ee i . Markaryd fick Måndagen den 12 juni 1961 LÄHOLMS TIDNING > MARKARYDS-BYGDEN " Laholms Tidnings lokalredaktion: Markaryd, Villagatan t . Redaktör: Sven B. Jönsson. Tel 10150 - ( SE N . "Kommunala reakkolan i Markaryd avslutade i lördags sitt tredje läsår med" en' högtidlighet i kyrkan. Dessförinnan . hade flickorna i tre olika avdelningar visat sina färdigheter i gymnastik under ledning-av G Höjd 4, F on och i gymnastikdirektör Gunilla lan var klassrummen ordnade- till utställningssalar där målsmän- och amdra intresserade : kundé beskåda. utsökt vacker slöjd. och förnämliga teck-. ningar, - > Avslutningshögtidligheten i kyrkan inleddes med att skolans » kör under ledning" åv kantor Adolf Adgård sjöng ”Sjung, sjung” av Söderman och ”Hved Lövspring” av Lassen, Därefter sjöngs unisont ”Den blomstertid nu kommer” och skolstyrelsens ordf, kyrkoherde Ingemar Lind- stam höll en kort betraktelse. Hari talade, därvid om 'att alla skall väl förvalta sina verktyg. Psalmboken är kyrkans verktyg och böckerna är skolans verk- tyg. Lärarna, är verktyg och kyrkoherden uttalade: den för- lan skall bli 'goda-verktyg i sam- hället. Kyrkoherde ', Lindstam " "avslutade -med att läsa ps. 533: 4 varefter han avtackade pektor "och lärare : och. hemförlovade eleverna. = " Premieutdelningen förrättades ” av skolstyrelsens ordf, och rek- tor Sven Lindqvist och följande : elever fick mottaga premier i -"läroämnenr > ;.' DN ' Klass '3. a: Hans: Magnusson, "Ingrid Johansson, , Harry: An- :'dersson och Laila Brorsson, Klass 3 'b: Kenneth Persson, Kristina Adolfsson, Berit Svens- bara | davgjort. mot , > Smålandsstenar, "0 oso fat Lördagens seriematch på Skär- om sjövallen i Markaryd mellan Små- Jandsstenar GoIF. och | Markaryds + IF" slutade oavgjord 1—1: sedan : Markaryd: i halvtid haft ledningen : med 1—0. Resultatet är efter spel- » fördelningen fullt rättvist, Gäster- ; na visade under första halvleken -»' Upp «ett. trevligt. kombinationsspel |- » och hade nog så farliga anfall, men " föll tillbaka efter pausen. «. i '" Matchen spelades. på en. mycket » våt plan och det verkade som om gästerna trivdes bättre med under- .» laget än de blåvita, Smålandsstenar .ställde upp med ordinarie :lag och "+ - bäste lagdelen. var' utan ” tvekan kedjan. 'Vi Bo Svensson vi Stig , Johansson och centern Ulf Fröberg «+ gav hemmalagets försvarare fullt "upp dmed arbete, Målvakten; Elon | — . Ottosson kunde inte göra något åt ' Markaryds | mål i övrigt utsattes + han inte, för några större farlig- » heten. I försvaret lade man- också «märke till vb Inge Bengtsson. "rv Markaryd hade som :wanligt ' sin ve "a. ledningen + "var domaren Petrus Ruckman, Hus- kvarna,.s oc vs ve . starkaste lagdel i försvaret där ch :' Ba Nilsson, vb' Bertil Jonsson' och "os hb Valter Öhrn. hade fullt upp att göra, Kedjan, som under hela sä- .. songen : varit . svag, var' i denna[| match blekare än någonsin tidiga- . "re. Godkänt betyg kan endast ges åt vi Ingvar. Magnusson och hy Lars-Gunnar Nilsson. Att sedan UK . ' inte tar vara: på det spelarmaterial "som finns förbättrar inte saken. > Smålandsstenar överraskade med att prestera ett mycket fint spel under första halvlekens första del, I 8:de minuten sköt vy Bo Svens- > son "ett hårt och välplacerat