veryvrY FETT TE rreevyvevrryyryryyvyv vt VET ven v TEE TT 4 FrYTFOT ITE YTV YYYYV verereysvvyvYeTrevv veterevYeveveYreevYvyvvv veryvyv "I "Tisdagen den :27 juni 1961 : Ungefär så här skulle en | månstation ta sig ut enligt ryck tecknare. : id så bär har de ryska . forskarna tänkt sig att en framtida månsta- I Hon i princip kommer att se ut. Den intressanta "bilden: är hämtad ur en: sovjetisk tidskrift och visar hur stationen är förlagd under må- ” nens yta, « detta beroende på att må- nen saknar 'en vänlig atmosfär och att /det "under månens ”dag” och MN ”patt” råder exceptionella tempera- SV turväxlingar. På grund av frånva- ” ron av en skyddande atmosfär träf- ; fas månytan ofta av meteorer, som kan anställa "svåra skador på mäl niskor och materie ”. Månen har'en 'vida . ningskraft än jorden och” tjänar så- ledes' alldeles "utmärkt 'som' räket- odrom, -dvs” mellanlandni I; delvis jorden, utövar" på alla xör- viktigaste : problemet) kommer' att lösas med hjälp av solbatterier, vil- ka alstrar den nödvändiga elström- men för motorer av olika . slag, delser och TV till jorden 'm m.=. «. Den 'lilla' traktorn" som" kuskar omkring för sig-själv nederst ' på bilden är antingen förd av en män- niska eller också kan den dirige- ras/med hjälp av, TV. Innan bes | mannade; "månfärder;.b ir : möjliga .med. taketer för att på månen kun- na "undersöka: betingelserna: 'Dä vid a för färder längre ut, ii rymden; Den ringa 'gravitationen.på vår drabant | gör. nämligen, att. raketer inte bet | kar: . höver € övervinna det stora motstånd länge. ini bindelse: med jorden . via: telemetri och ”fi ' Enligt vad. förs- .det inte så värst planer kan. för- "Åskan "går! Det dundrar i-skyn "VO, och förskräcker. stora X och.. små. + Flammor; från jord. och: skyt möts och ett, hem 'står i brand.” Männi- ; skoliv..är i, fara, och" stor: går" till spillo "varje sommar. tu » åskväderssäsongen, Varför inte åsk- ledare. på husen? Jag vet: att; det ;; funnits” brandförsäkringsbolag som "> lämnat bidrag” till åskledare, Man > har: svarat bland "enkelt folk att åskledare inte är till: nytla'om man inte sköte dem. M-n:vad har "vi som”blir' till nytta om" det inte blir skött?' Inventerar 'inte husmor'sina garderober och luftar och solar och : malpreparerar ” för att skydda: fil- ,tar och gångkläder varje år och fle- ra dånger. under året? . Borde inte en nörmalt funtad husägare känna titta. efter: om hans åskledare. är'i "ordning efter ett åskväder? ta "Det vore, tryggt både för. stad och landsbygd. med: ett effektivt " åskskydd.' Nu 'vankar man uppe i lanthemmen natten lång så snart det” t börjar mullra i skyn och vå- Tar 6 inte gå till sängs innan den sis: ta blixten "bränt fram mellan .him- mel och "jord. En ensam hustru med små barn, vad tar hon sig till om åskan slår, ned? Om föräld- rarna är borta en söndag och halv- stora barn ser till gården, vad kan de göra? I de flesta fall vågar man inte vara borta om det liknar sig till åskväder under d'n'säsongen. Förr var städerna. relativt trygga vid åsknedstag men nu härj jar. blix- ten" till och med i det centrala Stockholm, Förr 'var det'inte' så många blixtnedslag :som.nu men -det fanns inte så många stark- strömsledningar som vi har nu. I » mitt gamla hem hade åskan aldrig i mannaminne slagit ner, men så fort det drogs fram en starkströms- ledning i markerna nedanför å åsen, där gården är, började åskan slå ner. Vi skyddade så småningom el- + ledningarna i huset genom en åsk- ledare men det räckte