Verve vre vr eve eorYyVv MN - 2 Nr V LAHOLMS 5 TIDNING AR verevervoevtvvv vryerrevFvev verveevewvvevrtvereYtVTOPeYyvePePt FET vyn : Tisdagen den 20 juni 1961 "Mot bakgrunden av en särlds politisk a atmosfär, där en skärp-' A - de ning. Ken motses snarare äri en a förs på tal' aktualiseras även vårt och handelspolitiska syn: . "punkter." 7 . När "en friare guropamarknad ren, Gunnar "Hedlund i sitt riks- tingstal i Uppsala på söndagen för hur .centerpartiet ser 'på några ttuell id ställningst den. Han vårnade därvid för att” /. ta” locktonerna till en isolerad - e sk "problem" och speciellt 'den 'inre 'företagssamhe- ' "tens. konkurrensförmåga: Den' är "åtskilligt beroende av rationalize- . ring och 'samordning, En sådan kostar pengar, och eftersom små- "företagarna måste” gå ut på. all-. näri svensk nedrustning på allvar. Vill > männa kreditmarknaden "och där: » neutralitetslinje får: vi också be-” tala” den: starkt försvar utgör. tv; Till denna bild hör även 'den' - 7 framtida europeiska handelsmark- naden, Centerpartiet vill medver-' ka till ökat handelsutbyte mellan. länderna, - : «+ EFTA jär ett uttryck . för. denna: , strävan, men därutöver "måste . . även händelspolitisk' samverkan : 4, a Vårt "medlemsskap i . vi bävda vår traditionella Svenska- försäkringspremie ett: : låna pengar är räntan ett vitalt problem för dem; Borde inte detta Vara en tankeställare för de poli- tiska partierna. Småföretagarna ' begär inte subsidier men. likvär- . . diga kreditvillkor, d v s en ränta H N ” som inte är högre än räntan på: .de långfristiga krediter storindu- strien arbetar med. i ; Sedan är det en annan fråga Jat det allmänna konjunkturläget- ger! "till återhållsamt RN nn tednins ” med det andra europ handel blocket — de s k sex — efter- : sirävas. Hr Hedlund var optimist och-trodde att detta kan vrdnas . utan att vår militära neutralitet ” " ning resas kan centerpartiet inte hotas, Skulle krav i motsatt rikt= . -Dil t är att samtidigt som” i kreditproblem' måste '.' beaktas "finns" risk för inflation, "men "den risken" elimineras inte genom” att "produktionsutvecklingen bromsas. ,; N & + Centerledaren” tog Även upp "medverka 4 h lsutbyte "med " sexstatsmerknaden, Därmed ”un- derströk, hr Hedlund ytterligare: den, allvarliga innebörden i cen- terpartiets mening om; neutrali-'' ". tetspolitiken. Partiet är berett "till > "Flömre "Orienten blir bet ner "ett ; ”arkeologernas N ” land. . Utgrävniagarna a ständigt nyå, bidrag till Nn människans 2 utveckling: 7 ">. Till de märkligaste. utgrävni.. r a. nå hör de .som.nu. görs iden 'ur- + gamla 'staden' Jeriko, som vi. kän- ner till från bibliska historien: Där har man påträffat kulturlager 'som är ännu äldre & än "dem man tidigare att betala den on både ur: för- I I stadium slutit sig: samman. för att tepolitiken och underströk. att "genterpartiet betraktar en lättnad N iden kommunala ”skattebördan - genom återställande av statsbidra-. gens realvärde och genom en ef-. fektiv skatteutjämning som "sär- skilt angeläget. ta bördsförhällanden + vissa "tider & är det sällsynt ”att ran har källor som ger vatten hela "året, Men det finns ett - område: med gott om aldrig, sinande källor och det ligger i Jeriko, San- nolikt har” de: människor: som" bott där” redan” på ; ett - mycket” tidigt gemensamt "försvara vattenmonopol i inom området, På så . sätt har det mycket tidigt ;uppstått en stadsmässig bebyggels : Hur kunde då" människorna klara sig, utan krukmakare; utan :lerkärl för: förvaring. av "förråd eller, till - + känt : tilll Grä aten'” ty- "der faktiskt på att” "Jeriko. ä värl- dens" äldsta: städ, kanske” rentav den" första stad som . byggt: ” människohänder. ” . här redan' för 8.000. år 'sedan;: Vid .