NÅLA AR free nr terrrreveeerevvov vr a YTyrvrYYvY TV vervevvövtYttvt vett övvvevveverveeFftYveYeFYyFPYYTYFYFYY YYYTT h verevrv [| ”r —" LAHOLMS "TIDNING mn - Onsdagen. den 14 juni 1967: | , - = Svenska” folkpartiets partidag - 1 söndags” blev faktiskt något av DEN 1 JUNI 20 IT= ; Jobspost för ”Kekkonén enicheten i stort genom att. dik- tera ett' för hela partiet bindan- - lut, + ” de maj 1 en job "för den d finske” presidenten. Tidigare an-' "sågs" att partiet i'stort sett skulle komma att stödja Kekkonens kan- didatur för återval till president= - posten. Denna slutsats kunde dras dels därför att svenska folkpar- tiet / föreföll mycket reserverat mot främste konkurrenten Olavi” "Honkas kandidatur när denne "0-- ” av” socialdemokraterna "och "samtidigt erhöll finska hö-. gerns" stöd, "dels därför att en av ' folkpartiets främsta män, framlid-" . ne Ralt ”Törngren, satt -; som ut= i "agrar Nar denhe nelt oförmodat gick ” bort för några veckor sedan fram-. fördes bl a i denna spalt én för- modan om att detta kunde få po- litiska konsekvenser beträffande ” - presidentvalet, vilken nu även sy- nes bekräftad. j ” Svenska” folkpartiets - ”partidag ” gick "dock "inte i enighetens tec-"" ken när "presidentfrågan' behand= lades, Enligt uppgifter som offent-'; liggjorts röstade i en provomröst-. ning 203 delegater för ombyte på Skall. man bedöma: de två hu-: . vudkandidaternas i det föreståe de finska presidentvalets" röst- stöd från folkpartiet med ledning av partidagen förefaller” det som om Olavi Honka kommer att 1å åtnjuta detta partis ynnest i hög- re grad än president Kekkonen. Detta gör. situationen mer -till- .spetsad och nästa presidentval, som förrättas i början av år 1962, ;kan tänkas bli lika thrillerbeto- nat som det senaste tå Kekko- nen valdes till president, Då var” > det endast någon ' röst som skil-" de mellan Kekkonen ocn"social- . demokraten Fagerholm. Båda ha” ' vudkandidaterna var:, emellertid den” 'gången . oprövade på pre- ”sidentposten. . Nu har ' president” . "Kekkonen en betydande good will. "att falla" tillbaka på. Bl a har - hav fått tillfälle visa” sin kapaci-- tet :då det : gällt att klara upp” |. - frassliga affärer med” den' store grannen i öster. Det finska fol- ket vet vilken" tillgång . det' har på presidentposten när det gäller . presidentposten och 85 emot. Mi- > sådana ' ömtåliga frågor och för- noriteten var emellertid så agg-" ressiv att stämmans beslut: blev, - att varje, valkretsorganisation får ' « t3 ställning till presidentvalsfrå-. «. gan självständigt, Majoriteten vil-. :. le tydligen inte: äventyra, parti= modligen kommer. detta" att räk- . . nas Kekkonen tillgodo i den före.” "stående '- kraftmätningen;" '” Men kampen blir, tydligen. spännande "och utgången. oviss även den här. gången," : oc | , Förra Hösten skaffade jäg mig en liten orgel.” , Den 'är en liten enkel ” sak som jag; kan' ta :under, armen "och .'.ställa! var som helst” i mina I denna ljuva: sommartid | "Av Märta Leijon , EEE ter en: från: allt, som- lever och an=. das; måste man medge att om värk den -inte: är, vacker : nu - så. är det inte .Den Allsmäktiges, fel.Hela året "”amå 'runi. Jag fick'se den” hä sevis..1. musikaffären i” stan”. och tänkte att, deri /måste jag försöka; När man är. uppfödd med musik i huset én man var liten är det tomt när den inte längre finns, Att in- strumenten tonar. hos barnbarnen är jag” "glad. åt men något ' "borde . man.ha kvär för” "egen del; Ett pia- "no är för stort i en "liten" lägenhet - gom min, full av böcker 'och nöd- vändiga : tings” "men sden" pjäsen har jag plats till. Det är en 7” liten..sak. som har elektrisk" fläkt och kan ställas in på en del finur- liga giltt' som jag inte har listat ut >, fullständigt än. "Men den låter! Det finns. faktiskt ljud i det lilla livet. Det är ,vissa. melodier, vissa sån- ger och