vrertretFrervoevYerYYNY vveversvvvYrerveevyvvvYvyvePFEYEYV FY FEV VN s Ae vYYyfTYYYVYYTEYVYYSTYETTT yvteereFr ET TTT rt Yr YTryreYtYYTYFT" Vv er rr re YyYTEETP trevververvvereervyYYYerYPePPEerYT N : Ä vyryvevreetetYerYeYyYeYyrFTYTYYY . LAHOLMS TIDNING '- = LT DEN 27-APRIL 1961 LT = me > Skattetyngda kommunerna d. » Förskj av för olika uppgifter från staten till kommunerna har givetvis medfört = dande”, ;kat- - väsentligt höjda k 'nomiskt stöd, åt de ckattetyngda kommunerna är. starkt framträ- och anslöt sig ”till den i i na" framförda tanken på "ter. Därtill kommer att befolk- vidtagande av åtgärder för en ningsomflyttningen i avsevärd ut- rikligare - bidragsgivning till de sträckning försäi der- ngda na”; På ” laget i de glesbygdsk k förslag har "riksdagen -- muner. :Centerpartiet har krävt nu beslutat begära hos Yegeringen, åtgärder för en rättvis kommu-. nalbeskattning, dels genom för- bättring av de särskilda statsbi-' dragen, dels genom” höjning 'av statsbidraget till s. k. synnerligt skattetyngda — kommuner. ” Den sistnämnda motionen, framburen av hrr Larsson i Hedenäset och "Nilsson i Kungsängen m. fl, gav på fredagen riksdagen anledning till positivt "bindande béslut” om att .skattelindringsbidraget skall Centermotionärerna hade före-" slagit omedelbar höjning av skat- telindringsbidraget från 16,5 till - 35 milj. kronor, varvid i första hand taket för det s, k.' gräns- underlaget skulle höjas. I moti- weringen hade de påvisat de be- ” tydande skillnader som föreligger mellan olika kommuner. För det att ,. . skatteutjämningskommittén med förtur skall få överväga” så- dana åtgärder, så att om möjligt förslag skall kunna föreläggas re: dan nästa års riksdag. Om "för- bättring av skattelindringen skall ske genom höjning av. gällande | procenttal för bestämmandet av. det 3. k. gränsunderlaget eller, ge- nom sänkning av den för erhål- lande av gällande lägsta utdebiteringsgrän-. sen eller på annat sätt har, tills . vidare lämnats öppet. =... . - Enligt de nu gällande grunderna] är det.s. k. gränsunderlag, som ' medger -skattelindringsbidrag, 75 procent av medelskatteunderlaget "per invånare i rikets landskom "muner vid föregående års taxe- ring, £. n. 29.50. För kommunerna längst i'norr är gränsunderlaget |. obligatoriska ' skolväsendet, folk- / dock 80 procent. Gränsunderlaget i na och ålderdomsh "men hade år 1959' exempelvis Djursholm. en , nettoutgift av 1,11 "kronor per skattekrona — och Hallens -kommun 6,30 kronor per , ekattekrona. Det är inte en be- skattning efter principen om skatt efter bärkraft, Det intygade också . skattelindringsnämnden i sitt ytt- " rande över motionerna: ”Det lig- är alltså upp till 22,12 skattekro- nor per invånare i allmänhet och 23,60 för kommunerna i norr. Den utdebitering, som medger skatte- "lindring, är lägst 11 kronor. Med dessa bestämmelser har 111 kom- muner . skattlindringsbidrag,'. Om 'gränsunderlaget höjes till 85 pro- cent "av ' medelskatteunderlaget i allmänhet | och. 90 procent för ger principiellt ingen godtaghb rättvisa därl, att invånarna i des- sa kommuher (de särskilt skatte- "tyngda) "skall behöve för ungefär enahanda komminala förmåner betala slörre. andelar av sina in? komster än andra svenska med- borgare gör endast av den anled- ningen att det är fattigare (och barnrikare) där & än i andra ”trak- ter av. landet.” : | Det vär" argument, som statsut-' H skottet "och. riksdagen : fann” sig ;' böra beakta, Visserligen gick man inte med på att omedelbart. höja » skattelindringsbidraget, Men stats utskottet fann, det .obestridligt, : norrk ”att. behovet av ytterligare eko= (drag, i t - erna, dvs. . till. 25,07 resp... 26,55 skattekronor,' får: de: nuvarande 111. kommunerna: en bidragshöjning . med 62 procent, och dessutom skulle : ytterligare 143 kommuner få” skattelindrings- " bidrag. Sänker man samtidigt ut- 'debiteringsgränsen till 10 krönor skulle förbättringen bli” 89 pro cent. vc : : Hur skattelindringen., skall före. ] bättras