”revtvYyveeryvfv revevv trvevevveevveveeeervyYveoveeveyvYYYTEFEFEYYT EPT ST Födelsedagar oo .: 60 år For TOA ' fyller i morgon textilarbetaren Ivar Algot Nilsson, , Bagarliden 2, Dödsfall :t ee : Gustaf;'Larsson. På onsdags- kvällen" evled på Ljungby lasa- rett: £" fabriksarbetaren Gustaf - Larsson, " Traryd. Larsson: var född "i: Långaryds' församling i Jönköpings- län; Han - kom ut i arbete i unga år och 1923 ingick ban äktenskap och övertog sam- . fidigt fruns föräldragård, som han drev i samband med sten- och cementarbete. Är 1927 tog han Anställning 4 Strömsnäsbruks AB, Larsson drabbades av värk " och fick sluta anställningen 1947 > Btrax" efter blev han änkeman och måste sälja gården, warefter han bosatte sig först i Ströms- näsbruk och 1958 flyttade han in på pensionärshemmet i Tra- cyd. Närmast sörjande är dottern "+ Margit, gift. med trafikbilägare a . Olle Svensson, -Strömsnäsbruk, ” samt fem bröder, : : Begravning es . — En högtidlig begravning ägde 1 går rum'/i Hishults kyrka, då stof- tet efter fru Amalia Larsson, Korn- hult, vigdes 'till den eviga yilan, ” Kistan var i förväg placerad i kyr- kan, Prestaverande var lantbruka- re S. Nilsson och byggnadssnickare "Allan Hilmersson, båda' från Korn. hult, Till inledning spelade organist . Maja Ekstedt preludium, i d-moll av J S Bach, Kyrkoherde "Gunnar " Gustafsson förrättade jordfästnin- .gen och "höll i' anslutning" därtill grifletal, Begravningsmässan : inra= mades med psalmsång. Under; to- nerna av Largo av J.K F Fischer ulbars kistan till tamiljegraven. Se- : dan den sänkts där tog'de anhöri- ga farväl, Offictanten lyste frid över ” griften och läste en dikt av Paul|' kh Adi Nilsson samt tackade för deltagande och hedersbevisning, Ps ”När jag slutar mina dågar” sjöngs Många "vackra blommor hade sänts till den ">. Bblens' fond för 'ett' blivande tbarn var shos Mormor. Jag minns dagar fyllda med blom- doft," fågelsång och vindens” sus i ljusa björkars kronor. Fram- för allt minns jag Mormor själv, alltid snäll 'och god mot mig. Sällan eller aldrig kom ett kla- gande ljud över hennes läppar fastän hon var ganska hårt prö- vad av livet. Det värsta var nog en allt mer tilltagande dövhet. Det är kanske inte så många som sätter sig in i vad det in- nebär att inte kunna höra. Det måste ' kännas . bittert att bli drabbad av ett sådant öde. Och dock' var hon nöjd med sin lott och tackade Gud inte bara för rosorna vid vägen utan även — bildlikt talat — för törnena bland ' dem.. Jag kan se henne sitta böjd över sin kära' bibel och ' psalmbok ' där hon fann tröst och styrka, och den bilden kommer alltid att finnas kvar i mitt minne. Min sorg och sak- nad är tung. Aldrig har. någon varit . mot . mig som Mormor. Välsignat vare hennes: minne,--« Birgitta.” -$ : Laholm 10 hgm kh Håkansson. .' Skogaby 13:30 hgm kh Håkansson. Veinge, 13 hgm kh Ljung. ' : Tjärby 10 hgm med nvg kh Ljung: Mestocka 10 hgm komm. Nyqvist. Knäred 14 hgm kpr Eriksson. "i 7 Hishult 13.30 hgm m. nvg kh Gus- tafson. ot : Ränneslöv 9:30 hgm Palmgren. Ysby 13:30 hgm kadj Palmgren. ': Våxtorp 9 hgm kh Hallind, =. -- Hasslöv 10:30 ”hgm med nvg'kh med nyg kadj Hallind. Östra Karup 10 hgm kpr Norborg. Skummeslöv 13 hgm kpr Norborg. Eldsberga 10 skrm. hgm nvg kh: / ”Adahl) Möte Tönnersfö, 13:30 hgm med nvförhör lahl. >. eta ers Markaryd 14 hgm med skrm och