inte för he- la huset, En gång slog åskan ner . och tände på fyra ställen i huset och ideligen slog' den reor i tele foniedningarna Det osade svavel i hela huset så fort det började åska Nu är luften I allmänhet mer full av rökpartiktar än förr. Gnidnings- elektriciteten . blir . mångdubbelt starkare vid luftströmmarna än den var förr. Det är ganska ruskigt när åskan går, särskilt nattetid, Det måste göras något. Askledar- ha blir för många och ocäkevheten för stor. En familj på Inndet i lant- X hem ellér "sommarstuga som reser bort tillsamma över. ett. pår eller någon vock kan! alltid. "riskera att |: huset inte firins här man kommer |" tillbaka; Det. går att. brändförsäkra; Men; .ärvda,;saker och. personliga | minnen . kan. aldrig" ersättas”. och människoliv. kan ' gå till spillo, Var- för”inte! "bestämma att. alla: nybyg- |: gen måste vara försedda med 'effek-' tivt åskskydd; Varför - inte : Fägre brandförsäkringspremiér för "alla hus och inventarier om huset har åskskydd? Kanske kunde man i bys år och mindre samhällen ordna en del av brandskyddet kollektivt ”ge-: [nom jordning av elledningar ' och | telefonledningar . effektivt och ge- nom, gemensam tillsyn: så; att alla TV-antenner är jordade på rätt sätt. Det' berättades när Södersjukhuset byggdes i Stockholm om hur man kopplade samman åskskyddet med vattenledningssystemet. :i X huset. Kanske : kunde detta gå på landet |: också "i byar och villor där det finns .' vattenledningar... Här. har forskningen arbete' men det är ett arbete för ätt bevara stora värden, inte bara av ekonomiskt slag, och dessutom för att ge ensamt boende människor 'den trygghet de behöver i åskväderssäsongen. i Det är ganska ruskigt på ett er- samt ställe om åskan går natt efter natt. Jag har rest: med tåg över den tättbebyggda skånska slätten under åskväder och sett den ena branden efter den- andra flamma upp. Det är något vi borde: kunna skydda oss för med de kunskaper vetenskapen nu har. I samhällena skyddar åskledare på fabriksskor- stenar och höga hus omgivningen i viss mån, men de skyddar inte för de överslag som kan ske genom ledningar för elektricitet och tele- foner. Det här, borde varit ordnat för länge sen, tycker man. Men bättre sent än aldrig och helst in- nan det tar eld i väggen hemma hos en själv. sr SVENSKARNA ÖSEEDADE Ingen svensk blev seedad i herr- singeln i Wimbledon. Australiske titelförsvararen Neal Fraser seedas som etta och därefter följer: - 2)-Rod Laver, Australien, 3) Ni- colo Pietrangeli, - Italien, 4) Roy Emerson, Australien, 5) Manuel Santana, -Svanien, 6) Luis Avala, Chile, 7) Ramnathan Krisnan, In- din, 3) Chuck Mckinley, USA liga föremål. ' Energibehovet " (det |. luftrenare, värme, lyse, ”radioförbin- : Ny "Salzburg. . "> Mörk "och hotande: ligger den lilla . bergssjön' där, trots att so- ”lép. skiner från ' en ' molnfri him- "mel. Men solstrålarna ' reflekteras ”inte-av den 'svarta sjöytan. Sitter - man. nere" vid stranden i kväll- --ningen väntar 'man sig bara att "der" helt plötsligt, ska dyka upp. ända" sedan krigsslutet, då special- "kommenderade . SS-trupper drogs till. detta område för att gömma » ändan, resterna av hitlerrikets fö .vade skatter. " Ända fram till 1955, då Öster- rike: fick sin efterlängtade ; fred . slogs” de fyra ockupationsmakter- pas : spionageorganisationer 'i ett « aldrig kunnat . -identi ras. talade : sitt eget: tysta språk" om” kämpen. tysk? expedition : med: modernaste a rädart rustning, och: med. hjälp av folk som ”var, med när: det hän. också” : näcken och andra sagans sjövidun-' ' " Mysti "bar det rått kring sjön överlämnades till "den österrikis- "ka natiönalbariken, där sedlarna till största ' delen brändes iv härväro ” av ”representänter för Men dels ”fäck man inte upp alla de förfalskade: punden och all den tekniska utrustning som behövdes: för att” åstadkomma: så perfekta förfalskningar att inte ens .engelska sedelspecialister, all- tid kunde skilja dem från en äkta, för. att” inte tala om. spionfallet CA Anders Helén ) "Ciceros" fascinerande och gur som fick: sin jättelika ” ”belö- ning” just i "dessa falska pund- sedlar.” -Den tyska expeditionens "fram: gångar har 'satt fart 'på skattsö- kandet "i ' och ' kring: .Toplitzsjön alldeles vid Bad Ausseée,' Vad som Ab Nb jakt fer 8 göm mda naziskatier- Hichinann spokarhi2 rika" och i de ISA Ben Argen- tina har ju redan Eichmann givit bevis för vid de första förhören & i Jsrael. Han har också antytt att man fått pengarna till ett liv i lyx ”från Österrike” och då har givetvis 'de som kände honom — rk han har större delen av sin släkt & "1 den stora österrikiska industri- litzsjön verkligen är sanna, guldgrävar-febern i i Österrike. Man bar - fått ' skicka "extra polisför- 4 ,Istärkning till Bad Aussee och Top: litzsjös Vv Det är förbjudet , att ge sig på jakt 'utan "den österrikiska 5 regeringens tillstånd — allt av vär- de som hittas tillhör ör nämligen, 152 gandet” äv ;'manhen "son i ledde I, "operation. utplåning”; : - utplånin- gen 'av:.den' kvarvarande , judiska befolkningen, i: de tyskockuperade]”. områdena och "koncentrationsläg- ren, den höge".SS-mannen ; Eich- Det : var . han-"som ,'också fick” Uppdraget. att. bringa :, inte I båra, partiets "och. $s kvarblivna rikedomar. just "till "detta" 'område utan "också. stora” delar a den tyska. riksbankens. reserver, hög nazigabbar 'rövade' konstskätter 0. 8: VI Alla "dessa saker "skulle bringas " - säkerhet” för” att de gamla": toppnazisterna, "efter ' kri- I - get skulle ha tillgångar att skapa sig" nya-.existenser 'på "andra håll 1i världen." Att de "valde Sydame- | 1 En SN staden Lins + förstått att rykte- -S na om skatterna i och kring Top- 55 : Det har därför utbrutit rena? 2 stort. historiskt värde, falska' dol- kf skede, Jag :är också berédd;.att ; 4 3 » "Den första lådan gick sönder: mot om. att | Gatswinkler säkrat en större skatt i området,: men en- dast ' meddelat. österrikiska rege- ringen ' att det. rörde sig -om Ismå- saker. SS + Jag vet "bestämt att det finns massor av "guld, dokument av larsedlar och utkast till nya. var ; pen som , gjordes i krigets slut- utlämna : vad jag vet och. också der: "oerer rikska regerin- - Men försvann. det 'så mycket falska” pundsedlar "att + bankerna överallt i" arabvärlden” vägrar : att ta emot” ”pundsedlar tryckta : 1946: sedan de blivit "lurade sedlar, som; bevisligen åste : ha” bärgats ur Toplitzsjön, då :kan å göra "pengar på . våra fynd: resonerar de nya skattsö Den viktigaste "och: bäst infor. merade av de” som "fått" tillstånd att driva ' jakt på. gömda. skatter ” i ' området; är. utan tvekan: den "tidigare: österrikiske rikdagsman-" "nen 'Gaiswinkler, 'sorn. går under : namnet '”kungen av' Bad Aussee”," Han : tillhörde " motståndsrörelsen .. under kriget; men visade sig, också, omedelbart efter krigsslutet ytter- : ligt "väl informerad om att det fanns' skatter. "., iv; ; efter en del politiska skandaler. och han "har tidigare fått nej av den österrikiska regeringen