wvefteYveerer "man se efter var lönerna för o- VE REPt PEPE , | Torsäagen den. "4 maj'.1961 =LT ” Den svenska socialdemokra- ” tin wisade upp ett janusansikte i årets 1 majtal Det ena an- siktet företräddes av fackföre- - ningssidarn. med LO-ordföran- den Arne Geijer i spetsen. En procent "av nationalinkomsten som. stöd till. utvecklingslän- derna' var det mål han satte upp för 1960-talet. Det skulle svara möt ungefär en fjärdedel av den årliga produktionsök- . ningen. Utsträckt till en period om 8—10 "år skulle alltså den årliga ökningen beköva utgöra endast en 30- eller 40-del av produktionsökningen för att man vid periodens slut skulle "vara uppe i den avsedda nivån. Det andra ansiktet företräd- des av det socialdemokratiska partiet med partiordföranden hr Erlander i spetsen. Denne uppehöll :' sig" "vid allmänna talesätt ifråga om u-landshjäl- :pen och undvek sorgfälligt att ta ställning - till hr - Geijers "propåer, 'T. oc m. den eljest så ' > bitske' och frifräsige hr Sköld "blev påfallande försiktig . och -famlade i:sina formuleringar när han kom in på dessa frå- "gor. Det märktes att han rörde sig på politiskt känslig mark. . Hr Geijers inställning sam- manfaller rätt väl med kravet i centerns parfimotion om att en' plan skall upprättas för" hur man inom rimlig tid skall komma : upp till enprocents- , nivån 4” u-landsstödets tötala ' . omfattning," Men i "riksdagen har socialdemokraterna hittills visat sig påfallande kallsinniga til Idet förslaget. Det är det . som' är bakgrunden till'dub-” belattityden i 1 majtalen, Det skulle lända socialdemo- kratin till heder. om: den vore mäktig. en. politisk - självöver-. vingelso, I Parollerna Kring. FN ; DEN 4 MAJ 1961, 1: 'majtalen och. länderna 0. s. vv är dessbättre ingen partifråga i vårt land. Det " har stöd hos en mycket” bred opinion. Men det räcker inte med paroller. Dessa måste följas av ett aktivt handlande. " Om inte så sker får demonstra- tionerna här hemma karaktä- ren av ett tragikomiskt upptåg i ett allvarligt ämne. Det skulle allvarligt kunna skada vårt anseende — inte minst i-u- länderna, , Det är känt att hr Geijer tidigare gjort försök att: få partiledning och regering med .på noterna. — utan att lyckas. Han hår nu markerat sin ställ- ning i. en situation, då -fack- " föreningsrörelsen måste lita till . krafter. på oppositionshåH för att vinna gehör för sin upp: "fattning. Centerpartiet har: ge- -nom-sin motion redowisat klär "ståndpunkt. Folkpartiets” hå -ning är mera ' oklar men' tiet torde ha svårt att göra ett principiellt ställningstagande i -negativ. riktning. Detta måste utgöra trumfkort för hr Geijer, om han än en gång söker kom- i ma tillrätta med de motsträviga. inom : rebering och" 'partiled- ning. . : LO-ordföranden . har" onek- ligen möjligheter att! manöv- rera' så han lyckas :— tack "vare oppositionen. Skulle. de motsträviga fortsätta att. fram- ” härda borde” hr Geijer' vara karl att stå fast vid AI maj” utfästelsen när frågan om stö- det. till . u-länderna ' kommer | upp i riksdagen. Han har ingen anledning att böja sig för: den socialdemokratiska partipiskan. Det skulle utgöra ett värde- . fullt ibevis för tesen 'om fack- " föreningsrörelsens frihet: och Hä han röstar efter, övertygelse —" "och inte som "regeringen vill. : : Sedan "skolan slutat börjar lika jobb ligger. I det här fallet har: vi tre 18-åringar i orts- grupp 3, en flicka med enhets- skola, "en pojke med lärlings- skola och en handelsgymna- sist, , Flickan valde" livsmedels- branschen. Pojkarna går till