revvryrvvvv Y av YtrvvvrerevvY yreY rev werYeeryryvryryeTyVvYevYVY V ” Onsdagen den :31 maj' 1961 När riksdagen i 'våromgångens ” . slutspurt på måndagen "diskute- | . rade statens ekonomi. och skatte- - politiken” anslogs inte precis nå; ”ra mjuka tongångar inför 'ferier=' na. Tvärtom markerades motsätt- ningarna delå mellan "regeringssi-" dan och oppositionen, dels mellan de- demokratiska oppositionspar-" tierna inbördes. Socialdemokrater=. nä räknar inte med -skattesänk= : . ning som en realitet inom över=' skådlig tid framöver under ' det - att oppositionen hävdar att för. , utsättningar härtill finns och även Slutspurt, med: armbågar de sitt intresse för centerpartiets. förslag, vilket sedan medförde bes . » skyllningar mot centern, för. "att. partiet skulle ha spräckt den bor= ' » gerliga enigheten 'i denna fråga. Naturligtvis gav denna händelse ' eko även i, måndagens riksdags-" debatt. Hr Johannes Antonsson I ' "Dahla belyste ' händelseförloppet ' ganska ingående och poängterade att varje rådslag mellan demokra-" tiska partier inte bör misstänklig- göras. ”Negativ misstänksamhet ' mellan partierna gör demokratin / "mindre funktionsduglig”, framhöll hr. A De orden speglar . 2 RK :” bör real Från ”" kratiskt håll sades till och med / "talens ""t + tikvitetsaffärer och varuhus. Bara — hr Eriesson i Kinna — att det: . från konjunkturpolitisk synpunkt: åtskilligt i den politiska” situatio-" nen just nu. Lägger. oppositionen fram förslag syftande exempelvis. : till kning anar 'regerin-": - vore angeläget stärka. budget ytterligare. : Men om de tre demokratiska , Oppositionspartierna äv eniga om önskvärdheten av skattesänkning är det däremot dåligt beställt med gen argan list däri De-borgerliga ” partierna' lurpassar å andra" si-' ”dan på varandra, Och. skulle re- geringen till äventyrs, 'vara mera” intresserad av något av dessa par- ”enigheten om vägarna till målet, tiers, förslag än av de andras tas vilket ju även demonstrerats ide” senaste veckornas debatt om för="' slagen till höjning av de skatte-. . fria ortsavdragen samt kompensa= > tion till kommunerna för det in komstbortfall en sådan reform. skulle ; innebära! för dem, Som; bekarit var socialdemokraterna rv bevillningsutskottet intresserade av > ,centerlihjen, som innebär en suc- cessiv. höjning. av ortsavdragen ' "detta till" intäkt för att' just det partiet sviker, oppositionen 'och är på glid in i regeringsfållan. Det! är inte endast detta aktuella fall som”, kan "anföras som exempel” härpå. När folkpartiledaren Bertil” . Ohlin i årets remissdebatt talade om ' samverkan. mellan ett eller "flera av . oppositionspartierna å ena sidan och regeringen å den 7 andra, spreds precis samma miss-' tänksamh d Sådant med 1.000 kr samt k ti ">. till kommunerna. Högerpartiet vil=, .« le, tiksom folkpartiet, endast höja. " ortsavdragen med; 509 kr, men ' med ' omedelbar verkan, . Tyvärr - ville inte högern vara med om gagnar just inte förutsättningårna "till positiva resultat, 'I det fallet = återspeglar x vår inrikespolitik tak- tiken. i spelet: or om världsherraväl= det " Vårri ilde k till k .' varför enighet mellan dessa par- tier inte kunde uppnås. Det var". 1 den situationen de socialdemo=- : Kratiska utskottsledamöterna vis KE UR: rna > PRESSEN j MYCKET TALAR FÖR att före- hingen av: ordförande-' och direk- - törsposterna är ägnad” att bidra tilll: : konsolideringen-” av > TCO; ; Jå anser Stockholms- Tidningen. (sd S v x Det är grovt felaktigt att påstå . att den schism som för några år sedan skakade: TCO berodde på . personliga motsättningar i' toppen, » Tvistigheferna var inga personli- . ga. gräl, de "hade djupare. orsa- .ker,: Men det liggér nära” till ' hands att tro att motsättningarna | > : ibland, skärptes av. att det. satt "två mycket starka, viljr: på de två toppostérna,7 ..”