psalmer som har” kvar sen äl sprungna ur den svenska folksjälen liven om" inte alla har en svensk till författare eller kompositör, Att stå på en blommande. kyrkogård utänför en liten landsortskyrka där alla fönster står öppna åt söder för "alt släppa in sommarer.s dofter och fågelsång i det heliga rummet, och höra menigheten sjunga och'orgeln 'brusa är en upplevelse som inte står oss svenskar till buds så ofta att vi hinner tröttna på den men ändå så ofta att vi minns 'den så länge vl lever, Det blir inte samma sak när” man är ensam, mea när man är ensam och långt hemifrån bär den lilla orgelns brus en mängd dof- ter, 'drillar, psalmtoner och skön-= hetssyner till en, Nu är inte de gamla ängarna kvar som förr. Det fanns en bit vid vägen ner till vår bamla brunn. Där började det blom- ma 'och grönska tidigt på våren . med gökärt och violer, dit kom det jungfrulin, ärenpris, slåttergubbar, prästkragar som små tefat, blå- klockor på veka stänglar. Där fanns grässtjärnblommor och nattvioler . och hudloka och det underba- raste gräs som stod i skira skyar över jorden, Vi grämer oss ofta över att värl- den är kall och mörk och ond, men en sommardag, när härligheten mö- Fx är inte: söndag, men det är: en” stor - gåva -att den: finns. Sen : kommer skördens. söndagar, när allt; går till mognad, det som fanns” i sommarens värme "och ljus blivit ett med frukter och frön som skall ge 'det' levande ' Härlig” och , styrka den” hårda 'vinter;""som. 4 ' sin tur” leder till ny vår och sommar, Livet skulle”. vara vackert om” män=' niskorna -kunde' hålla "den andliga" 're på: jorden "måste" Ha, Meri den, håller vi-'inte;: Vi "nöjer, Os! frågan den vad. det är hos en människa ', som ', är : vackert; ' Pre- sidentskan- Roosevelt skulle inte bli dkänd varken som käng el- ler miss Universum därför att sta- tuterna för tävlingen är som de är, Men är hon inte den finaste och värdigaste miss Universum man kan tänka sig. Hon är universell på det verkligt fina viset. I Psaltaren, för att nu återgå till musiken och sån- gen falas det om skönhet: Saliga äro de människor som i Dig hava sin starkhet, de vilkas håg står till Dina vägar. När. de vandra genom och höstregnet höljer den med väl-' signelser, De gå från kraft till kraft. Så träda de fram inför Gud på Sion. ' Över sådana, människor = vilar. samma Hus som över en 'svensk sommarsöndag, när den: får va- ra som den själv vill, det inre lju- set.. När jag sitter här öch spelar på mitt lilla orgelverk "och solen skiner över blommorna i mitt fön- sköna människor jag mött i mitt liv, människor i fina kläder och grova kläder, människor med mju- ka händer och slitna, människor av olika raser coh folk, ofta männi- skor som gått igenom stora lidan- den men (0 de av det Sverige: hjälper) H01961. inre ljus ängen har i den'sven- ska sommarnatten och psalmen har i de stilla -bygdernas små tempel vid midsommartid. Castro-ungdom | sovjet-utbildas : HAVANNA (TT-AFP) Omkring 1.000 kubanska ungdo- mar har rest till Sovjetunionen' för att arbeta på kolchoser! De lämna- de hemlandet på söndagen och är fartyg, De flesta av ungdomarna är I ål. dern 18—25 år men det finns också att stanna ett åri Sovjetunionen. standard 'gudomlighetens' företräda: - med. | utanverken och de rasar ikop Juno der 'öss; Under den. gångna' veckan har 'det korats mänskliga skönhets- : drottningar. Och visst bör en män-.. niska vara vacker när blommor och" gräs är' så 'vackra och” det finns” så mycket i färg” och form öch tonér i livet" som ' är, vackert men sen'är tåredalen göra de den rik på källor ' ster ser jag för mig de många - nu på väg ombord på ett sovjetiskt ' några yngre, Ungdomarna kommer | Finansieringshjälp Ifrån. FN-fond till. 42 nya projekt | Styrelsen för FN:s särskilda fond har "godkänt sammanlagt 34,643.600 dollar för 42 : ekonomiska utvecklingspro- "TIjekt i 36 