« deh tiden häde istidens 'sista jöklar 7 ännu inte smält. i ' Norden, Och (7 detta” urgamla . Jeriko "var, byggt ”. som en verklig stad. Det var "inte os. &n. ort där husen låg buller: om > + buller. Man har träffat 'vå spår ef- . ter gator och en stadsmur. Den var ” förstärkt med vakt- och försvars- torn, Vs TA - Hittills har man ”trott-at ”niskorna ”vid den: tiden” inte nått > mycket längre än till det utveck- "lh tad + på vilket Li än- nen i Sydafrika, pygméerna i ur- . skogen eller 'australnegrerna:' nu ". befinner isg, "De lever - alla på jägarstadiet. Men fynden från Je- riko visar att der tidigare uppfatt- : >. nihgén måste revideras grundligt.”; vi I det äldsta Jeriko kände man " nämligen till konsten att udla tor- den, Däremot har man inga spår ef- » ter husdjur. Och de äldsta Jeriko- borna kände inte' heller till kruk- :"makarkonsten.' Detta är något all- » deles' nytt' att odling bv säd "och . baljväxter förekommer innan ' mean . nått'så långt att man: förstod satt tillverka lerkärl. "Det finns för övrigt e en "särskild orsak att just Jeriko valdes för en ,- samhällsbildning. Klimatet : synes inte ha förändrat sig i större grad under de senaste åtta årtusendena, Främre Orienten utmärkes ju! av Mv att man har många och långa tork- perioder.” Även 1 områden med förhållandevis gynnsamma neder- ; ' Säkerligen "har man Fr sig på. samma. sätt. som z infödingarna . på ' Söderhavsöarna, Ls där, krukmakarkonsten inte kunnat utveckla 'sig.till. följd av. brist 'på - råvaror... Lerkärlen : har "ersatts . av : behållare: av. trä - eller. av påsar av skinn, i' vilka man haft vatten; Se- dan har man lagt ned glödheta ste- nar'i vattnet. Det går att få vatten att koka på detta sätt. .. vt - Män har tidigare vid andra ut: grävnindar: påträffat: bostäder från tiden ' före krukmakarkonstens upp= i täckt.;; Sålunda .har. t ex den tyske" arkeologen, professor V Milojceic i' Heidelberg påträffat sådana boplat- ser . vid Larissa' 1 Grekland. -Och' andra delvis. ännu äldre fynd har gjorts. i' Böhmen, Kärnten och Wikrttemberg: På alla dessa ställen ' har man genom pollenundersöknin= t gar kunnat påvisa attinvånare odlat” vissa spannmålssorter. Däremot har man”inte hittat ' några! spår efter lerkärl men väl en mängd kiselste- nar, som legat vid de forna" eld- städerna. Det är tydligt att stenarna; sprängts genom värmeinverkan. De har först upphettats i elden och sedan lagts ned i vattenfyllda” trä grytor eller skinnpåsar, " Jerikokulturen -är” dock "mycket : äldre än boplatserna i Larissa' och på de andra nyssnämnda platserna, På de senare hade man också haft husdjur som nötkreatur, får svin och "hundar. Från den äldsta Jeri= kokulturen har man däremot inga spår efter husdjur, d v s man har inte kunnat påvisa några rester av ben efter husdjur. När Jerikobor- na för 8.000 år sedan ' ville" skaffa sig” omväxling i sin. korndiet fick de gå på jakt etfer vildsvin, ura, oxar och antiloper. . ' ”)r Helmuth Gottschalk : PORTUGALS ständiga , medborgerliga ” rätti ve : n då orgerliga " rättig- . . UTOMEUROPEISKA heter kan inte sägas ha lyckats. oa BESITTNINGAR ” Under efterkrigstiden har vi sett hur de olika kolonialväl- > dena upplösts under tryck från "både inre och yttre krafter. Men : det lilla Portugal har'' hittills envist wvägrat att ge upp 'en tum av sitt delvis mer än. 400 år gamla kolonialvälde.” Santa Maria-affären i början av detta år har riktat världsopinionens > intrese .mot detta. välde, som åtminstone numera. utgör en verklig ekonomisk tillgång för "x Portugal. Under Salazar, landets "diktator sedan mer än 30 år, har en ekonomisk sanering av det i Portugisiska . väldet visserligen - > ägt rum, men negrernas sociala problem har ingalunda löstst på ett "tillfredsställande - Sätt.” De försök: som gjorts med en ”assi- - mileringspolitik”. som successivt skall tillförsäkra negrerna full- I den lilla broschyren ”Pontu- "TI gals besittningar” (Väldspoliti- kens dagsfrågor nr 5,. 11961) tas frågan om de portugisiska kolo- nierna upp till behandling. För- fattaren Magnus Mörner, docent vid Handelshögskolan i Stock- holm, är wäl insatt i prablemen och hans' redogörelse för det portugisiska . väldets uppkomst och utveckling, dess stora moli- tiska och ekonomiska prablerm och den internationella opinionen är intressant och aktuell, Med tanke på det spända lä- get i Sydafrika, krisen i Kongo och de rapporter om oroligheter i Angola som i allt snabbare takt insträömmar är det mycket värdefullt att man genom denna]: broschyr får den bakgrund som är nödvändig för att.man rätt skall kunna förstå det aktuella prablemkomplexet, ! Magnus - Mörner: "framför allt småföretagsamhetens Ä Överst. tågtrofik under: två vånins> gar för biltrafik V Man kän inte helt utan” risker låta en; hel massa människor köra genom en tiotals" kilometer lång tunnel. Därför är alla tankar på en” tunnel under Engelska ikana- len förkastliga. Detta enligt ett ut- talande ” av ' Londonarkitekten sir Williams. En tunnel gör en förbin- delse mellan England och fastlandet. dessutom onödigt. dyr, varför en bro över : Engelska kanalen skulle vara mycket bättre, anser denna arkitekt vidare, och framhåller ock- början och; studentlivet har kanske 2 ' N& Hallands Nation i höstas har de att ' taga emot ungefär 70 nya studenter, eller novitier, som dessa kallas i Lund, ' var vi trots att' denna siffra för vår del aldrig varit -högre dock bättre förberedda än någonsin ati. bjälpa dem ;att snabbt "anpassa - sig till' studier- na. Dessa har allteftersom åren gått krävt 'större effektivitet redan från blivit mera opersonligt allteftersom "så att en bro skulle kosta betyd- ligt mindre i'underhåll än en tun- nel; Sir Williams har: därför "ritat en .bro,' som bestå: av tre 'kör- våningar ' (se teckningen!). Överst skulle tågen köra, under det att de båda ' understa ' våningarna : skulle vara för vägtrafik, en för' vardera körriktningen.. Bron måste 'vila på ett stort antal pelare; vilka lyfter |- bron så högt över. vattenytan, att även de största fartyg obehindrat kan passera- under - bron, Det ' är möjligt 'att ' bygga denna” bro på -mellan; 3 och Så år. - De bortugisiska avdighotorra hår, av FN:s. säkerhetsråd ;Uupp- "Angola och på: allt. "sänt erlätta”: den av: FN 8 gener. kommitténs 'anbete, Kölamittén, söm; tillsattes / i: april för att värkställa en” undersökning av förhållandena i' Angola och i skyndsam "ordning "evläj rap- port till" säkerhetsrådet och ge- neralförsamlingen, > 3 håller för närvarande skutna förhandlingar i FN:s huvudkvarter.” Medlem- mar av kommittén är : Boliviz, Dahoniey, Fintand, Malslja. och Sudan." Angola är "mer än. två och en halv gånger så stort