. Nu: hat" posterna enats i en SG; "person, som under .20 .års. aktiv SS + oförmåga till sämarbete, 12 milj kr mindre till småbrukarna; . "sig alltså "inte från det som i åt- .skilliga fall präglat riksdagsarbe-. . tet från nyår, och fram till nu—" Län vad oppositionen ansåg rä och : rimligt och som "direkt förorsaka- des av attien' folkpartist tryckte "på fel voteringsknapp i riksdagen . är tydligen något som vinner Da= '.gens Nyheters' (fp)' höga gillan= "de. 1 polemik med Hallands : Nys H heter, som, ansåg det vara :en för ; småbrukarna” a dyr: feltryckning, : igen DN: svans. : ligen brukar. väl en besparing” för. skattebetalarna” på - några ' tiotal” > miljoner inte kallas ”dyrbar”y Sö. I DN:s ”tillrättaläggande” - har, "de-12 miljonerna blivit ”några tio- ? tal miljoner”. Uppskrivningen görs ; förmodligen > för ;'att: ”skattebe-- talarna” ' skall känna evig” tack- "samhét”' mot "den: feltryckande' folkpartisten.” I "realiteten / tillhör. ”småbrukarna de verkliga låglöne” | grupperna i'vårt land, varför den . verk het i tjänst örelsen gjort sig känd för sitt kunnande . och sin duglighet, Otto Norden- : skiöld besitter dessutom en smi- dighet .som- skulle -kläda ' vilken framstående diplomat som helst vilket "inte hindrat att han inte tvekat inta” klara . ståndpunkter även”i för TCO. intrikata . och känsliga frågor, RS UTAN CEREMONIER och utan mångfald reste ' Nikita "Chrusjtjov med ” tåg till Wien, . Sammalunda gäller om John F Ken- | nedy. Ett gott tecken, tycker hr Hjörne i Göteborgs-Posten (fp) och "fortsätter: : "Fru Jacquline följer” med & sin . make presidenten. Nina Chrusj- ” tjov gör sin make sällskap, ”.. Ett gott tecken? | "> Nu hoppas: jag få se en bild av: Nina och Jacquline arm i arm på shoppingtur i Wien. De böra "kunna ha hjärtligt trevligt i an- . a att kika" i fönster ä är jättero- - Ett gotttecken... ve Jag har fått en känsla av att "ge två flickorna äro "mycket kl .0- CN v "+ Så enkla är världsproblemen tyd- faen sedda ur göteborgsperspektiv, "soi KOMISKA betecknar Jord- rbrukarnas Föreningsblad bestäm- melserna i vissa lokala hälsovårds- förordningar att djur inte får hål- > Ett misstänkt fall av smittkoppar upptäcktes på söndagen 1 Frank- furt, Passagerare på ett pian från Indien visade symptom på! sjukdomen och lades in på sjukhus för observation, "> Förtvå månader sedan återvän- de en fotograf från Indien till Ans- bach i Bayern med smittkoppor utan, att veta om att han drabbats y förstärkning", det bortvo-' 7 terade" A2-miljonbeloppet avsåg att ige dem, var synnerligen välmoti- verad; Men det är kanske en obe- ” griplig Gnpunkt I ur, stockholms-" ktiv, har. 1960. ökat IT medlemsantalet | Enligt centerpartiets . verksam-, hetsberättelse för. år 1960 som wu föreligger hade partiet vid årsskif-" tet 119.012 medlemmar, vilket in- nebär, en ökning under året, med 1.264, Antalet avdelningar. är oför- ändrat 2.288, . . ELKF redovisar I sin årsberät- telse 60.892 medlemmar. vid : årets slut, vilket är. 636 "mer 'än året ; förut, Antalet avdelningar har ökat med 6 till 1.838. Inom förbundet har "under. året 2.017 studiecirklar '- varit i verksamhet.' Det innebär en . ökning från föregående år med 99; Vidare har under året anordnats 482 tävlingar, en ökning" med 20, : och 567. kurser har anordnats, vil- ket är 15 mer än året förut. SLU hade vid årets slut '91 256 medlemmar rapporterade; men slut- siffran är ännu inte