ot kanisk' x LIC CI ÅR 1 1 AE FT a nr rn rn nn öAANN MOMMNANMe ve Samtidigt s som debatten om den” framtida: europamarknadens orga- ” nisatoriska uppbyggnad pågår för "fullt och meningarna därom bryts . mot varandra närmar. vi oss tid- punkten då övergången från ord till handling måste ske. Oavsett : vilka former. denna friare mark> . " nad får, kommer vårt land att - + beröras, därav” och därmed får;- även vårt näringsliv ånpassa sig därefter, Att detta betyder friare ” "konkurrens och ökade möjlighe- ter är självklart. Samtidigt Xx "skärps emellertid kraven » på koa- - ">: + joner kr, ' Samtidigt motionerade" "kurrenskraften. - . » Vi har haft näraliggande exen- , pel på -hur industrier . rästar sig ' för en. friare" 'marknad - genom samarbete "och koncentratioh . av tillverkningen. Monark- Créscent-" koncernens samarbete med Hus- qvarna utgör ett sådant' exempel, liksom samgåendet Monark-Cre- ” . scent för ungefär ett år sedan. "Här" är det fråga om stora fö-. få retag, men även "mindre -sådana "kommer ” att "bli ' beroende av "en friare europamarknad.: "Dessa spörsmål togs upp i ett tal av: diz rektören ji :Svériges Hantverks- '; »och industriorganisatiun, "Hans; .Grundströrå, då han på. fredagen -. invigde :en - smides=" och :-me- utställning: ' Hälsing- > : korg. : Hr Grundström - framhöll” särskilt, att "kapitalbehovet” blir. allt viktigare. även för Jen mind-=. : vo fe: företagsamheten och: därmös ” även svårare. att "tillgodose. T'den' N situationen "finns "det "anledning : "fundera över hur framtidsutsik-" ! » terna ter "sig för många mindre ' företag, framhöll talaren, Hit- ” tills har småföretagsamheten visat 'stor livskraft. Stormarknaden kr ” ver koncentration till atora” pro- «duktionsenheter; | menar många - Några ': våldsamma - förändringar inom "hantverket - "och «'småin- ., " dustrin räknar vi: dock" inte: med > "tionalisering ” pågår,: men den! har inte gått fortare än, att företagön | N . ÅA stort sett hunnit ' anpassa ' sig, :' Bu fint S irodömatlali - - slutet om att samla i. pengar för. s lertid inte särskilt goda just nu. Tvärtom är det kreditpolitiska kli- " 'matet ganska kärvt, Detta drab-, bar småföretagsamheten särskilt X hårt eftersom denna är mer be- "roende av bankkrediter än stora företag, som har obligations- och .' aktiemarknadens långfristiga kr; : diter att tillgå. viss mån denna situation i årets statsverksproposition, då den fö- "reslog ' att anslaget till, Statens å hantverks-. och -industrilånefond ' skulle ökas från fyra till 10 mil: centerpartiet i riksdagen om en. . höjning av' anslaget , till denna , > fond till 100 miljoner I kr. Det lät "givetvis mycket och centern fick även uppbära åtskillig kritik -här- för. Med tanke på budgetöverskot- tet och den stora betydelse hant-;' . verket och småindustrin' har för : det svenska näringslivet, och som vi måste' räkna "med inom över-, . ”skådlig framtid, låter: emellertid ;, r 100 miljoner kr i anslag till den=", » na låhefond inte som någon våld-' sam” överdrift. Tvärtom förefalle: det vara. klokt | att just nu ge > dels "för" att erhålla faktiska och” ' omedelbara kunskar >: om”. ut-- vecklingsproblemen 1 Afrika, dels ' för att sprida upplysning om des- - :;sa här hemma, togs vid SLU:s förbundsstämma i - Uppsala, Be-" "att kunna sända 10—15 ungdomar > till Etiopien i studiesyfte, och se-" = dan låta dessa vid återkomsten” ill . Sverige” genom "upplysnings='i. "verksamhet i "första hand inom. den: egna "ungdomsorganisationen . , r att därmed” skapa ' förståelse för; internationella : problem "på" " bred fi id: ov vårt Jand. En fortgående” rå=' . red front, är vidsynt och fram” åtsyftande;' Resultatet; . fos även kunna bli synnerligen gott" ty vad - "ungdomen ;sett "med "egna ögon . och lärt "av. praktisk ”erfarenh t sade hr Grundström.” : Ne En friare europamarknad ko