är alltså en senare fråga. Det som riksdagen . "beslöt. på fre- . dagen i anledning av 'centermotio- skattelindringsbidrag | Schweizarnas stora årliga va- Expo Ypågår just nu i Basel, där an, kan beskåda! sådana "det som, pstar och klockor. Hed- rade; med ett helt stånd för sig är också de fjunlätta batistnäs- dukarna från den berömda fir- man: Stoffels i S:t Gallen, men så har-'de också på senare år blivit "en världsartikel.' te « Det fina med de här näsdu- E'Tuechli” | heter de på. schweizerdialekt är inte ba- ra att de är ljuvliga att ta ioch: garanterat rullfållade för hand. De är också" romantiska attskå- da med?sina” fint tecknade och läckert färgsatta - blomstermotiv av t.:ex.irosor, nejlikor och e- delweiss. S:t : Gallens : blomsterflora vid Glarneralper- nas” "ot! står levande modell på. mönstericcknarnas arbetsbord, men de' hämtar "också" inspira- tion" från järilar, fåglar; mode- visningar, igater och opera. Ja, även ' en. . horoskopnäsduk kan man numera köpa. > Det gäller att'vära : uppfinningsrik — ett ta ter" tillkominer var- I Numera finns dé att : öpa här i "Sverige, . -men urvalet är 'na- Det 15 april öppnades den årligen återkommande siora va-: ékpon i Basel. Den världsbekanta schweiziska textilfirman " -'Stoffel & Co valde i år att där presentera sina batistnäsdu- kar-:som- vackra, färggranna fiskar, ett imaginärt akvarium. or egen turligtvis större på hemmaplan. vilka simmar omkring" i "Läckert .färgsatta.'schweiz'ska souvenirer . väl; värda att köpa med sig på sommarens 'semester- resa. - av: »Tiiechli”, "som finns. i. var- je varuhus. En artistisk bresent till ' dem : därhemma för några ]j kronor, "väger / intet,."tar ingen plats i bagaget! Elegant ' att' vif- ta :medy' avgjort för fin att put- sa -näsan med, men förtjusande nen är att skattelindringen skall Turistar/' "Ni i, Schweiz, ' unna .Er- på. ett börd om man: inte” sätter förbättras — och att fler :kom- gä Pöjet satt bläddra i -packen en 2 blomvas ovanpå. y muner skall få skatteli <f STIGANDEA SRÄNGBERS Det finns gott om jobb — produktionen . ligger på topp- varv, Ändå är det klikt att tän- ka 'sig för innan "man tar ett jobb so mi och för sig är hygg- ligt betalt men som inte kräver några kvalifikationer. . .. av. "värde. på flera sätt, "Iger. säkerhet när man sö er an- ställning, och. mycket bättre chans när. man söker till en an- nan skola. '; . FR vi 2c MARKNADS RAPPORT: SVETSARE, BYGGNADSINGENJÖJ SVARVARE, SJUKSKÖTERSKA SKOLKÖKSLÄRARINNA, SLÖ " De' kompakta bilarna vinner undan för undan terräng i USA. -|Förra året såldes över 500,000 FORD FALCON i Amerika, och här i Sverige har också FAL- CON blivit den med bred mar- "I ginal 'mest sålda kompakta bi- Alen. CNRS "här amerikanska Ford tillkännagivit 'en lyxversion — - FALCON; FUTURA — som har "Framtiden tillhör teknikernal ir — därom är de flesta överens. Många ungdomar siktar på tek- nisk "utbildning, men är 'kanske tvek: " om” mutbildningsvä- "wa för det kan ju komma en ändring i produktions. och marknadsförhållanden och det går i allmänhet först ut över dem som inte är så kunniga. Det lönar sig därför att vänta ett år eller mer och då skaffa sig en ordentlig plattform att stå på: yrkesutbildning. Inom de flesta yrken kommer behovet av kvalificerad arbetskraft att öka. garna. Svenska Handelsbankens tidning Spanrmålet ger en god vägledning för teknisk utbild- ning i en artikel, där man skri- ver: a) Man börjar arbeta på ett företag, till att börja med i enk- lare uppgifter, b) Man går igenom en kurs vid yrkesskola (verkstadsst la). På yrkesskolorna finns sär- skilda avdelningar för industri Ett bra betyg kan bli ett papper och hantverk, t. ex. mekaniker, ere nånting. an ekaniskt? FONT DS RON STR VETA VT Egna instrumentmakare, verktygsma- kare. "Alla dessa avdelningar kallas var för sig och tillsam- mans - verkstadsskolor. De är i allmänhet två- eller treåriga. - Vill 'man ha en ingenjörsut- bildning, finns i stort sett tre vägar att gå. Vilken skall