slutjusterad. Man väntar rapporter ' om ytterli-' gare ca 300 -medlemmar.' Antalet SLU-avdelningar var 1.326. las och gödsel inte utspridas 'på åkrarna i rena jordbruksområden; Det kan hända att somliga log, när det interpellerades i denna fråga?” Men de 115 jordbrukare i en ren jordbruksbebyggelse i en soc- ken med minst 1400 invånare, som tvingats att sök: dispens för att få hålla sina djur och sprida ut : gödseln, de var nog mera arga än Innan sjukdornen konstaterats hann hans föräldrar bli »smittade. Modern avled men fo- tografen själv och hans far räddar des. (TT-AFP P).. - a "Det var bra med ett klart be- sked att: sådana orimligheter. inte N SOM I HIMMELEN Från sin studenttid i Stuttgart berättar Goethe denna lilla hitso- ria: > oa I en by i Elsass hade man fått en ny. kyrkoherde vilken väckte stor uppmärksamhet då han åt alla vinodlares plågoris, vinbergs- främling satt en dag på byns värdshus och frågade en bonde, hur det gick för- folket. , -—, Ajo, rätt bra, blev "svaret. Vår kyrkoherde äter upp all ohy- ran. Och om nu f-n hämtade skattefogden och advokaten så vore. här som. i himmelen! : Fnäckor, i stora - mängder. En sr .är dåligt ställt med över Roligiösa läget "bättre: hos i 053. n Amerika f n? | Som vi tidigare haft tillfälle med=' dela; stod "Frikyrkliga Studieför=' bundet .som arrangör. för en välbe= sökt kurs: för - studieorganisatörer vid. Strandgården, Halmstad, . den 25-28 maj. Vädret var kyligt men humöret primas Nisa « Sekreterare : " Bengt -.. > Renblad, Stockholm, höll första föredraget, och ämnet var, Studiearbetets mo= tivering, varvid poängterades att et i dagens läge' gäller att: ”hör- 'med”.s "Studier ger effektivitet «. resulterar i bättre ' lärare, För ce kristna gäller; det: att: ge skäl Fir sin. tro,.och förtrogenhet med. Bi beln ä är oundgänglig.:: >: + Hr Renblad hade också” tillfälle att: visa. några "filmer samt bild- band för .undervisningen i. söndags- skolan, och scoutverksamheten etc, Kursens .huvudföredrag ” hölls” avd. studierektor” Hermän' « Holmgren," Stockholm. . Församlingsfostran på nya : vägar var ämnet och dagslä- get och världssituationen med 'ut= blickar mot Ryssland och "Amerika, kristendomsundervisningen i sko= lornha” och' Kyrkans : framtid -m m laddade 'upp kursen” för givande samtal, gruppvis och i gemensam=" ma överläggningar. Kristendomsun.. ' dervisningen i skolorna med sitt begränsade timantal är likväl bätt= re än”den var för 50 år sedan hävdade föreläsaren, och det relis glösa läget är bättre i Sverige än i USA, Hr Holmgren ville t o m. sätta ifråga 'om' man kan tala om verklig "religionsfrihet i Amerika, och kri; de på skolschemat där har stora vådor, när 25 miljoner barn därborta ej. går. "i sönd Kri di i Den lilla byn I är man flyttat från den lilla I byn,-som ända sedan barndo- men haft en vrå i ens hjärta, men under vistelsen där grymt svikits av: allt man hoppats finna av lugn och lycka, sker efter en tid' något av en omvärdering, Lyckan. är ju ett det mest skiftande 'lilla ting, |' 'vad en människa anser som högsta Nn lycka, kan för den andre vara nå-' got ganska otillfredsställande; Fråga' "den hängivne : metaren hur han uppfattar en tidig: morgon i juni tillsammans med ett mete i en båt wid en lummig sjö. Fråga sedan den, som anser varje form av fiske vara otillständigt, hur han. uppfat tar samma sak, I Inte ens nu efteråt kan jag påstå att gården och byn. var lyckans hemvist på jorden. Jag har ännu inte funnit detta Eden, ofta undrar jag om någon 'människa har gjort det? Allt har sina plus; men minus måste ovillkorligen. komma' med i bilden: Den' lilla” byn ter sig så