Ar reeretrvvev vr LAHOLMS TIDNING > > od rYvtTttY tre rt "”yvvetYyvreOrevYe Ye ere eyrYyFYy vyer Tv TT England och Europahandelri | Rurt "hela Europa väntar man : och ; villkoren för ett inträde i I dessa dagar med spänning på de . villkor England tänker ställa för - sin kapitulation . inför De sex. Relationerna mellan De sex, som nu "med Greklands "inträde" är "sju och EFTA-länderna, som nu " med Finlands assosiation är åtta, Far hållit sig i förgrunden för in- tresset under hela våren, Den nu ' aktuella diskussionen överraskar "icke, Förhållandet med en väl sammansmält tullunion på ena si- dan och EFTA-ländernas mera lösliga samarbete på den andra för att skapa en förhandlingspo- -. sition är naturligtvis på Jång sikt ett abnormt förhållande, som förr eller senare måste få en mer ' "definitiv lösning. . Riksdagen ” debatt i den här: frågan för någon vecka sedän gav. inte mycket nytt. Den som följt" ' " frågan lite närmare måste dock göra den reflektionen” att'hr Lan-' ge, som med berömvärd blick för det väsentliga skött den, kanske ” varit lite för, självsäker, EFTA- frågan har för honom 1 för hög grad varit ett självändamål När man" från centerpartiets sida var-" nade för denna lite förenklade . Syn på .EFTA-frågan redan 1958 och då krävde att iregerinen skulle ta initiativet till en utred-:' ning på bred. bas av frihandels samarbetets konsekvenser för nä | ringslivet kände herr Lange. sig ; » | närmäst en smula förorättad. Efter - den sista riksdagsdebatten . måste ; + man dock konstatera att hr An= . tonsson i Dahla' som aktualisera= de denna sida av problemet - fått ' rätt," Med. EFTA: har ' vi byggt upp vår förhändlingsposition; Det ” bästa vi hade kunnat göra under ' tiden hade varit att trimma vårt - näringsliv ' inför" vad , som mås” te komma; Mot. detta kan hatur-'" . '” ligtvis invändas att det är ett akt-;. H ningsvärt : bete" som" Ppresterats”. » arbete som här fi ligger gäller ju N endast branscherna, Det gäller i in. Nu är, blickarna: riktade . på ; England, som man allmänt , vän=. tar skall. kasta löss från EFTA” 2 ndustoikletsir a som blivit allt me” "ra oroade av att England succes-:". öc sivt håller på att stängas ute ifrån” den kontinentala markna: - Noch låta det i övrigt intima ; poli den samtidigt" som ” världspolitiken” visar 'ått' framtidens samväldesre- lationer är beroende av ett stort antal + som" bör. vara ”välinformerad i. denna fråga, framhöll i "riksda- . gen att man ganska snart ,kom- . mer utt få ta del av en engelsk "DEN 25 MAJ 1961 : och att” Tandet' nu/skulle stå änför” osäkra faktorer. Hr Lange, ” IT => DE sex. När den kommer | är det felaktigt att tro att den blott är 2 -en eftergift” från "Toryregeringen ds 7 vid SLS förbui i Univ: | Walter... Dizkson "har. tilldelats >.:: .Tandsbygdens förlattarstipendfusa | aula, Uppsala den 19" vjuni utdelas landsbygdens författ son, Saltsjöbaden, Walter Dickso ; Ljungby. Nämnden för landsbygd arstipendium till Maj-Britt Eriks- n, Falkenberg; « och Folke Fridell, ens förfi " har för sina insatser i försäljningen av Boi på 13.000 kr som inför från sida. Nej, dess främsta drivfjäder : är :säkerligen' att söka inom på-? litiken. Det är en offentlig hem . lighet att Kennedy-administratio- - nen'i Washington, I som, bedömts ha en "något mera moderat i ställning , till -den här frågan” Eisenhover-administrationer,' -än- "dock lägger mycket stor vikt vid: en sammanslagning av de två eu- ropeiska handelsblocken." Presi-" dent Kennedy lär mycket klart ha "framhållit detta för premiärminis- ter Mac Millan: vid dennes besök | i Washington. ITE. N Om man även ser den här frå ; gan ur. försvarspolitisk ” "hänsyn, :” : och-ur. det perspektivet kan man ” ” utgå ifrån att den var uppe även - sunder Oslo-mötet häromveckar, kan man förstå att Europas split . ring på två handelsblock betraktas '' > som en. allvarlig svaghet... NATO > "är inte blott en gemensam för- svarsorganisation ' utan också i ” mycket hög grad en organisatior : som. skall - bygga upp. » krigs c potentialen och därvid spelar hani-. 