vr rrevrertr fAROLMS TIDNING trrvevT? rveerrervyveryrr? tveyrreveerevrervretTtrYYYYFFE FY Vv vYV ” Elizabeth , fick - samma present för . ett par År sedan, + När ”städkarlen? - lust att städa och göra rent I sko- + för Ärans: och jänkärnas. språk. Ingan i välstgnades med tele> så pass svag att vi borde göra allt . vision hade vi en ganska rik flora . äv lördagsnöjen, som väl åtmin= " åtorie £ någon mån växlade från . trakt till trakt. När vi numera -: slår 085 till ro. framför tittbur=" karna får. vi alla i hela riket 2 pDjuta, av samma program, Mång- falåen har fått vika för —ia de vi kan för att den inte : komma bort i hanteringen. - Men vi skall väl inte helt av- "stå från utländska bidrag i pro- grammen;..? Nej för all del, men är det ingen som har upptäckt att det. finns annat utland än Ame- ' rika? Det finns: länder med för- på området är inte mitt fel! — enfald: ; Inget annat medium har nä . gonsin haft så stor publik.i detta land, och det är väl. 4 viss mån : ursäktligt om vederbörande ännu ” . Ante har:gjort klart för sig vilket ' ansvar detta innebär, Men bara i ; viss mån, man borde t ex kunna " fordra att programmakarna har " gjort klart för sig, att det är en: svensk. publik de: har att göra. med. Inte amerikansk, ' + -1 andra länder har man faks "fjskt redan: på ett tidigt stadium -: dragit in frågan om -den nati nella kulturens "särart i. debat- ; ten. I Schweiz t ex har man tre språk, tyska, franska och. italien- -ska förutom rätoromanskan- som : man -kan bortse ifrån + det. här . sammanhanget. En del praktiska . medborgare undrade därför om "Ante Schweiz. kunde spara in de . dryga miljoner som, ett eget TV- . system kostar och i stället. nöja ” sig med att ta in: de utländska ;.stationerna. De sänder ju alla på : . språk "som talas 14 , Schweiz, och de har alldeles, utmärkta .pro= .gram., «er, - Men en' ånnän och större grupp | hävdade att det, var inte bara , fråga om underhållning, det gäll= "de också att hävda den egna kul" « turella särarten, och det kunde ” vara värt vad det. kostade, Det. , gick inte an att låta landets egen gt ämma tystaa... i. Durtiskarna har ett likartar pro= FUCESNEA " blom, De måste göra särskilda an= rka de . slrängnt: för att slagkraftiga tyska. TV-programe . men. [Så ' Något . liknande: problem + ale > föktor tydligen inte alls den sven=" eka TV, En - neutral. jakttagara "skulle lätt. kunna få: den /upp= faltningen att den hade till sär- , skild uppgift att verka för utbred= | "ningen av ”yankarnas. språk "och livsstil, . Inget. ont om yankees ” kulturen At och för sig, men:Aden är stör nog-att klara.sig själv. Men Mår egen gtämma 1 etern är x Världens minsta armbändsur fick mrs Kennedy i present: av. staden Paris, Dessa urtavla är besatt: med aderton små diamanter: Drottning |. I — än USA £ vår egen . världsdel Och vad finns det för anledning "för oss — på gränsen: -mellan två världar — att avstå från vad Öst- europa har att bjuda. ;"" Man bör för all del: nte. vara nationalistisk 4 kulturfrågor, men man kan nog inte komma ifrån att 'svenska är det -lämpli ”språket om man vänder sig. til > en svensk publik. Men nur många är det som hajar klyket när Perry Como drar yankelätet genom nä- $an, i någon sång som låter pre- cis likadan som den föregående? Kan det vara en halv procent av lyssnarna, Ni kanske invänder att det ju ändå är ganska.' många "svenskar som har lärt sig engel- ska? 