u-länder. , Beloppet representerar något mindre än femtio procent av totalkostnaden "| för projekten i fråga, i det rege" ringarna -:i :mottagarländerna själva: bidrar” sill finansieringen med en ännu större summa. Den totala kostnaden för desså pro- jekt uppskatta as till TT milj. dol- lar.» - " Av de 42 projekten ligger 2 på undervisningens och yrkesut- bildningens område, 14 är olika slag av undersökningar — mine- ral, vatten, kraft :osv: — och sju är forskningsprojekt inom jord- bruk, skogsvård : och; industri. "Tillsammans med tidigare an- slag” har: FN: s'. särskilda fond ä sammanlagt «beviljat gshjälp : till 157" pro- länder; "motsvarande dollar, Med reger ringarnäs .egna : anslag uppgår kostnaderna - för samtliga dessa projekt! till 304 miljoner dollar.? Geografiskt. fördelar " sig "de 257 projekten som följer: Afrika 30 (22.872.700 ; dollar),' 'Ameri- kanska kontinenten 46:(38.652.500 dollar), Asien Or Fjärran östern 437 (38,474500" dollar); Europa: 6 4300.90/ dollar) ' samt? Mellersta .B1.,, (22,271400 : dollar) vartill kommer ett interregionalt projekt på 3.866.000dollar. ”' :v> "Både beröm och kritik av. fon- dens verksamhet framkom: un- der Särskilda föridens ” "styrelse- möte som hölls i New York ny- ligen, Flera av, sÅ»slegaterna ansåg hade förverkligar med: önste ärd snabbhet. Kritik . riktades även mot”sättet. att” anställa: experter och åniökaffa utrustning och mar sade” fondens” verkställande? di- FRESK Hoffman, att det lag på : rk i Blan tidigare liknande världs: Mesa en sak är jag tillade; han, ”och: d tt betraktande. av hur värl Ndssituar tionen har utvecklat sig de sista: 28. månaderna ' måste: fondens '' operationer : betydligt. itvidgas | Blind dansk. byggde skepp / «av trädstam "En blind 'man, borstbindare Sören Jensen från Århustrakten, har "under sin fritid byggt en båt enligt samma 'principer som på. stenåldern, Han har: nämli- gen huggit ut den ur en' stor trädstam, Det är nu Sören Jen- sens mening att £egla denna originella båt från Århus, till Köpenhamn. "Han tror inte' att orienteringen skall. vålla honom besvär. Sören ' Jensen har många gånger imponerat på sin omgiv- ning med ett ovanligt fint lo- kalsinne och en utomordentlig orienteringsförmåga. -'Trots att han är blind känner han mnäs- tan varje gård och varje hus och varenda väg i det stora: land- |: område som. ligger mellan Är- hus och Horsens. pe : fd Vetenskapen till - hjälp i u-länderna . Ett förslag om att avhålla "én internationell konferens, ' med ändamålet "att: hjälpa : utveck- lingsländerna att tillgodogöra sig den 'senaste utvecklingen på o- lika” vetenskapliga Yoch tekniska områden, skall "behandlas av FN:s ekonomiska och sociala råd vid dess” möte: i Genbve i juli. Om ' konferensen , . kommer "till väntas det”att c:a 1.000 -veten- skapsmän och regeringsexperter från - hela världen kommer "att deltaga. Det slutliga avgörandet skall fattas” av FN:s jgeneralför- samling ' wid. dess” höstsession. Förslaget härstammar” från ge- neralsekreterare'” Dag Hammar- skjölds vete kapliga rådgivande gmfattande vetenskapliga konfe- renser ,.som . FIN. anordnat kan nämnas konferenserna 11955. "och 1958 om "atomenergins.; använd- a ning för fredliga ändamål. Dessa | | var emellertid” inte”. samman- kallade” speciellt! med sikte på hjälp tll rutvegklingsländerna., om mån” skal "kunna idra ful nytta” av” dess möjligheter ; att skapa” tbetingelser kf Å ifvesteringar. BIL NV DIVERSE ERE mt : När men ä är ung och vill lära sig litet' om vad allting kostar har man ett utmärkt tillfälle till privatundervisning hemma. Hur mycket går hushållet på? Hur stora är Pappas skulder för vil- lan eller bilen? Om man reso- nerar t om ek blir det lättare för alla medlem- mar i familjen att se att detta är något som alla ska hjälpa till med och dela ansvaret för. MILL MÅNEN. I dag måsta vi citera kollegan