idyllisk på: avstånd, Människorna "verkar ".nog så harmoniska " och . lyckliga då man är på tillfälliga besök, "men : bilden blir en annan då man dag från dag är bosatt där. Plusen finns kvar, men vi tvingas gång, på gång komma i kontakt med de minus som ger helhetsin-. tryck åt den avskärmade lilla vrån i världen, När jag nu vill försöka tala litet om byns plus, om" still-/ hetens lycka, samtidigt som jag re- dovisar de mörkare punkterna så vet jag, att det måste bli summa- riskt, fr iskt. Detta ska inte skölan, plus söndagsskola ger. oss fett bättre läge i vårt land. ” Givetvis kom kursen att syesla med många praktiska ting, och i den" välfyllda samlingspärm, Den nämnd: ”Stockholmskatalogen”,"'s : varje deltagare fick mottaga, fanns: -uppgifter . t,ex om'studiecirkelns funktion;: studieorganisatörens ar-' betsuppgifter, bestämmelser för bi- drag från stat och kommun im: m, Det blev distriktsstudieledaren. Os- car Arnaryd,' Jönköping, som fick. instruera . kursdeltagarna - i. ; hithö- Kursen inleddes "med 'Psa ing och kort anförande av distriktsföre= ståndare Gunnär” Björkborg, Hoy= > slätt, och förutom de nämnda före- dragshållarna medverkade också mycket: förtjänstfullt, sekreteraren Sven. Nilsson, "Örebro, och pastor. Rolf ”Rundin, Kalmar; samt - -junior= sekreterare Erast Malmquist, Sävs' sjön mfl : Inte minst betydelsefull bety stal i diekursen ur .geménskapssynpunkt, då ledare från olika' sarnfund inom sex län, hade tillfälle diskutera re- ligiösa problem som är aktuella för. dan kristna: samfund i vårt land i ET - ol "Fot rika skor - = " Röntgenbilder av fötter är vän-: siga' på 'damsidorna :i'våra tidnin-: gar.. De tas fram ur klichéarkivet : lite då :och 'då...Det" sker alltid i: "samma syfte. Man vill visa att' det | pen. Närmast gården uppfattar jag -|-man drar ofrivilligt djupt efter än? sara någon avhandling om den iso- terade . byns + möjligheter . att . ge människan lycka, utan mer ett litet skämtsamt försök att ge de idylli- ker och romantiker som ännu hy- ser 'tro på torpets och lillbyns ore- serverade lycka en. liten tanke- ställare, föll | Varje "gård I har sin atmös utt m tidig vårmorgon gå utmed vån- sårna' kan. innebära något av det mest "positiva jag” vet. Morgonen ar ljus och 'rymd, Instängdheten försvinner, Fågelsången är tidigt om morgonen närmast bedövande. Där är lärkan som en liten; liten punkt mden., 'Jublet stiger och faller: Jär. är vipan med-sin' slängiga och Sonchalanta | flykt .'och' sina” eviga klagorop, varnande och: "beredd all- tid. Där är storspoven med sitt böj- "da näbb som öppnas för de mest skiftande och” förälskade trumpet- och flöjtsolön, Från de, små gra "Hölten. kommet; duvornås 'hoa Koltrasten —; kvällens sångare :— kän inte vara tyst ens nu' om mor- gonen. : Han : låter: klockrena . och mångskiftande foner glida" ur stru- starens visslingar men också bofin- kens entoniga stigande och fallande anslag, Så till dofterna, 'jorden 'har sin ”egen' doft, men' varje sädesslag och'- gröda sin, "Allt: blandas och dån.7 Och när. luktsinnet, fyllts” av, alla. dessa essenser är det ögat som upptäcker” dlika färgnyanser, rörel-. ser och liv. Har ni någon gång sett riktigt noga -på' en promenerande töofsvipa, sett de grönsvärta färgerna leva i morgonsolen, sett tofsens sir- liga 'svä » det mörka ögats melsen " mellan normalfotens: utse- ende och den ' vanliga skons, : skri- ver tidskriften Läder och skor. + ' Kanske i är orsaken till alla” ivriga krav på så kallade ' fotriktiga skor att "italienarna lyckats, alldeles för bra' när de försökt locka kvinnor — och ungdom — att bära skor” med speciella