på att 1954 års för- fattningsutredning nu kommit in i sitt slutskede beslöt student- förbundet i skrivelse till center- partiets styrelse föreslå tillsät- tandet av en kommitté för be- handling av författningsfrågör- ma LU E PAS in SEn annan skrivelse skall r tas till: centerpartiets riksdags- grupp med uppmaning att grup- pen verkartför.: att. tvåkammar- systemet ersättes . red enkam”. "Kulturprogram. : Centerstudenterna i Stock- holm hade föreslagit utarbetan- det av ett centermotion' bifölls och förslaget skall vidarebeford- fas till centerpärtiets partistäm- ma och till. SLU:s och SLKF':s förbundsstämmor i syfte. att. få tillsatt en gemensam utredning med representanter' från ' Cen- terpartiet -SLU, 'SLKF och stu- dentförbundet. ', Med tanke på att studerande vid olika. läroanstalter i' vårt land har mycket skiftande möj- ligheter att erhålla hjälp till si- na studier 'av allmänna medel beslöt man hemställa hos center- partiets riksdagsgrupp att begä- ra tillsättandet av en utredning vars uppgift skulle bli att utar- beta planer för en genom hela skolsystemet konsekvent, rättvis och för alla grupper av stude- rande positiv utformning av Principerna för statens stöd till studerande ungdom; ' - Studentförbundet beslöt att å- nyo uttala sig för bättre stöd åt sociologisk forskning, och man beslöt att till: centerpartiets riks- dagsgrupp = vidarebefordra en motion angående ställningstag- ande vid en eventuell anslutning av i Storbritannien = till . EEC. Framställningen föranleddes av at män förde kunna räkna med att A:s dagar syne: räknade. f ynes vara Kapitalimport. Följande resolutioner gjordes: Kapitalbildning är av väsent- lig betydelse för utvecklingen av vårt näringsliv, Inte minst med tanke på den skärpta interna- tionella konkurrensen i samband med de nya stormarknaderna behöver näringslivet betydande kapitaltillskott för att detta in- te skall inkräkta på nödvändiga investeringar i bl. a. skolor, vä- gar, . sjukhus och bostäder, är det önskvärt att vi i dagens läge får. till stånd en viss kapitalim- port, Friare kapitalrörelse län- sar Bygdegårdarnar i dänet flitigt. uthyrda i fjol” "Möjligheterna att inom rim- - Bg tid få statslån för nybygg- ” nader - eller | reparationer av samlingslokaler har ökat under " den senaste tiden. Den glädjan- - de utvecklingen på detta om- | råde" redovisas i i Hallands byg- degåråsdistrikts verksamhets- ” berättelse för 1960. Tidigare var - det ganska vanligt att bygder gårdsföreningarna fick vänta Få lånen i 3—5 år, medan de nu-" mera kan erhållas nästan om- ' . gående - «sedan = erforderliga : handlingar blivit godkända. | Distriktet omfattade vid årsslutet 30 "Iokalägande sammanslutningar, varav. 29 föreningar och i kommun. Under året. har .Veddige bygde- gårdsförening ingått som medlem i distriktet... > : Brandförsäkringsvärdet för de anslutna lokalerna uppgår till sammanlagt 3.055.000 kr: : I de 36 bygdegårdarna har un- der året hållit 3.685 :sammankoms- ter: Av. dessa" var 593 bioföreställ- ningar, r "572 ',föreningsmöten, - 405 idrottsövningar, 389. gymnastiksöv- ningar, 317' uthyrningar till kom-. muner, ;168 : familjefester, och 16 studiecirkelmöten. I lokalhyror har influtit 108: 312 kr, vilket i genomsnitt motsvarar 4.100 kr per:lokal. Biografdrift har förekommit i” 10 bygdegårdar och lämnat ett: sammanlagt netto på 8.926 kr" eller" i genomsnitt 892 'kr per biograf, ” » En viktig del av distriktets verk- samhet, r har. varit förmedling av kontakt i ett. flertal nygyggnads- och ombyggnadstrågor mellan byg- degårdsföreningarna och riksför- bundet. '. Sålunda. har ” förbundets tjänstemän konsulterats ji ett fler- tal. frågor "rörande föreningarnas ombyggnadsproblem, . skattefrågar mm. I dist iktets "kunstklubb fanns 230 ; andelar. Distriktet är innehavare 'av. 10 "konstverk, vilka under året vårit placerade i Abilds och Tön-' med lördagen den 2 Ka sänkte IC och OK" ut- försäljtingspriserna : 'för' bensin sel/mötörbrännolja ' "med. 1 öre per liter vid pump och "11/2 öre per. liter. vid vulkleveranser' för landets "bilägare och övriga be- onsumentgrupper ' som jordbrukare och fiskare, innebär | dennat'prissänkning — om den | följes 'av:övriga företag i bansch- a mmanlagt besparingar som unde; ett år kan uppskat- tas till” ”mer.än 30 millioner kro- nor "vid" nuvarande 'konsum- tionsnivå tar man dessutom hän- syn till den prisaktion som Ok för några dagar sedan vidtog i fråga jom. eldningsoljor blir de totala > bespringarna för konsu- menterna avsevärt större. ” : Stöd "åt konsten, > "Trots den allmänna välstånds- utvecklingen Jever fortfarande många, av våra'' kvalificerade könstutövare e under knappa eko- nomiska. förhållanden, vilket på lång sikt icke kan vara ägnat att främja 'den' kultuella sidan av standardstegringen i vårt land: Centerns .. studentförbund : vill därför”: förorda ökade insatser från samhällets sida för att för- bättra” konstnärernas ekönomi- ska villkor. Detta kan ske bl. a. genom vidgad stipendieverksäm- het. Det är vidare angeläget att ser. att de i ökad utsträckning kan ge inkomstmöjligheter' åt våra konstutövare. Detta skulle bidra både till. kvalitativt bättre radio- och: TV-program och till en - vidare: spridning av olika konstforomer. Centerns student- förbund vill också betona vik- ten av ökad stimulans till. konst- närlig verksamhet även utanför de stora "befolkningscentra, där kulturyttringarna nu av ekono-, miska skäl har lättast att göra sig gällande. ÄKTENSKAPLIGT. Det berättas om en herre som skulle utvandra från Polen till Is- rael Han fick fylla i ett papper, där en punkt lydde: Ert förhållande till den nuvarande polska regimen? Om jag skriver som jag tycker kan det bli straff, tänkte juden. Skriver jag att allt är bra, vill de övertala mig att stanna kvar som god medbargare. Så han skrev” 'Xktenskapligt”. -— Skämtar ni? undrade tjänste- mennen. Vad menar ni? derna emellan ligger helt i 'lin- je med strävandena för ökat in. na. Kommittén bör ges en så RA MAARADADANAMARAAAAD, ternationellt utbyte i övrigt. PNESFEPYN AMRA RNA ÅDARDA MANAS RAMA DAAR AR AA — Jag menar äktenskapligt, sa juden. Det är klart att förhållande har det ja varit, men inte har det > Varit nåt nöje inte. öre per liter och för die-' radio. och TV ges sådana resur-- är det självfallet att sorteringen FETYSSTIFTETOTETTI Vi ser på Av trädgårdskonsulent, IVAR GRANBERG; Köarlskrona Det är planteringstid och många arbeten skall nu utföras i hem- trädgården. Först och främst är det vårbruket, som "står i tur. Om jorden är höstgrävd består vårbruket endast i en' grund bearbetning av ytjorden- i de områden, som. skall besås och planteras. Arbetet ' utförs bäst med en lämplig handkultivator eller genom - en grund omgräv- ning med spade: eller grävgrep. Man tillför samtidigt blandgödsel av typen Blåkorn eller. Enpekå. Om jorden är torrlänt till sin karaktär är. det fördelaktigt att blanda händelsgödseln med fuk- tad torvströ, som ökar jordens vattenhållande förmåga. Det är alltid lönande att utföra vårbru- ket med omsorg, eftersom : det ger ett bättre resultat av sådd och plantering.” : BÄRSLAGEN I FÖRSTA ; HAND sr "Just - nu är, det : framför allt sortfrågan 'som är