som ige: och har . en befolkning på 4,5 miljoner, I resolutionen, som Tagts fräna av Ceylon; Förenade -arabres publiken och” Leberia,. framhål- les att ”lägets i”Angola, om det får "fortsätta, utgör "en faktisk och potentiell orsak till interna- tionell. spänning och ett hot mot internationell ' fred "och . säker- het”. "T' resolutionen " beklagas ”massdödandet” och ”de allvar- amt undertryckande "åtgärderna i "Angola", "Samtidigt pekar den på ”det djupa bekymmer och de stanka reaktioner dylika hän- delsér ; förorsakat på hela den afrikanska / kontineniten . samt : å endra delta 'Tav världen”, i we |. Amiklagelserna, som A2 asiatiska och afrikanska -stater amt Ju- goslavien hade riktat mot Por- tugat, " tillbakavisades av” isist- nämnda stat med bestämdhet, Portugal framhöll la) att själva debaten: var olaglig enär frågan fller under inhemsk jurisdiktion, och b),att oroligheterna föror- sakats av terrorister” som” in. vaderat Angola utifrån som led i ”en” utifrån dirigerad rörelse med — i hela världen”, . -”DÖDSDÖMD. Visst är den urgammal, men för vår del kunde vi i alla fall inte låta bli att flina ett tag när vi återsåg den — alltså" den om mannen som kom in i affären och sa: "-— Ni påstod att den här roc- ken skulle vara livet ut för mej -— och titta så den ser ut redan efter en vecka! : expediten. herre får Ursäkta, - så men min he faktiskt gälig ut den dagen! Ag UTOMEUROPEISKA BESITT- - NINGAR. Världspolitikens dags- : PORTUGALS frågor nr 5, 1961. Rabén & Sjö. har vuxit, En: stu- dentnations.' uppgifter. : blir alltmer mångskiftande och f-iper in på allt fler områden, -- : . En ' novitie ställs” inför många problem, redan och kanske framför -allt de första dagarna i Lund, Där- för försöker vi i nationen, som ett komplement +; till "studentkårens verksamhet och, även. utöver. den= univ : Här har några hall nningar slagit sig ner i Gillestugan en n lördagseftermiddag för att njuta en stunda + samvaro vid kajfebordet. "systemet yoga, som i dag dock in- te bedrives av mer än 2 procent av indiens befolkning. Lä - Två ..'kulturpersonligheter : från Halland har äten' besökt oss, för- fattaren' Albert Olsson och folklo- risten ” och ' museimannen +Albert Sandklef. Slutligen kan nämnas att docenten i civilrätt Gunvor. Wallin en onsdagsafton belyst:vissa juri- "diska problem, som kan uppstå i samband "med speciellt studentäk- tenskap. . ” Som kan förstås av. det sagda står Hallandsgården i centrum för hallandsstudenternas verksamhet i Lund. I och med den ökade och in- tensifierade' verksamheten i natio- nen behövde vi större utrymmen, Under året har :vi därför i Nya Hallandsgården inrett ett förut out- nyttjat utrymme till gillestuga, Det na, att genom sk növitis forma” tloh få" de nya studénferna' att an- passa sig till: för i dem 'helt eller delvis nya. studieformer.- Detta'sker bl.a genom personlig kontakt, sk fadder verksamhet, som hjälper dem att harmoniskt inrätta sig efter den stundom: egenartade 'och åtminsto- ne för dem ovana miljö, som stu- "dentlivet i Lund innebär, i: ”Fadderverksamheten "inne! att en äldre "student, »faddern”, får ta hand om en eler. två novitier; ”fad- 'som ”faddexw” Har läst: eller: för |. tillfället läser, Däri, gårniom: kan myc-| ket. vinnas. Novitieri'tfår en” mera |: erfaren student att ställa frågor till; av stort vär- de för” honom; Vi denna”. verksamhet lyckats väl för a Vad: beträffa mativa” delen vi även: nämna att representanter för" nationen. i'"påskas: besökte Halmstads Läroverk, där vi mottogs av rektor Erik Berggren, :Varkergs Läroverk samt Hallahds regemente för att informera "dem som i höst ämnar börja” bedri.a akademiska studier och då framför allt i Lund. På "vårt ' program har” vi även haft underhållning och samvaro på det mindre pretentiösa 'planet, Den- na verksamhet bedrives helt i där- för lämpliga, lokaliteter, i. våra stu- denthus, Hallandsgården . I och” II eller Gamla :och: Nya. Hallandsgår- den. 1 gillesstugan i Gamla Hals landsgården" har vi kunnat star- ta ett tidningsläsrum 'med rik "re presentation av såväl ”"hemortspress, rikspress som en del veckotidnin- gar : och dessutom ganska många facktidskrifter." «- På lördagseftermiddagarna har vi brukat servera kaffe i gillesstugan till. ett. mycket facilt pris, ett ar- rangement som rönt mycken upp- skattning, "Här har vi haft tillfälle att träffas under enkla former. ” : För att roa oss anordnar. vi "a- turligtvis danser alltemellanåt, och eftersom Malmö stadsteater ligger inom bekvämt räckhåll har vi före- tagit s k teaterresor med buss till mera uppskattade föreställningar. Efteråt brukar vi äta en" bit 'mat tillsammans oc despelarna och med dem diskute- mera hantverk arbetet, som på grund av våra små resurser, fick utföras ”av studenterna själva, vår färdigt i' mars "månad, Lokalen in-= vigdes' då, "trots att möbler fatta- des, : eftersom "vi inte” alls. kunde säga när "möjligheter för införskaf- fande "av: möbler: kunde yppa: sig för oss: Det var klokt" av oss, ef> | tersonr läget i detta avseende ännu inte har ändrat sig. Vid invignings- festen för dehna gillestuga avtäckte Akademiskå : öreningens: till i år | sittande ordförande, Hallands. Na- Er bevis” på "hal landsstudentérnas "praktiska -hand- 1 läg är; det" :kembinerade' nåtions- rum, sammanträdeslokal och arkiv, som. vi arbetar på i Nya Hollards- gården, De :yttre, arbetena ä ra och vi, väntar nu bara på möj- ligheter. alt 'kunna införskaffa en del konitorsutrustning till detta rurnh. "Kulmen "på "läsåret för Hallands Nations del. nåddes 'p w' och vis redan «.i: november, då. nationens inspektor; professor: . Sölve Welin; hade att :högtidligen, installera tre förtjänta, hallänningar till heders- ledamöter i nationen; De nyinstal- lerade var länets nya landshövding Ingvar ' Lindell, - överste , Gunnar Lundgren. och boktryckare s Eric Meijel. "Under vederbörlig pompar och ståt fick: de. mottaga det Se re tecknet: på. sin värdighet, det blå-vit-blå npationsbandet. Till det- ta solenna tillfälle infann sig gläd- jande nog - förutom över "hundra nationsmedlemmar även flera äldre hedersledamöter, bl'a nestorn bland dessa direktör Edwin: Bergor från Halmstad: :: . 2 i samband med installationsfesten presenterades. även en .ny sångbok, som, nationen låtit rycka hos Mei- jels boktryckeri i i Halmstad. : Men vi har försökt att inte”en- bart begränsa oss till dessa verk- samhetsfält. Vi hår även lagt stor 2 | tin, "prokurator, : Erling 5 T manhang framföra sitt tack till alla vär vikt vid idrottsutövning, såsom : ett viktigt: inslag i vår. fritidssyssel- sättning, och speciellt -inom vissa grenar har de sportsliga framgån- garna varit icke föraktliga. Vårt ""bordtennisinslag har'i år med den äran försvarat sina tre tidigare universitetsmästerskap. La- |” get i inomhusfotboll erövrade i år med elegans sitt tredje. mästerskap i' följd. Och utefotbollslaget har också verkligen förmått hävda sig och ligger i