Politiken igen: För mig tog det 40 år att komma till månen, för- klarade Jörgensen och betrakta- ” de sig I nackspegeln, > mycket ao a ndekraf vg smärtor än. männ tigare mo kare? — Nää, av en skomakare. SKOTSKT. Och så var det skotten Vinceni MOTSTANDSKRAFT. oa Det sägs att kvinnorna ör i XX som bara kallade sig Vin för at spara en cent, -— Har du hört hört det av nä'n lä | i t t t "Förkå var. det: otta pappa a dn ensam styrde familjens ekonomi. Numera delar pappa och mam- ma- ansvaret för: den. "Det är. också ' helt i. överensstämmelse med lagen, 'som har flera" para- grafer 'om 'vissa "detaljer i fa- miljebudgeten; t. ex. rätt till re- gelbundna - hushållspengar för : den som :svarar för skötseln av ' Kemmeét, rätt till medel för: per- sonliga utgifter o. s. v.'' Zz SSRnDOR . Att föra kassabok är kanske inte någon populär syssla. Men vill man ha ett gott grePp om familjens ekonomi kan man väl åtminstone en månad på prov göra ett ärligt försök och sam- tidigt göra upp en plan för in- komster och utgifter för hela året. Gör man en sådan över- sikt tillsammans kan det bli lä- rorikt — och lönande — för bå- de föräldrar och barn. ÖMT, — Varför skriker: ni? sade tandläkaren irriterad, Jag har ju inte rört tanden än. tär, - -— Nä, men doktorn står på | duktionen”. I Homburg har man byggt särskilda stora dammar — högt belägna — -— . dit man pumpor den värde= , on Nin 3 ”tindantagslöst., ser "man . varje "sommar 'i dagspressen rubriker "i" stil : med ' följande: "Okänt fartyg har släppt spillolja i, Östersjön. " Kilometerstor oljefläck driver mot Gotland, - Hundratals sjöfåglar har lidit en grym och onö- dig död”; Och hur många strand- tomtsägare har inte gripits av för- tvivlan när de'sett svart, seg olja klibbax«, sej" "fast vid bryggor, båtar, sand och stenar. Olja som är i det närmaste omöjligt att få bort. Inte ens skumtvätt med hjälp av brand- spruta har visat sej effektiv, I han- sesfaden Hamburg har man börjat praktisera en service som Kanske kan vara "lösningen på gljeprople- | nets Vv DN Ättioen "olika" länder var "repre- senterade vid en: konferens i Lon- dun när, man: träffade. en överens- Kommelse mellan de sjöfarande na- tionerna 'om spilloljeproblemet, . In- get . fartyg :— sak samma vilken nationalitetsflagg det" seglar 'under — får. numera” göra sej av med sin eillolja ens i”öppen sjö”. Och unz dcr inga förhållanden i hamn.” Hö- a bötesbelopp ska” avskräcka. far- vascheferna från att trotså lagen. Men likväl händer det då och då att något fartyg i nattens mörker lå- ter den . obekväma spilloljan för- sv inna på ”utsidan”. Följderna vet ansträngriingar för att i Östtyskland bygga. upp en flygplansindustri och där utbilda flygare för civilflyget, samt få uppträda som flygplansle- " verantör till utlandet. Så sent som för, några .veckor sedan, då hög- kolornas .undervisningsplaner och .upplysningsbroschyrerna - till : uni- versitetsstuderanden distribuerades, hette det i en av-:de yrkesrådgi- vande texterna: ”Tyska Demokra- tiska" Republikens ” (Östtyskland) ezen flygindustri håller på att nå internationell standard. Snart be- höver vårt land massor av piloter och : flygingenjörer. "Det tillrådes den. för flyget intresserade och stu- derande ungdomen att besöka uni- versitetets - kurser i motsvarande ämnen och utbilda sig till resp av- lägga lämplig examen för att kun- na medverka som diplomingenjö- rer inom den tyska flygplanspro- Nu meddelar östtyska undervisningsdepartementet att den s k ”fakulteten för flygteknik”, hit- tills den enda 1 sitt slag och verk- sam inom ' Dresden-universitetet, skall 'nedläggas, ”Fakulteten” har för tillfället 500 elever, De måste söka annan. utbildning och andra sysselsättningar. Det första helt i Östtyskland utvecklade och bygg- da jetplanet under modellbeteck- ningen ”152” gick nämligen på provflygning för eu tid