rreevyxvev rr” tirYyvevterYvYvv vr vvvyverrevevvevrenYveevyryveYvY ät YFYYVYYT id YTFYEPR AR renare vrfrevveYyrrerrveTYTT . v | | N | | , s | « s se - rn : NH > . | i a : - | | | . p i | | " | | Noa na . Å : " s , . . a ARE rn i - c Ia s > - se , i , ..7> Tisdagen den 6 juni: 1961 > N : "det bör erkännas 'att regeringen I genom arvodeshöjningar få I on ”mängd ' urmakare : misslyckats | ; Tillsamhans 3 med Gabriel Siem” adlad "och "tog « namnet": Polhem ; har. varit "mer tillmötesgående än: d deså re ita full. täckning för sina ökade OM-| med. vid: ski | erona”, grundade :Po! hem” år," 1701 | i stället. för: Polhammar, :Karl den. . kammarkollegiet.” Huvudintrycket. .med dess in ressan köstnader utan de bör liksom övriga hundra årt: | Stjernsunds”bruk i Dalarna, vilket | XII yttrade om honom: ”En sådan , blir dock" att uttunningen, d ivitsi DR reta, fymmande tusen - och arbetsgivare få bära viss del. därav... Mati"kan "utan snabbt; utve i man föds -inte i sekler: Hadephan - > Sv alltför långt, : a a av. svenska, och ut- ; Som villkor för dep. "höjning av| cpristovh : Polhems :. : hår mångsidig” industri” varit en främmande så hade man . are TROTS v: INDRAGNINGAR : | eningen Vil gå med Då änder före varit (av den största betydelse, för = a eat N Jäs CE loken a nen sär han är Jfisäie himlen, ; SS "| pästorat.. :på; landsbygden ' och de: eningen böra stadgas, Dit farty; vid / inte a stort med all Sn eten k Mr N VAR DET NÅGON. som mumlade nackdelar .defta medför får man nog' själv 4 en sovändket samtidigt som Passage av kanal på t N Äl råde: var honom "främmande; De - Å 5 Öljer et om Parkinsons, lag, spörjer. Ny Tid | anse;..reformen' acceptabel," anser det utgör, ett förträffligt komple- från hamn vid inlan Je att eller I spår han satt i vårt näringsliv" kan arne Öijen (5) I en syrlig kommentar till pas- | Skånska” Dagbladet (cp): ment. till. det närbelägna. Silva- skall vara skyldigå att anlita" en inte-nog'« uppskattas.” Först och . toratsindelningen och" prästtjäns- :.En utökning av pråsttjänsterna num; torise, oppsk Denna | Tämst får man väl. se till hans i mej | Aden I + : rad . skeppsklarerare. 'Denna bergsbruket. fett ; i - - Nu ft oa I städerna var pödvändig. och då : För Gävle ståd är det. en fråga har länge varit aktuell, sär- Väne åren I Uppsala: satte hän . ntalet pastorat 'skall 'en! igt re | an dra in tjänster där be- kilt b N . geringsbeslut reduceras, med. 247 | -folkningen"minskar.— på lands-'' källa till glädje att, han, kunnat och det är på ide ätt den b kanal igång med att exploatera sina upp- " ”- 1: från 1378 till:LI31, Men samtidigt | bygden. Ökningtav totala antalet | upplåta Valls hage till stiftelsen | och det är på tiden att den blir löst, | finningar och: han” inriktade” sig |- k, Sverige ffentlighet åt” "+ ökas ” antalet 'komminister- och . Präster i landet har man int. an- |Silvanum . och därmed" till; allt : se NE främst på bergsbruket. Rodan år I'Danmar verige ”och” Norge gav, offent ighet åt” för ; 'ett var 0 kyrkoadjunktstjänster, så att det sett In ilig, genomförar. 4 Sveriges: skog sfolk, säger "drät- 1619 konstruerade: hari för Bergs-|- har vägen till prästämbetet ö öpp- veckor sedan/ har opinionen för=". - fotala antalet församjangspräster |. mot teformen så bör d ning göras selkammea; ordförande Sven collegies räkning ett malmuppford- nats för kvinnorna. Finland åter- ändrats ' sedan 1958. Kommittén, skar med e Å : ringsverk : drivet .med vattenkraft finns inte i:den nordiska samhö- | - tycks'nämligen för sin del nu vara . . Under senare årtionden har dels|. Minskningen :'av antalet präst-- |Larsson, själv gammal, ”erfa- | - Ny informatiön: . . . Å-det kyrkliga Intresset påtagligt tjänster inte bort ske. De 30 t = Åren sko