toppen på” ; nationsse- rien. Det var en gammal tanke, som förverkligades, när : vi lyckades upprätta kontakt med Freie Uni- versität i Berlin för ett student- utbyte och tävlingar. mellan våra resp fotbolls- och. bordtennislag. I slutet av april for alltså trettio- fem hallänningar iväg på en i allo oerhört lyckad utbytesresa till Ber- lin.” Detta innebar också, att det rent sportsliga utbytet för vår del blev en succé. Vårt iag mötte en | kombination från fyra s k Turn- verbindungen vid universitet. Mat- chen utkämpades på' Stadion” Ber- lin-Lichterfelde" och. efter. för. oss lycksamma' nittio "minuter. stod vi som segrare med;5—0. Inte heller bordtennislaget : skämdes ” för ' sig utän vann med 6—2. Det var även intressant att på nära håll få upp- leva järnridån och skillnaden mel- lan öst och väst.) Ive sis 3 Under: det -gångna året har na- tionens ledning '- bestått av. Sven Kinnander, kurator;. Bengt. Wallen= ” ef . H (Det: är: faktiskt. | inté så svårt att / . vara helnykterist - Alkoholfrågan är ett centralt pro> blem, som angår samhälle liksom individer, konstaterar Sven Elm= gren i Motorföraren, organ för Mo=" torförarnas ' helnykterhetsförbund. handlas”? Med lagstiftning? "Def behövs givetvis, men. det räcker inte. Det heter vidare: no tleac Lagstiftningen förutsätter en opi- nion — den måste skapas på folk-- - rörelseplanet. Och vi måste ge ett stöd åt dem som inte kan klara alkoholen och, åt. dem som ännu - inte börjat använda alkohol, detta genom att skapa alkoholfria mil- jöer. Det förutsätter att det finns en helnykter sektor i samhället och den bör i samhällets intresse vara” ganska” stor. Den kan skapas bara på folkrörelsens ' grund. Och väl som . ”måttlighet”. . Den . måste ha - klara linjer — helnykterhet, Det är i längden den effektivaste socia= la arbetsmetoden i kampen mot ale koholskadorna. - NS " Ofta träffar man, personer som i terismens linje. Men de tillämpar den inte. De tycker, att det är för besvärligt. , Man skall. inte döma dem elter sätta sig på höga hästar gentemot : till 'sist fråga om vad varje indi vid tål av påfrestningar i förhål« lande till den miljö han lever 4, Det kan vara bekymmersfritt att. vara helnykter i en miljö, mycket svårt: i en annan. Men man skulle '- ändå vilja lugna dem som tror att helnykterhet innebär särskilt svåra I problem isen normal omgivning. Tr regel är säkerligen de problem, sont den + helnyktra medföra, betydligt mindre och lät= tare att bära än de bekymmer det oundvikligen. medför att balansera ett alkoholbruk så att det i alla 7 situationer är riskfritt, ” sköter patienrerna = "AUTOMATISKT SJUKHUS : 4. : CANAD A: : USA - Neger i Monlggmen == -son, "notarie och. Kristina "Håtsson, pronctärie; vilka tillsammans utgör det. ski kuratelet.. (Av 7 dessa: vär samtliga. utem ' prokurator gamla varbergsstudenter. ” Hallands: Nation vill i detta sam- | dem," som. på olika sätt. under "det | gångna läsåret stött vår, verksam- het. Denna, hjälp har varit övärder- lig "för. oss i'vår:strävan : att på skilda områden hjälpa men även förnöja: ” ' halländska studenter: d Lund. Vi hoppas, att "denna välvil- ja:även i. fortsättningen skall kom- en: i bokhandeln "föreliggande bok, 'som. ingår i Nordiska muscets klassiska ' serie ' av ” svenska :yr- kesskildringar. ”' Snickeriindustrien framväxte i: slutet av 1809-talet, främst ,fö framställning av bygg- nadssnickerier men även för export, och förlades därför till lämpliga hamnstäder, . sn . "Att bli utlärd snickare tog lång tid, varför de flesta började redan i i De nu föreligg skildri av gamla yrk ä berör ' alla grenar av ITS eatlig- 11 wen. STILLA ä d HAVET MED ATLANTEN SCHEMA ÖVER DET: NN ALTOMATISKA SJUKHUSET Doktorn kan fjärravläsa temperi vå. : tio patienter ” igt sjukhus, där 3. sjuksköterskor" sitter framför: ett bord, där 'elek.'