sedan. Pla- net visade sig fullständigt oanvänd- bart, Reaktionen från Moskva lät inte vänta på sig. Möjligen spela- de allmänna politiska överläggnin- gar också sin roll då Moskva-re- geringen till samtliga östeuropeiska länder nu har meddelat — prak- tisk betydelse har beslutet bara för Tjeckoslovakien : och Östtyskland, de två länder :som tekniskt är i stånd att bygga egna jetplan — att inget annat land bland Warsza- wa-paktens . medlemsstater, bara Sovjetunionen +: skall hädanefter bygga jetplan resp förbereda mot- svarande industrieHa projekt. Sov- jetunionen förbehåller sig ensam- rätten att få fillverka moderna flygplan för civiltrafik för kommu- nistiska länder. lösa : spilloljen. : tiskt i ” sådåna' här sarämanhang måsta betraktas som en ”sjö” — dör . årligen tusentals sjöfåglar en grym oljedöd. Oljan genomdränker deras fjäderskrud, de förlorar flyg- förmågan och därmed möjligheten att”skaffa' sej föda och dör: slutli- gen "svältdöden, - Kilometervis strandmark blir förstörd ' för, lån- ga tider. Den féta, sega och illa- luktande spilloljan klibbar sej fast vid bryggor, båtar och strandklip- por. För de bäadorter som under säsongen drabbas av en oljefläck blir de ekonomiska förlusterna sto- ra, : : Någonstans måste spilloljan "ta vägen : oo ' Spilloljeproblemet är — som vi alla vet — av färskt datum, På-den tid. då ånga var drivkraften och ko- len: bränslet - existerade inget 'olje- problem. | Det utbrända ' kolet :— slaggen '—' sjönk 'snällt till havets botten. utan "att" ställa" till. besvär. Eldarna som reste" baklänges över Kaven. i" sina" stockhål "markerade resrutten med otaliga pytsar slagg. Mödosamt upphivad egenom venti- latorerna och hivade på utsidan. ; > Oljeeldade :steambåtar, : motorbå- tar och tankers får stora "mängder av spillolja .under en resa. Någon- stans. måste den göras. av. -Med nu- tiders åga. priser "på" ärcatt a H utan värde och svårigheten. bli av med den, ix I Hamburg ”har myndigheterna ' startat en uppskattad service, Man har: byggt små specialtankers som, : ee far från de olika dockorna och tar hand om de ”oceangående fartygens, spilloljeförråd för en ringa avgift, Man har byget särskilda stora dam«= "+ mar — högt belägna '— dit man a Pumpar den värdelösa spilloljan. En del utgående fartyg av inte allt för stort tonnage kan själva lägga till: direkt vid ledningarna til spilloljes'. 5 dammarna och göra sej av. med den - onödiga belastningen, Kanske > är detta en lösning på problemet? Dumpa spilloljan när fåtyget är i Å hamn ; mot en liten avgift. Några bättre förslag 'har i'alla fall inte. r framförts från andra håll: ' I-Sverige har man" slagit i in på ' den . tyska : linjen." 1" Stockholms 'V hamn upplyser-man på Hamnsty- relsen: om: att "en spediell spillolje= -- - cistern - kommer” att byggas: vid. Louddens ” oljehamn, :' Och-:. att ' exemplet kommer » att följas även 'vid andra. av'landets' oljehamnar, - I Hamburg fyller man ,de jord=. vallsinhägnade dammarna till. ran= 25 - den. Ungefär en gång per år: mås te de tömmas... Men det gör, man på enklast tänkbara sätt. Man tän- I der eld 'på smörjan och låter den. gå upp i rök. Något obehag. för om- upp ”av, fabriker: och: rehas: ör: att åter komma till användning, men | :| dylika, vidlyftiga "metoder . är inte lönsamma längre. Spilloljan är, spill |” g gen- medför .inte detta. efter- som man, placerat, spilloljedammar=: . na på | betryggande: avstånd: från -. bebyggelse och andra shemnanlägg- SE ningar, nm Den påpasslige mannen ' som. upp- fann en ny givande affärsverksam- het i New York heter Hugh Paulk. Han har med hjälp av sin outtöm- liga, ibland skabrösa, -fantäs! inom kort tid kommit så långt att han nu residerar i en dyrbar kontorslo- kal på Manhattas, fastän han för några månader sedan började med tomma händer, Paulk dirigerar nu ett' 'par-tre ' bokbinderier ' och