'Just det, d har Tärt sig - engelska. :; » Låt gå för att vi köper ameri- kanska program, även om det sker i allt för stor utsträckning. Men varför skulle inte våra egna för- mågor kunna hålla sig till 'mo- dersmålet i stället för att i tid och . otid, kväka : någonting som: skall föreställa amerikanska? jo = « 'Den norska televisionen tycks visserligen ha 'gått ännu; längre, Någon gång på trettiotalet var det en som om att Norge: skulle införa: det " engelska språket, : som . efter en + övergångstid på tio år skulle vara » obligatoriskt i hela riket, Den mo- "tionen blev. visserligen , avslagen ändå leva kvar i Norge, och ka- rakteristiskt. nog just i TV..Där "kan ju knappast en pike . öppna | munnen utan att det kommer ut något på engelska, s VA br ; Men det är: norrmännens 'sak. ' Här hemma borde vi nog försöka " värna den förstfödslorätt som vårt språk är — och inte. sälja den för den ”grynvälling”. som tycks vara |" " de,' amerikanska: . nöjesmakarnas jockhlytande medium. > — Den hör fernissan kan . varmt. rekonimendera, den : torkar på några få timmar, ;” ,— Då kan jag inte använda den + jag ska inte fernissa förrän i Övermorgon. "Moa ssotig Me anta ra kKeklorn för London-gyrimastet st Olave har bestämt att varje lärjun= ge en gång om året måste delta't skolans . rengöring. . Det ' haglade protester från upprörda föräldrar, Men rektorn stod fast vid sitt bes slut, ”Det skadar inte lärjungarnas karaktär att skura golv eller tvätta väggar en gång om året," förklarade han. .."D är det "kommer "och väggar kan > es tankar syssla med intrigen och handlingen i något nytt arbete, '; . Ingen av männen är äldre än 40. " "Städjobb är -ånsträngande”, sä- ger. Price, : ”Därför måste en man vara kraftig för att orka .med 'sitt pensum, I synnerhet som det ofta arbetas nattetid.” Mel Ugt, Vi får Inga städfruar". Denna episod kastar ett grällt ljus över städfrubristen I London, De få kvinnob som utövar deiina hedetvlirda' sysselsltthing: har inte lor och offentliga x byggnader. för tirka 2.50 svenska kronor I timmen, när de utan vidare får 5 kronor I privathushållen, Men utan städ- fruar går det Ipte, Är ”städkarlar” kanske problemets lösning? I Lon- don tytkd detta vara fallet. Ty 1 Hampstead 1 norra London finns det:en agenlur som här händerna fulla med att" tillfredsställa den ständigt växande efterfrågan på manlig städhjälp, ”Städkarlsförmedlingsbyrån” — är en idé av den förre teaterkomikern Warwick Price, Han lät det bland unga skådespelare bli bekant, att han'kunda skaffa dem en inbrin- gande biförtjänst mellan engage- mangen, Och många unga män, som studerade vid-'Londons. akademier och vars inkomster var amå, er: "bjöd sig att anta sysselsättningen som städfru — ersättare, . Detta flick" Londons husmödrar snart reda på och anmälde sig i tusental. De var trötta på att bli lämnade I sticket av sina städfruar och ville pröva om män kunde kla« Ta sysslan, Resultatet var glädjan- de, ”Män”, sade Price, "är noggran= nare och pålitligare än städfruar. Detta kom vår kundkrets genast underfund med och ä är storbelåten. . Målare och skådespelare För ögonblicket sysselsätter Price bortåt fyrtio män, bland dem för- ”fattsre "av detcktivromaner och barnböcker, kompositörer, skåde- spare och barnmålsre. Skriftställ- iarca påstår att arbetet gör dem stt. Dt är en futkomlig vila för H na betalar gärna den begärda timlönens på 5 kronor i timmen, ”At en karl kan jag säga hur jag vill ha det och det gjort”, de ert husn söm regelbu det, beställer > manlig | städhjälp. ”Med en städfru måste man vara försiktig. " Hon vet: allting bättre och vågar nian kömmå med en an- märkning, blir hon ond.” -” I början kände' sig några hus- mödrar irriterade av, att vara en- 'sam med