takt I denna anpassning, Därmed : "när Massmedia berättar därom. N mer. troligen att: kräva : snabbare - IN 4 j därom. absorberas lättare i kamratkret= i sen och. bland bygdens folk Vår eloge till SLU för det fri ka greppet för upplösnisg or att OProf, Herbårt- "Tingsten i diskussion med: FPU:s > Al mark, "PPU-kongressen fortsatte under lördagen och söndagen sina i . handlingar; : och” dessutom gästades den av prof Herbert Tingsten " som talade om ”Illusioner i världspolitiken”. oa 'Nykterhetsfrågan,' visst, samarbete med SLU, massmedias roll i samhället, den industriella demokratin och europamarknaden var | de motioner som väckte de livligaste diskussionerna. Vad beträf= far det ökade tnodsmsfylleriet gjorde kongressen följande utta- N lande: - Ungdomsfylleriets « oroande ut- . veckling kräver skärpt. uppmärk- samhet från alla ' ansvariga myndig- heter; I förebyggande syfte krävs ökad upplysning om alkoholmiss- " brukets sociala 'och medicinska skadeverkningar. Det är nödvändigt att få föräldrar, lärare och andra fostrare liksom'ungdomarna själva att inse, att tidiga alkohol för förboorat Per : : i . den svenska politiken och 're- lationerna - mellan : mittenpar- ' tierna ” kom att inta en domi-' nerande plats. I princip var". man i stort sett ense om att det .. vore önskvärt med en samver- kan mellan partierna i mitten. .' Skiljaktigheter förekom i frå=" gan om den rätta tidpunkten alla ökar risken för vanedrickande och missbruk, De frivilliga nykter- hetsorganisationerna, inte”. minst ”ungdomsorganisationerna, - bidrar på ett verkningsfullt sätt till detta upplysningsarbete och bör därför lämnas kraftigt stöd, Även den vår- dande verksamheten behöver upp- rustas, H Frågan om kontakterna med centerpartiet och dess ung-= > : domsförbund blev föremål. för en. lång och livlig debatt, "där: den 'framtida utvecklingen av” för k na med centerpar- ' tiet. Majoriteten avslog dock = motionen. . ta "Den industriella demokratin vil- le förbundet ha utbyggd. Det före- slår att arbetsmarknadens parter genomför N experimentverksamhet med industriell demokrati både ge- nom att £e företagsnämnderna vid- gade b ter och réepr tion för de anställda i företagssty- relserna och att statsmakterna efter liknande principer experimenterar med industriell demokrati , i de statliga företagen, "/-; ” os fn — Så överöste hon mej, | med de » värsta skällsord, men jag ryckte bara lite. på axlarna och sa med ett leende att jag var hemskt led- .sen att hen tog det på det sättet = och så jag henne en mitt i'planeten! : A ”ÖVERKLASSENS NJUTNINGS- MEDEL”, . — Jag känner mig lite konstig i magen i dag. Antagligen "beror ie att ae ostron i går.” -— Hur såg de ut - de dena när du ö öppna = Skulle deq öppnas? oo | tenta jer onerria ställts till för- »|fogande; för Kongas finansiella får, e"komma, hit? : Internationella Kvinnoförbundet för Fred: 'och Frihet i Stockholm har! vädjat till: Nikita Chrusjtjov om att han skall tillåta fru glata- "lia Ivanczyks' sjuka systrar, Anna och Vera samt deras barn att komz ma till Sverige,” Fru Ivanczyk är född i Ukraina, är 38 år, svensk rmedborgare och bor méd sin make och, tre barn i Karlskoga. Under kriget depor- "terades hon till Tyskland. Sin ma- ke träffade hon i ett flyktingläger, till Sverige kom hon för 12 år se- dan genom Röda Korsets försorg. "Tack vare en energisk presskam- :panj. har hon lyckats få hit sin gamla, sjukliga mor, Lukia Kosik, "från Ukraina. Den gamla bor nu hos sin dotter och svärson, :.c + Kvar i Ukraina finns fortfarande flera av" "fru Ivanczyks” syskon. De, båda systrarna Anna Dukar, 37, och Vera , Dovganj, 34 — vardera med "två barn — är båda sjuka. Den äldre lider av tbe och har dessutom magsår: .I den kolchos där hon bor har hon blivit invalidförklarad. Den ' yngre systern lider av bentuberko- : losi i framskridet skadium. ' nn > Familjen” genomgick fruktansvär- da lidanden under åren 1933—34, en; svår > hungersnöd ; drabbade Ukraina : och - omkring 6.000.000 människor: svalt ihjäl. Familjen Ko- Isikö klar "sig, men barnen blev märkta för livet./ === 05 i I Gérlomi?" att". få ” "Vården som sina "systrar. och deras barn, som också är. sjukliga,' "hoppas fru Ivanczyk' att" hon ' skall" kunna rädda vem. De: svärska myndigheterna: har beviljat täriresetillstånd :-för ' Anna, Vera och. barnen och fru Ivanczyk har deponerat pengar hos en rese- byrå. I Sovjet har "systrarna läm- nat in alla. erforderliga papper. För- handlingarna har ideligen kompli- cerats av, de sovjetiska myndighe- terna. Under fyra år har systrar- nå kämpat för att komma hit, men ideligen: fått avslag. Det förefaller som om. Sövjet inte vill tillåta dem att lämna Ryssland. Det ser ut som är: dömda. att der "och "de" övriga. partiledarna känner till historien .och är . villiga . att: göra, en insats, Ungdomsavdel- ningarna". inom ”, samtliga ". partier, utom kommunisterna, vädjade till Chrusjtjov i år och fru: Ivanezyk och hennes: juridiska ombud ar- betar'' Nn enetiskt på att skaffa all'fden inflytelserika hjälp, 'som står att få både i Sverige och utom- - Ar råd," som. .nesultat av en. över- enskommelse med president Ka- sa-Vuba « om”det trängande; be howet "av medel" för att finansi- era ivåporte av: viktiga förnö- denhöeter. .". Överenskommelser undertecknades den 12 juni av president: I Kasa-Vubu.” och - ;dr Sture, Linnér, tillförordnad FN - ehef i Kongo. I ett brev. till ge- neralsekreteraren, daterat: den 7 juni, : uttrycks president: Kasa- Vubu sin "djupa tacksamhet för all den hjälp Förenta nationerna redan har. givit oss och för de "| fortsatta ; vittnesbörden om Ert konstruk va: och > värdefulla samarbete ; som, kommit till ut- tryck; under. wåna diskussioner de senaste. dagarna med biträ- dande generalsekreterare de Se- ynes och, hand kolleger”, > vu » Dessa :' förhandlingar, - rörande fortsatt ekonomiskt och tekniskt . FIN-bistånd, har" utmynnat i ett att, rädda : landets fontsabt rade ekonomi. Utan bi- 'Istånd "från (FN ' kan detta "inte åstadkommas, var uppfattningen under förhandlingarna, men sam tidigt underströks,- att på lång -Isikt är det med inhemska kraf- ter och | 'eget initiativ som landet skall 'stabilisera sina" finanser. Tekniskt bistånd, i form av ex- | perthjälp i finansiell mdministra- tion, är den form 'som : FN:s]- hjälp, enligt president Kasa- Vubus" önskan och”. FN-delega- tionens ” rekommendation, skall ges. Beträffande orsakerna äm de problem som uppstått nämndes som en av: de främsta den op- ropontionerligt stora lönestegrin- gen. inom den offentliga admi- ande, och delvis onödiga, öknin- gen av antalet anställda - inom såväl civil som militär förvalt- ning. it es "DAGENS GNÄGG. = oc Det hade varit gallupundersök- "damerna: Ja ning på kontoret om arbetsförhål- : landen; På frågan ”förhållande till chefen”? svarade fyra äv kontors= nistrationen samt” den ' betung- | 7 psKoogskt: är rået ju sås att man först upptäcker andra och sist sig ' själv. : Trots en nog' så stark omedveten egoism är barnet täm- ligen blint för sig själv; först ge- nom att iaktta och förstå andra per- soner kommer det underfund med att det själv också är en sådan där person, Då sätter så småningom själviakt ] och j; det in — ; Taget får ' jen. spegel N handen, ' soc . Ungefär vå liknande sätt har det förhållit sig historiskt för .männi- skosläktet. De primitiva ' och bar- bariska 'tidsåldrarnas människor hade inga speglar i händerna, deras egoism (nog så rasande och frukt- ansvärd) var barnslig och omedve- ten. Omgivningen, de yttre tingen, ”de andra”, var det enda verkliga, 'och endast i den: mån kontakten med denna ytterkrets var vital och påtaglig kände människan. att hon var. till. Det andra steget i