tryckerier och en: rad påhittiga litteratörer som hjälper honom att författa boktitlar. Mr Paulks upp- finning innebär att böcker bindas i falska och förbluffande omslag, helst sådana som omgivningen med häphad skall observera, varom all- mänheten börjar viska, prata och skvallra. Saken går till så här: En kund t ex äger en bibel. Han bru- kar läsa bibeln under lunchpausen i företagsrestaurangen, eller sit- fande på en parkbänk. Mr Paulk binder in bibeln i ett band med ett vackert porträtt av Venus Milo på omslaget. På bandet står som boktitel lätt läsbar från långt håll: ”A Condensed History of Finger- nail Biting”. En kort historia om hur man biter på fingernaglar. Vad händer då: Bibelläsarens kolleger och flanörerna i parken observe- rar den underliga boktiteln och tlir nyfikna. De kommer att fråga om vad det är för en konstig bok. Bibelläsaren kan upplysa den ny- fikne att det är bra att läsa bibel- texter under arbetspausen. En an- nan, bokägare läser om bysantinsk konst i tunnelbanan. Hennes bok bär den uppseendeväckande titeln: ”Funerals can be fun”, Begravnin- gar är roliga; Under 'ett bokomslag med uppskr:”.en ”Frech Pornograp- hi” kah döljas en bok om peda- gogik och skolreform. Under rubri- ken ”Hur jag stickar pullovern för min skölpadda” kan man ha en antologi om modern poesi, Och mr Paulks företag blomstrar Det heter ”Fake Book Cover Campany” och har massor av kunder som betalar en bra slant för. ett -bokomslag som vänner, bekanta och kolleger kommer att pråla om. > . alltså: beslutet: z - |”Äntligen kommer. om hö gertraf ik Den svenska "riksdagen ' ä allte så ' redo vatt i höst ta ' upp: frågan ' : om införande av högertrafik i svårt land,' skriver "Motorföraren, > organ ” för Motorförarnas helnykterhetsför= : bund, i en tillbakablick på denna fråga och dess ”förbehandling”.” Ne : Den prövning, som nu förestår,” + har länge önskats och. krävts från -; många håll, heter det vidare, Här. : hemma” har diskussionen fortgått ; ve alltsedan omröstningen 1955. Redan 1956 tog den nordiska parlamenta= riska kommittén för friare samfärd. sel upp frågan om de särskilda ris ker som är förenade med att Sve= :. rige ensamt bland Nordens länder ” har vänstertrafik. Förra året vädja." de Europarådet till vänstertrafik. länderna att lägga om trafikrikt."' ” ningen för att skapa förutsättnin="" gar för ett internationellt enhetligt” system. Och vid- Nordiska rådets" session I februari i år rekommen=" Arne Vijen ble derades Sverige å ånyo att pröva frå. - Vv : gan om en omläggning av trafik. . riktningen, METF har tagit del i arbetet fö reformens genomförande, heter det - vidare, Två kongresser, som är för=, bundets högsta beslutande instans, : har behandlat frågan och uttalat sig . för högertrafik. Bland de synpunk«= fer förbundet lagt fram väger tyngst den trafiksäkerhetsfrämjande, En : omläggning ger oss en helt ny ut« ">: - gångspunkt för ' vårt trafiksäker. hetsarbete, . Tillfället skapar förut sättningar för en frasfri, slagkraf« tig och psykologisk uppbyggd pro NN Pagande för att vänja trafikanterna till trafiksäkert uppträdande. + Kommunikatfonsminister - Gösta , ” Skoglund kan sålunda skriva histo». ria när han i höst presenterar; Pro= positionen för en övergång till hö. sö gertrafik. "Hade man visat mer oa handlingskraft ' skulle frågan för länge sedan varit avgjord. Nu får hr Skoghwd handla, - LOGISKT, Direktören för den lilla stadens cirkus vred händerna: - — Vad ska jag göra, jämrade han sig. Ingen kommer till min cirkus! : — Försök att sätta ned priser- - na mej hälften! föreslog Clownen. kommer någon? "= Ja, så förlorar rar nu! men om det ändå inte du i alla fal bara hälften mot vad du förlo- OTT. RAD slå 4 ir bra sätt att slå tillsammans lunch o; och sen hoppa över 5 älltihopta ne banta 'är atti I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.