in- dustrin, "Vilka ungefärliga löner har dessa ungdomar i år och hur har löneförmånerna ändrats om man jämför dem med 1949 (i 1950 åre 'penninghärde)? Dia- grammet ger besked. Tag som exempel en 13-åring som får en månadslön på cirka 950 kronor — hur mycket skul- Je inte kunna köpas för det? Det skulle kunna räcka till att bjuda nio kamrater på bio var- «ess MEN — Om något år får man familj och även om årslö- nen då ökat med ett par tusen lappar ska det räcka till åtskil- ligt, Statistiken för en familj med ett barn iustreras av bil- den. Har man passat på att spa- ra ihop en slant kan man klara tidens påfrestningar på famil- jens ekonomi. : , Plock ur Laholms Nya Tidning I Laholms Nya Tidning, av den 15 okt. 1881, skrives från Hishult av sign. —n följande: I söndags åtta dagar inträffade här en tilldragelse av ganska ovanligt slag. Det var nämligen en från Kristianstad: efterskic- kad Godtemplare, herr Berg- gren, som hetkom för att bland härvarande brännvinsbrännare och supare stifta en Godtemp- larorden, och därtill utse lämp- liga och värdiga ledamöter och bröder. Han lär bärvidlag icke varit så synnerligen, noga, emedan ”Gräs” fick vara med och tjänst« göra som wakthavande broder — de helregda behöver icke läkare, utan de kranke — Sedan herr Berggren, uti N. P, Anderssons lokal, i ett långt och sakrikt föredrag, inför en stor menighet, talat om drycken. je dag eller sätta upp en riktig lyxgarderob. Det låter väldigt skapens förstörande inverkan på folket och i synnerhet där i His ”] sparbal . få bien.” av bryggeriets tillverk- | ning, warje wecka, där just bor- de man bliva Godtemplare och därigenom 'avvärja "både, till: verkning och förtäring av dessa förfärligt skadliga waror. . ' Efter talets slut hoppades ord- föranden, iklädd ordens hög- tidsskrud, att alla samtliga borde inse "nyttan av att vara God- templare, och därför låta in- skriva sig, i nykterhetens stora bok.. Men det gick inte så lätt: en del ville” bränna mer brännvin, en del först utsupa det lilla för- råd, som fanns i skåpet, och en del: skrattade åt hela" predikan. Detta hade ' till följd, att bland hela "hopen endast 16” stycken låto sig inskrivas, vilka genast blevo.: »nupphöjda . till. tjänstemän inom orden, ”warefter själva hög- tidligheterna började: inom till- slutna rock väl bevakade dörrar. Man'kan knappast föreställa sig "viken. förskräckelse, detta väckte, hos, de kvinnor, vars män blivit Godtemplare.. De rusade genast”, till; sammianträdet' och ville "storma vakterna, vilka en- dast .medi största änsträngning rmlådde Ytillbakahålla de ny- 'örargade ihäröver hade de 'begivit/ sig till prästen och beklagat sin nödställda belägen- het, "där de av hans tröstande ord hade blivit något hugsvala- de,; men; Faldrig' blair "de som förr, "emellan Johan Petter och meg?” > Zgnolade > gummorna på återvägen . till sitt hem, '”sedan in man. givit sig pocker i våld.” Den 19 oktober, samma år, läsa wire Vv Fisbults' socken har” på ”kom- munälstämma i måndags. beslu- tat; att för kommunens räkning teckna aktier, till et belopp av 10.000, kr; . Hör . den föreslagna ingborg — Halmstad « banan, unider « förutsättning att” linjen ä 'Staverhultsdalen; Den ktieteckningen upp- därstädes : samma dag" till 5.700 kry. samt tros komma” att uppgå till: betydligt högre be- lopp. + Läholas Nya Tidning, av 2vng r den 5 mars 1884, står att, läsa: + Från fFighjult förspörjes att en Fi enlighet med kom- munalstärmniobeslut den 21 sist- lidne' januari, och vartill koönun- gens ubsfallningshavande redan