2 del | och ' ekonom! '.en. första : . plansroll. De män som leder väst- strategin : kalkylerar " uppenbart: i; "med detta och ser EFTA som, ett > . problem i sammanhanget; " - På denna nivå möter oss ”de » stora avgörande frågorna. England ; i har stora problem att lösa, bl a: med samväldesländerna och med”, ett jordbruk som, "ställts in på en : > lågprislinje som icke utan en ge- : : nomgripande omställning är. mö; lig. att. sammnaföra med De.sex' : högprissystem, Man kan dock” an: stora spelet är temporära svårig- : heter: som England kan bemästra : Satt ta de t, avgörande steget över I så fall 'innebar detta : med" d-tällänionens" nuvarnde kon. struktion. «att: de reutfala . .stater-.. "na "Sverige, Schweiz-ocH Österrike : icke” kan slå följ 'utan garantier . : "att "deras samarbete begränsas att ' " gälla ; endast Ad: handelspolitiska frå or. De sex politiska: målsätt z 'sition vå står inför; Men det torde . väl knappast” råda några” delade meningar om inte "EFTÅ- -över- ka' finna ' en. samarbets-", " forrö på det I handelspolitiska fältet: " tiska samarbetet i i Desex vara en, sak för sig. De neutrala staterna" . spelar dock trots sin relativa 'li-:;. tenhet en så "betydelsefull roll in- te minst ekonomiskt i Europa, att man från väststrategernas sida in- ' te kan 'tänkas beredda att:låtr dem" ”hänga'".i tomma Julien” i i ida regeringsdeklaration om +» viljan oss ww > Under denna rubrik är de- | batten fri under förutsättning att inläggen behandlar frågor av "allmänt intresse. Har Ni något på hjärtåt, så skriv till Laholms Tidning, Laholm och märk kuveret ”Brev från lä- sekretsen”, "Om Ni skriver -] under signatur måste namn- sedel bifogas — den publice. ras givetvig inte. Kom ihåg I kriv kort! Ingen mer tysspropaganda . Måttlighet är alltid bäst, också när det gäller uppmärksamheten av. rycka projekt ryska framsteg och ' kommunistiska uttalanden. Dessvärre har Sveriges Radio-TV med vidöppna ögon gett Sovjet en strålande reklam i Sverige ä och med att envisas med -att återge majfirande, rymdman= hyllningar etc, Det vore på plats med mått- lighet, — kommunistinfiltrationen är stor nog som den är, NV : Måttlighet - "KONSERT PA. STORTORGET”. . . Med anledning av att Röda. Kor- set hade en sammankomst i La- holm lördagen den 13 mej, så gav Flygets musikkår från” Halmstad nämnda dag en konsert å å Stortorget 1 Laholm, É 'handelspolitiskt avseende. ' Jag tycker att det är en brist i upplysningsverksamheten av dem det 'vederbör, att allmänheten icke | genom en notis i tidningarna :un=- derrättats om' att denna konsert skulle äga rum" Nu blev det på grund härav endast ett jämförelse- vis litet antal åhörare som fick nju- ta av: densamma, för det kan väl ändå inte vara meningen, att mu- sikkåren bara skall stå där" och spela för sitt eget nöjes skull. "Jag hoppas på bättring en annan gång. sov - Musikvän.. i : Affärstelunik-" : Innehavaren av en rad könfek- tionsaffärer i New York begagna- de "med stor framgång metoden att I sina skyltfönster anbringa stora - plakat . "Affären upphör, allt bortslumpas"” och ”Absolut