ut- vecklingen ' (om vi, tar det. hela 'h tiskt) var. när ”de andra”, på ett eller annat sätt satte sin stämpel på individen så att han fick veta och kännä vem han var, jantingen det nu var en mm i härskarornas jubel och bardernas hyllningskväden såg sin egen gestalt få relief och namn av hjälte eller det var 'en pultron som all sin tid fick lystra till nam- net Rymmare.' Ja, helt enkelt ett lyte 'som föll omgivningen i ögo- nen trycktes med outplånligt djup- tryck :in i jaget, -blev' jaget (Erik Läspe och Halte, Harald Blåtand). Jaget betecknades, ofta med karika- tyrisk kraft, av ”de :andra”, och det gick 'inte att krypa ur den profil man en gång fått. Yrke och stånd "gav "senare individen . hans jag. När vi läser om en medeltida Peder Skrivare' eller » Pål: Öltap- vare så är yrkesb kningen efter | Av Walter Dickson fattning om "jaget och låter i mot-” sats" till "de primitiva och barba- riska' tidsåldrarna' värdestämplin- gen. gå inifrån jaget ut mot om- givningen, .”de andra”. Nu är det naturligtvis: så att dagens ansikte visar upp drag. både av det gamla och . det nya; men den. moderna typen kan man dock tala om som en renodling 'av de tendenser som faktiskt är i gång. . Mot en bakgrund som "denna tör- de man kunna få en rätt bra in- syn bakom de attityder som kallas moderna: och som från 'olika håll, utsätts för kritik. Att räkna. med den utveckling. jagmedvetandet ge- nomgått och den rörlighet det där- vid . kommit ' att få ger en god riktpunkt för inlevande förståelse i i det psyke som alltför ofta beskylls för. ;hållningslöshet, : ytlighet, brist på allvar, Fe Bristen på allvar & är ett otvetydigt drag .i dagens unga ansikte. . Men det är ett bristande allvar som krä- ver en genomlysning för att förstås. Det naiva genommassiva allvar som var en självfallen sak förr i värt- den kan helt enkelt inte existera för en modern människa, och stöter vi likafullt på det så har det för- verkligat sig vid 'sidan om tiden utan kontakt med det som'ger nuet dess struktur. Som vi nyss såg fur- mades gamla tiders jag I en given form o, kunde ej tänka sig utanför denna; Det allvaret var ingen mo- ralisk viljeprodukt utan lika indif- ferent i detta avseende som Bock- stensmannens klädedräkt. Så är inte heller . den moderna . ungdomens lättsinne en omoralisk viljeprodukt. Moraliska omdömen är i inte så ringa utsträckning en produkt av två utvecklingsskedens : konfronta- tion med varandra varvid rena so- ciologiska > eller ” socialpsykologiska] jak lser värdefärgas (oftast från namnet något helt /annat än? det som” står . tryckt - på våra : dagars isitkort; det är. en magisk och. en g för alla given form 'som Pa- en och. Pål 'stöpts och: fått gestalt " Den”: process genom ' vilken 'in- dividen: fick sin sociala peteckning var lika entydig och kategorisk som födelsen:.4;, ”Ståndssamhället återspeglar tyd- fat denna psykiska medvetandesni- så. Det fanns gjutformar ' för alla, ända > ner > till " samhällets - botten- ski kt. Det låg något; heligt; i be- tydelsen: av: bindånde c och fruktans- r kunde också kökorna och tjuvarna bilda ina egna "gillen: Kajsa, var. till ge- +. Sköka . soma. satts .;efter, namn och Håns genom sitt Det ' psykologiskt: hetecknan- Tjuv. de 'är. att vederbörande ger sig om- givningen, ”de andra”; helt i våld och: tror, måste. tro, på den stämpel han eller "hon. fått,' (även "om det, som. ; naturligtvis'” också faed0n övades' orättvisa) '' det gällde .: människans enda jag, och hon mås- te vara till. Den sociala ' attityden = var massiv i" Ur denna grundmurade jagkänsla reste” sig ett-fruktansvärt allvar N allt "vad "människan tog sig för. Hennes uppgift, yrke och: kallelse var ingen lek. Människan" tog: sig själv ' på "allvar, vad ”sedan ! detta innebär: av. naiv: styrka och svag- het, Går. vi ett stycke längre fram i. historien" så: lever detta allvar med så 'att den sociala attityden, jä- gets relief :mot 'omgivningen, var entydig och massiv rätt igenom, mtingen det var en Werther- eller in Bismarckprofil som avtecknade sig, | + Tar vi ett steg rakt.