aktuell; både när det gäller prydnadsträdgår- den och nyttoträdgården, Beträf- fande valet av: blomsterbuskar |: kan givetvis inga generella: råd ges. Sortvalet blir här helt .be- ra Savann den grännvänliga -: gräsklipparen "Klipper: tätt klipper tyst, "v 4-takt med. varvreglage | Godkänd för fullst; Störgatan "LAHOLM Tel. 10285 EN na Er NK roende & av anläggningens karal- tär och : :den' omgivande miljön. Men när” det" gäller 'nyttoträd- gårdens" fruktträd och bärväxter, ställer sig Förhållandet helt an- norlunda. I synnerhet bärväxter- na har fått en ökad betydelse inom hemträdgårdens ekonomi- avdelning. Det är avgjort lättare att lära 'sig- odla ibärslagen änl: ling "| minhalt. öortirågan vad fallet; är med fruktträd. önskar en ”tidigmognande jord- gulbbssort, väljer därför 'endéra av de nämnda. Av I medeltidiga sorter. kan nämnas gamla wälkända Königin Louise och den värdefulla ' Al: narpssorten indra, som tyvärr kommit något i bakgrunden "på grund av det myckna talet om nya tyska: sorter. Värdefulla sorter har vi dessutom i 'Talis- man, av skotskt ursprung, och i de tyska sorterna Sengana och | UTRÄDGÅRDS- "MÖBLER . olika” modeller i ek, bok, fur, stål och plast. JOHN HILMERSSON. Hishult tel.: 108 Skogsgård Senga : 54, Bland: senmognande märks Aibundance som i likhet med de na väl lämpar sig för djuplrys=. vann ONA NNE inn, ger för omgående leverans. +. 23 = Potaftissättare. 7 rad, hydr. lyft, 3- och 4-rad. för bogsering, i Jan = | > Vallberga Lantimannaförening > 3 Tel, 23260 Vallberga | = | "Om sädesslagens stråstyrka, Under den senaste årsperioden har både extreria torrår "och " med mycket svagt strå fyllt fordringarna. Däremot har man . under våråren haft utmärkt tillfälle att studera skillnader i- "extrema våtår förekommit. Under torråren har det varit så små påfrestningar på sädesslagens stråstyrka, att även sorter fråga om stråstyrka, gåde mellan sädesslagen och mellan oli- ” ka sorter av samma sädesslag, Så var t. ex. fallet just förra "året. Havren var då svårast nedslagen av. :kom kornet, medan vetet motstod de segnet. Därnäst , nedbrytande " krafterna Carolina 'Superba ” och ovannämnda medeltidiga 'sorter-' bäst; i st » En' sak var särskilt tydlig år 1960, nämligen att det ibland har stor betydelse att strået är elas- ,liskt och besitter en. viss 'seghet: Man har anledning kalla. havre- sorterna Sol II och Sisu stråsty- va liksom. kornsorterna Rika och Ingrid. Man kan också lägga märke till en viss grad av seg- het hos dessa sorters strå. Den hos oss relativt nya hav- resorten Pendek är särskilt kort- stråig 'och särskilt stråstyv. Der lägger sig verkligen inte i första taget. Men strået är skört, så att när påfrestningarna blir för sto- ra' även för dessa sort bryts strå- et, och: liggsädsbi! sdningen blir- av ning. ' : Avråda' från odling bör” man beträffande sorten :Ydun, som : visserligen är. högt avkastande, men; bären, är” av mindre god kwalitet. i+> gä Hallon: BSortvalet är bär inte så "omfattande ” som ”hos dord- gultbarna, ' men det hindrar inte att' det finns ' många sorter att I välja på. I. mellersta och norra Sverige är sorten "Asker .den för närvarande mest' planterade : spdsvensk + odling :-passar-' .den däremot inte; Av. övriga sorter är. Preussen . den "dominerande. Goda : resultat har även erhållits med"de” ”ehgelska sorternå' Mal- Exploi "och, Mallinig Jewel. nom: bäslaget tillmäts svarta "vinbär ” största betydelsen på - grund : av 'sin höga C-wita" I; sortimentet: är : det särskilt" tre” sorter,. som: "under senare år kommit i: förgrunden nämligen” Brödtorp, Silvergieter