ån. Den va ckrå hagen och med helt automatiska arbets- righeten i detta fall. Men om inte, beredd att rekommendera en helt . minskat, ' dels bosättningen blivit | ter man dragit i in hade mer än hal oESm it tyckt "om jordbrukskassörna" funktioner! Hans: uppfinning : de-| tecknen: slår fel kommer utveck-| positiv. linje. Kommittén påpekar. - mer koncentrerad, Men likafullt| behövts i de stora tätortsförsamst | 22" ;4 inge I varit em: omtyc I LTK — Lantbruksförbund monstrerades för Karl XI och följ- "lingen inom kyrkan i Finland att). i sitt utlåtande bländ annat, att. - tycks det alltså va tört. - | lingarna där man framför allt be- rekréationsplats, inte minst för nibrukstörbun ets eget den blev at Polhem fick en fast - SoA ra stört omöj hö korrespondensinstitut = har i:da- AA i samma riktning. on ft |, gällande kyrkolag i Finland inte ':- . ligt att väsentligt reducera den över lägga an på ett vitt förgre-" patienterna, wvid det inärbelägna MV sa avlöning: ' ” - sten sar” uttryckli förb en , kyrkliga organisationen, -Samti-| Pat ungdomsarbete, lasarettet. När den lummiga och | Sova tillsammans med . Sveriges |”"».;, denne Polhem är (begåvad Frågan'om kvinnliga präster var |, uttryckligen förbehåller .männen 4" '' ! digt råder prästbrist, . seb - inbjä dändé: h vagen nu kommit i Fordgarng asesförbund gett de ad med : ett inventiöst' och 'xvickt in- | ' ett av'de centrala diskussionsöm- | : rätten att bli prästvigda, även om . pärta ov , a ortfattad och trevligt redigera s sta ; id: mö 3 lagen hittills alltid tolk IFRÅGA OM .GUDSTJÄNST-|Svencka Flaggans Dag ! |skogsmäninens . och forskarnas | kurs, - ”Jordbrukskasserörelsen”, ändra åclkre I ventioner på förslag. hade då birelio av a kommitté]! "riktning. Fastän följtetligen em. och församlingsliv' skapas genom) Som vanligt inför 6. juni har platsens draghings- | som i första hand vänder sig -till att han oss således med tiden måne under ordförandeska av profe: lagändring rent formellt sett OR reförmen bättre betingelser på åt. | Bestyrelsen” för, Svenska Flaggans . rde som tillflyktsort. | förtroendemän och anställda inom en nyttij od tjänst lär kunna H SPV et ens skulle behövas, ct Inte skilliga — håll, framhåller Svenska |Dag delat ut fanor och flaggor til' Gävle ha i Valls hage fått ännu | olika grenar 'av jordbrukets övriga g ra y; g, god tj sorn i nytestamentlig exegetik vid tlén. ändå det 11 Al anser koms . Dagbladet (hj: >. . sammanslutningar och enskilda. KN ekonomiska och fackliga förenings- ön NM "Jetta var isen bruten och Helsingfors universitet "Aimo ' T må ? ändå 'de' okt att förtyd= an . : Stora folkrika områden har) I Hallands län. har fanor tillde-: rörelse. Våra dagars alltmer bank- den unge uppfinnaren fick snabbt Nikolainen, Läget var. följande: | liga lagen på denna punkt så att |. ' under senare år allvarligt försums- | lats Laholmsortens Kvinnliga bi mässigt fungerade kasserörelse har det NN de get efter det andra. 260 kvinnor hade avlagt teologisk inga tolkningssvårigheter , längre ; "mats 1 kyrkligt hänseende, Tiotu- | kår, ' Gymnastik- och idrottsföre att Jlänsjäg- | här fått en översiktlig och lättill- Han gjor a ån te enbart nykonstruk- |. examen vid högskola och av dem föreligger om att kvinnans - väg till " gentals 'storstadsbarn växer 'upp|ningen Ginsten, Falkenberg, Fal- mästare. Ragnar Bowallius gänglig presentation, som också kan Han ej utan inspekterade och 'led- ” var mellan 40 och 60 aktivt verk- - prästämbetet ligger ö öppen, ” OR någon acgentlig kontakt med | kenbergs Kvinnliga - bilkår, och, |ägnar så stor omsorg - åt Valls| komma till användning exempelvis de arbetat i ett flertal gruvor. samma inom församlingsarbetet.