man välja, beror på den skolunder- byggnad man har. För den som har gått igenom folkskola, — finns kommunala tekniska skolor med dag- och kvällsundervisning samt tekni- ska institut. Även dessa har bå- de dag" 'och kvällsundervisning. Utbildningstiden är ca 2 1/2 år Armnteng med dagundervisning och unge- , som .den' exklusiva Ford- -Thun- derbird. : Bland: inredningsdetaljerna märker man främst de separa- ta, justerbara ' framstolarna. med belväm -'skumgummistoppning under den eleganta vinylkläd- seln. Mellan framstolarna finns en :handskfackkonsol och dörr- arna har fått ett sobert snitt med klädselns färgnyans. FAL- fär det dubbla med kvällsun- dervisning. För den som har realexamen eller motsvarande .kunskaper, t. ex; lägre kurs, s. k. tekniker- kurs från " kommunal teknisk Tskola eller tekniskt: institut (3 terminers dagkurg eller 6 ter- miners kvällskurs) finns högre tekniska läroverk med teknisk fackskola eller tekniskt gymna- sium. Fackskolan är 2-årig, gymnasiet 3-årigt. Den som har studentexamen eller motsvarande, t. ex. exa- men från tekniskt gymnasium, kan komma in vid Tekniska högskolan i Stockholm eller Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Studentexamen skall vara -avlagd på reallinjeng ma” tematiska gren eller komplette- rad till motsvarande kunskaper. Utbildningstiden är ca 4-årig. Alla dessa högre tekniska ut- bildningar är uppdelade på sk. facklinjjer; t. ex. för elkrafttek- nik, teleteknik, byggnadsteknik, maskinteknik. Nästa gång: Hur blir man nå- gonting till sjöss? . .. oc oo. en' interiör av samma utförande "Trivsel i 1 -bädr ummet. Visste hi att en husmor tillbrin- gar drygt 365 timmar eller 15 he- - la dygn per år i toalettrummet? Hon gör i medeltal 20 besök per dag — under. ett år blir det 7.300 besök! — i bad- och toalettrum- met i olika ärenden: personliga hy- gienen, småtvätt, hjälper barnen med. deras toalett o s v. Det be- räknas 'ta i genomsnitt en timme per dag året om. Det beräknas att varje vuxen person i hushållet vis- tas i bad- och toalettrummet ca 45 minuter 'varje dag. Största besöks- frekvensen är på morgnarna ' och kvällarna, Det uppstår vid dessa toppar ofta ”köbildning”, vilket ska- par irritation i hela familjen. - =. Medan lägenhetsytorna blir stör- re och större står toalett- och bad- rumstutrymmena stilla. Badrums- ytan ökar sällan i proportion till lägenheten, utan är oftast lika stor i en femrummare som i en enrum- - mare, En ganska orimlig fördel- ning som inte torde försvinna för- . rän' bostadsbristen hävs och större utrymme : för personliga önskemål . får göra sig gällande speciellt ifrå- ga om skiljandet | av toalett och badrum. . >. Bad- och toalettrummet är fök- tiskt vår bostads väsentligaste och ”dyraste”. rum, Det är ju det' rum, som har största betydelsen för vår "hälsa och allmänna välbefinnande, Vården av bad- och toalettrummets inredning och armatur är därför in- te bara en ekonomisk fråga för : värden ' och ' villaägaren. Sköts inte "toalett-" och badrummet: minutiöst kan det bildas bacill och bak- teriehärdar i sprickor 'och springor :som kan orsaka svåra och kost- '"samma : sjukdomar, Några « större svårigheter att hålla toalettrummet ' snyggt och rent och därmed också "skapa trivsel vid användandet före- ligger "med nutidens material inte. Vårt moderna sanitetsporslin till- verkas efter fastställda svenska kva- ltetsnormer. Glasyren spricker in- te, den är blank och jämn och an- grips inte av: syror eller andra frä- "tande ämnen -— fluorvätesyra un- dantagen.; Även praktiskt taget al- ka ra fastställda kvalitetskrav och för- ser badkaren 'med emalj som bl a En sprucken toalettstol som ser ut som en krakelerad äkta Rembrandt är inte värdefull ens inom ram. " Dessutom är den rent hälsovådlig. ..Ji hem, skolor, på sjukhus och ar- 1 är syrefast. Detta medför också att emaljen tål vanliga rengöringsme- del och svaga syror, Likaså in- begrips slaghållfastighet i kvalitets- kraven, . Använd emellertid aldrig salt- syra