skott « som Tykesson i Markaryd-buren halvklarade. Vi Stig Johansson var framme och sköt returen i nät, .Han kom dock från offside-läget och domaren, Petrus Ruckman från Huskvarna, som stod: välplacerad : dömde fullt riktigt bort - målet, + Gästerna ' fortsatte. emellertid att . pressa och i'14 resp; 15:de minu- " terna var centern Ulf Fröberg och hi. Lars Olof Gustafsson igenom och provade skottlyckan dock utan att kunna göra mål. Fyra minuter "före halvlekens slut hade gästernas center en s. k. given chans att ge . sitt läg ledningen men han fick bollen för: långt ifrån sig så att ”: Tykesson i hemmaburen kunde . kasta sig emellan och rädda, 2 minc senare : tog : Markaryd ledningen hoppningen att eleverna.i skö-| N . son, Eva Wirdholm, Kerstin Jo- nasson, Bo Malm, 5 tt ö Klass 2 a: Kenneth Görans- son, : Sten Lindstam, Lilkebil Engström, Arne Orrling, Mari- anne Hansson, Yvonne Larsson, Sven-Arne Oscarsson, Karin Jakobsson. - nr Klass 2 b: Per-Åke Persson, Marianne : Nilsson, Torgny Bro- gårdh, Börje Lindvall, Torgny Svensson, Birgitta Andersson. Klass 1 a: Anita Johansson, Flemming, ' Lindskov-Pedersen, Sigyn. Hansson, Anders .Nilsson, Leon Nilsson. ' TT Klass. 1 'b: Kaärini Lindqvist, Irene Svensson, Per-Otto Jo- .hansson; Carin Bengtsson, Bir- git Emanuelsson, Arne. Arnes- sbn, Peter : Sterwe, Birgit "As- sarsson; Myrthel Nordqvist, " Premier i övningsämnen, Trä- slöfl: (Flemming Lindskoy-Pe- ders Stridh, Sven-Olov Wranéus Holger Svensson; Börje Lind: vall. Sole TA t Textilslöjd:: Lillebil. Engström, Dorith Horney, Ingrid Karlsson, Mait Svensson; Maj-Britt An- dreasson, + «eft oe NE Gymnastik:;.+ Berit Svensson, Åke Bengtsson, Åsa Thelander, Gert-Olle Wessman, +: Monica Sandström, Anders Stridh. >: z Musik: Alva Svensson, Inga Hjortsberg, -: Eva. -' Hjortsberg, Kerstin: Jonasson; Kristina A- dolfsson, Margaretha" Lindqvist, Anette" Lindberg, Eva Håkans- son, Sigyn Hansson, ., : . Teckning:.:Agneta. Blixt, :Ker- stin ' Gustafsson, Géza. Kovacs, Jan | Rindstedt, :Ingvar. Björk- lund, Per Cramborn. "ee eos 'Hushållsgöromål: Hasse Schön Alva Svensson, Eva'; Orrling, Leif Gustavsson,. Berit Svens son,' Léna Nilsson. = 4 ot. en 7 'Efter premieutdelningen sjöngs unisont "ps. '238 varefter kyrko- herde Lindstam förrättade altar- tjänst och denna avslutades med ? Körer, under ledning av kan- tor > Adolf : Adgård.: sjöng ”Sol- virkning”. av -Kjerulf och ”Här- lig är jorden”, Till' sist spelade kantor: 'Adgård ”Toccata” av Bach," Na tia : Div, IV SV Småland 7 », Traryd—Ljungby : > :0—2 ; Älmhult —Liatorp ">=, os 1-2 Markaryd—Smålandssten, 1—L : Anderstorp—Alvesta : 2—0 ' Hamneda—Växjö BK = 2—2' 0 ot. Div V SV. Ne ; Timsfors—Häradsbäck 1-2 h ""Rottne--Grimslöv - + 41: Hinneryd—Ryssby 40" Diö—Virestad =. > 3-1 -'Vislanda—Hallaryd JA 0. Div. VI Ljungbygrp. cc Gunnaryd—Göteryd 7-0 'Hinneryd—Ryssby södra. 