städkarlen, Men det dröj- de inte länge förrän de kom un- derfund med att den manliga städ- hjälpen är: både pålitlig och are | botsvillig. : a - . Stolta husmödrar ns Ena av städkarlarna, en teäterstu- derande med ett ovanligt fördelak- tigt utseende, är i dag en mycket använd och populär kraft vid eng- elsk TV-teater. Han- behöver inte längre skura främmande golv eller diska. Till stor bedrövelse för de husmödrar som förut kommit 1 åt- njutande av hans tjänster, Deras enda' tröst är att de då och då får återse honom 1 TV-apparaten, ”Den där stilige unge mannen gick speciellt vänliga mot den nye städ= arlen, " Ravi Självbetjäning rade handelsbod. — Har ni inte självbetjäning här första lilla huset runt hörnet. -— nog "så förtrytsamt "förresten |: = men något av den andan tycks): jag : speciella fall. en gång här i huset och städade”, säger de då stolt och är alldeles Den högfärdiga frum från: stan besöker byns enkla, men välsorte= = Jodå, svarade handlaren, dä a ä " Och så var det det förhoppnings- Dagens rim N Om kittills varit fart och fär och fläng på alla stråken så är det intet mot det jäkt de många tusen åken prestera skall om någon dag, då skolor slutar överlag "=. och far med barn :och blomma ve far? . att njuta & sommarns dar. Fd Det blir ett brummande och din, den' veritabla skrällen "+ :-".$7 då motorfordon fjärranfrån! från morgonen till kvällen på vägarna av makadam med 20 knutar. fräser fram . att snarast hinna bad och sand, vid Västerhavets. rand. ” Från (Smålands höjd och Upp- : : än. s lands slätt, från Sveg och Flen och Råda far bilarna så trångt och tätt -som sillar i en låda. -: Och detta långa, motortåg + till mål har Västerkavets väg .. .som jämte sol och saltad vind skall färga rygg och kind. : Reklambluff” : En” Leondon-italienare begav sig till- Brighton vid engelska sydkus- ten, lockad :av turistreklamen: om badmöjligheterna, Han: gick ' ut på den långa hamnpiren, klädde av sig och hoppade” i vattnet, från 12 mez ters höjd. Men vattnets djup på det stället "var. bara 2 meter, så ban stort besvär att komma loss. 4 : Därefter « åtalade. han Brigl tons kommun för falsk reklam. I turistl broschyrerna stod "inte: om farliga badställer eller grunt vatten,': : ; Processen ” härom : har pågått i över ett'år, och äntligen har utslag avkunnats," Domstolen fann - att på det ställe; där italienaren hoppade, fanns det staket. längs. piren, söm khan klättrade över. Detta borde ha Yoostiska I Föreningen: körde huvudet i sanden! och hade j- "Många avi sina: romåner skrev August:-Blanche ' vid : den ' chiffonjé mot vilken fröken Birgitta. Timer- dal på Kungl biblioteket lutar sig. "| Och -.hennes kamrat fröken: Yvon- ne Olrog sitter i författarens skriv- stol. Möblerna, tavlorna” och silver- De sannan fanns ' en ' gång på - den id, ” som! August > Blanche ve Ja; han blev ut r kobent, | . rea hm, det." var Träkigt > ni: hade" annars passat / ån bra ör ridiska , frågor .av allmänt intresse mot en ersättning av 3 kr I frimär- ken. Frågor .som kräver ett mera ingående eller enskilt svar. betingar ett något: högre. "arvode: : Alla brev adresseras till. Haltands Nyheters Juridiska > "avdelning, Norrmalms- torg 4 Stockholm CN : FRÅGA: - I en | by; har efter av- vittringen, något laga” skifte ej hål- lits å.byns oskiftade ägor, I stället har. ägostyckning skett, varvid del- tagarna : tillskiftats: vissa. områden jämte. tillhörande skattetal.. Några samfällda marker har icke avtagits. Fiske.. och fiskerätt har icke om- nämnts; vid. senare delning av de olika hemmanen har sjöarna utsatts som samfällda. 