på an-", » sökningar om att leta efter. skat-' ter i området: Men i år har han ' fått sitt efterlängtade tillstånd! :: ; omedelbart efter kriget, då svarta börsen florerade; köpte Gaiswink-i "Jers chaufför allting på "svarta å hjälpa / till. med "sökandet > bara på 7 miljontals” kronor" i. falska pund- :/ "'' Han försvann som dldadsntan | att hitta, saker" och ting som får världen att' spärra upp. ögonen. " börsen 'mot betalning i. guldstyc-- : ken. Redan” då ' gick: det. rykten jag: får garantier. för: att huvud- parten" av dé. värden "som bärgas kommer .den österrikiska t barn” hjälpen: till "del. > a De: dokument -. .som i fiuns: på t | sjöbotten. intresserar framföralk [Israels hemliga agenter, -som "fick upp 'spåret” på : Eichmann just” i dessa trakter -: det var. hans fru som : återvände” dit -. och ' sedan > | En som og upp från 2 Ev + man skulle ta upp den ovanför : vattenytan, Här. räcker en grodman upp en bunt fempundssedlar . båten. Ae nazisterna planerade" den. | slutskede, + SM FNTa följde honom tills ban ”kidnäppa- 2 des. i Argentina... Det rör sig . nämligen om dokument och pla-: ner för hela judeutrotningen som -: finns också: klara papper. på. hur Tredje” rikets herre tänkt sig att gå fram mot den judiska- befaolk-: > ningen,: om man skulle ha vun- : nit kriget. ;; : Även ryssarna I har sitt! int:”2 se för vissa. saker - det gäller. närmast dokument . rörande den tyska naketforskningen i österrikiska bön - ölec - inte, bara guld och skatter;. utan -också dokument, som : med en'gång för - vandlar den svarta Toplitzsjön till... en boll i 'spelet mellan de: inter, > nationella .spjonageorganisatiön Toplitzsjöns botten. etan rad ögon: — en 'Äktenskapets "=" 'vardagssjukdom . Han ville skiljas. — Min fru kla- gar alltid på mig för allting, .sa han. Ändå gör jag mitt bästa. Går upp tidigt, lagar frukost själv, åker buss : till : arbetet, Kommer hem klockan” halv sex, ' trött efter dagen. I det ögonblicket jag öpp- nar dörren börjar det. Nu orkar jag inte längre, sa han. Hans fru såg ut' på ett helt annat sätt än vad man skulle tro: ung, söt och välklädd. Hon var för- tvivlad över att han ville skiljas. Hon hade ingenting att beklaga sig över, han var snäll och omtänk- sam, vänlig mot barnen. Hon var kär i honom och hon kunde inte för- stå, att hon förtjänade ett sådant öde. Hon hade gjort sitt bästa. Och så grät hon: Hem och barn skötte hon. Jo han" lagade sin frukost själv, men det var för barnen inte skulle vakna. Och allt stod fär- digt, bara att slå på plattan, Jaså, sa "han att hon klagade på ho- nom? Fick hon då inte tala med .Isin man om otrevliga soker? 'Jag har försökt göra mitt bästa hela tiden! kom det mellan syftningar- na: Jag - upptöckte under ' samtalet med henne att det här var, ett fall av kravsjuka, en av de mest ut- bredda ,vardagssjukdomarna i äk- tenskapet, Hon hade både de ty- piska symptomen; klagomål och krav till vardags, gråt-och självmedE- dande när det kom. till en upp- görelse, Det var svårt att få henne att förstå. Till att börja med upp- repade. hon ideligen att hon v var värd allt erkännande. - Ty denna sjukdom, ter 'sig helt annorlunda ”inifrån”, vederböran- de är nöjd med sig själv och miss- nöjd med omgivningen. Det är ofta duktiga människor, : framgångsrika och starka och med sinne för ord- ning och reda, som angrips av sjukdomen. Det ska ordnas ned allt, varje dag finner de ett eller annat som ska reformeras. Det är nog bra när dylik reformiver prak- 'tiseras,i