3—1 Delary—Strömsnäs 2-4” "Råstorp-—Markaryd 0—4 . Div via Sunnerbogrp. ” " Hamnedå—Vittaryd >, 1—3 'Timsfors—Ryssby ' 2 Häradsbäcl —Traryd 4-5. Hånger—Diö, RA genom vi Ingvar Ma som . nickade i nät efter hörna. > . —. I andra halvlekenö början hade Markaryd flera bra anfall och bl. a, sköt Ingvar Magnusson ett hårt skott i överliggaren. Gästerna stack " emellan med ett och annat farligt , ' anfall och kvitteringen komri 18:de minuten sedan: Markaryds målvakt tvekat i en utrusning. Målskytt var ” centern Ulf - Fröberg. Markaryd hade en fin chans; att åter taga i 22:dra minuten gästernas målvakt blivit försatt ur spel "men: kedjemannarna var för "7 Osnabbb och en: av: gästernas för- " Svarare slog ut bollen .till hörna. = Planens' i. särklass ; bäste spelare SrA i ci korsningen - Drottninggatan-- . Smedjegatan blev. vid 19-tiden på "> lördagen nedkörd av en göteborgs- » bil En: 6-årig pojke, har:ett fint signalment. på bilen. men. missade " Slakteriförbundets ' riksnotering den 12/6 och t. v. för klass 1 pre- miegrisar i kullar med 20 kg:s me- delvikt per gris kr 5: per kg. T. Vv. avräknas 16 kg:s grisar "med kr 5:15 per kg. .' SE ve " För vikter överstigande. 16 kg kr 2:— per kg. För smågrisar kl:2 avdrag med kr.3— per st. För smågrisar klass 3 avdrag med kr 13:— per ste TR " Det råder säsongsmässigt rätt stor omsättning på marknaden och sär- skilt beträffande de mindre grisar- na har tillförseln ökats på grund av. de relativt högre prisérna för dessa, Efterfrågan är. i allmänhet god. "Docks: kan: konstateras att i Skåne : efterfrågan ' på > lågviktiga grisar inte är så stor. Prisläget på dersen,' 'Thorvald ' Wahlén; ' An-|' Vem är . . . Forts. från sid. 1 k ngen Sven Estrid ur ti- den, Han efterlämnade flera söner, alla födda utom äktenskap äv hans många frillor. Fem av dessa söner kom att efter vårandra bära Dan- "Den förste av dem, Harald, var en svag och böjlig man och fick därför tillnamnet Hein, som bety- der ”slipsten”, alltså ”mjuk sten”. Han regerade endast i fyra år och begrovs i Dalby-klosterkyrka nära Lund, vilken kyrka hans far grund- lagt. Än visas på kyrkogården där en gravsten, som sägs vara Harald Heins, " "Till Haralds efterträdare valdes hans. bror Knut, en man av ett helt annat virke. Knut var hård | till sinnet, men samtidigt en ivrig anhängare av. den. kristna läran, som vid denna tid slutligen segrat och befästs i Danmark. Kung Knut iakttog noga de kyrkliga föreskrif- terna, fastade varje fredag och njöt då ingenting annat än vatten, bröd och salt. Även lät han hudflänga sig av sina kapellaner för att han skulle minnas frälsarens lidande och hålla "kroppens $yndiga begär i styr. Kyrkan fick också under hans regeringstid ett mäktigt upp- sving, som även tog sig uttryck i många: kyrkobyggen, bl, a. i Ros- kilde; Odénse och Lund. För dom- kyrkan: i Lund” blev” Kung. Knut ”gonstructor; pater ac cultor”; dvs ”byggare, fader öch vårdare”, vil- ket. betygas. i den gamla biografi över honom; till.vilken. jag skall senare" återkomma, Ca Till detta behövdes naturligtvis pengar: och tjänster; och då kung Knut: ville lägga ännu en. börda på folket till prästernas och kyr- kans förmån, det s, k; tiondet; ville gömene man inte längre vara med. Ett bondeuppror bröt ut och en dag fann kung Knut sig belägrad i SÅ Albans kyrka i Odense, dit han tagit sin tillflykt. Invid altaret tyck- té han sig säker i hägnet av den gud, som han trodde på. Men plöts- ligt. slungades en sten in.genom kyrkporten och 7 träffade honom i huvudet så "att ett stort sår uppstod, och strax därefter, medan han blö- dande fortsatte, att sjunga psalmer, ven och träffade "honöm "så "svårt