stävpartier. De har med obestridlig framgång satsat på skarpskurna och onekligen mycket eleganta stävar. Nu vill de; som. ömmar för de ömma fötterna, att. skor skall göras och” säljas . som snarare. leder tanken” till fören hos en pråm, : NTA "I varje fall barnen bör bära så- dana skor. Därvidlag' ställs kravet med betydande skärpa. Man får i in- te förbryta sig mot barnfoten gå nom att tvinga in: den i skor, som leder till inklämning av, tårna. De måste" få. växa” fritt så 'att foten | kan bevara sin: friskhet. och funk- tionsduglighet. "Framstående läkare står bakom dessa, fordringar på en tillväxt i frihet, vi Sympatiserar alla med dem? "> . Ett välbekant 'crux "finns dock; Har inte många barn så pass svaga fötter att de behöver ett visst stöd av skon?” Betyder inte vårt civilise- rade liv att foten som gångverktyg har att arbeta under helt andra betingelser än dem, som gäller för naturfolken? Kan detta inte till och liv och den aggressiva attityden i huvudets kast? Har ni sett vårsä- dens första ljusa broddar — särskilt synliga just i morgonsolen — över åkern, och därbortom den närmast mörkgröna" vintersäden som : redan fått vårens första livgivande salt- portion? - Eller maskrosornas gula blommor, och taggiga stjälkar och blad, ' verkligt goda till sallad och därtill fulla? av/ vårens "vitaminer? Kanske ni lagt märke till den lilla bäckens ringlande, fåra, mest" som ett ohägn i åkern, men ack så vac- ker med sitt klara vatten och sina av tistlar och andra ogräs översål- lade slänter?. Har ni tur:kan' det hända att ni där får se den 'färgr granha fasantuppen kurtisera sin oansenligt "gråa fru, eller kanske fruar, för han är en ganska vidlyf- tig herre, må jag säga, > VN Ja, en sådan morgonpromenad hör till de avgjorda plusen. Men det finns fler, Det finns själva rytmen i dagsarbetet,' i stallets lugna liv. Det finns lycka i familjens inkaps- lade gemenskap. Gården har: så mycket att ge. Det som finns utom gården blir genast mer problema- tiskt, Men hur roligt kan det. inte vara med söndagens match i den h lägsta divisionen i länet. Där. byns |: ungdomar kämpar hårt med grann- byns om de värdefulla poängen. |. För én' kort. stund svetsas byns är nickar > 1 så med föra. med 'sig förändri av foten? De. behöver inte vara sjuk- liga. De kar också vara ett resultat; av ändrade förhållanden, av det, som vi brukar kalla för utveckling. ” Frågor av detta slag antyder onekligen att det är önskvärt med grundforskning - på detta område där det nu "förkunnas och debat- teras så friskt. . - Har vi tidigare någon gång haft lika mycket av het debatt i pass- formsfrågan? Vi har uppenbarligen haft ett på allvar fotfientligt mode ide senaste åren. Samtidigt har' vi fått alltmera självrådiga och mode- "inriktade ungdomar, långt ner i årsklasserna. Det har gjort fothäl- San till ett föräldra- och uppfost- Sringsproblem. : Ur ert med laget. Här är det egna värde- fullt. De små individuella tricksen |' med bollen uppskattas också livligt, men kanske ännu mer den: osjäl- viska lagandan som gör ett helt av] ' 'elva unga grabbar för den t'tl mat- .chen varar. 