fastställt + reglemente, . kommer att härstädes inrättas, . : : Den 19 mars; 1884, "skrives: :.På utlyst: sammanträde i His- bult av kronofogden S. L. Sun- din; ang. inrättandet ' av ett gästgiveri "å nyssnämda ' plats, beslöts, sedan, alla . närvarande uttalat sig för behovet och nöd. vändigheten av ett sådant, att ingå till sonungens befallnings- havande med begäran "därom, och är det mycket . troligt, att samima "myndighet kommer att lämna samtycke därtill. . Den 3 maj, 1884, skrives; : > Gästgiveri i Hishult. Ett nytt sådant kommer, såsom vi förut berättat, .Éfrån och med den'1 juni ' att" inrättas :hos Nils Pet- ter Gustafsson, vilken, 'tillsvi- dare” ntagits till gästgivare, därstädes. .. Den.7 Edbruari 1885 står föl- jande annons att läsa i i Laholms Nya Tidning: ' Träpumpar, från 5 öre -till 1 krona pr aln, till salu hos N. P. Gustafsson, Hishult. . Den 14 mars, 1885, skrives: ' "Med, ; delägarna i - Hishults sparbank hölls den 16 ds, ord. bolagsstämma, varvid full an- svärcfrihet ' för förvaltningen blev. styrelse och "räkenskapsfö- rate, beviljad. Denna sparbank, som först den 3 sistlidne maj började sin werksamhet, hade, enligt ' revisionsberättelsen, wid .| förlidet års slut kr. 24,431:58 in- satta medel och kr. 467:88 därå upplupen ränta. Omkostnaderna hade belupit sig till kr. 319:34. . Under året hade 29.900- kr. blivit utlånade. Banken ägde 130 delägare och 146 låntagare. Styrelsen består av kyrko- herde P. A. Fridlizius, ordf, skollärare AA. Carlsson, v. ordt., klockare O. Pehrsson, räken- skapsförare, lantbrukare Jakob Bengtsson i Hishult, samt hem- mansägaren Olof Åkesson i Ramsjön, Johannes Hansson i Damsbygget, Johan Hansson i Kornbult och Jakob Torkelsson i Handskholmen. / HP. st I d I. EI Nya vägar. inom våra a skolor a De organisatoriska försöksverk- samheten med nioårig enhets- kkola är väl känd för alla som har bågot intresse för. skolfrågor. Där- emot känner inte alla till att det jämsides' med de' organisatoriska försöken i de svenska skolorna på- går en' livlig pedagogisk ' försöks- verksamhet, som sträcker sig över "Den pedagogiska ”försöksverk. samheten försiggår i tre olika for- mer. För det första finns det sju skolor som har utvalts : för en ”särskild” försöksverksamhet. Fem av dessa är läroverk ech två kom- munala flickskolor. Sedan finns det en s k fri försöksverksamhet inom vars ram en rad pedagogiska ex? periment ay skiftande karaktär ge nomföres i skolor av alla slag, vil- ka själva har fått välja sitt för- 'söksområde, Slutligen finns det en N Av lektor Bengt Ohlson ” "rad speciellt för enhetsskolans hög- &> stadium - avsedda ” försöksprojekt.: Det kan särskilt framhållas att den rent ped försöksv ten har stor omfattning. Hur stor vet vi inte riktigt numera, efter- som vederbörande skolor icke be- höver anmäla sina försök till skol-: överstyrelsen annat än i den mån de kräver ekonomiskt stöd : eller förutsätter avsteg från” gällande tim- och kursplaner. =" >. Läsåret 1955/56, då ä ännu t alla f sök anmäldes till skolöverstyrelsen, deltog .2/3 av läroverken 'i verk samheten, Under. den senaste tio årsperioden har närmare '2,5 milj kronor använts för att genomföra ” dessa pedagogiska ' försök. Läsåret -1959/60 disponerades 150.000 kronor för den särskilda 'försöksverksam-" heten. Denna del av verksamheten |; koncentreras på g i inre SR SN " Lektor Bengt Ohlson. är ett huvudproblem, hur de föga arbete,' och den har redan avsatt en" del . resultat och erfarenheter, som har överlämnats till gymna- situtredningen. Det