snvg kh. Bengt Andersson, Ung- -domshelg. vv vev DL are Hinneryd 11 hgm kh B: Andersson. +:samlingshögtid,: offer, . HHN., 16 bortgångnas minne och d förekom bidrag till kyrkoherde J B för- samlingshem 1 Hishult; - » "IN MEMORIAM, . ' ' Selma Nilsson, eve Min kära Mormor är borta för alltid. Just när våren 'skulle övergå till sommar lämnade hon . oss, Först kunde jag, inte"rik- tigt fatta att det var sant” att « jag aldrig mer skulle få se hen- ne, Et djupt: vemod grep mitt sinne, Tiden läker alla sår, sägs det, men jag tror att det kom-, mer alt finnas ett tomrum 'ef- tor min lilskade Mormor som aldrig kan fyllas” Tankarna går tillbaka: till. lyckliga, ' bekym- mersfrla somrar då jag som invigning" på Steninge, , .: Hishult, Betania: Sönd 16 invigning "Steninge; as so sar T KN Veinge; Tabernaklet: Sönd. ”16 19 Ott. t.vigning, Steninge. Laholm, Sion. Sönd 18 bön. vw möte; P, Carlson sångarna. Torsd + 19.30 bibelläsning och bön, - Ekeryd, Betania: - Sönd,' ' utflykt. «Samling vid Betania kl. '9. Da- "gens övriga möten inställda: - Våxtorps 'missionshus Möte: sönd. :: 13.30 Pred. av:Adrian Görgenson, ; Axel Pettersson tersson, to vntö rv l . Trånget; Saron lörd. kl. 18 junior- » "möte sönd, kl;.14: off. möte pastor , Tage Levin, torsd. bön 18,30 hos . Berda Augustsson. Ånnonsera i LT Och till hans namn skola folken sätta sitt hopp. > Matt, 12: 21.00 Under ' årtusenden hade: det utvalda folket::levat i hoppet. Gud hade lovat att sända folket >» en befriare. Och då denne föd- des I Botlehem, kom han såsom uppfyltelsen av Israels hopp. Och: under hela sitt jordeliv " visste han, att han var sänd till de förlorade fåren av Israels hus, Här gick han i alla sina dagar fram bland lidande män- niskor, lidande till kropp och själl Och hoppet väcktes till liv varhelst han gick fram, '. "Men han var Icke endast Is- raels hopp, " Till hans namn sätta också hednafolken sitt hopp. Utan att " känna honom, utan att ha hört talas om honom, hysa de alla ett hemligt hopp om en befri- are. I Atén påträffade Paulus ett altare ägnat åt en okänd Gud. Kristus är för alla upp- fyllelsen av själens djupaste be- hov, + Loa Då han uppstått ur graven, gav han sina vänner befallning att gå ut till alla folk med evah- Eelii glädjebudskap om honom, som alla satt sitt hopp till och kingtat efter. ” Väckelsen i Sykar (Joh. 4) o grekernas begäran (Joh. 12) ha- de visat honom, att hedningar- na väntade ivrigt. Detta bekräf- tades överallt dit missionen trängde fram. Den store hedna- aposteln måste uppleva att hans a PÅ VÄGEN SN eget folk vände ' sig: bort från sin Messias,' medan hedningar- na strömmade till i skaror. Men världen är stor, och hed- ningarna äro många. . Och Jesu vänner ha icke va- rit så angelägna som” deras Herre. om att bära ljuset till dem som sitta i dödens mörker. Än i dag ha två "tredjedelar av Jordens befolkning icke fått hö- ra, att Gud blivit människa, att synden är försonad och att var och en som vill kan bli frälst Nu få vi alla tänka härpå i dag. Det skall bli till gagn bå- de för oss och missionen. Antalet kooperativa företag i- nom lantbruket är starkt stigan- de 1 några ' områden, fastlås i en nyligen icke-självstyrande utsänd FN-rapport om de soci- ala sidorna av utveckligen på landsbygden. I Kenya och U- ganda hade afrikanska koope- rativa företag 1953 ett samtal|' medlemstal