'Samvaron med någon :kamrat, kanske sittande i gröngrä- set eller spelande badminton, kan singe behagliga känslor, Detifinns oräkneliga småting — ett läckert KF Äv Ingvar Wahlén. vs matbord, en god bol" väntande 3 bordskanten' vid soffan, ett efter- längtat radioprogram — som i sig innebär plus, men plus. som kanske mindre ' hänger samman med den lilla byn;'än med. själva Iyckan 8 av att leva och vara a till. vt - .Nu finns väl ingen miljö som in- te hat sina minus. De som här ska Äl här det nt, att de alla hänger intimt samman med -byh Isolering, byns slutenhet i sig skapat” — "behovet av ätt” prisge 'varahdra.' Människorna i den: lilla byn blir oftast ' beroende av det som händer grannen. Ingenting får vara ensamt; Den som vill sluta sig. inom' sig själv betraktas ome- "delbart med misstänksamhet, "' Detta är väl det främsta uppho- vet till ”osämja,- "Vad som i var”en idyll för besökaren, ter sig för den bofaste snarare som en tragedi, Nå- got hemskt, vämjeligt, "låder” vid denna lustar att röra i alla andras elände: Man vill njuta av eländet, kanske. därför att man känner sin egen förträfflighet så mycket större dåsa 2000 fö Här är «det : förbjudet att . vara anonym, Försök inte,-vi vill”. veta vad du är. för . en jävel som bor s så nära inpå oss. (fö ; Försöker någon undgå denna när: mare fingranskning måste det' vara något fel. I hus dit man inte släp- pes 'utan vidare måste ske farliga saker, Tisslet och tasslet går. Man kan sätta sig över sådant, men det kan ta sig sådana hemska uttryck som till polisanmälan :för-: oegent- ligheter. Den anonyme tvingas upp- ge sin' anonymitet... Polisundersök- ningen ger ingenting nytt åt bilden, t — låt vara i stort antal — skulle kunna döda så stora djur, som kor, hästar och svin. Så är' emellertid fallet och därpå har vi i år fått många tragiska ekempel då kor bli-" vit dödade, Låt vara att dylika hän- delser är mycket. ovanliga så har sådant dock flera” gånger inträffat i vårt land, Ett djur, soma överfal- lits av knottsvärmar svullnar starkt upp, det får hög feber, hjärtat ska- das vilket får en kraftig chockver- kan till följd; Det är framför allt djurens hårlösa ställen som mulen och "öronen .som angrips. Myggor” brukar, då de angriper människor, inte vara så svåra att freda sig för" men knotten är ett mycket större . plågoris då: de till följd av' bin litenhet : blott en å två millimeter |” knappast ens syns. Deras utveckling sker i valten men i' motsats till myggen föredrar de bäckar. Lar- verna lever inte heller i vattenytan som mygglarver utan sitter fast på botinen med bakändan. Födan virvz las in i munnen genom en 'sinnrik flimmerapparat och restår av mik- roorganismer av alla slag, Typiskt för knotten är den tidvisa massfö- rekomsten då svärmarna ofta bildar riktiga ”luåna”moln, Normalt svär- mar knotten först i mitten eller slu- tet av maj men genom årets ovan- ligt tidiga värme har knottlarverna utvecklats mycket tidigare” än nor- malt. nt Särskilt. utmärl": ande för knotten är de breda vingarna och klumpi- ga bakkroppen samt de korta el- valedande. antennerna och snabeln som utbildats till ett fruktansvärt stickredskap. Särskilt . svåra - är knotten uppe i Lappland om som- maren där de ofta förorsakar både allt blir tyst, men skandalen är et! faktum, . Något hemlighetsfullt . har blottats.: Människan som ville vara sig: själv” kanske ' genast. tas emot litet öppnare. Nu vet man ju att det går att' angripa och vinna seger mitt i i nederlaget... . « ” ” Ofta kan-livsglädje här betraktas som lösaktighet. Man kan ha' besök långtifrån, vid eh flaska vin dansar män , och ; roar .sig.' Plötsligt, kan. man i det. stora fönstret upptäcka ett: ansikte” "söm". stirrar ; in.” Man drar. sig inte" för att” smyga in'i trädgården och tjuvtitta. "Här mäste mån veta vad som, v Detta närmast kväljande intresse för! varandra är det största minuset. et” som -skrämrier: den'som”är sig själv: nog, . som inte, bryr: sig om våd omgivningen gör eller tänker, Anonymitet är: ett ord so ”Rte existerar i.den lilla byn: - N Dgta ofta närmast perversa mi niskointresse, h r «andra. tråkiga orsaker 'i' sitt' följe. Främst