1) Har samtliga äga- revav i mantal satt jord, oavsett om deras ägor gränsar till vatten, andel i vatten och fiske? 2) Har endast de fastighetsägare, ' värs ägor gränsar till vatten, fiskerätt? 3) Om endast strandägare har fiskerätt, är :denna fiskerätt beroende av storleken av deras ' strandrätt? 7 4) Har styck- ningslott, vilken - avstyckats från stamfastighet och &j tilldelats skatt- tetal, fiskerätt? . : re «. Fastighetsägare . SVAR ” änd Eder tll överlant- mätaren i länet för besked i detta , SVAR ill: sign Ej stridbar bör först tala med byggnadsnämnden innan ärendet diskteras med lands- fiskalen, ' va - I Vad: är egenligen F Fata Morga- na för nånting? > H — Det är nänting "med öknar öch en kamel och en porlande källa och palmer och vita slott och sånt där; Det är som när man är kär ach gif ter sig — ett tu tre är allihop I borta utom kamelen. öppen ; till 17 : Z»>2r OA fulla unga konstnärsparet som kom överens om att dea som först blev berömd och rik skulle köpa den ärvde efter sin fader; där han till- bragte. de .sista 16 åren av sitt liv och dit han samlade 'så många av' tidens litterära personligheter; De -| båda "damernas tidstrogna klännin- gar och -- hattar :: kommer där emot från Operan. on I höstö är det 150 år sedan August "| Blanche föddes och'KB har med anledn nå därav och med tanke på sommarens stora tutistström anörd- nat en: -minnesutställning, som "hålls Läktare kring Karl. XI:s staty ee påskyndade August. Blänches. död?) = itära och av agan I iätover en; ville ge kvinnan ökade politiska rät- tigheter och arvsrätt åt oäkta barn, Blanche ' avled den" 30 november 1868, sämma dag» som ' Karl: XI:s staty skulle: avtäckas;. Något tidi- gare hade han' både 1 tidningarna och "hos" kung : Karl XV: proteste- rat "mot att: man tänkte uppföra en läktare”: som hindrade ; vanligt folk "ätt 'se 'ståten. När han: invig- ningsdagen passerade : Kungsträd-. gården och såg att läktaren var på plats, blev :han' ytterligt : upprörd och" det : sägs att detta påskyndat hans död”. senare på. dagen. Han dog på en 'soffa på apoteket Ugg- lan; Apotekaren tog hahd om” hans halvrökta cigarr. Den finns alltjämt kvar; förvarad i en tillsluten glas- tember; författa- rens: födelsedag. "Utställningen: ger en mycket. fyllig bild” av August Blanches liv. och hans verksamhet som 'journalist, teater och foman- författare samt politiker. Man har samlat ett mycket stort material av brev, manuskript, "teckningar, lito- grafier 'och målningar. och minnes- föremål, Det finns åtskilligt som in- te visats förr. Ända sedan mitten av förra seklet har August Blanche | tillhört våra populäraste författare, det visar. inte, minst den "mängd upplagor av, hans, verk 'som visas på utställningen. , Flerå av kupletz terna i-han? p pjäser. gavs ut ano- nymt som I illingtryck - i många upplagor. : y "De "sista 10 åren. av. sitt liv äg- nade Blanche huvudsakligen åt: po- litiken. I riksdagen där han inval- des 1859 talade han för avskaffande av dödsstraffet, av prygel i det mi- — Jamen; mamma, det kunde ha gått mycket värre! Tänk om bollen punkterat! föremål "> på . utställningen, Hans död uppfattades som:en na- tiorlell förlust och hela Stockholm följde. "honom: i | För 50 år sedan "Det efterlängtade regnet Koi äntligen. i går afton. Men det blev av älldeles för kort varaktig- het-för att verka som rotblöta, Det verkade åtminstone en! smula lug- nande på: gatudammet här i Fal- kenberg, vilket hittills fått alldeles obehindrat - utföra sin förstörelse- verkan på våra andhämtningsörgan, tack vare hälsovårdsnämnden