sista veckan”. En dag kom han till: sin :advokat och sa:.: - — Min son tar sin handelsexa- men i morron, Ska jag ta honom med i firman, -— Nja, sa advokaten, sätt upp en ny butik åt honom och låt rn nom upphöra med den på eg; --nämnda. SLS erhåller. liksom för "fattarfrämjande åtgärder, Belopp - för .anordnandet av fi årligen > s klotteriets lottsedlar erhållit en fördelas lika mellan de ovan- ut ett anslag på 5.000 kr för för-, ' et kommer troligen att disponeras" de lit "återk I Maj-Britt Eriksson . b lönas för sina varsamt och vérklighetstroget utformade” roslagsberättelser, som innebär både en besjälad återupp- täckt ”av- byalagstidens karaktärs- fulla livsforrh och en nutidsskild- ring,' vittnande om lyhördhet : och stadsbo; men hennes verkliga hem- vist är den stockholmska skärgår- den; som” för. henne. är "en - realitet betraktad 'med en tillgivenhet som är släkt - med en sann och äkta hembygdskänsla. » Hon fångar" det genuina" hos : sin.. natur. och ' sina människor. och” är . rikt. utrustad med .den - konstnärlighet, 'som be- hövs : för : det « rätta | återgivandet, hon i Frans på Långviksskär, Kvin- norna” på .Gråskär och . Melodi på "| nyckelhårga om några generationer av skärgårdens kvinnor och? män, i "rörelse, man tycker sig förnimma ”sjöfåglarnas; vingslag," Hon fångar 1 atmöstä en i såväl:de skönt lättje- fulla:sommarnöjena som i den ido- ga' och. hårda .skärgårdsvardagen i ett knippe dagboksblad i de senast utkomna v novellsamlingarna Från ; | skären” (1958) och Den korta & som- ): 2: an- nande för Yin idérik;s, osedvanligt : mångsidig diktning, som vunnit en- hetlighet 'och kraft I genom "sin strä- van, att belysa : nutidsmänniskans livsmöjligheter. ÄR oe I sina romaner följer "han :upp det gamla bondesamhälléts utveck- ling "under industrialismen: Paral- "lellt: med -haris s K”Amerikasvit” fins a tydlig "bonderomanslinje, som "börjar med Skallgång. (1957) -och:som förtsätter , genom. Vid ba- vets. rand, hans” emigräntromaner -och de nutidsskildrande'; böckerna från" senare: år Oceanisk hemfärd, Marie!: Madrid! "och Solgömma. Han har "framgångsrikt ” fångat ' nuets problematik som den kan upplevas I en småbrukarfamilj: — Livsens dag. I fjolårsromanen Dödsens. liv går han! direkt in 'på ungdomspro- djupt” engagemang." Hon är stor-' Ödmjukté och ordknappt berättar. stora i sin' enkelhet, Hennés 'na-' turskildring” sätter läsarens fantasi ” vågskvalpet mot strandstenarna och : ' "konferens på Braheskelan, Visingsö. .:., pe lr blemet för” dagen, även avspeglat i hans sociologiskt orienterande ara tiklar i pressen och de mera prak- tiska insatserna bl:a i det riksbe-" kanta Ätraforum i Falkenberg 1958 för storstad och landsort samver- Walter | Dickson - ien stilfostrande tendens ” "Folke Fridells förtjänster ligger i i hans fullföljande av arbetardiktens traditioner, hans -idémässiga beri- kande ,'av :samtidslitteraturen ' och "hans engagerade försvar ' för, den enskilda människans frihet och vär- "dighet 2. rs, ava "+ Sedan debuten för ca 153 år sedan har han skapat sig en position som ;.eh av våra mest debatterade: för- fattare, Hang omfattande". litterära kade i en kukturvisning, i vilken. > " gast angripit den materiella nöden, . sett uppnåtts, friheten och männi- " hyllning åt.kooperationens idé, me- ” modigt diskuterar spänningen -mel- I ' novellsamlingen : Bergspredikan ' tecknar han dramatiskt rebellernas "nederlag i upprorsförsöken mot det » garna och den mod 1 : - - vilsenhet i tillvaron... traditionellt 'och modernt fört nades . Folke Fridell produktion utgör. en "Kraftig insats till förnyelse av arbetardiktningen. Medan denna tidigare huvudsakli- g har sedan trygghetsmomentet i stort skovärdet kommit :i förgrunden. Romanen "Av egen kraft är en dan bonderomanen Bekännelse fri- lan individualism och kollektivism, vedertagna, . generationsmotsättnin- d "I Persien — Iran — är "det varken ' någon ' ovanlig . eller / i - - sällsynt händelse, att en rege- ring avgår. Då nu världsintres- set befattar sig mera ingående" med den senaste regeringskri- : sen i Teheran, så beror det på ” ; alldeles speciella skäl. Det är tre fakta, som härvid främst tilldrar sig . uppmärksamhet: " Tisdagen den 2 maj sköt poli-, ' sen mot demonstrerande lärare i Teheran, varvid en av de- . monstranternå = blev dödligt träffad. Redan följande torsdag ” - förnekade regeringschefen Sha-. rif Emami inför Parlamentet, "att regeringen, var på minsta vis ansvarig för denna tragiska händelse. På fredazen fann sig " shahen föranledd att bevilja sin I regeringschefs avskedsansökan. ' "Två faktorer är märkliga i detta sammanhang: Å ena sidan har det visat sig'— om också ej för första ången — att polisen är beredd att strunta i de order och befallningar, som regeringen utfärdar. Å andra sidan blev det klarlagt, att landets ledande män 'icke längre är villiga att finna sig i'eller urskulda dylika terrordåd: Emamis tillbakaträdande var en otvetydig protest mot poli- sens överträdande av givna order att icke' bruka våld, Det var na: turligtvis samtidigt ett bevis på, i hur hög grad regeringen t ge "vt Shahen av. Persien. valförrättningens hederlighet må vann en stor seger på nytt behöver inte nödvändigtvis bero.på större eller mindre oegentligheter i valet. Segern kan snarare anses vara en följd.” av.de oavhängiga partiernas ” - helt enkelt, icke hävda sig i kam= - pen. Detta resultat och den bestå-' - framför allt bland studenterna vid - Teherans universitet, Dessa ungdo- mar slöt sig samman till protestde= ' monstrationer, vilka dock skingra= des -av polisen. "Bland de "många, som arresterades, fanns också en 1 sig om att ;irädda demokratins ära och d i och med att den I två böcker om tngdom, P Peter och Kerstin, får det tendensiösa vika för renodlade studier av unga människor och deras rätt till frihet. I' den senaste boken,' äldst i värl- den, raljerar Fridell om förhållan- dena i. framtidssamhället ' modell 1980. Under senare. år har han även ägnat sig åt radiodramatik, senast med Detta måste du lova och Den andres bröd. Vid sidan av sitt om- fattande. fi ;rfattarskap är han även en flitigt anlitad föreläsare." e a 5) He sitter. Pp kafbot och vräker ur sej: ”otidigheter: 'orden rik- tigt: forsar ur-"honom. Snutarna.'" . plitarn: gestapodrängarna, å, men han :är inte "den 'som krusar:' eller bävar. : Omkring "honom vid 'bor- den' sitter hans kumpaner; alla nic- kar samförstånd och". gillande: En och; annan "gäst! vutanför.. kretsery lyssnar. också till -utgjutelserna med ett ' stilla ” leende .. utan . riågra : in- vändningar eller försök att ta den smädade partens parti... : ' Aa . Plötsligt stelnar karlen' till, ögo- nen, ”stirrar ” glasartade; : läpparna tuggar ' fradga. : Handlöst sjunker han ner i: golvet; en typisk epilep- tiker, "drabbad av. ett. anfall. " Alla rusar upp från borden, -serverings- |- flickan" kommer. springande: ingen gör något för. att ingripa, alla står handfallna;. stirrande, Ett" pår por liskonstaplar " kommer. in .