är det avundsjukan. Man har svårt att'ac- ceptera' att någon får det bättre än en -själv; Köper någon bil tas-det illa .upp.' Och:man skyndar sig att själv också skaffa: bil.: Vinner' nå- gon på ' lotteri. så talas det länge illa om vinnaren. Man måste göra ner. det "positiva, för ' att kanske själv" kunta stiga något. Gör en femtioåring storkalas i bygdegården så måste: också grannen :' göra "det, då” det blir. hans tur. Man bjuder ofta både sådanå som gratulerat och andra, som därigenom: tvingas 1 för" an- och djur svåra lidanden och helt kan förstöre trevnaden och "njutningen för folk i denna storslagna och hänförande natur. Så hände det att en tung man en gång gick ut i en grund bäck och vände på "några stenar för. att. samla en 'del märkliga djur som han upp- täckt. Plötsligt kände han på' ha- kan: kinderna och pannan, till och med på den. av hatten skyddade de- len av huvudet ett obehagligt kry- pande: Han försökte med händ IKriotten, ett moln = av giftiga sprutor. - Ven skulle kunna tro att de näs- " tan mikroskopiskt små knotten ' ' Alde De evendomliga larverna sitter föss tade på en sten iven bäck, alltid i srmriktningen, Över en förstoring : ”odjuret”. skimrande Zasbgon, där” allt det ' vackra blir ännu vackrare. än det var, men det negativa smälter sam='... man "som den' snö som föll i fjol, ' ” Knottens fortplantning är numer välkänd. Honorna fäster sina ägg i rinnande vatten, på stenar, växter, träbitar och dyl, ofta ligger ägge flera skikt på varandra. Efter någ. ra dagar framkläcks larverna som snabbt växer och har ett mycket ':"' egendomligt utseende. De sitter i stora mängder tillsammans i vatt: net, vari de håiler'sig kvar med den klubblikt ansvällda bakändan, samt imed:'den mjuka kroppen i, upprät ställning. I" dennas främre ända ': sitter. - huvudet och : den märkvärdiga . flimmerappa-': raten, ' Denna består av två sido- - ställda utskott, som bär var sin hår= - > vippa med mängder: av långa och - krökta hår. När denna apparat är i hot hand. verk de små organismer in i munnen, där de tas emot av två kraftiga käkar, ” som griper och krossar bytet. Tack : vare ett par hakar i bakändan och några 'märkliga 'små 'sugfötter för- flyttar larverna sig framåt liksom ' små iglar. För att på detta sätt kry- pa fram på glatta ytor bekläder '' larverna först ”sin väg. med - ett nät av fina trådar, som de erhåller . från den på underläppen mynnan- de spi aten. De likaledes av' få tag i' det som förorsakade den- na obehagliga känsla-men kunde in- te upptäcka 'något.: Krypandet och klådan förvandlades snart till ett odrägligt- stickande "och. svidande: alldeles! utom sig sprang han upp på stranden, ock. upptäckte, då de otroligt. små: Umyggorna” . Klådan blev” allt mer;outhärdlig, -han. kän= de sig: febrig. och: började plågas |: av stark huvudvärk, Som. väl var hade :-han med sig litet myggolja i en: flaska. , Den «strök. han på ' sig men "det var ändå med yttersta, mö- darhan kände ta sig de tre å fyra kilometrarna han .hade? till" hem- inet - som "förra gången. Den ina byn är och. blir nog bäst betraktad på avstånd. .Med minnets ofta rosen- i avgusti. Att "de. äventyrslystna hade flera barn tidigare och varit gifta i tio år ökade endast nöjet av berättelsen. : i Den uppmärksamme: "ska se. att jag i'denna artikel inte talat om isoleringen från tätorternas kultur= evenemang.» Här har jag velat röra främst vid de plus och minus som fråm i mä komma .med en bl 'ständighets, skull. För anständig, det måste man ' vara. Utåt. 