att hån gav upp, ändan. Detta hände den 10. juli: 1086, Han begrovs i den, kyrka "där han: mördats' och som sedan 'kom att bära hans namn. > Efter Knut följde hans bror Olof. Under dennes regering drab- bades landet under flera år av hungersnöd. Detta tolkade präster- na som ett gudsstraff för! mordet i kyrkan, Den stackars Olof fick det obehagliga namnet ”Hunger” fast han säkerligen var helt oskyldig till" naturkatastroferna. Han 'rege- rade. till 1095,' då han efterträddes av sin och Knuts broder Erik, som i historien fått tillnamnet ”Ejegod”, vilket betyder den ”evigt gode” och hänsyftar, på att. Danmark -under Erik Kjegods regering. åter -fiox uppleva. goda 'tider, . >. : el Erik hade redan som prins gjort en resa 'till' Rom och hos påven Urban II anhållit att hans mördade bror, "kung Knut, måtte förklaras för helgon. Påven ställde sig väl- villig till framställningen, men den heliga - akten ägde rum först den 19 april 1101 i den nya S:t Albans kyrka i:Odense, som i samband åt S:t Knut konung: Sea : Det är denne $:t Knut konung, som' man i första hand får tänka sig som knutsgillenas skyddspatron. Den andre är kung Knuts bror- [därmed bytte namn och helgades | son, Erik Ejegods son. Knut, Denne blev: emellertid aldrig innehavare av. Danmarks kungakrona, Då hans far. under en vallfartsresa mot Je- rusalem dog på Cypern-valdes in- gen: av : dennes: söner till'kronan, utan denna övergick till. en femte son av 'Sven Estridsson vid namn Nils. Knut tilldelades hertiglig vär- dighet och sattes som jarl och här- förare i Sönderjylland, som hotades av de krigiska obotriterna, ett sla- viskt folk på Östersjöns! sydkust. Knut Fick tillnamnet ”Lavard” vil- ket är samma ord som det engelska Lord och betyder ”Herre”. År 1129 blev Knut Lavard krönt till obotri- ternas konung. I denna sin egen- skap klädde han sig så utmanande att han: ställde sin länsherre, kung Nils, i skugga. Detta förtröt i syn- nerhet kung Nils son M som ett spjut in genom ett fönster - de kade han denne till ett möte i en skog nära Ringsted och dödade ho- nom där genom att med ett enda hugg av sitt svärd klyva hans hu- vud. Det var den ? januari N3L Ätta dagar senare födde den mör- kap för Knut Lavard 1oc-, Övervägande varmt och vackert väder med sparsam nederbörd i norra Svealand och Korrland för- utser den ikanska väderleks- dades änka en son, som fick Valdemar och med tiden blev kung iDi k under Vald förtjänster benämnd Valdemar den store. mt om Tre år efter mordet på Knut Lavard stupade prins Magnus i sla- get vid Fotevik i Skåne. Kung Nils, som också var med, lyckades fly till sina skepp och nådde Jylland. Därifrån begav han sig trots var- ningar in i staden Slesvig, där det fanns ett mäktigt knutsgille, för vilket Knut Lavard varit ålderman. Detta gilles stadgar föreskrev bl. a. envar gillesbroder skulle hämnas en annans dråp. Då detta omtalades för kung Nils svarade denne hån- fullt: ”Skule jag frukta garvare och skomakare?” Kungen blev ock- så mottagen med musik och klock- ringning, men då han och hans föl- je kommit innanför ' stadsmuren, stängdes portarna, . gillesklockan klämtade och beväpnade gillesbrö- der störtade ut och dödade Nils och hans män, Det var den 25 juni nu. H Knut Lavards postume son blev vid 