— den ene lägger sig på knä br redvid den e g "säger konstapéln "medan kamraten skyn- dar sig att alarmera: ambulansen, inte ' biter + sönder ' tungan, pic en parkb ink sitter en dödfull karl; ”spyornå” väller ur hans .mun och sölar/: ner” hans, kläder. Ett par radiopoliser”" "kommer till, är honom : under. armarna ' "och, bär ner. honom i” bilen:. De - får själva. sina -kläder: nersöladet och man förstår att:deras iobbär allt annat än "behagligt." "Men "mannen kommer inom: stängda” dörrar; får vila ut: och. får också” vård, om det visar” sig vatt.-han i. behov: av sådan, a lagliga kommer polismakten såsom förut Upprepade., gånger med, erkännansvärd öppenhjärtlig- het kritiserat den'i'statsförvaltnin- måste göras om tog konsekvenserna av det/skedda och avgick, Glädjen man kan. kän- na inför en så. anständig hållning dämpas dock av en orolig fråga: Skall det lyckas Emamis efterträ- dare, den högt ansedde Dr Ali Ami- ni, att i framtiden hålla den bru- tala och 'ogenmäktiga polisen inom bef, het. Eller änser. del parl öter ur de oav= Frontens led. Befolkningens stora :” flertal förhöll sig dock passivt; vil< ket emellertid ej bör tolkas så, som att denna majoritet skulle gilla för- hållandena i landet. Tvärtom kan man nog räkna med, att denna po= versen i Persien. Skolväsendets ut" ' veckling, . analfabetismens gradvisa - tt förbli ett redskap för det per- iska — folkets undebtryckande? Kommer triheten att vakna i Iran, kommer rätten att fritt få säga sin mening äntligen att segra? Kom- mer. åtgärder att vidtagas, som gör slut på alla lokala småkungars ofta missbrukade. makt och ” myndighet ute i provinserna?.. = s ann: "Den inrepolitiska spänningen har mellertid - också -andra/ orsaker, har, en härskande : korruptionen och slöseriet med offentliga medel (vil- ka till största. delen, härrör: från USA). För' fyra år sedan appelle- rade monarken till politiskt intres serade kretsar att deltaga i arbetet för Irans" demokratisering. .I par- lamentet.: :utnämndeg det; första op- positionella ”Mardom” — partiet till officiellt oppositionsparti. Men dess | medlemmar . utgör dock en :-lika konservativt inställd grupp som det nationalistiska, av f d ri Shahen tillbak g, den stigande upplys= > ningen genom radio och TV, den" ökande industrialiseringen' och den därmed förbättrade levnadsstandar- borgarskiktet främjar intresset för politisk verksamhet. Visserligen för- siggår” denna ” uppfostringsprocess . tämligen långsamt, men. det är så- tillvida ingen nackdel, som landets ekonomiska .: situation ännuw blott de skolade och akademiskt utbil= dade ' kretsarna . utvecklings-: och på denna br st har man proklame-" rat 'en .'7-årsplan. "Men icke desto mindre flyter en förskräckande stör procent av de finansiella. medlen ut” i byråkratins Korruptionsträsk. Det- olust . hos « dem, som missgynnas härav, Låter man. denna förbittring da sig fritt uttryck, så går det som den 2-maj: polisen tar till”: skjut" | vapen! Den här gången svarade: re=" geringen med att avgå som protest fen Eghbal, ledda regeringspartiet, ”Melliyn”. I augusti i fjol ägde de första fria valen: rum, men därvid förekom så 'mycket fusk, att valen I februari i år. in. kvinna kommer rusande: ur en 'husport öch ropar på kön- stapeln som just passerar förbi, Ma- ken är. berusad : och våldsam öch hon! vågar inte vara: ensom med tanvel: honom: Kon gör henne säll- sjuke, rycker åt ' sig 'e från bordet. och pressar: in "skeden mellan, den sjukes tänder. I "Övervägande > värmt och torrt vä- der'i Svealand och Norrland samt UU genomsnitt. ungefär normala' vä- derleksförhållanden i Götaland för- ”N örmalt v väder” till 15 juni! utser den” ämerikanskas. 