| . Pressen har inte? i allmänhet; ., Y har en Urganisation nom omcås Halt d. tuftbevakningsförening, -|hagé och strävar efter att där| vid lantbrukets skolor. ” sot NS pel MN oe - 'Prästvigning eller inte för dem xv visat något större mått av intres- fet som tillnärmelsevis svarar mot | Flaggor har, förutom t1 till ett stort skapa det rikaste tänkbara un-| I En som är rikt fustrerad ” . Lanserade' den ”åskådliga ”dessa kvinnliga teologer, som så| 'se för kvinnoprästfrågan, 5 även om ... behovet, oänga vuxna FOR antal. enskil då, tilldelats Vallby bya ;]derlag för den botaniska under- återblick ”. ER a redotörele för undervisningen” önskade, var alltså ett aktuellt! problemet inte heller negligerats. kyrklig kontakt som ett dilemma; lag ' Fjärås, Sionförsamlingen, visningen. Redan nu wisar Valls dagens organisation med bl a den|. Efter en resa' i Tyskland, Eng- problem och det har:inte förlorat i | "Den skenbara likgiltigheten beror', « detta gäller inte minst gamla och | Halmstad, och Knebildstorps kolo. |hage upp en artrikedom så stor nya Jordbrukets Bank, rörelsens |land, Holland och Frankrike åter- aktualitet under de år som gått, | antagligen till en del på att nästa . « långvarigt sjuka. Men de fåtaliga niförening u p a i Halmstad. : om Jätt- säkert”. självaste Carl von egen affärsbank. Vidare presente- kom Polhem till Sverige med en| eftersom antalet kvinnliga teolo-| kyrkomöte försiggår törst 1963 och." Sot omsider, rimligare ft hålla Statsrådet G La Linné skulle ha givit denna ras kreditgivningens olika” former, | mängd nya uppslag. Han hade noga | ger:'endast ökat och exemplen | "att det inte är sagt att avgörandet. den väntas tuträ dar Ori Sra et unnar nge prunkande! i i”skogsträdgård”. 'ett| penninganskaffningen och samarbe- studerat industrin i dessa .länder| frår de nordiska grannländerna faller ens då, För beslut i "den= & w Det är bara : [flög på idd ill. -lerkä de om han levat i dag | tet med den ekonomiska förenings- | och insett vilka möjligheter som pekar i i bestämd riktning. 1958 re- | na: sak erfor, S beklagligt att den T - f land till inhemsk dras nämligen kvali-” na högst behövliga förbättring Bona för at att på måndagen 9 och tis- loch' befunnit sig bland de "in- | rörelsen, RLF och ungdomsförbun- | fanns I el dhoter som helt för] I derades två lösni :an-| ficerad majoritet; tre flärdodelar Öj agen. SS . Fö 51] 15. a . försämring 1 dra deladigt fa äv. västtych ska förta bjudna h hed sterna vid Sil- den För var och on Som vill Ira ts, därför. att det saknades tingen skulle kvinnan beredas” fätt av de församlade. >. i g I andra delar av lan y: örbundsregeringen, : känna jordbru allt- till vanlig prästtjänst, eller ock det. Om man än så obetydligt | bl a utrikesminister Brentano, om vanums invigning. : mer. betydelsefulla funktion i jord- | ordentligt uthildat folk. kulle hon få nöj också Både prof Nikolainens Kommit . vidgat den totala ramen hade det europeiska marknadsfrågor och om | ' Både för" forskare, iblivande | brukets kapitalörsörjning är kur-| Han, inrättade ett "Laboratorium skulle hon få - nöja sig, med en ay | tå och vissa tidningar har under - : a ji möjligt att på flera håll gål de svensk-tyska handelsförbindel- |skogsmän och ,inte minst därför | sen ett utmärkt hjälpmedel. | Mechanicum” 'där man dels skulle ordinarie församlings tjänst enkom strukit, att den” Omständigheten att" ” s fn P nätt anidigare Sätt, In=) serria, Den 7 och 8 juni skall stats- latt man där återfinner praktiskt | - Avsikten är att kursen, som en. | "XPerimentera med nykonstruktio-| inrättad för kvinnor enligt mön- | kyrkan själv. bestäm frå | pp ar vållat allvarliga be- rådet besöka Hambi som då fi- . >? ner men även meddela högre.un-| ster från Tyskland, där s k vika- mer i'en frås kymmer, därom vittnar de många ur, taget '-åamtliga : våra svenska | dast kostar 4:50, också skall an- d till lämpliga .adepter. | -,. a 3 sa] "Ba som denna utan inblandning av -- hundra ' uppvaktningar som i] far .100-årsminnet av det första trädslag i deras riktiga miljöer. | vändas som underlag vid introduk- Sonden jär P I a adep? rer utnämns med rätt att "sköta | staten '— beslutanderätten ligger . , denna sak under årens lopp talet mellan Här wisas också u rad $or- | tionen av nya tjänstemän i jord- om är £0 undervisning och själasörjning, alltså hos k -. 