26 års ålder Danmarks konung under. namnet Valdemar IL Han lyckades genomdriva att hans far — som han ju aldrig sett — hel- gonförklarades och skrinlades på högaltaret i Ringsteds domkyrka den 25 juni, 1170. Därmed hade Danmark fått en S:t Knut nr: 2. Vilken av dem är då Knutsgillenas skyddspatron? ” ' Historikern, professor - Lauritz Weibull, som i fjol i hög ålder gick ur tiden, hade till sina andra stora förtjänster även lagt den att i 23 år. inneha - åldermansämbetet i Lunds. vördnadsvärda knutsgille, I en skrift 1956 om S:t Knuts Gille hävdade han att hertig Knut La- vard skulle" vara gillenas rätte skyddspatron. ' Härvid : stödde. han sig främst på ett odaterat brev från Valdemar I till knutsbröderna på Gotland. Av brevet framgår att i skrivandets ögonblick - knutsgillen funnes i många danska städer och att gillet på Gotland blivit av så- dan betydelse som handelskompar; att kungen ville bli medlem därav, tydligen för att vara med om att dela vinsten. Enligt Weibull måste detta :brev vara skrivit tidigast 1170, då Knut Lavard helgonförklarades, ty dessförinnan fanns ju endast en S:t Knut, och senast 1182, då Val- demar I gick ur tiden. Om detta vore ett 'riktigt. antagande 'skulle alltså på mindre' än tolv. år alla dessa gillen har organisérats och till och med hunnit få stor bety- delse, Det förefaller högst osanno- « Också föreligger många: fakta, som talar emot påståendet om Knut Lavard som gillenas skyddspatrori, Ovederläggligt är att Knut Lavard själv var ålderman för det mäktiga gillet i: Slesvig, vars stränga stad- gar återspeglas i de vid 'synoden i Skanör år- 1256 reviderade ord- ningsreglerna, Slesvigsgillets skyddspatron kan"ju inte ha varit någon annan än S:t Knut konung. » På våra nu kända Knutsgillessi- gill avbildas S:t Knut med, kungli- ga attribut: krona, spira och äpple. På omslaget till Revalgillets. stad- gar av: omkring 1480 avbildas S:t Knut:i full kunglig skrud hållande med vänstra handen Danmarks va- ben med de tre springande leopar- lan "bilden av Kung Knut på hans eget sigill och bilderna på gillenas sigill är påfallande. Men Knut La- vard. eller. S:t Knut hertig gavs aldrig kunganamn i Danmark, På sigill och avbildningar benämnes han hertig. "+ SN Er «= På :de senare" gillessigillen för Landskrona och. Laholm — båda troligen . från början av 1400-talet — är! S:t Knut än mera kungligt utmärkt än på de tidigare, På la- holmsgillet har S:t Knut dessutom betecknats som ”regis et martiris” (konung och martyr). eller .med samma beteckning som återfinnes i titeln på Danmarks första helgon- biografi ”Passio Sancti Kanuti re- gis et martiris”,' Denna handlar just om S:t. Knut konung och : skrevs strax efter Olof Hungers död 1095. Biografin förhärligar kung Knut och användes - vid gudstjänsterna, varigenom -hos folket inpräntades sunsk om och vördnaden för vara den urkund, som inspirerat till knutgillenas bildande: «ss oc. > » Från S:t Knuts kyrka i Odense härrör också ett ungvenhtarium el- ler smörjelsegömma i form av en duva i förgylld öch emaljerad kop- par, sannolikt från 1100-talet. Den duvan kan vara urbilden till våra gillens fredliga duva. : co cc "Det - sagda synes rhig kunna: ge stöd ”att' det för närvarande inte finnes - någon anledning för våra