'Och den som bjuder måste komma upp till tvåhundra personer, därför att den och den hade'så många, : Intresset för det som sker i om= givningen kan ta sig de Tnest roliga uttryck. ”Kikaren” kallades allmänt en tidigare granne till 'mig.. Detta därför "att hån ' dagligen, : morgon, middag och kväll stod i något hörn av sin gård och medelst" en kikare såg runt till. sina grannar, . Han visste” också de mest intima'saker, ett barn som föddes på våren var en följd av ett äventyr i ett rågfält " gänge med varandra. För att-kunha trivas i den lilla. byn måste man ofta bli ett med den. Acceptera dess avigsidor: och. njuta av dess goda sidor. I stället för att försöka vara sig själv nog, ska man blanda, sig med. folkvimlet och bli känd för en stingslig tunga, Då aktar sig andra för att stinga först, väl ve- tande att det kommer surt efter. - Visst saknar man morgonprome- näden, ' kvällsvandringen, 'gårdsge- menskapen då man rest. Man läng- tar ofta tillbaka, men -är lika viss om att en återgång skulle innebära hela denna 'skala av missräknande | - spinnmaterial -förfärdigade, ” egen-" domliga: strutformiga pupphylsörna ser också mycket underliga: ut. De är platta, gul- eller brunaktiga bild-" . ningar, som är, fastlimmade i.rader under vattenytan på en sten eller > något” dylikt' underlag och alltid ” öppna i den änd strömriktningen. "De mést beryktade ropeiska - "Wknottarterna . är” kolum=' baczermyggorna. ” Namnet har” de / efter. en' by i det jugoslaviska' di" striktet Passarowitz där de enligt folktron föds i en grotta; i vilken man tror. att riddaren” St Gerog dödade lindormen; 'I. verklighe= ten” har dessa knott, som .brukar + visa sig i slutet av april eller bör= - jan av maj i Donaus' flodområde sina yngelplatser i de här snabbt flytande bäckarna, Här kläcks » orna i mängder" och "alla ' tan, samtidigt. När sedan honor; "under natten - eller : morgongry= > ningen samlar: sig i miljontal ser Åt man vid. dagens inbrott väldiga moln av knött sväva över bergens slättningar och i floddalarna.. De +. förs ofta av vindarna vida omkring - och är nu ytterst sticklystna. Sär-" skilt är .kor, hästar, får 'och svin . utsatta för dem. I mängder kryper de nästan mikroskopiska djuren ån i "näsborrarna och öronen eller mun= + nen samt sticker och suger blod : tills de stackars djuren chockade faller” ned döda. Särskilt ' ofta ut- sattes för några År sedan ett par dis strikt. i' Jugoslavien och Ungern, . År 1923 hemsöktes stora delar av - "sydvästra Rumänien av de giftiga myggorna "varvid under månaderna många av skogens vilda djur som fälle ha fått stryka med. . i I Uppland . hände det för några: 2 år sedän 'att två kor och en tjur. som gick och betade på en äng strax efter utsläppningstiden i maj blev äverfallna av hela moln av knott. De började en: förfärlig Tunddans och utstötte hemska bölanden. Till ' slut bröt de sig ut ur inhägna-. - den, varvid tjuren illa skadades av” or en vass stör. I ömkligt tillstånd. kom. de infarande på gårdsplanen. ” Veterinär tillkallades som gav dem insprutningar varvid, korna repade sig men tjuren som också fått ett' otäckt sår i buken i vilket mängder av knott satt sig ast kunde inte” räddas, ot : "Man har hos oss Saratfat att dus= ' sin arter av vilka Simulium reptans är den bäst kända. Denna art före= kommer över hela vårt land men talrikast 1 våra nordliga bygder. '| Här, händer .des ofta att de övers faller renarna och i fléra fall tor-"'" de det hänt alt dessa dukat under ' för de ettriga svärmarna som ibland : uppträder ? sådan mängd att luften ' syns som juden av dem, ; KO am ON, Tore Leth s Ve smutspartiklar och i vattnet svävan= "- - rävar och harar lär vid detta till ve
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.