och Wellington. Den förstnärmni da” har" nedliggande ., växts Alla sorterna har. stora väl kande :bär och rik bördighet. .' -sAiv. röda” sorter är Röda hol- ländska härdig och pålitlig, och av vita” vinbär -kan "man 'pröva sorten Vita långklasiga med goda och aromatiska bär, Särskilt bra r . med - REGULAN. tor. : Etora Torg w Håll efter OGRÄSET! ” Nu,” före blomningen ' är den lämp- . . ligaste tiden att. utrota ” maskrosor effektivaste preparat för bekåmp- - ning . av -maskrosor, groblad och andra ogräs i i gräsmat. Pris per flaska som räcker till 400 kvm. Kr. 3:65 Utförlig bruksanvisning på varje förpackning. ' — (Uoilalls HALMSTAD > > a 1000 kvm, Kr. 6:30 "Tel 10576 i att avpassa produktionen av bär för eget behov, och om överskott skule ' uppstå, jordgubbar, hallon och krusbär djupfrysas. Färska bär är myc- ket uppskattade, och "det är gi- vetvis endast överskottet "av skörden, som skall konserveras genom djupfrysning eller på an- nat sätt. Pftersom ibäslagen i wårt sam- , manhang är av så stor betydelse, måste ägnas motsvarande wupp- märksamhet. Särskilt när od- lingen sköts så att varje planta blir en fullträff. Följande sorter |. kan rekommenderas. Jordgubbar: Tidigast de är systersorterna Mache- rauch's Friihernte och Regina "och dessutom den tidigare le- dande sorten Deutsch Evern. Ingen av dessa lämpar sig för djupfrysning. NMognaden inträf- far hos sorterna med några få Likaså är det betydligt bättre" klasarna med en längd av 15 em kan" åtminstone ! dagars intervall, och den som bäst kommer till sin rätt även ur prydnadssynpunkt. "Krusbär: Ur det omfattande krusbärssortimentet nämns här endast två sorter- vardera av varje bärfärg. Alla sorterna har var för sig stort värde och tål behandling mot mjöldagg med i handeln gängse kemikalier för ändamålet. Av sorter förordas följande. Röda: Achilles och Winhams Industry. Gröna: Whi- tesmitch och Hansa. Gula: Early Sulphyr och Triumphant. | - SÄTT GÄRNA FRUKT- TRÄD — MEN INTE: FÖR MÄNGA Det har ofta framhållits nöd- vändigheten av att begränsa an- talet fruktträd i hemträdgården. Det lönar sig nämligen inte att producera mera frukt än man förbrukar i det egna hushållet. I en liten villaträdgård finns det vanligen inte plats för mer än ”linte skul!e blivit, om strået haft stör- re förmåga att böja sig. Den lika- ledes ganska nya sorten Palu har ett strå, som” höjer sig lättare. Den bildade faktiskt på mulljord Yförra året. mindre. svär ligssäd än Pendek, som främst är berätti- gad på. fastmarksjord, "där. man havresort, . r Vårvetet: står, som - ovan .an- tytts ganska . bra trots - mycket konstaterats hos den nya : wei- bullssorten Rirg. Den norska 'vår- man . tillmäter” speciellt, stor betydelse. Men seg- heten hos strået gör,, att detta, ehuru 'det .böjer sig lätt, först: vid extremt stora påfrestningar böjes ända till. marken. Vad- kornet beträffar. "klaräde sorten Domen sig bra förra året, trots att, dess stråstyrka i van- liga fall inte alls' kan mäta sig med Rikas och' Ingrids. Domen låg . med : mera ' böjda strån: och ; luftigare än övriga sorter. våtåt och torrår, men ran bör låta : erfarenheterna under enstaka. extrema år . bilda regler för hur man normalt skall handla och välja, sort. I förväg vet man aldrig, ' hur väderleken " kommer att bli. Liksom man i längden lyckas bäst, om man ständigt gödslar "med tanke på normala är, bör man också" välja: sädes- sorter för normala år. Det bety- der. sorter med god stråstyrka: Men om strået inte bara är styvt utan även besitter seghet och ela- 36 ' fruktträd.” Bitersöm sort- valet i :så fall, blir. starkt 