gäller här t.ex de viktiga frågorna om ämneskon- centration och friare arbetsformer, om ' studieteknik och ”biliotekskun- skap, om" samordning av -undervisz ningen i-olika ämnen och-'om 'ra-' tionellt utnyttjande: av de tekniska hjälpmedeln i .det "dagliga, skolar= betet; en St | Filmen blir skolämne, De nya försöken , i årets minbju- dan” sträcker sig "över ett brett fält. De exempel'som nämns här, är alltså plockade från en ganska rik matsedel," som 'har lagts fram till skolornas tjänst.. Ett av de. nya försök som föreslås gäller under- visning i filmkunskap. Där kan vi falla tillbaka på de: erfarenheter både i Danmark och Norge och från försök, som pågår inom enhetssko- lan i Österåker, Det ställs till för- fogande för skolornas lektionsut- kast i filmkunskap både för folk- oeh försöksskolan och för gymna- siet, Avsikten -är att ge' eleverna vissa elementära kunskaper om hur en film kommer till men framför- allt att lära dem att uppskatta fil- men som konstart och skärpa: de- ras kritik mot suggestion : och schablon, - a bo "Ett nytt försök på gymnasierna går ut på att ge gymnasisterna ing om hur akademiska stu- dier hedrives.: Mi "är att asc dieinriktade elevernas intresse skall väckas. Bland annat will vi gärna ha igång försök med mera samlad undervisning, som övervin- ner den splittring 'av undervisnin- gen som schemats lapptäcke berät- tar om; Det kan ske antingen -ge- nom att eleverna får läsa ett mind- re- antal ämnén. koncentrerat under en period, eller . genom ”att flera ämnen förs' shop och läses ' utan sträng åtskillnad .t ex. mellan, de olika naturvetenskapliga ämnena," En annan fråga är hur Jöroböc-. '.:]kerna skall användas' och utformas. Skall vi ha enkla, starkt koncentre- rade läroböcker, som "kompletteras genom lärarens försorg och genom mer eller mindre självständigt är. bete av eleverna? Eller är det bätt- re med -lärpböcker "med en fyllig framställning ur vilken' lärare och elever sedan får sålla fram de vä- sentliga fakta? Kan man göra det lättare "att väcka intresse även för t ev od vilken utsträckning det mindre & an- talet elever under ett antal veckor kompenserar förlusten av under- : visningstid. "Alla de här projekter är bara förslag till olika. försök, som sko- lorna frivilligt åtar sig. Mer intres- set både bland rektorer, lärare och elever att söka. sig fram på nya vägar .i skolans arbete tycks vara starkt och levande. Det finns alltså anledning att tro att det blir ett "omfattande och intressant material som vi så småningom får till för- fogande i i skolöverstyrelsens arbete. Ändrad tidpunkt för prissättning av virke. önskvärd STOCKHOLM (TTspec) i Av ålder har den generella pris- sättningen. av virkessortimenten kommit att ske på höstarna, under senare år inte sällan till och med ett bra'stycke in på den egentliga vinterdrivningssäsongen. Olägenhe- terna med de sena prisöverenskom- melserna har flera gånger påtalats från -: skogägarhåll, — erinrar - tid- skriften Skogen, som menar att tid- punkten nu-är inne för en änd- ring härvidlag. Det heter bl a: i » Ur skogsbrukets synpunkt "måste som en synnerligen viktig omstän- dighet "framhållas den' struktuella förändring som sedan något decen- nium pågår, nämligen att söka i allt större. utsträckning sprida: ut av- verkningsarbetena, särskilt ' hugg- ningarna, över hela året genom att låta dessa fortgå även under bar- marksmånaderna, .' under + vilka självfallet huggningsarbetet i sku- garna kan bedrivas under betyd- ligt : gynnsammare . förutsättningar än under vintern. Detta