'rum för olika myndigheter. Inåg-|och Sverige. c pp en r. bj . För d ' ha varit synnerligen framsynt. Han] men inte att utdel; k os kyrkomötet :— är ägnad ' js s med extrem kron - | prukskassorna. För dessa aspiran-| i nserode helt enkelt den ”Äskåd- - 2 sakrament. | att däm s ra fall tycks de framförda syn-| -- : mer. extre tyP, AV") ter utarbetas dessutom nu — lika- rade helt enkelt . Kyrkomötet i Åbo fattade i pa lidelserna och förhinde" "| ; - vikande grentyp, speciell virkes- | Jedes i samarbete mellan jordbruks- liga undervisningen”. Ute i landet beslut i frågan, utan: lan inte | ra upprivande stridigheter. / Ändå... ,'” LÄTTNADER FÖR . heter och föreningar, som inver- typ etc, avvikelser. av stort in-| kasseförbundet och LTK — en ningar och ik a ade. oraplice adel ny k & dock fortfarande um möjla hotar att Håga LA t . Md - tresse, .- Na. : 2 ö : - =) möjli Y att frå i Finland - Det SJÖTRANSPORTER kar, På transporten av gods och |: - kur dom beräknas bli klar ll saker.: Varför. då inte bygga mo- der ordförandeskap av professor liksom tidigare 4 le n Sven — Det är underbart för var |passagerare till sjöss, ligger gi-) 3 I hösten. deller i frä som helt visade bådej| Nikolainen, med uppdrag" att tal ri igare I till exempel Sve= .. polltlska och ekonomiska ström. | flytand a RA fö värt mA LA nå | nn alt ket al | TÄgAn Under förnyad omprövning. | tt vålla ätskillig diskusslon, Men onomiska ström- tande, sade 'Ove Nielsen, | tillverkade ect 36 | Uppenbart ningar att frågan om lättnader tex de som . poli - ST och Prenumerera på u : Den afrikanska Sefolkningen & fabet” som illustrerade, olika, enk- teten av ddtagar LL vajori dämpande och lugnande inverkar ' . 5 tiska oc 2 se samhäll i + > ävprtk i kyr! , > 3 A för. os mporten 3 till. sjöss. är av|ekonomiska orsaker. Men jjag är ton kött och drack 24.0C0 liter äl » En rules ll em rät ännu inte 1958 var beredd alt 0 a Finland i ro dan jaktta : . största le] ramhöll ge- övertygad om att vi kan u på den sydafrikanska, republikens » roterande Tv ere "| steget utvecklingen i grannländerna, ippnå set alla & som intr; = ind - eget fullt ut : neralsekreteraren för Mellan- | goda resultat och :' framsteg, denna fråga. när resserade av ” oh sed åå Kendra för rytore nisner "Och kugshjulskonstroktio- kvinnan rätt till ses ilerkänna dels att. man på kyrkligt. håll er N folkliga” rådgivande sjöfartsor- speciellt när. det gäller förenk- | ; Ove Nielsen underströk, att | na med tillhandahölls av stadstull- ner! Genom detta ”alfabete” kunde| ' Att döma av : den Fra i fycks vara ense om en sak, nämia «>, a ganisationen IMCO, dansken O-| ling av dokument, om vi i säm- | den takt vilken man kunde räk. | mäktige i Pretoria. (TT-Reuter) = |eleven lätt och snabbt sätta sig in professor Nikolainens k Pport] Jigen att inte på något | sätt fora Ye Tiden, på Internationella | förstånd utnyttjag de idéer och na med att nå fram till resultat ns kommitté] "tera besluten. KO andelskammarens kongress i|förslag somföreligger från m; Not : UA : mö te Na " Md yn- [på -regeringsplan i hög grad : ” : Köpenhamn förra veckan. Varje digheter, redare, | internationella kommer att bestämmas av ini. : : : : I : framsteg på detta område kom- sjöfartsorganisatione; Min ” r "ts : r och forsk- |tiativ från 'de inskilda ländernas " ' | mer att få stöd 1'hela sjöfarts- | ningsinstitut och överhuvudta. ” LAHOLMS TIDNING —- d t l IV 2 = [regeringar och institutioner på - et etlektiva världen, En del av de svårig- - oo a : . ; s N Å 4 / 2 > stiftning , har. haft. till följd att' få eftorföljd i andra länder, om får, nog, tyvärr, ett allmänt accep- maskiner, . s ve on "” "USA-företag expanderaåt utom-. det amerikanska ' skatteförslaget terande av ordet skepp som ersätt- : Öl ve lands och använt sina vinster där .. skulle gå igenom, Det raest in- | ning för fartyg anstå till kommande Älgavgifterna SS - stor - del” amerikanska — "LAHOLMS TIDNING I forcerad takt förbereder Ken- nedy-administrationen förslag. till - troligen .av dem, är helt enkelt inte lön-' ' samma med den 52-procentiga Varfö ör;säga fartyg när.vi. kan använda det väckrare skepp?: - Det finns en del' ord och termer i sjöfartsspråket, .som- man gärna «| skulle vilja se ersatta, inte så myc= Utrikeshandéln i i april” Importen "i april sjönk” enligt kommerskollegium till 1.214 milj kr från 1.308 milj kr i mars men var högre än i april förra året, då in- förseln uppgick till 1118 milj kr. Exportvärdet uppgick till 1.062 milj kr mot 1.088 milj kr för mars. Un- der ' april -1960 var exporten 1.076 ändri i besk av | ket på grund av felaktig innebörd | milj kr. Utrikeshandeln i april re- skänk bolags utlandsrörel- | "amerikanska bolagsskatten och de | som-.snararé på grund av oskön | sulterade i ett underskott i handels. | otags I då att små- ordklang eller otymplighet, skriver balansen på 152 milj kr rot 220 ; "ser. Dessa nya skåtteförslag kom-"- ningom likvideras. Detta så myc-; |A mer. att få enorma återverknin= : .« gar inte: bara för amerikansk :in— " dustri, utan för hela världen, där , amerikanskt , kapital är: investet - rat, om de upphöjes till lag, >; : Enligt nuvarande skattelagstift- "ning 't'USA beskattas ett åmeri- kanskt bolags dotterföretag utom- Jands endast för de dividender, -'som det tar hem till USA. Deri- . na form av liberal skattelag- Admins > till återir: nisti ; tionen uppskattar att på detta sätt w . sedan! 1946 bortåt 35 miljarder” . dollar stannat utanför USA. En-' ligt samma källa hade. USA-bo- ' "lag ' bara 4. Europa år 1960 en | . nettovinst på 1,35 miljarder dol- "Jar, medan bara 390 miljoner togs hem”. 1 vinst och. beskattades i . USA. Ingen .kan förneka att nu-'' varande skattelagstiftning 'stimu= lerar till amerikanska investerin- " gar utomlands, men ”det förefal-' ler som om den Kennediska ny-' lagstiftningen kanske ändå är fö kraftigt tilltägen. Och kanske för- '- ' hastad, Den utomordentligt snab- ba europeiska ekohorsiska åter- ' hämtningen, efter kriget betinga= + des till betydande del av befrukt-” ning med dessa stora amerikanska kapital, ' : fö a "Bakgrunden till Kennedys nya skatteförslag' är den starkt” ne»: 7” gativa amerikanska 'betalningsba j "Jansen med” utlandet och till följd ' därav, utströmningen av guld. Om . en lag kan genomtrumfas i kon " gresien, som fullt beskattar | ame- rikanska' utlandsinvesteringar, kan » det hända att USA inte bara får: "hem "den én miljard dollar mera a årliga dividenden, som man räk. "nar med, utan mycket mera. En. a guldsituationen, som fortfarandé ket mer som otaliga svårigheter kommer att uppstå genom att fle- "ra företag är ägda i kompanjon=, skap med : utländska företagare, som under inga omständigheter önskar ta sina vinster eller di- videndar till: USA, Härtill kom- "mer. att i Frankrike förbereds + förslag om skatt på dividender ”och kapital som fas ut ur lan- det. Och det exemplet kan. lätt ternationella av de amerikanska bolagen, ”Standard Oil: of New. Jersy” uppger, att lagstiftningen för dess del kan få katastrofala följder. > Lå Följden av en sådan: ny lag kan bli mycket svårt kännbar i Europa, särskilt i Schweiz, där en . stor del av de amerikanska 'ut-' Svensk sjöfartstidning, -< Ordet? fartyg är inte direkt fult och inte, heller särskilt otympligt, men vi har det så mycket vackrare ordet skepp. 