på över 109, av be- folkningstalet, . inberäknat med- lemmarnas familjer, och de rå- varuproducerande andelsföreta- gens varuförsäljning utgjorde omkring 1295 av den totala af. rikanska kontanta lanbruksin- komsten i Uganda. I Sverige dör endast 16 av 1080 levande födda barn under det första levnadsåret. Över fem gånger så många dör i Jugosla- vien nästan åtta gån; så många i Chile, = : T ; "Linköping. at ,' Kålbladstekeln är en e:a'I cm. lång, i svart och fött Te - gulorange tecknad insekt, som nås svärmningstid "kan ' man brukar uppträda i vårsådda kål-jnämligen iakttaga 'äggläggning- växtodlingar' av allehanda slag,|en, om man ger sig tid att när. t. 'ex.. vårraps, 'vitsenap, foder-, mare "undersöka de aktuella fäl- märgkål och foderraps,' under, ten dagligen och helst vid mid- av juni månad. Stekeln är för- | mande, dvs. äggläggande steklar, sedd- med vingar och flyger. har man anledning vänta sig ett shåbbt med knyckiga rörelser. I ,larvangrepp omkring en månad den . slå - ned. på ' kålväxternas | skiftet juni-juli eller strax där- blad; där "honan placerar 'sina efter. Man kan förebygga detta hon "borrar: på 'bladundersidan 2 veckor efter äggläggningsma- nära bladkanten. Efter en dryg'ximum, normalt omkring mitten — a SSA ett par. veckors tid från början dagstiden. Om man iakttar svär- |. soligt och varmt väder ser 'man "senare, dvs, omkring månads-|- ägg' enstaka i små fickor, som" angrepp helt genom att ungefär | - - | har i 'allnänhet kommit att rik- vecka kläcks äggen och de små larverna, som vid framkomsten är: ljusgrå" och genomskinliga, blir 'så- småningom grönaktiga och « slutligen svarta. De livnär sig av” bladvävnad och aptiten ökar mot larvperiodens slut ko- piöst,. så att de drygt centime- terlånga : larverna / på - kort tid kan kaläta Platornas' gröna delar så 'att till:sist. bara de grövsta stjälkarna blir kvar... ; ” sn : Kålbladstekelns bekämpning tas "mot. larverna i" slutstadiet, då : skadegörelsen "är Därvid. måste: sådana allmänhet tillgripas, som ! också” år. giftiga för bin och hum- | av juni eller strax före midsom- mar, behandla odlingen ' ifråga med preparat av typen organis- ka fosforföreningar, t.ex. para- tion. De då relativt nykläckta larverna är känsliga för , med- "Iet och dör, och nya djur är inte |: ". att' vänta. Resultatet bör: sålun- da ' bli helt utebliven larvska- degörelse, 5 le OA Senaste tidpunkt för en sådan behandling är strax före blom- ningens början I vitsenaps-; vår- råPs- och vårrybsfält. I och med att den första blomman har sla- git ut eller t.o.m. dagarna dess- förinnan bör alla planer på pa- rationbehadling "av : odlingen skrifläggas, eftersom man riske- lor och detta har skapat svårlös-. rar att vålla för stora skador på ta problem ' för bekämpningens beståndet av nyttoinsekter. Ge- genomförånde." När -vårraps och .nom god planering är det emel- vitsenap "är: angripen, .samman- | lertid möjligt att komma åt käi- faller "nämligen . angrepps- ' och : bladsteklarna ändå: det gäller därmed ' bekämpningstidpunkten, bara att göra sina iakttagelser med blomningstiden, och bin och under :svärmningstiden , och" se- "| måni”också att framkalla biför- Laholm, Salemkyrkan: Sönd 11 för- | |- JORDGUBBARNA I FARA OM INTE. ..: Alla ser inte'med -blidä ögon på den tropiska torka som ..just drabbat oss. Jordgubbsodlarna i södra Sverige är . -":'bekymrade över torkan och för de som inte har. möjlighet -+. till. konstgjord bevattning kan 1. regn kommer snart. ce o, Herbert Pet- tid rikligt i fälten: Om stekellar-. verna skall -bekämpPas, kommer giftningar, : därest inte: alla. bi- samhällen." dessförinnan. flyttats bort: från fältets granskap. Detta kan. bereda oöverstigliga. svårig- heter:”I -biskyddslagen har också behandling” med -'bifarliga 'medel förbjudits;>: och endast. 