gäller all- deles "särskilt vid tillgodogörandet av den alltmera ökade andelen av småvirke i avverkningsuttagen, som är: karakteristisk. för stora - delar, av vårt skogsbruk. Arbetskraften i skogarna bör av, olika skäl sys- selsättas . under . hela. året och ar- betarna därmed inte endast beredas en. jämnare , sysselsättning utan även inrangeras såsom verkliga års- arbetare. med den trygghetskänsla som. ett sådant förhållande otvivel- aktigt skapar. ” 3 .'Det torde ur 'olika' "Sjnpunkter vara väl motiverat, att flyttå fram tidpunkten "för : prissättningen "av leveransvirket ; från skogarna till våren-försommaren i stället för så- som hittills varit praxis senhösten- vintern. Härigenom 'skulle också leveranspriserna i viss mån kom- ”Ge ä ntligen” dragspelet en : - verklig chans”. H STOCKHOLM (TT-Spec) Dragspelaren betraktas väl fort-| miutbildade musiker osm :”bond= musikens exekutörer, gissar Aron ret. Dock bör man komma ihåg ätt de nutida åragspelen har lite andra resurser än sina föregångare från har dragspelet bokstavligen 'talat . re musiken. Det är ganska egendomligt att våra. unga tonsättare, som är: så begivna på experiment, inte försökt sig på att ge dragspelet en chans. Vad detta instrument behöver för att stärka sitt anseende är just ori- ginalmusik, skriven med tanke på ' del i förhållande till dragspelarkå- rens storlek. Kanske borde de mu- sikförlag, som sysslar med utgiv- ning av dragspelsnoörer, satsa en del som bjuds via den konventionella repertoaren. Nog är många av t ex- de gängse dragspelsvalserna gene- på instrumentets resurser, kanske vi just här spårar arvsyn- spel: melodins : fastlåsning 'i:-en kan delas av många — gitarr- och - cittraspelare inte minst, Men just .. här finns möjligheter till utveck ling: friare melodik och-mer 0! växlande harmonik.” hn >> Ett modernt instrument är” drag: spelet utan' tvekan, och folkets öra' har det. Borde det inte också kun<= tillfällen har det fått vara med i så. Alban Bergs opera Wozzeck, "och orkester. Men det väntar alltjämt på sin riktiga chans att få vara Me påverka : leveranspriserna.. Virkes-. . marknaden skulle härigenom. vinna , större trygghet mot tvära och. opå=. kallade variationer, de teoretiska 7: ten i studier- na genom att förlägga en större del av undervisningen i: läroämnena inom ett ”intresseområde”? Kärnan i ett sådant område, skulle då kun- na vara t ex fotografering, Till ett sådant intresse. skulle sedan under- kunna anknyta . i »' En annan fråga som vi har stöllt är den; om det inte många gånger skulle vara lättare att väcka dessa elevers "intresse ' för ' historieämnet genom ' att. ta, nutida företeelser, kanske i elevernas egen miljö, som tgå nkt och sedan så att säga sistenter och .amanhuenser "vid .ve- tenskapliga ' institutioner/ skall ge upplysning om uppläggningen av Ihögskolestudierna på olika områ- den för att det skall bli lättare för eleverna dels att bedöma om de bör ägna sig åt akademiska studier, dels satt finna sig till rätta vid univer- 'sitet och högskolor. - - Ett viktigt försök, som berör bå- de realskolan och gymnasiet, görs med kurser som föreslagits av nor- diska kommittén för modernisering av matematikundervisningen. Här är det alltså fråga om ändring av kursinnehållet i ett ämne. Det gäl- der också den försöksverk is söka sammanhangen bakåt i tiden, istället för 'att börja med stenål-' dern och sedan läsa ämnet krono- logiskt genom forntid, medeltid 'och nutid. Intressanta försök med sam» lad undervisning har gjorts I folk- högskolan - och : de erfarenheterna vill vi. nu gärna. ha . prövade på enhetsskolans högstadium liksom studiecirkelmetodens ' användbarhet i skolarbetet. Mera föreläsningar ” Mera på det organisatoriska pla- net ligger det försök som vi har föreslagit med varierande storlek som tar sikte på att ge undervis- ning om internationellt samförstånd "och samarbete, Här kan vi utnyttja ett material som utarbetats med stöd av Unesco. Försöken syftar till att få klarhet i var dessa moment bör komma in .i undervisningen i olika ämnen, så att de gemensamt belyser den internationella aspek- ten. Vi vill naturligtvis också prö- va de uppslag eom har givits för att kunna förbättra och komplet- tera den och hoppas också på att få veta om det behövs någon spe- ciel undervisningsmateriel. " Större läsintresse Ytterligare några försök som kan mera allmänt intresse: vi ex- perimenterar med ljudband för rföst- och talvård i samband med träningen i muntlig framställning; dramatikens utnyttjande i under- visningen är ett annat försökspro- jekt På enhetsskolans högstadium . på underyvt "Det innebär att en lärare vid ett, till- fälle tar hand om en avdelning som är” mycket större än en van- lig klass, ' Det kanske kan vara lämpligt att gå igenom vissa mo- ment mera ij föreläsningens form eller att låta en stor avdelning syss- la med enskilda: arbetsuppgifter. En annan gång kan läraren då istället driva t ex färdighetsträning med betydligt mindre grupper än en vanlig klass. Flera lärare skulle alltså ha hand om ett antal elever, som ar de k visningen i t ex fysik och kemi : SE ten i sitt eget hem har varit van- ligt sen urminnes tid. Det har 'ock- så 'varit 'sed i mångfaldiga hem att |: mor: tvättat hemma åt alla sina ogifta söner, De har kommit hem till jul och påsk och pingst och mars dag och andra högtidsdagar i fämiljen och varje gång har de hatt en säck med tvätt som skall tvättas. I de hem där det finns tvättmaskin och där mor ännu är vid god hälsa kan det inte verka så omänskligt. Men när man tänker på. vilket be- styr mor har' till 'varje helg med bakning och annat arbete som skall till då man tar emot många gäs- ter i ett litet hem där det måste ardnas med många bäddar och bä- ras bäddar och sängkläder och ko- kas och stekas flera dar i förväg frågar man: Vore det inte rimligt. att pojkarna skickade sina tvättklä- der till ett tvätteri om de inte själ- va vill stiga ner i tvättstugan deh tvätta, stryka och mangla sin egen tvätt? I allmänhet brukar flickor- na sköta sin tvätt, varför kan inte pojkarna sköta sin? Visserligen är det inte möjligt i inackorderings- rum men de kan ju tvätta själva när de kommer hem; Jag skulle gärna vilja be en liten bön om hänsyn mot de mödrar som regel- bundet får stå och tvätta annan- dag jul, påskafton och andra helg- aftnar när de borde ha rätt att få vila sig en smula och få vara till. som de normalt skulle ha; men för- delningen av "deras arbetsi med de sina som männi- skor bland människor. . - Det förek ganska allmänt skulle på detta sätt kunna göras smidigare, Av stort Intresse är också försö- ken att låta även de tyskläsande eleverna på enhetsskolans högsta- dium delta i den praktiska yrkes- orienteringen i årskurs 8. Då bort- faller tid för teoretisk undervis- ning, två å tre veckor ägnas i stäl- let åt praktik j yrkeslivet. Men ef- " dtersom halva . klassen I taget får praktisera på detta sätt kan lära- ren då I stället arbeta med mind- re antal elever. Vi skulle då gärna vilja ba en belysning av frågan i på landsbygden att bortavarande pojkar låter