'vädrleks- byrån i sin månadsprognos för ti- den intill 15 juni, Detta framgår närmare av vidstående kartbilder,, 2 LS Månnig 50 TEA Rikig EA SRA sur, 15 JUNI > IC Mauig ENG i Eka fS PE] I ored /h . -— Lågtrycksbanor <= Högtrycksbanor Som. kartbilderna utvisar beräk- has en torr och varm väderleks- typ: dominera i Nord- och Syd- västeuropa medan rikliga regn- mängder "och för årstiden svala temperaturer väntas prägla väder- leken inom konti centrala betydande avstånd norr och 'söder om den skandinaviska halvön. Vär- meöverskottet förutses bli" störst i norra Sverige, Långtidsprognosen. är ingen för- utsägelse i vanlig meteorologisk och östra delar. Den för vårt land förutsedda , väderleksutvecklingen bestii enligt av fortsatta högtryckslägen över Stor- britannien och mellersta Skandina- vien., medan huvudsakliga låg- tryck cksbanor väntas bli förlagda på g utan en på globala obser- vationer grundad bedömning av den dominerande väderlekstypen under den period, som pregnosen omfattar. Progrosens, säkerhet är störst inom de olika temperatur- och, nederbördsområdenas centrala "sade till förnuft. Mannen somnar, delar samt under .veriodens första cirka, 3 veckor, » . fps så skap upp i lägenheten och lyckas med stort tålamod tala den beru- | hustren kan känna sig lugn, och konstapeln återvänder till sitt pass. ni Vekirammet d på en polisstation. En b liten flicka som råkat förirra sig bort" från föräldrar och hem, sitter i en konstapelns knä. Konsta- peln: berättar sagor. för den lilla, gör allt för att lugna. och förströ henne. "Efter lång väntan kommer en:ung mor och hämtar den -lilla. ”Tack för besväret” säger hon, mi utan värme, Rösten uttrycker istö let ungefär som så ”Det är. Ju. för bla detta ni är till” . i; : Denna unga moders inställning gent emot ordninssmakten utgör inget undantag; tvärtom torde-den delas av huvudparten av den sven- ska allmänheten. Polisen är stryk- pojken, . som gör sitt jobb och är utmärkt att ha när det gäller, men som man Ii övrigt kan häckla och kritisera efter gottfi de. Ingen k k: ND I polisens arbete är av så påfrestan- de och ömtålig art att vi inte, bara för att vi då och då får höra om — eller bevittna — enstaka 'polismäns bristande balans bör döma alla ef- ter samma mått. ” H E allmänhetens avoga inställning mot polismakten, Vadstädernas befolk- ligt . med denna” den :' svenska ing, främst :arbetarebefolkningen, eträffar 'får . man ' givetvis. utgå ifrån att: polisagget delvis är en/| varleva . från den gamla klass- :ampetiden, då polisen stod på de maktägandes sida i striderna mot I arbetarna — under strejker, de- monstrationer och konflikter. Men agressionerna "mot polisen är inte enbart något som man finner inom ärbetareklassen: de är långt djupa- re rotade än så och återspeglas inom de flesta samhällegrupper. - En tid kunde inan kanske finna ännu en förklaring härtill, under år då polisen till övervägande 'de- len rekryterades bland avgående fast anställt militärunderbefäl. Det var under exempelvis 20-talets an- timilitarism underbefälet var svensk 'yrkeskår är väl så utläm- nad åt det allmänna klandret, den allmänna kritiken;' som poliskåren. Och dock borde vi komma ihåg att polisen bara gör sin plikt, även när det gäller ingripande av helt annan och hårdare art än i de här relaterade fallen, : Ingen svensk Yrkoskår har en så vansklig uppgift och ställning som poliskåren, : men: hur - skulle vi egentligen ordna upp vårt samhälls- liv om vi inte håde: polisen? Låt vara att det finns rötägg inom kå- ren, att: enstaka poliskadrer eller polismän inte sällan uppträtt över- ilat, obalanserat, ja