'undani tagsvis 'kah', behandling? få ske,. sedan . Lantbruksstyrelsen 'med- delat dispens, Xl True ft Ett. "sätt vatt undvika ”. ovan nämnda besvärligheter finns €- humlor förekommer vid. denna - dan passa det rätta ögonblicket att ”slå till”ssl toes Th : I 'foderkålodlingarna" är tid- punkten: för bekämpningtns ut- förande inte -lika. väsentlig: ren man bör”inte dröja för: länge med”. behandlingenu , här : heller. Ju'lägre man väntar, desto stör- re: skada) hinner larverna utföra. Med hänsyn ' till effekten: bör man också här sikta mot att dö- då latverna'så snart som möjligt efter 'kläckningeh; dvs. ungefär 14 dagar efter svärmningsmaxi- ena Wiädgårdskonsulent Axel . E- ricson vid Hallands Läns Hus- hållningssällskap '.i Halmstad uPpgav . på förfrågan, att utan tvekan .' var :jordgubbsodlarna hårt ' pressade av värmen, men då han inte hade några direkta exempel: att peka på ville han inte uttala sig om det hela. Då- remot ligger odlingarna i norra Sverige mycket ' bättre till; då mellertid.; Under ; kålbladsteklar- I regn inte har saknats där. - > RECN: KOMMER: iw läget bli kritiskt om inget verklig plåga i år, fastslog träd- gårdskonsulenten. Han hade fått påringningar från flera håll,: där förtvivlade. rosenbusks-" och plommonträdsägare hade klagat över lusens vilda framfart, Även björkarna i; villaområdena” har på flera”'ställen råkat illa ut. Beträffande: plommonträden kan man befara att ägarna, kan rå- ka ut för ett ekonomiskt ' bak- slag om inte lössen stoppas i tid. sö " Bladlusen' ser ut att bli en Cd CÖVE SO CH . Å RGÖDSLA - betorna med. | 'naturprodukten salpeter = -- Lätt att sprida =: innehåller: 1623 salpeterkväve, 2675 natrium, samt mindre mängder bor, magnesium, fod men. ILE pd RN SS SR | ”Lantbr Erik Hyltbäck tv och en av hans söner tillsammans med Jerseyrasen har bli Så ÅN IIN jerseybesättning 2 bästa trepr vit omtyckta. ”mjölkproducenter” i Hyltegården "> > Den irländska nötkreaturs- och mjölkrasen Jersey har som bekant inte fått någon: större > . framgång i Halland, men, det : finrs dock en del djur, som, kanske med tiden kommer att ' bilda grunden till .en ökad: "> spridning 'av denna förnäma ” - mjölkras, "Den: som kanske är : . mest" jersey-biten bland. lant-'. + brukarna i Halland just 'nu är ' ; lantbr "Erik Fyltbäck,. Hylte- ' , gården 'i Förlanda; "Och -han : trivs utmärkt” med sin : ning på 21 djur." +" - ; Lantbr Erik Hyltbäck är en -man som gärna vill pröva, sig fram, och framför allt vill förvissa sig om "att den ' produktion » han "bedriver är ekonomiskt lönande. Han har ock- så kommit: till. det resul att! Jerseyrasen : passar . : utmärkt på småbruken, "där ' man ”huvudsakli- gen.