knutsgillen - att byta skyddspatron efter 'spekulati väntades bli vald till kung efter sin far, men som nu. kom att miss- tänka en' konkurrent i den lysande obotriterkonungen. Fast Knut La- vard, då han. blev medveten om detta förhållande, frivilligt försökte ställa allt till rätta genom att er- känna sig som kung Nils vasall, blev. han av kungen instämd till tinget i Ribe år 1130, anklagad för att:ha anlagt kunganamn I försök att i-rang och värdighet jämställa sig med kungen av Danmark. Knut försvarade sig med att hans kunga- titel hos de vilda obotriterna inte på något sätt kunde skada Dan- mark ' och: framhöll att han genom att hålla detta folk i schack; hind- radé det från att "härja och skövla på. Danmarks: kuster. Detta för- | svarstal ' gjorde att kung och her- marsbrevet. Kanske: kan den fylli- gare ; inskriften på Laholms-sigillet vara till hjälp vid kommande un- dersökningar i. detta , intressanta amne, > sar 20 PRATSJUKT «0 oc — Tre eremiter, som tröttnat på människorna och jäktet, satt högst uppe på en bergstopp. Plötsligt sa den ene, "r:. eo oe — Vi har det allt bra skönt här uppe. x MN Det 'gick sedan ett år under obruten tystnad. Då sa den: andre: — Ja, det har du sannerligen Så vidtog ytterligare en årslång tystnad. Men då brusade den tred- e- Upp: tie ft fn ta ? För sjutton, ska ni hålla på tig skildes till synes försonade. ' I och slutligen på grund av sina | derna eller/lejonen, Likheten mel- |: S:t Knut konung, hela. Danmarks | ; skyddshelgon.. "Denna - skrift kan | . kring Valde- | byrån i sin långtidsprogaos för juni . Chans till västkustregn TSIKTER UNDER JUNI TSLSTER UNDER. JUN månad, I Götaland förutses väder- leken i genomsnitt inte väsentligt avvika från den för årstiden nor- mala, Detta framgår av vidståcnde kartbilder. N | bo Som kartbilderna utvisar beräk- nas högtryckssituationer dominera För kontinentens västra och mel- lersta hälft förutser byrån i allmän. het svala och riklig inom det dinaviska åd och 'där medföra mestadels över . normal värme, särskilt i dess nord- "ligare delar. Nederbörden förutses bli knapp i större delen av Norr- land . medan för årstiden ungefär normala regnmängder kan väntas i Svealand och Götaland. I Skåne och västra Sverige finns f ö utsikter till över normala regnmängder, då dessa landsdelar gränsar intill ett vidsträckt " västeuropeiskt område med sannolikhet för riklig neder- börd, " €a 3 veckor. nederbörd medan en motsatt väder= leksyp beräknas bli förhärskande inom Italien och Balkanhalvön. " Fotnot, Långtidsprognosen är ing- en förutsägelse i vanlig met 1 gisk mening utan en på globala ob= servationer grundad bedömning av den dominerande väderlekstypen! under den period, som prognosen] omfattar, Prognosens säkerhet är störst inom de olika temperatur=! och: nederbördsområdenas centrala; delar samt under periodens första: ”Musikalen” =. prostituerad:: "form av musik: I stället för den ofruktbara ån- . titesen mellan schagerfolket: och konsertpubliken bör vi "införa ett graduellt betraktelsesätt. Det /-illa befintliga musikintresset, som före- ligger på dragspelsnivå eller'schla- gernivå, kan betecknas som en konstnärlig 'nollpunkt, "varifrån 'en stigande kurva leder mot denna « estetiska. alptopp, ' som - ett full- ödigt