ö över i "den "noderna människans krets finner » vi . tenskapens.”: 'sanni ar” på : Från denna synpunkt sett är bris- ten på allvar en dynamisk tempo- den äldre utsiktspunkten):: Dubbelbottnad : är . ett-"ord som vunnit gehör i den moderna littera- turens”: och : » filmens" kretsar. "Och faktum: är att det utsäger en. god del: av "den" moderna : människans hemlighet. Det.'moderna ;lättsinnet är dubbelbottnat' (vi talar inte' här om -lättsinne' = .omoraliska handlin- gar, .utan. om" "grundinställningen, den psykiska våglängden). Det ut: trycker inte: i' första hand” ett di- rekt. lättsinne: utan” en: rädsla för att visa sig för: allvarlig. Det är: en moralisk 'anpassningsprodukt. efter den rörliga, tidsutvecklingen,.' där allt är i rörelse från ”biografdukens figurer: till: .dagspolitik ns och ve- i i Ivarets attityd är omoralisk s produkt.;. Man . är: rädd att fastna i en attityd, "som i:morgon, eller re- dan: i eftermiddag, kan vara passe- rad och' föråldrad, I det rika och skiftande mönster som en enda mo- dern dag breder ut är det också ett behov. att inte låsa fast sig på en punkt." Vanan vid en kaleidoskopisk trfarenhetsbild, vid det egna jagets växlande attityder i arbetsliv, före- ningså och nöjeslig ,;skapar en rör- lig och relativistisk bedömning av dessa sociala attityder. Den moderna dagliga "erfarenhetsbilden blir för gemene. man .så. rörlig och mång- skiftande som den fordomdags kun- de bli endast för sökande författa= re "eller. långväga resernärer. Pro-|' dukten biir i viss mån en kritisk skärpa både mot' andras öch egna attityder, i denna - kortfilmsrevy. Man kan likaväl vända på det mo- raliska omdömet och. säga att med dessa förutsättningar är det den fastlåsta, entydigt allvarliga attity- ”enast ett helt nytt jagmed Jaget :- är "intet ' massivt gjutgods en gång: för, alla givet och anam- mat. Vi har inte. längre: en enda fastetsad' attityd mot omgivningen, vårt rörliga samhällsliv ger indivi- den många olika roller (vad stånds- och ” naturahushållningssamhällets upplösning har betytt i detta av- seende är oerhört). Fria yrkesval, karriärbanor genom samhällsbygg- nadens "alla : våningar, föreningsliv och ; snabbkommunikationer ' har gjort människan i allra högsta grad vrid- och vändbar. Karaktären av roll fästes vid attityderna, och jaget flyttar så att säga ett steg inåt, blir inte längre det: yttre "ansiktet utan någonting därbakom. Den mo- derna 'människan : kan inte ta sig själv på blodigt allvar; hon är på en gång aktör och recensent, Den . moderna . psykologien har också varit av betydelse härvidlag. Även ' om inte den psykologiska kunskapen, populariserad upplys- ning, nått "så långt ut i massorna, så har dock själva det psykologiska synsättet och , värderingen vunnit stor slagkraft. Den moderna män- niskan identifierar sig inte med sin mask i livets skådespel, hon upp- "fattar sitt jag som psyket bakom attityderna, formar sig en egen upp- Protesterand e dam ; En bestämd "engelsk husmor, mrs Doreen ' Riley, kom nyligen från Munchester till London med två av sina barn för att protestera hos un- dervisningsministern mot att myn- digheterna har planer på att ta en bit av hennes trädgård "till skol- gård. Då ministern ej stod att träf- fa vandrade mrs Riley resolut till Buckingham” Pclace för att avläm- na protesten till drottningen. Polis- mannen vid slottsgrinden förklara- de dock att han inte kunde ta emot protesterna. "den som är moraliskt misstänkt. Det finns med andra ord ett drag av ärlighet och självkritik i den mo- derna människans :”brist på" all- var”, Det dubbelbottnade ligger också 'däri att den moderna män- niskan även i de fall då hennes attityd. är ' allvarligt genomkänd helst ger den ett stänk av lättsinne och skämt, Ända därhän verkar tidsrytmen och själviakttagelsen. En Shakespeare kunde på sin tid 2x- tperimentera ' med, "denna . attityd: Falstaffiguren som ständigt k'äder allvaret i skämtets mask( t o m i dödsögonblicket) som en krumelur, kanske också som en moralisk >ch psykologisk djuplodning. 