. ger en konstant ström av uppgif= : ter om patienterna. Dessa patienter ligger i sjuksalarna runt sjuksyst-. rarnas ”kommandobord”. På deras kroppar sitter små apparater ”fast- peratur, hjärtslagen etc. Via en led ning . sänds - dessa : uppgifter : till ”kommandobordet” i centrum, : nar väl ett stycke ur en amper framtidsroman. "Men så är inte fal= let, det är tvärtom en bild häm> tad från en "mycket: nära ' framtid, ty härpå baserar sig tanken på ett ningen samt heter: ' 2 Mose oe : Mats Rehnberg har redigerat bo- ken. Boken bör vara av intresse för de nutida yrkesutövarna.' rat pjäsen. , . Vi har även haft annan samvaro 'med - kulturella inslag. "Tolv -ons- dagskvällar detta läsår har vi sam- lats till s k. onsdagsaftnar. Där har ämnen ,alltifrån jazzmusik till pro- blem kring studenten och äkten- 'skapet behandlats, "= : -En av de tre utländska studen- ter, som är inskrivna i Hallands Nation, DeWitt Davies från Fören- ta Staterna, inledde en diskussion om ”American racial problems”. Ijz början av denna termin höll tre indiska studenter, av vilka en, Ay- yarani Rajan, är medlem av natio- nen, föredrag om Indien och om de stora problem av ekonomisk och befolkningsmässig art, som detta gigantiska land har att brottas med, Rajan gav oss även en kort inblick i det urgamla. indiska filosofiska!'- S å : : = ; Böndernas revolt i Bretagne fort sätter med ” "avspärrade . stoppade tåg, avhuggna: telegrafstolpar och en serie demonbtra-. . tioner som blir allt våldsammare. P b seg några bönder som bloe=, mo | . kerat en Hörnväg.. ; se vägar, iskt” sjukhus; som staden Montgomery i USA kommer att bygga inom tre år. I detta nya sjukhus är en hel. del antomatiz serat, Läkarna kommer att gå om=' kring med små fickradioappatater, via" vilka de 'omedelbarf kan nås av den centrala posten, var de än” befinner sig. inom sjukhuset, Lä- karna kommer att samtidigt på en hes tio patienter och får också en längs alla -patienterna. Maten för .. patienterna ' kommer ' att tillagas i en ”matfabrik”, 'Givetvis kommer ocksa den "personliga :kontakten per len att bibehållas. Aut tiseringen i detta sjukhus inskrän= ker sig till de områden, där myc- : . ket tidsödande arbete av Jäkare och > systrar kan besparas. automatisering, ' eftersom de ständigt ökade' kostnaderna blivit ett pro" blem. Med hjälp av denna' auto. matisering hoppas man' kunna ned= bringa dessa kostnader —”men EN . vetvis är det också en lösning, som ! kan avhjälpa personalbristen nom "gren. Pris "kr 1:50 exkl, om=". sj jukvå var ue Automatisk doktor > Men hur skall den frågan ”be= I att märka: en folkrörelse kan ald= . rig arbeta på en så vacker grund . so princip” är med på 'folkrörelsenyk="+ dem. Här blir det ju ändå alltid > - livsföringen kan troniska' apparater 'är i 'gång, vilka klistrade”;' vilka. registrerar tem-. . En dylik bild av ett sjukhus lika. ” r apparat kunna avläsa tamperaturen ' tv-förbindelse med sjuksalarna, så .- ' att de kan. göra-en snabb ”rond” . Man har korimit fram till denna - . mellan patienten och. sjukvårds- > .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.