'Skulle man inte kun- ha tänka sig att återuppliva detta ord i den gängse sjöfartsterminolo= gin? Skepp är ett vackert ord och i vårt språk äldre än det från tys= kan :-importerade '”fartyg”. Och strängt .taget finns det underlag i traditionen för dess tillämpning även för dagens flytetyg. Emellertid generationer : med mindre anknyts ning till segelsiöfartens sista epok. Så har vi ju ordet båt, och man kan gott tänka sig att tillämpa det på fartyg med långa, smäckra, lät- ta skrov; "men det skär sig genast när man försöker associera det med exempelvis ett stort brett tankfar= tyg. eller ;bulklastfartyg.' : Ett annat oråbyte, som däremot landsbol är erade 'och' där de som regel placerar sina : : tillfälliga överskottsmedel, > Dess - +. bättre är Väst-Tyskland nu i till-. fälle att. fylla åtminstone endel. av. ett eventuellt kapitalvacuum. Svårare kan situationen bli för Syd-Amerika, särskilt” Brasilien; +'och Ar; där & ik bolag just begynt investera ist skala. Och det är också de län-: der USA har största intresset av. » att hålla på fötter och samtidigt. , de som har .de minsta chanser- "na att komma tillrätta utan ame- rikansk hjälp. +. : äl ” Det troliga ' är att Kennedys -skatteförslag kommer att möta det; . hårdaste motståndet hittills av al: ;Ja billar från Vita huset, men. det? " lär döck möjligt att det kan" pas-". . sera kongressen "med hänsyn till” ; är allvarsän: och som längre fram kan förväntas ytterligare försäm > punkterna Kat tagits, ad notam, och. säk li 1 inte skulle möta några större "svårigheter: kapten i stället för befälhavare. Det är väl snarast formalistiska skäl som gör att man hänger fast vid det både otympliga och fula ordet befälhavare. : Kapten är . vackrare, kortare, förmodligen äldre, i. svenskan: och inte minst det har en direkt anknyt- ning till internationell sjötermino- logi söm befälhavare saknar, Vi be= Höver ju irite gå så långt som i Eng- land; där dét örlogsmässiga bruket att benämna varje fartygschef Cap- ;tain oberoende av hans rang :' till "står? del” "genomsyrat språkbruket UT torsdags: invigde: konungen . Silvanpun,. det. nya "skögsmusest - området, ”:) relsen påyrkat höjning av skepps-], milj kr i mars och 43 milj kr i april förra året. Jämfört med april 1960 steg im-/( porten med 96 milj kr. Av. öknin- gen faller en stor del på bränslen, maskiner och bilar. - Införseln av bla livsmedel var däremot lägre än förra året, Den obetydliga export- minskningen jämfört med förra året är resultatet av en kraftig ökningar i utförseln av bl a träva- ror, järnmalm, järn och stål samt ” I samband med framfäggandet av förslaget om att älgavgifterna ;: skall fastställas för treårsperioder i stäl- let för såsom hittills årligen har do- mänstyrelsen Jämnat k mit en re- dogörelse i för älgskadefondernas Hallands läns älgskadefond befanns behållna : medlen uppgå till 21.301] kr. Av länsstyrelsen godkända krav på ersättning för 1960 års älgskador utgjorde . 37.176 kr. Länsstyrelsen har föreslagit: oförändrade avgifter för åren 1961/62—1963/64 och detta förslag har domänstyrelsen biträtt, dv satt fälla årskalv skulle, kosta 50 kr samt att fälla annan älg 85 resp 100 kr, beroende på om jakten utövas "under allmän eller särskild jakttid. Enligt dessa grunder kan i medeltal pr år beräknas till fonden inflyta 31.515 kr. noe Skeppsklareringen blir dyrare - Skeppsklarerare- och sh lareföreningen har hos sjöfartssty- klareringsarvodena med 15 proc. Redareföreningen vill inte gå, med på höjning med mera än 5 proc.. ; Det är nog riktigt att lönekostna- derna... stegrats sedan " nuvarande taxan började. tillämpas 1958, men .