mor tvätta. De som har något förstånd sticker väl åt henne en slant för besvåret, Man varför skall inte gamla mödrar ha helgledigt när barnen har det — också på landsbygden? Jag har se- pare upptäckt att detta tvättandets slaveri också pågår I stadshem och kanske mest i de hem som saknar bekvämligheter. Där man måste tinga tvättstuga går det inte fär sig i helgerna. Maskinerna får inte gå i hyreshusen när som helst. Jag har faktiskt sett ett gammalt hem Att en hösmor ombesörjer tvät-] Av Märta Teijon ien större stad där det inte” finns” varmvatten, inte gås eller elspisa eller ström för uppvärmning: Dä 'stod en gammal mamma en helg=, afton och tvättade åt tre, karlar / i, fyrtioårsåldern och , . kokade klä- derna i en gryta på "vedspisen. Sen" gick hon på kvällen ner till pum= ” pen på gården och sköljde tvätfen och kök där det var plats till de: rummet och tvätten torkades I kö ket där far och mor låg, Och karlar. na, som tjänade stora summor p sitt arbete och hade alla helger fria hjälpte inte' ens till med att bära" des inte för att far och mor sov un. der de fuktiga tvättkläderna i kö met och väntade kaffe på sängen var morgon när de var hemma, =. Förr: när inkomsterna Var små ;: för den arbetande ungdomen "Kunde den från 1800-talets magdeburger-' : na utnyttjas "på något. sätt inom; den högre 'musiken? Vid enstaka . ket medan de själva sov i finrum=. på försöket att skaffa fram en mer - representativ dragspelsmusik än de tvättbaljorna ut och in och skäm= -' farande av de allra flesta akade=l 7 spelmannan”, som bör akta sig för IN att ”sticka : upp”, bland den fina : Hallenberg i ABF:s tidskrift Fönst-. . | anno dazumal Och allteftersom spelarnas tekniska skicklighet, ökat. > ”tagit 'sig ton” även inom den hög- ot dragspelets . karaktäristiska - egen= ---+ skaper i klanghänseende och tek«. niska resurser 'i övrigt. Åtskilligt — . finns skrivet, men det är en bråk- > 4 rande enkla i'fakturen' med tanke, ” N Men trång harmonisk krets, Den synden. - kallade finare. sammanhang, t ex/i, . någon gång som soloinstrument tili: ' med när "de stora” spelar. ; PR ma att styra prisnivån vid virkbs= ' ' auktionerna och inte såsom hittills" de mera spekulativa prissättningar= «> " na' vid dessa i' alltför hög grad, « där, Lägenheten hade bara ett rum '; 7 gamlas säng. Pojkarna sov i bästa; ': det vara rimligt att tvätta i hem-= met. Men det. var inte. "rimligt att ' mor skulle göra det ”helgdagsaft- narna utan ' hjälp: Nu finns det. tvätterier och nu behöver man inte ' fe en & åldrig och kanske klen mor vätta åt sig. Även om det tvättmaskin fet med” torkningen, mangling och str; yknin; ett ganska hårt göra, helst om heme' så' är besväret med” ' arbetet ' ändå blir dubbelt. vid de stora helgerna, Mor är svag. Hon :. vill så gärna att de: kommer, Hon vill hålla kontakt med de sina. . Men oss emellan sagt borde det väl kunna ske utan att ensidigt lägga ansvaret för kontakten på. henne, Nu har han väl så pass he= der å sig att han betalar, Fast jag fruktar ändå 'att hon får göra det litet billigare än ändra och att hon får ta den grövsta och fulaste, tvätten av byxor och arbetskläder, Hon kundé neka men hennes bär. ta kan inte, Här är det friska äs niskor med starka lungor och hjär. tan och unga ryggar. De måste bruka sitt förstånd och ta den hän-. syn barn bör visa sin gamla mor för kärleka skull, Rädda Barnens I Laholm spetälskekampanj Postgiro 416385 LAHOLMS TIDNING — tidningen för ydollämingar 7, | å i > d
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.