mästerverk utgör, anser Har- ry Oet i ABF:s tidning Fönstret, Då bortfaller den konstlade mot- sättningen mellan 'underhållande — ; inte, underhållande, . Uppmärksam- eten ' kan 'i stället" koncentreras” kring frågan om god och dålig mu- Känsloblöta och snyftromantik i schlagertéxter berör på: ett ovär- i digt sätt väsentliga sidor hos vårt " känsloliv. En utspekulerad fabrice- ring. av sådana retningar av :'det innersta hos människan bör sättas in i ett helhetssammanhang för utt -de vrångbilder våra massmedia för- . medlar skall framstå i sin. löjlig- "het, Radion, filmen och televisio=! ' nen har haft en enorm netydelse för den musikaliska folkbildningen när- det gäller spridandet av musik, Men eftersom industrikaraktären . hos. schlagermusiken ' är så uppenbar borde det vara hög tid för målmed=' vetna insatser för skolning av 'uv=- skiljningsförmågan,' Med tanke på den nästan obefintliga musikstetiska : utbildningen. i: landets skolor kan den förmågan: inte bara förutsättas utan utbildas, ' . s | ”Musikalen”. har nämligen den: egenskapen att den — slagit av på ” Operettens musikaliska ambilion:r, — dess musikaliska inslag består som : bekant av en rad rätt, löst hopfogade 'slagdängor och sålunda inte kräver sångutbildning eller ens sångröst av de medverkande. Sam- tidigt saknar den reella konstnärli=, ga ambitioner såsom , talpjäs' och den tillåter: eller rentav. provoce-- rar därför" en aktör att spela över och briljera i sin roll, Sådant sti- mulerar ' en :del ' skådespelare, och tillfredsställer "deras fågä inch den drömmen | finns i verkligheten - hos oss Tänk Er en cykel I cerisrött, blå- violett, neptungrönt eller ljusgrått, "en cykel med svepande, moderna linjer och en ling rad exklusiva kvalitetsdetaljer — en riktig dam- cykel för modemedvetna — kvin nor... Den drömeykeln finns hos osa! Den heter Husqvarna Colorita Unna Er att se den i fackmanne sällskap — välkommen in. till oss! Alodell 9416 Riktpris exkl. oms, 235: ålodell 954 Riktpris exkl. oms, 273: Musqvarna .Colorita Cykel & Motor " » Bagarliden 6, Laholm Tel, 10270 Skytte! . Laholms Skytteförening hade i onsdags träningsskjut- ning för juniorer och nybörjare. Följande resultat uppnåddes: 1) ' Rolf. Malmsjö 46 poäng, 2) Ro- land Nilsson 45, 3) Göran Karls- son 41, 4) Hans Uno Johansson 40, 5) Kent Ingmar Johnsson 39, 6) Bengt Olof Palmkvist 38, 7) Gregor Sundgren 37, 8) Rick- . hard Björnberg 87," = På söndagen hölls Stockholms- tidningens riksskyttetävling på hemmabana. Bästa resultaten: 1) Thure Sundgren 233 p, 2) Gunnar ” Fritzson "232," 3)” Nils Nilsson 226, 4) Stig Larsson 220, 5)' Yngve' Hafström 211. St behov av lättköpt publikframgång, och det betyder att en del av dom söker sig till musikalen, denna tös talt prostituerade pjäsform. tv - Hjälp" våra grannar I fjärran re genom SVERIGE HJÄLPER Postgiro 90 1461! 