1 tjugond århundradet är detta den allmänna och tidstypiska attityden,” s - Man: kan också räkna med" att vårSplanslipade, förnicklade och ra- tionaliserade' tid stänger inne mäng- der' av emotionella krafter vilka förr hade troskyldiga cch senti- mentala ' vägar öppna : till" ljuset, känslor som i det fullblodsmoderna psyket måste gå krokvägar, för att komma förbi den kritiska och cy- niska spärren. Här är det vi finner | den : överbetonade cynismen och shårdkoktheten, som . just ' genom sin överbetoning antyder sin mot- sats, Här är det också vi har att söka en del av förklaringen till de explosiva emotionella utbrotten i nöjeslivet, kortslutningsreaktioner av ursprunglighet som förverkligar sig så fort att .spärren inte hinner verka. Det moderna s k fättsinnet, eller ”bristen på allvar”, som är ett så iögonfallande drag i tiden är inte en. så enkel och :lättbedömd pro- fil som moralister av gamla skolan | föreställer sig, ' Att. lägga denna komplicerade o, rörliga attityd un- der en förenklande dom är som at söka Stig Löskerkarl eller Lars Klaffare i vårt århundrade. - Stravinskij till = ” Sovjet. rv Den berömde ryskfödde tonsättaren och dirigenten Igor Stravinskij fyl- ler 80 år den 17 juni. ' Jubilaren, som är amerikansk medborgare och bosatt i Hollywood, har fått en in bjudan från Sovjet att fira 80-års- dagen i sitt gamla hemland; vartill N hon tackat” jä 0 Från alla kanter. : Åtta ryska. "ubåtar gick häromda- gen' uppför Engelska kanalen. Man antar "att de kom från den röda basen på ön Saseno utanför Alba-| nien. - Händelsen gav > anledning till. en del "spekulationer "om det spända läget mellan Albanien och Sovjet. Troligt är dock att ubåtar- na var på väg till Leningrad för översyn och redan blivit. avlösta. Man räknar med att det finns. 2 ryska ubåtar. vid Saseno. ec 2 Pa — Komsomolskaja Pravda, den .ung- (ES Side "Herre, "samla nu 'osg alla? : kring ditt dyra nådesord, 7 Likt ett vårregn Iåt det falla”. på vårt hjärtas torra jord,” . och din eld ibland oss tända; « mätta ljuvligt de elända, - Herre, vid ditt rika bord, : CA (Ps 217: 1 od "Om man det allra minsta arbetar med andlig sång, kan man aldrig' 1 förbi t Lina Sandell," Man kan gott säga, att hon domi- nerar den andliga sången i Sverige, om man bortser från psalmboken, där hon även är. representerad men endast med 11 psalmer, När Oscar Ahnfeldt gav ut sina andliga sån= ger, svarade Lina Sandell för inte mindre ä än 166 av de 200 sångerna. förda sångerna och vilken ' andlig sångsamling man än tar fram, så. förek Lina Sandell rätt ymnigt. H Ovan citerade psalm är även av hennes hand och det kan synas lämpligt att just nu erinra om Li- na Sandell, då vi faktiskt i denna månad firar ett litet jubileum kring ' hennes minne. Det är nämligén 100 e ända tills hälsan svek henne, Psalmen ”Herren, samla oss nu alla” synes inte ha tillkommit un- der hennes verksamma diktarperiod 1872 vilket inte hindrar, ' att hon digare. Hon hade en mycket rik-. så fort som han hade önskat, . .. Det finns de, som - förargar, sig över att vi inte har flera psalmer av hennes hand i vår nya psalm= bok. Psalmbokskommittén å sin'si- da har förmodligen menat att hen-, nes sångdiktning i allmänhet saknar” psalmtonen. Vi skall nog vara tack=- samma för att Lina Sandell blivit så :relativt rikligt representerad i. vår psalmbok och alldeles säkert har det legat många' diskussioner bakom innan dessa hennes 11 psal« mer kommit med. 1937 års psalm« bok föregicks av en hel del psalm= en Lina Sandell-sång med för förs- ta gången. Det var- den ovan: ci- terade psalmen, men det var också den enda av hennes hand. Att i se= kan på att'man riktat stark kritik uppmärksammade; ' Denna ” kritik. fick till-följd, att man i 1921 års' psalmbokstillägg hade flera ”bidrag” utökades” i den slutliga psalmboken av 1937." senterad i' en eventuellt ny psalm= bok ' återstår att se.. Med tanke på ” Värdes oss din Ande sända ..;.'