t o m brutalt i vissa sammanhang, enligt vad vi stundom får veta genom press och domstolsprotokoll, : Ingen yrkeskår an ? väl svära sig helt. fri. från rötägg, eller från att inom sina led hysa medlemmar som stundom tap- par, konirollen över neverna, Och ti ” e” och ”legoknek- tar” och epitetet överfördes på po- lisen, Vad var polisen annat än sam- ma korpraler och furirer som plå- gat en under värnpliktstiden. Sam- ma andas 'barn som även i sin nu- varande, mera 'civila, gärning prak- tiserade de garnla himmelstossme- toderna? I dag har vare sig strejkuppträ. den eller plågorna från värnplikts- tiden någon del Å vår avoga in- ställning mot poliskåren. Strejker och konflikter hör i da ll "und h denna 'regeri vgång kan bidraga till en - "effektivare frihetssträvan Lg Köln: till” Abel . gentligen är det ganska under- Rens läge oe rekryteras till största delen ur den civila ungdomens led.: Men likväl sitter våra gamla aversioner kvar: låt oss fromma överens om att det är på tiden att vi än Vi hehöver polisen sn på detta. höver oss ock vå det ett samarbej till störs sta båtna terna. . ot och polisen be- rt stöd. Här gäller te och förtroende d för bådadera par- = tur. och retur Ar Keolög: ska "undersökningar har | visat att människorna-som levde fö" re den: agrara civilisationens bör=- sig på en enligt våra förhållanden mycket riklig köttdiet. Genom att ' andra kom (forskarna fram till den slutsatsen, ätt den tidens människor .; håde en daglig äggvitekonsumtion av 200 gram. > >. : . Från de neolitiska jaktfölkens för - da till. den agrara civilisationens kostvanor, var steget enormt. Män- niskokroppen fick lov att ställa om : sig från 200 till 30—50 gram ägg- vita, : Samtidigt. som jordbrukets början gav upphov till stadskultu=. | rens utveckling bar den även inom - | sig - fröet till vissa näringsfysiolo= ' giska skadeverkningar emedan ve-= : getabila äggviteämnen endast i gynnsamma blandningar lämpar sig för människokroppens eellbildning, , Under de senaste 30 åren har i Europa, Nördamerika och Austra= ligt expertisen utgör dagskonsumz. tionen f n mellan 70 och 80' gram, 7” Denna dagliga mängd är nödvän- dig för att' nutidsmänniskan skall - få den föda som passar bäst för hennes situation. Det moderna för- värvsarbetet kännetecknas av. allt mindre kroppsarbete och energiför= brukning, - Rågbrödskonsumtionen har därför i alla högt utvecklade minintum och lämnat plats åt fi. nare brödsorter, som ställer mindre . krav på matsmältningsorganen, s vilisationens föda var att fettämnes ” na var av vegetabil nafur. För nu. :. tidsmänniskan gäller det att' finna” den balans mellan -vegetabil "och animalisk kost som motsvarar hen= I de. flesta länder "får ' man nog räkna ' med en större efterfrågan på dels mager animalisk föda, delg' sådana vegetabilier," somY inte ökar blodets fetthalt, "- ÖN oe ” + v lämnas därhän. Att regeringspartiet jämföra olika skelettfynd med var- industriländer krympt ihop" till ett ' : -'Den stora fördelen med agraärels +! nes konstitution och .sysselsättning, . Hur väl bevänt det då "var med +,” kt. De förmådde +. ende misstron utlöste oro och olust >; hängigas' och den s k Nationella”: litiska apati snart sjunger på sista Se den inom medelklassen :och små-" : kan biuda. en relativt ringa- del av v' | förtjänstmöjligheter. För att'avhjäl«" ta väcker i sin tur förbittring öch i: : mot : polisens. övergrepp. Men. om '' jan — ca 8000 år f K — livnärde lien en återgång skett till stora . kvantiteter animalisk äggvita, En- SS
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.