och | höns; tub; .och. visas, bland många "andra | : Doktorn svarar +; Under denna rubrik besvarar . en "svensk : legitinierad läkare ' kostnadsfritt” medicinska frågor. från läsekretsen "= NS Förse : frågorna .med lämplig. . > signatur och uppgiv helst ålder > och kön. Det är givet att envars - bnonymitet . obrottsligt" bevaras. Märk breven DOKTOEN SVA-. RAR: och sänd dem till redak= MX VG. DÅ sk gå vo. "Det är med historien som med feverpastej: man ' bör 'helst : inte .se hur den "kommer till. '. , . (Aldous Huxley). "Ingen är så högfärdig' överisitt 0 Ca a geda förstånd som. den 'dumme,, RA när han träffar en som ändå” dummare, : (Anonym tktiagar " Ekonomi är ett systern enligt vilket , man ger ut sina pengar ” utan att ha någon glädje av dem, : Nn - (Privatfilosof) Det är r svalare 'och températu=, ON .ren i Hötorgsskraporna beräknas. : ” Under : måndagen gå ned till 34' . grader. Där är hett som i helsie=! >. . ket, säger tant Signe som har ett méd'”. vilka :' man : söker behandla|” spritbegär dels sker detta direkt ge- nom preparat vilka gör att patien- ten" ej längre tål sprit som förut, men : mer : och 'mer söker man att » | komma till. klarhet ii ' varje enskilt fall varför patienten i fråga har bes | höv av sprit i den omfattning att hän blivit beroende av det. - Det : är mycket svårt att åstad kömma någon effektiv; lösning 'på dessa problent om patienten: själv ej "] anser sig i behov, av kontakt med ”Tläkare eller. annan nykterhetsvår- dande personal, och det är ofta först i: samband -med direkt behov av orahändertagande - som dylik vård "| kommer till stånd, såvida ej pati- - j enten": é : ställning och söker hjälp. dessförinnan” i PEn lidande höstru” Sigåaturen förefaller:. att för Tärvarande be- finna Je ji en situation ur vilken - finner, någon utväg eller ljusning, Ert äktenskap” har blivit en plågsam vardag 'som ni knappt or- - I kar med, Ni blir alltmer trött, sli- ten >och/ nervös -och: känner ingen uppskattning från er. makes sida, | Till "dessa inre slitningar i ert äk= tens] ap kormmer också att er eko- nömi är helt undergrävd och ni.an- att genom arbete försörja sin: far milj. 4 I en "sittation sont denna är det svårt att ge något råd, men ”av ert långa utförliga brev att döma, skul- i'själv dels vara i behov av att söka läkare för-en grundlig kropps- lig: sundersökning samt även disku- tera era nervöså besvär, Dels tor- de ett besök, hos de sociala myndig- ni kontaktar." här "ställt: följande" fråga till det amerikanska' folket: tnaderna för den första Mänfården som skall föra en man fill månen uppskat- tas "officiellt till 40” miljarder dol- lar; vilket innebär 225 dollar. pr | capita av den amerikanska befolk- ningen. Vill Ni bidra till detta för retag?” Bara 33 procent svarade ja, médan 58 procent svarade nej och 9 procent: ”vet ine”. En del av de tillfrågade: ansåg att USA irte av Sovjet får låta sig provoceras till kapplöpningen i rymden. Det finns mycket annat som behövs på vår egen jord, innan vi kan slösa bort så vansinnigt. höga belopp på pres+ drätselkammaren och torkan. u agården i lågor , Av okänd anledning utbröt nåt- -.-| ten till i går eld å egendomen Skul- tagården; : tillhörig > Varbergs "stad brunno till grunden, Däremot lyc- kades man rädda' manbyggnaden. En häst och en tjur jämte, alla in- | ventarier innebrändes. En dräng, «| som "sov i stallbyggnaden, var när, . ra att bliva innebränd. ' Varberespokalen I i fotboll >. lade . Hat Idroltsförening och - Varbergs Fot- bolisförening finalen om Varbergs- pokalen. Spelet slutade med 4—0 till 'Varbergslagets favör, och var Vetlyg SA Pi tad. "| uppdelat: med i första - halvleken 2—0-"'och i andra 2—0. Varbergs- laget: försvarade ' således pokalen för år 1911; > ss > Resultatet tycks, visst ha gåt ch belägen i Träslöfs socken. Går- | ' - dens fyra - uthusbyggnader - ned- tige; med samma belopp kan USA:s .