'be- gränsat, bör. sorter med primör- wärde väljas i första hand, Sort- valet blir emellertid i ett land som vårt i hög grad klimatbe- tingat, och urvalet bör därför ske efter rådfrågning hos hus- hållningssällskapens trädgårds- konsulenter eller med ledning av Pomologiska föreningens sort- sticitet, är detta ett exra plus,.' för sorten ifråga. >: - Insektslivet vaknar tidigt An den goda. värme, som. flöda-- " åe in i landet. i februari och mars: har magasinerats i vattendragen, och tillfälliga bakslag av:vinter- svårare beskaffenhet än vad den' vill ha en tidigt . mogi. vande" vite. regn. Särskilt god stråstyrka "har. vetesorten Norröna är känd för. sitt -böjliga strå och skall nog in-" te odlas på andra ställen än där. sortens tidighet' "en "bekämpning, den långstråiga och sena norska: Nu skall man ju lära av både]l. lista. Jun, väder får töga- inverkan, . sedan. ' väl sjölsarna gått upp och vatten-' "temperaturen börjat stiga. "Redan" i mars var många vårinsekter'i" , farten: bina” gav sig ut på rens-:"" ningsutflykt i. mars och nyckel- pigorna började 'krypa på fjor-' årsstrån och solvarma stenhällar” långt- före ajril månads ingång. vi har med andra ord ait vän-. ta oss ett. rikt: insektsliv i mar- kerna tidigt i-år. Ur växtskydds- synpunkt kan det få en del kon- sekvenser. Sålunda finns det an- é ledning. tro att '-rapsbaggarna"” skall vara i farten. redan före. höstoljeväxternas.. 'blomningstid och därmed har vi. goda möjlig-' heter att. utföra bekämpningar i lugn, och ro, om' så: bedöms er” forderligt. På en del håll åtmin- , stone . har , man , anledning räkna med tämligen omfattande" inflyg- hingar av rapsbaggar, och då kan det. vara förmånligt” att sätta ins 'Intan "bin ”och >" ' humlor ' börjåt "söka sig' till blom- "morha. Kanske vågar man också : hoppas, "att; "huvudparten av raps- vivlarna infinner sig. i raps- och | rybsfält före blomningen. I” så fall kan 'en bekämpning med pre-: parat av typen organisk :fosfor-. förening ifrågakomma. Sådan 'be- handling 'är ju utesluten, i-'och med att blomning, gen tar" sin bör- jan 1 fälten. 2: Ju tidigare vårsädden av vöte, korn 'och havre sker, desto mind- re är risken för friiflugeangrepp. Friitflugörna kan vålla: mycket stort . avbräck för vårsädesodlin- gen; och för närvarande ' är tidig vårsådd den "enda kända metoden att undgå ' angrepp 1. praktiken. Om fritflugorna kommer tidigt: i gång, så är "tidig sådd ännu :'vik- tigare än eljest, och man har al anledning ta' vara på varje möj- lighet att få vårutsädet myllat. I.kålväxtodlingar av alla slag, våroljeväxter, " kålrötter, : foder- märgkål etc. kan jordloppsan-' grepp förväntas. . Möjligheterna att: kontrollera jordiopporna är emellertid stora åntingen' man nu föredrar ' att . behandla utsädet med kemikalier, ..som verkar på lopporna: eller man är: tillreds med DDT-puder vid uppkomsten. , 1 äldre tider tog jordlopporna ofta både en och två omgångar av de vårsådda käålväxterna, in- nan man lyckades få upp växter- na till ett mindre känsligt ut- vecklingsstadium. Med, de resgur- ser, som numera står till buds, är det bara försumlighet från odlarens sida, som kan leda till mera omfattande jordloppsskador på vårsådden. Spenat, selleri är natrium YSTTTYN NETRSTTELEP ”EFEFYYTTYG Tu I VÄXTODLARE! |. rödbetor, m, fl, andra köksväxter” | > krävande växter. Ge dem därför ”Chilesalpeter .. innehåller 1694, - salpeterkväve, . 2674 natrium, och .,. dessutom mindre - mängder bor, magne-” slum, jod mm. naturprodukten de salpeter |. sä - Lätt att sprida i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.