| samtliga arbetsgivare har fått vid- kännas' ökade löneutgifter och det- ta utan att kunna täcka sig genom prisökningar, säger Redareförenin- gen. .De har alltså fått själva bära en stor' del av de ökade löneutgif- terna. Det är då inte skäligt att en speciell grupp — skeppsklarerarna minskning av fartygsexporten och j - ställning i de olika länen. Ifråga om |". NYhristopher Polhem föddes år 1661 på. Gotland och ' blev tidigt föräldralös, Vid 13 års ålder fick han "försörja sig själv och slet ont som dräng hos en änka i Sorunda socken i Sörmland. Men han orkade dock med att samtidigt studera latin hos kyrkoherden. Unge Christopher Polhammar — som .han "då hette — blev vårt lands största uppfin- nargeni och har av en senare tid fått äreepitetet ”Nordens Arkime- des”, Ingenting var honom främ- mande: brobyggnad, kanalbyggnad, krigsmaterial, gruvdrift och mekar nik i allmänhet. Hans ”mek; alfabet” var 'ett exempel på den första åskådliga undervisningen i nn - "Polhems -- a anlag tog redan tidigt ut sin” rätt. När han mellan sitt trettonde och tjugonde år arbetade som : dräng i Sorunda gjorde han en mängd små inde. uppfinni "för, lantbruk, Och: 'studerade: intensivt" » latin —" en "nödvändighet för: den som : ville: läsa :vidar2.— hos ortens kyrkoherde. år kom han till. Uppsala och väckte där genast berättigad uppmärksam- het.;, Han lyckades” nämligen laga' konsturét i i "domkyrkan: Något som Ett 3 00- årsminne i den konstruktiva mekanikens mysterier; fr " För nutidens stockholmare som dagligdags kanske. passerar över Slusskarusellens virrvarr kan det vara av: intresse att få veta att Polhem : är... mannen bakom den första ordentliga Söderslussen! Den invigdes för trafik år 1755 men då var Polhem död.' Men år 1746—47 inspekterade - "han sitt. arbete, och bars på bår ned i slässgraven. För "underligt nog, så fiäns hans sluss än idag kvar under Slussplan. .' Han tillverkade en. ”måttsats” på tum som man kan säja är en före- gångare till den nuvarande; världs- berömda -”Johanssons måttsats”. Han fick :även.tid- över för andra mer "vardagliga . uppfinningar: ; säng dit '”Iusen”. hindrades komma samt en: i”Polhems .konstige tapp” 'som "hindrade "törstiga" tjänare" att olovandes tulla husfaderns. förråd av -starka : drycker, > . Uppfinningen ”på samma” "gång mätte, Tegistrera- de, > kontrollerade "och" låste”den går), instrument, rör, verktyg och ; kagge i vilken vätskan förvarades När han var tjugosex |. sö material för :. skeppsbyggeri med ” mera, Vid Stjernsurid konstruerade Polhem vårt lands absolut, första fräsmasikn! Den drevs med vat=,. tenkraft och är den direkta före= ' bilden: til våra dagars fräsmaski=, ner? -: ( Christopher Polhem, hade stort. förtroende hos Karl XII, och Pol-' SS hem” gjorde givetvis sina militära ' insatser. "Han konstruerades bland , annat en portabel kvarn och för= bättrade trängens och artilleriets utrustning, Efter hemkomsten från Turkiet uppdrog kungen. åt" Pol=" hem att' bygga en kanal mellan : Östersjön och Nordsjön. Polhem - åtog” sig att klara uppdraget på fem ”s n | är men vid kungens död nedlades ' projektet. Först. år. 1749.— då var, tog man idén och; arbetet sattes igång . på "nytt men avbröts "med Polhems död två år senare, Under denna tid : byggdes. en. sluss, vid Trollhättan > som "fortfarande bär | ”Kommersöråd och adlad "År 1716 "utnämndes "Polhem ' till - kommersieråd :' och; blev samtidigt : Ae
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.