| försvar och sociala välståhd tjänas' bättre, menade "en ansenlig del av det amerikanska folket, Tankeexperiment” "Får att uppnå "effektivitet bland personalen på ' ett London-kontör hade man satt upp en skylt i alla rum med den lakoniska maningen: ”Tänk”, >, Men underligt nog tycktes "den inte ha åsyftad” verkan. . . Efter några veckor kom det upp en ny skylt: ”Tänk inte:.s fråga”. besegrade djupt till sinnes, ty efter matcher - inmundigade en del av dessa spirituosa och uppträdde se- dan å V Vallgatan och ställde till slagsmål och gräl med motståndar- na...Två av främlingarne tillvara- togs av polisen och torde uppträ- det få ett efterspel v vid rådhusrät- ten. vv ger att er niake tappat intresset för): heterna på orten eventuellt. kunna|' | Jleda :till att familjens: ekonomiska situation redes upp och detta är ju) en åtgärd som'ni även kan disku- rt: tera .med er måke, och den läkare . -Ivet.: Det amerikanska -”American. . DN arbetande i :en.; äv ' "-skraporna,. Och : på vintern sitter " kusinbarnet. med fårskinnsfodra= - de pampuscher . på sig inne, Vad . tänker: moderna» : arkitekter " på och kan. ingenting. hejda + dem? Men Wenner-Grens höghus. har i nn .man' i alla fall döpt till kylskåå pet, vilket är ett steg i rätt rikt= ning sommartid. - - -- (Kar de Mumma. i Sv; ör man i. början ofrivillig a ämförelser mellan ”hemma”: och | ”"”därborta” så lär man .sig snart, ;att det-inte går. Ingenting tycks stämma, Polska förhållanden kan helt enkelt inte: bedömas, "med "svensk måttstock. Om man t SJ - även där strävar efter välstånd så .sker det mera på låtsäs, utan nå=, ; gon "större tro .på att'det:: man uppnått "skall bestå,-”Ni:bygger ' era "egnahem på fritid och litar / på att ni får bo i dem under res ten "av, ert liv. Vi litar inte 'på "någonting, vi har för länge sédar förlorat vår trygghetskärisla, Mia . bryr öss inte om 'att skalfa- egen- "dom som ändå alltid slås i spill<' | fora Vi lever liksom Pprovispriskt, men Säg något ställe där man. kan dha så roligt som hos ossl” ct : Mira Teeman;" Ex ingd kal Tr ! Lang daR ine Fyra gånger längre & än nr atlantkabeln i svotEa En far det ca 8 timmars förbe redelser, ; innan man kan få till - stånd '' ett: telefonsamtal - mellan' : Amerika 'och' Japan, Om ,.tre "år. "kommer det emellertid bara att ta” i... ca 30 min för att få en dylik för« >” bindelse, . Man kommer; nämligen att lägga en kabel t£. Stilla” ha- , or Telegraph” och det japanska ”Ko= . 2. kusai Denshin” har tecknat -: ett kontrakt för anläggandet av denna telefonkapel I maj i år börjar man - med undersökningen av havsbott- nen, varefter man övergår till att Vv tillverka kabeln, I april 1964 bör" :;> man sedan' kunna :börja medzatt: > > lägga kabeln på havsbottnen öch i september samma år är telefonför= " bindelsen mellan Amerika och Jan". pan klar. ör Denna: kabel blir den största Ur världen, ty .den blir totalt ca'4 | gånger längre än den telefonkabel i Atlanten, som förbinder Amerika '' med Europa. För nerläggandet av kabeln kommer man att bygga ett - speciellt fartyg, och ett särskilt bo- . lag kommer att bildas för under- = - hållet av denna världens atörsta ter en |lefonkabel, VILL NU: LÄSA OM SÖDRA HALLAND: OCH
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.