vid rengöring av ett bad- kar. Avlagringar eller ränder från en läckande blandare, som ett syn- tetiskt tvättmedel inte tar bort, av- lägsnas bäst med metafosfat - eller möjligen ett mjukt skurpulver om man tar det försiktigt. Fotografiska vätskor 0 dyl bör inte komma i beröring med badkaret. Samma gäl- ler avfärgningsmedel och hemfärg- ningslösningar, Bäst rengörs ett bad- kar med varmt vatten och syntetiskt tvättmedel eller vatten -med tvätt- nafta. Skurpulver kan repa emal- jen. et Sanitetsporslinet är inte så käns- ligt för mer aggressiva rengörings- medel, men 'dessa bör undvikas. Saltsyra och lut kan :användads men då bör man skölja mycket noga efteråt; Repande pulver skall man självfallet vara försiktig med, Avsättningar - i toalettstolen och kröken tas lämpligast. bort med de i handeln förekommande special- medlen. Glöm inte att borsta rent insidan av stolringen, varifrån det annars kan komma dålig lukt. WC- sits och lock torkas av med vatten och " syntetiskt rengöringsmedel. Glöm inte insidorna! -: " Väsentligt att hålla rent är också den » förkromade - armaturen blandare, kranar, botténventiler etc — .men dessa. får inte "rengöras med starka eller frätande, rengö- ringsmedel som saltsyra och lut, då man i så fall förstör förkromnin- gen Putsa med en svampduk eller kromputsmedel. - Golvbrunnen får: man inte heller glömma att då och då .skura ren inuti med hett vat- ten tillsatt :-med ', rengöringsmedel, Golv' och väggar tvättas också av med varmt vatten och "syntetiskt tvättmedel eller vatten med tvätt- nafta, NM Vår . hygieniska NN standard. är förhållandevis hög, men det gamla spruckna = tvättstället, - WC-stolen Mat-tips: Har ni smakat fisk, som fått ko= ka i sitt eget spad med några'drop- par citronsaft, sait och peppar och ' litet smör eller.margarin? Godare ' kan den faktiskt inte bli, och den +; får en härlig arom om man lagar : fisken i paket av aluminiumfolie, | Vi gör så här: ” Kalasfisk (4 pers) . : Y' stort paket djupfryst fisk eller . motsvårande mängd färsk, 1/2 ci, tron, salt, vitpeppar, 1 msk: smör el margarin, 1 dl finklippt dill, 1— . 1/2 dl tomatpuré, 11/2 dl? grädde). i . Gnid in fiskblocket med den hal= : va citronen. Salta och peppra. Skär fisken i portionsbitar och lägg dem bredvid varandra på en bit alumi- " niumfolie, Klicka över smör eller margarin och "strö på rikligt med ' hackad dill. Vik ihop folien till étt ' paket, 'Ställ ner det i en kastrull.. med litet kokande vatten och låt fisken .koka i c:a 20 min. -Tinad 4 eller färsk fisk fordrar naturligtvis H kortare tid. :' ön Kokar ni fisken så här i kastrull ' så tag gärna "dubbla folieark! Gör ni det däremot i ugn — passa på: :; medan ni bakar — så räcker det ' med enkel folte. Den skall vara i ' ugnen omkring en halv timme i: 250 grader. Medan fisken står | på | kokar vi 4 dl maccaretti, d v s skuren spag- hetti, enligt anvisningarna på. pa- Godare kan' fisken inte smaka än : om man kokar den i sitt eget.:spad i små paket av aluminumfolie:.Ser= vera :nykokta .makarovier oc Prag god" sällad t sol keten:- Smaksätt den med tomat- puré, salt och' vitpeppar. Extra fint blir det om ni-rör ut tomatpurén : med litet grädde och blandar. med den kokta väl avrunna maccaret- tin. : Låt allt bli genomyarmt igen ' och servera makaronerna med fis- ken -— en n god kombination." - B ldså och . andra sanitära anord med ytor som påminner om kra- kelerad,. äkta : Rembrandt ' finner man tyvärr fortfarande alltför ofta betsplatser. Dessa tusentals glasyr- ]- spruckna och spräckta sanitets- apparater är livsfarliga bakterihär- dar med baciller, som inte 'går att desinficera bort. Enda sättet är att byta ut det skadade sanitets- godset, Om man varit borta från bosta- den en tid har man kanske märkt vid hemkomsten att rummen - varit fyllda med kloaklukt. Orsaken be- ror tadels på att vattenlå i WC, bidé tvättställ, golvbrunn el- ler disklåda helt: enkelt upphört att fungera" genom att vattnet av- dunstat, Kloaknätet