det allmänna, även om det blir ansträngande där också när en . förenings- 'eller kommundikta- tor - ska ' omskapa allt efter sitt huvud. Men innanför dörren till vårt hem är vi tvungna att accep- öre tera många saker sådana de blivit]. och godta v: varann sådana vi är... . | De kravsjuka' är livets kredito- -|rer, alltid har de något till godo, alltid kan de presentera omgivnin- gen någon obetald räkning, De and- .ra är debitorerna; de har en kän- sla av. att inte räcka till. De har en obetald skuld hängande över sig, som, de, ligger i för att betala — såvida de inte, som mannen i”det här fallet, plötsligt en dag går och inställer alla betalningar. I 'och för sig är det naturligt att känna att man inte" räcker till. Vi vet alla, att vi kunde vara snällare hemma, mer plikttrogen i arbetet osv, Det är sunt att- vara missnöjd med: sig själv, det är grunden för all inre utveckling. Men det förutsätter att vi omges av människor, som inte är missnöjda med oss, stan god- tar oss sådana vi är. Annars orkar vi inte i längden. Det märliga är ju, att erkännande, bara ökar vår egen känsla av att inte räcka till Så är det också i ett äktenskap. Vi behöver värderas. Och ju högre motparten värderar oss; ju mer an- stränger vi oss att göra vårt bästa. Halvor Sindig "PRENUMERERA : Skuggkanten - är abborrens ”nromenadväg”., I Vi satt och metade invid en kaj- brant strand i en större å, berättar Curt Lindhé i Jordbrukarnas För- eningsblad. Morgonen var mulen och abborrarna i rörelse. Nu och då hittade de våra.agn. Men så löstes molnen upp, solen började bränna, vinden ebbade ut. Abborren var borttrollad. Var ställer sig egentligen abbor- ren när den ”försvinner”? Medan vi grunnade på problemet råkade kamraten händelsevis titta ner i springan mellan båten och trandst som låg skavsides, — Här ä) är deju! utropade han. Varenda en! De var minsann riktigt fina, ock- så, och de nappade utan spö på en nersänkt krok, direkt ur nyporna så att säga. De hade sökt sig in i skuggan under båten, Att vi inte tänkte på det genast! Under bryg- gor' och båtar står alltid abborrar. De tycker om att själva beskuggas men kunna se uti över en belyst Omgivning, - bre "Vi drog konsekvenserna av iakt- tagelsen. När båtskuggestiramet var slut flyttade vi till en landsvägs- nya abborrar. När de var slut sökte var nästan allt för lätt, Nästa dag var vi där” igen. Ingen. eller brygga, Tredje dagen sol igen och fisk som i ett akvarium." >” kanten. När man fiskar vid en vase- finner man vanligen . att abborr:n står samlad på skuggsidan eller än= 4 der utskjutande” grenar när den slöar "- men jagar på solsidan när den är i' rörelse, > .: Att. det bara är för att £ själv sy- nas så lite som möjligt men kun= na iaktta omgivningarna desto bätt=-- te som. abborren: söker skuggan: kan man. också märka vid spina- och dragfiske. Abborren träffas me ect vid de solbelysta. stränderna. När ”kvällsskuggan vandrar utåt vid ed söderstrand försvinner där, gen. skuggkant så väljer abbörs hellre solen än skuggan. ” 'DE FLESTA OCH BÄ Le STA ORTSNYHETERNA FINNER NI I vi upp en pontonbrygga. Det hela - vs österrikisk polis betraktar den första lådan falska pundsedlar, är bro. I skuggan under valven stod . sol, ingen fisk under vare sig bro. Det är egentligen inte skuggan " som abborren söker, det är. skugg=- abborren ' därifrån. Den följer först skuggkan=" ten utåt, man får: fortfarande napp / sen försvinner. den. Finns ins" vs
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.