5 NS AEROÖ muimar i "kan NI lita på ';--TORE NILSON "OUR & OPTIK Storgatan - ju Laholiy JA ; Blind "De" Blindas "Förenings - riks- £ongress öppnades på fredagen på " Tylösand och pågår i tre dagar, Det är första gången kongressen för- lagts ' utanför . Stockholm. . Ett 60-tal ombud från kela landet del- " fager. Kongressen hade bl a en så ”celeber gäst som generalsekretera- "ren i Världsråd>för . blinda, John Jarvis från London, som ' betraktas som" världens främste, expert på . blindfrågor. + Mn Ne "Ordf och dir i de blindas före” nings riksorganisation Charles Hed- "kvist gav i ett hälsningstal en åter- blick på' verksamheten under de senaste åren och gav framtidsut- . blickar. — 1960 kan betraktas. som slutfasen av en period som karak- teriseras av genomförande av ge- nerellt verkande sociala reformer. "Om man ser på de senaste årens at= veckling 'så kan' man" kanske fres- tas' att slå sig för sitt bröst "och säga "att allt är bra, men-änru "återstår mycket innan: vi "kan alå -kongress i 7 kvist, ' kohsulent ' Margareta Hellerström, kli rån de blindas rikskongress i Tylösand: Generalsekr 4 De blindas världsråd mr John Jarvis, Stockholm, och Norska De na ding Oslos t ex och studieverksamheten har en markant ' eftersläpning 1- för-, hållande till vad som står de seen- de till buds vid biblioteken. Även om man räknar med en årlig pro- duktjonsökning med 50 procent un- der 'de 'närmaste tio åren kommrsr de blindas talboksbibliotek i bör- jan 'åv, 70-talet endast att förfoga över 5.000 ; boktitlar som endast da Lon= : don, Gerd Kåsin, Oslo, Elsa Hedkvist, Stockholm, De blindas- förenings dir och ordf Charles Hed- Blindsamfundets ordf Tryggve Kå-. att bli indragna som brickor i det idrottspolitiska spel som tyvärr gör sig gällande. .. - ' Blindkonsulentverksamheten be höver utbyggas och vi hoppas inm 5—10 år ha 25 heltidsanställda I on.- - sulenter istället för nu 12. Det finhs anledning till allvarliga be- kymmer' beträffande blindskolor1a som ej hunnits med i' fråga om. kolnsick kan: tillgodose mycket bly behov. Ett annat problem är rek- reationsverksamheten, vars utbygg- nad "är 'ett rimligt krav i vår het- sadé tid. Det är oerhört ansträn- gande för de blinda att leva i en värld som är konstruerad för seen- den - das anpassning I samhällslivet. Tal betonade att de blinda själva måste medverka till att få bort uppfatt-" ningen att de står ”på andra sidan staketet” i samhället, då vi kän- " ner oss besvärade av vårt lyte I . sidan av de blin= . ä med da k Bur de. Hade vi 1955 vetat att anskaff. ningen äv talböcker och talappara- ter kostat mellan 1—2 milj Vr, så- hade : vi ej vågat oss” på: det. Rekreationsverksamheten kommer att kräva minst ett par miljoner, men den måste ändå lösas. Idrett för handikappade har i någon mån kommit oss till godo och jag tror att den med innebörden av mation skall få stor betydelse för oss men många känner sig t ex ej zenerade” av att sitta på tåg och läsa blind- skrift. Sådana fördomar måste bort och vi måste sträva att själva inse och lära andra inse att vi är som - andra människor på gott och cent. + Efter öppningssammanträdet göv Halmstad stad lunch för kongter=' sen som sedan var klar att ta ita, med den digra föredragni ve listan, Unumret och polisen lyckades inté i helt oförändrat den= ; Men- Jm till sin så här och bagbla, kan: jag. ju oss till. go, Biblioteksjarksanihefen vf Vill héllré klara cäs själva än |ebäckad åv akiuella” blindprob'cia, enträffa föraren, "+ fö so cc >, a kusin bade inte minskat cklan- inte sitta. kvar här, or Ad SS - a . NA e . fen gt od sz MN = . Aa ” Å : . ; . to
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.