står då i direkt luftförbindelse med "bostad Ett i [C] pers) - 4 stora inte för mogna bananer, 6—8 mask apélsinmarmelad (helst, engelsk typ). one - Värm upp marmeladen ien kop- : parpanna eller annat eldfast kärl, Lägg ner de skalade bananerna och ös dem några pånger med marme- nerna med sin sås och bjud even- . pad grädde till. Se upp... med - den heta maten! enkelt sätt att komma ifrån detta obehag är att täcka vattenytan i vattenlåsen med en oljehinna. Det fördröjer avdustningen avsevärd tid. ,r , — |; Hur ska man kunna åtlyda den lagen .Sedan 1957 har vi här i landet en lag som stadgar förbud mot ut- släpp i vattendrag av kreatursurin och pressaft från silo om detta inte kan ske ”utan olägenhet”, erinrar tidskriften Jord och Skog. Men det är en lag 'som det är närmast hopp- löst att följa. Åtskilliga lantbruka- re har dock direkt av vederböran- de myndigheter förelagts att upp- höra med utsläppen i vattendragen; Visst har genom lantbruks- och distriktsingenjörerra i några fall lämnats anvisningar på metoder för att göra sig av med avfallet. Men då lantbrukaren finner att fö- reslagen anläggning härför, dess underhåll och drift betyder en kost- nad av upp till 5 öre pr liter mjölk vet han sig knappest någon råd. I många fall skulle den nya lagens efterlevnad leda till ekonomisk ka- tastrof. Naturligtvis måste 'våra vatten- drag skyddas mot förorening, fort- sätter tidskriften, som dock undrar om det verkligen kan vara riktigt att ålägga den enskilde lantbruka- ren att vidta åtgärder, för vilka han i motsats till industrier och kommuner saknar resurser, - Forsknings- och försöksverksam- het måste intensifieras och framför allt samordnas, heter det vidare. Då emellertid problemen är likartade i hela Norden bör en central insats i samnordisk regi åstadkommas. Här gäller det alltså att bygga vi- dare på de insatser som redan gjorts av Nordiska jordbruksfors- kares förening. Ökade anslag bör tillföras föreningen. Vidgade insat- ser från forskningens sida är pro- blemets lösning. Men tiden står inte stilla. .Där- för bör lantbrukaren få dispens från tillämpningen i de fall då veder- börande myndigheter inte kan an- visa tekniskt riktiga och ekor.omiskt försvarbara metoder, anser tid- na dominerar barn- olyckorna i hemmet. Tänk där- för på att aldrig ställa kärl med' hett vatten så att ett litet barn kan nå det. Vänd alla kastrull- handtag inåt spisen, Tänk också på att inte servera maten så het. Vi vuxna föredrar som regel att äta 60—70 grader varm mat, Om ett barn däremot får en välling som är mer än 60 grader bränner det sig, +» med mjölken! Det finns väl ingen mamma som inte-v hennes barn skall ha: Mr mjölk, Ett spädbarn dricker om- kring en halv liter mjölk om da- gen och har inte behov av an- nan mat. Men snart bör också andra näringsämnen ingå i kos- fen och så småningom blir mjöl- en bara ett i lämplig mängd ingående komplement till ma- nn En tvååring kräver ca 1.200 2 orier om dagen, Om man då on barnet dricka en hel liter avölk som ger 700 kalorier är ej oturligt att barnet inte har ' av så mycket aunan mat. Därmed går det emellertid mis- ,le om andra för kroppen viktiga "näringsämnen. Man bör allt- så inte vänja ett barn vid alltför mycket mjölk i i kosten, - ningen. sa CON FUTURA levereras med vit ratt. » Utvändigt har FALCON FU- TURA tre fartmarkeringar på bagflyglarna, .”de Luxe”, hjul- tallrikar med ventilationshål och vita däcksidor, = FALCON FUTURA introdu. ceras för - att tillfredsställa ön. skemålet "om en lyxvagn med driftsekonomi : och har samma mått och samma maskinella ut. rustning som tidigare modeller. a Thunderbird”: kommer bara att och a som tvådörrars modell, C e första exemplaren av JALCON FUTURA beräknas Denna. ”kompakta. kusin till komma till Sverige” om n ungefär en månad.. . sor oe Moog AD ladsåsen eller vänd dem försiktigt a i såsen, Servera de varma bana= . OO ENE tuellt vaniljglass eller iskall vis-. > z
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.