ägnar sig 'åt' mjölkproduktion. Om' man däremot vill 'syssla' med köttproduktion är” tåser rintes'att; rekommendera, 4:20: an ”: När hr Hyltbäck år 1940 köpte Hyltegården '— han "är" för övrigt uppfödd.. på "nämnda: gård ” såsom fosterbarn' — fanns här en god bes: - sättning av. SRB,: som hr Hyltbäck också ämnade behålla; Men han var; inte riktigt belåten med ' densamma på grund av. ojämnheten i, 'produk= "tionen." Det gällde". därför : att "an-' tingen skaffa en ny besättning eller också övergå till annari ras. ft... Av en” händelse. kom hr' Hylt- bäck att läsa om jerseyrasen i en lantmannabok,;' där > det redogjor- des för djurens levnadsbetingelser, produktionsförmåga "och ' fetthalt. Från en besättning i Bohuslän in- köpte han år 1959 en kviga och en tjurkalv av renras och av "dessa djur 'som . stamfäder har: han se- dan skapat en god besättning, En korsningsprodukt med SRB har han också prövat, men har: inte ansett att en fortsättning skulle bli lönande, rö Det finns både för- och nackdelar Det är klart att man kan lägga olika synpunkter på djurskötseln, men jag har dock funnit att jersey- rasen passar utmärkt för dem som helt. ägnar sig åt mjölkproduktion. Djuren är snälla och fogliga samt lättfödda. De klara sig på magert bete, om så skulle behövas och är inté heller i övrigt fordrande. Mjölkmängden' kan givetvis varie- ras; men i förhållande till djurens .storlek och foderkonsumtion måste produktionsförmågan, . anses 'vara mycket god, tillägger hr Hyltbäck. Under ett besök i ladugården kan vi konstatera djurens produk- tion, som måste betecknas som ganska hög. På kontrolltavlan för kon Hestra kan vi läsa att års- produktionen är 4448 kg mjölk med 53 i fetthalt och med 234 kg smf. Stania har mjölkat 4.045 X 51 ==207, Stråla 3.254 X 5,4 = 176, Tora 4.011 X 4,9 = 198, Stolta 4.242 X 5,5 = 234 och Siri 5.290 X 5 = 214 Osv, ' . Medelproduktionen för besätt- ningen har under 10 år varit 202 Tack vare djurens anpassnpings- förmåga är det möjligt för en mjölkproducent att hålla ett större antal djur på en viss areal än av andra raser. Hr Hyltbäck har för sin del på sitt 25 tunnlands stora jordbruk 13 mjölkkor och 8 wng- djur samt dessutom ett par galtar, Familjen, man och hustru samt tre barn 1 ålder 18, 16 och 13 år, sköter själv jordbruket och djuren. Till nackdelarna med jersestas- sen bör naturligtvis räknas det för- hållandet att en spädkalv på grund av sin vikt inte betalas med mer än en 50-lapp medan en kalv efter våra vanliga raser kostar bortåt ett | vuxet djur "till slakt på grund av ch + allt. grovarbete' skötes' med, ; lättare körslor hemma vid gården vikten, men däremot bör framhållas ' att köttet efter jerseydjuren är gott : Till nackdelarna kan givetvis ock- så räknas att rasen har en så ringa utbredning att djurägarna icke får ” åtnjuta samma förmåner som ägare . av t ex Låglands- eller SRB-ra- serna. Sålunda finns ingen semine- ring för jerseyrasen och inte heller: tycks man från myndigheternas si- da göra något för att denna ras skall få ökad utbredning. Men de. nämnda nackdelarna uppvägs flera -.: gånger om av de många fördelarna, | understryker: hr Hyltbäck, sved "Tjuren i skogsarbete ;« => Hyltegården - är :- välmekaniserad traktor. utom "en" del skogsgöromål, som ' tjuren "”Brådal” ' har fått ut” föra." Den tamdes' tidigt har: sedan” varit en "villig och . snäll: dragare, som man har haft god nytta av för och i'skogen, För någon tid sedan måste emellertiå Brådal sändas till slakteriet och fick där sluta" sina dagar "vid .5 'års. ålder. ' En -hals- sjukdom . var” anledningen - till att tjuren måste slaktas. Den betalades. .med 1.400 kr. En ny tjur skall sna rast anskaffas och även den kom- mer att' användas som dragare, '- i Mångkunnig lantbrukare a Y i Vi ”omnämnde / att gården och djuren skötes av familjens medlem- mar, men' dessutom kan framhållas, att hr Hyltbäck själv är. en mång- kunnig man, Han utför själv" alla de arbetsuppgifter som behövs vid ett modernt jordbruk,' såsom smi-. des-, murnings- och .snickeriarbe- ten, För närvarande håller han på med att bygga om gårdens. man- hus, som uppfördes 1832, vilket ge- nomgått en 'del reparationer sedan dess, men som nu behöver en or- dentlig upprustning. Bl a uppför br Hyltbäck ny murstock med öppen: spis i ett av .rummen 'och förser dessutom bostaden med moderna anordningar. Genom att han 'själv' kan utföra specialarbeten med hjälp "därmed goda” avkastning. Det kan . ju också nämnas att besättningen ' varit föremål för såväl radio= som : "TV-kommentarer och en av kos-..", sorna'har t o m fått visa sig I | TV-rutan för: hela svenska folket.” ' sUnder-sommaren har ht Hylte" "bäck god betestillgång 'på åkerjor- -.den, men det gäller att fördela till=">.' gångarna på ett förnuftigt sätt, ty [djuren "nar inte: behov , av. stora - : områden, Därför 'har hr Hyltbäck |. "också indelat betesfållån 1 små av=,. "delningar. med ' möjlighet att: låta | ldjuren byta fållor mycket ofta.. FÖNAR OA er ATA LE Fullmo' , a N THEA. BRISKLIPPA 2 Tel. 10025,. 10425, >. ler .:Fordson Dexta' 4 oden lilla välkända ' ":v dieseltraktorn” med stor += 'D-R-A-G-K-R-A-F-T 0 — en provad och beprövad . kvalitetstraktor > vv oc. , "av familjemedlemmarna, nedbrin- gas givetvis arbetskostnaderna be- tydligt, = 0 VS : Jordbruket på Hyltegården drives efter ekonomiska och moderna ut- Richardsons Bil AB « « Traktoravdelningen en : Tel; 035/19040 = Halmstad". principer och i detta ' de" en: gör säkerligen djurk viktig del. I varje: fall anser hr | Hyltbäck själv att jerseydjuren be- talar sig på ett sätt som överträffar andra raser tack vare sina goda livsbetingelser och 1 jämförelse | | Gynna LT:s annonsörer: , f Vi kan. vänta 'oss ett rikt par hundra kronor, Likaså blir det ju inte heller mycket för ett fulls och tidigt insektsliv i år + All den goda värme, som flödade in i landet i februari bakslag av vinterväder inverkar föga, sedan väl sjöisarna gått upp och wattentemperaturen börjat stiga. Redan i mars war många wvårinsekter i farten: bina gav sig ut på rons- ningsflykt i mars och nyckelpigor började krypa på fjol - årsstrån och solvarma stenhällar långt före april månads ingång. &-Vi har med andra ord att vänta oss ett rikt insektsliv i markerna tidigt i år. Ur wväxtskyddssynpunkt kan detta få en del konsekvenser. Det finns t ex. anledning tro att" rapsbaggarna skall vara i farten redan före höstoljeväxz ternas blomningstid i lugn och ro, om så bedöms erfor derligt. . ” oe På en del håll åtminstone har man anledning räkna med tämligen omfattande inflygningar av rapsbaggar, och - |' då kan man hoppas, at huvudparten av: rapsvivlarna in« finner sig i raps- och rybsfält före blomningen. I så fall kan en bekämpning med preparat av typen organisk fog- förförening ifrågakomma, -: : mee | . . 1 och mars har magasinerats i vattendragen och tillfälliga -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.