. |I ”Sions Toner” står hon som för= - fattare till. många av de. där in= . under ' 1860-talet. Den är daterad - kan ha skrivit den. ett par år ti- 7 haltig produktion och hann inte - alla gånger samordna sina sånger. : år sedan hon som sekreterare knöts ' till Evangeliska Fosterlandsstiftel=.", sen, en tjänst som hon innehade » N i Y 'boksförslag. I 1911 års förslag kom” 7 a mot att inte den lågkyrkliga väc-, ; lkelsens"" sångdiktare-- blev-+ mera: ' nare, förslag hennes sånger kom a med i större antal beror utan tve-." de vindar; som för. närvarande blå= ' ser. i landet, tycks "det" som om hennes sånger > ur kyrklig syn-" punkt sett har: kommit något i: skymundan. fet : .Psalm' 217 är vn ”tyvisk expo= nent för hennes kristna erfarenhe= ter och trygghetskänsla, ”Det mås=" te ligga en genomlevd sanning i vad all hennes diktning. Ingenting. fick. le ha täckning för varje ord. Och trots att hon kanske många gånger: skriver i det känslosammaste :la= ' get, kan man aldrig komma på henné med några avvikelser från - sånger tål även ett rätt närgånget teologiskt studium. : "Att hennes nu citerade psalm ej sjunges så allmänt” som- önskvärt är beror utan. tvekan på att den ; har fått en melodi, som inte passar dien var däremot både medryckan- de och följsam till texten. Den me=, ryska tidni kräver att det en gång för alla blir slut med tippningen på häst- kapplö; ordbruk riet förtjänar hundratusentals rub- ler, säger tidningen, men det för- svarar inte de moraliska förluster- na over : bt s N el a i a , Den värstå torkan på 30 år har redan dödat fjärdedelen av Alge- ” riets-till 7 miljoner uppgående får- stam.' Man söker nu en räddning undan en ännu värre katastrof ge- | nom: att ge de algeriska fåren en av 'franska regeringen betald se- mester i frånska bergen. Hur mån- ga får som ska fraktas över beror på vädret. Efter ”semestern” ska de hem igen. Före andra världs- kriget exporterade Algeriet. får men på grund -av den snabba befolk- ningstillväxten har exporten för- bjudits. H SR Sedan ett halvt dussin år har man diskuterat anläggandet av en storhamn i den nya/ staten Alaska med hjälp av atombomber. 'Det gäller att fyra av fem bomber vid lodien "användes fortfarande' i de” frikyrkligas sångböcker.” " Må vi akta på "den tiden, "då du söker oss, o Gud, - Snart är nådens dag förliden, "och vi få ej flera bud, :O så hjälp oss nu att höra” vad vår själ kan saliggöra, upplåt du vårt hjärtas i öra”: och förnim vårt k böneljud. . (Ps 217:3); Torild Lindblom : nergikommissionen har. ställt sig: bakom Projekt Chariot men några: smällar. har det inte blivit, ty se= dan tre år råder: ett moratorium gen uppgörelse skymtar vid för=' sammans med motivering att ve. tenskapen vet alldeles för litet om nifigar. Allt som allt har a-bom= ben som fredligt" verktyg blivit ex Point Hope för att gröpa ur en 500 .besvikelse, Nn + ooN; komma till av en slump. Hon skul=' - m bred hamnbassäng och atome= ifråga 'om atoméxplosioner och ina ' handlingarna i Genéve. Till ytter. " mera visso-kommer nu biologen dr SN -— Barry Commoner o. avstyrker allt. NN det radioaktiva avfallets skadeverk. ' av Lina Sandell, vilka ytterligare 4 denna hennes inställning. Hennes Hur hon' kommer” att bli repres ":v man skriver”, var hennes paroll i wo till texten. Den ursprungliga melo=: . SNR
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.