v , a | hastigheter bär skuld till en del av . fylla, : YrvYrYeTTrevYrY YervYYrYY VY vYrvYyvtYereve rt TV ve RFYyvYYY PY VET vyr | TT LAHOLMS TIDNING YYrvvevfvvrv ' ' YrerervevevyvyrvYvyvvv > ] t ; N 1959 gav regeringen tre ämbets= "verk .— medicinalstyrelsen, lant= . " bruksstyrelsen och järnvägssty=' relsen — 4 uppdrag att utreda frågan om införande av sommar=" tid i Sverige. Sammansättningen av utredningskvarnen kan knap= ” past ha ingett stora förhoppningar om ett snabbt och enigt förslag, Och det. var kanske inte menin= gen. Men ”nu varslas att utred= ningsarbetet sjunger på” sista ver= " sen och att regéringen redan i » höst kan väntas ta ställning till frågan. I så fall kanske redan höstriksdagen får den på sitt bord. Medicinalstyrelsens tagande” . positiva synpunkter, då såväl läs ”karopinionen, - idrotts-, frilufts- . "och ”turistfolk ptår bakom den, Läkarna; lägger! hälsosynpunkter på sommartiden. ' Huruvida. en omställning; av klockan verkligen .. kan inverka främjande "för hälsan — dvs påverka Llivsföringen till ..det bättre — återstår att se. : Turistorganisationerna anser att "sommartid förlänger den korta., "svenska sommaren framför allt ” t när det gäller utländska turister. ”: Såväl ifråga om hälsan som turis= ' men förefaller: "resonemanget hy-. potetiskt. Det mest påtagliga rez 'sultatet .av sommartid skulle väl bli ökad kvällsfritid. Men det är ; inte alltid fritiden används på rätt sv sätt I .varje- -fall måste ju ökad. "”kvällsfritid” "kompenseras med ti-' digarelagd arbetstid på morgonen. Och ,då det gäller turismen har:: vädrets”. makter stor förmåga att t ”kullkasta ” den ' mest omsorgsfulla ” planering. ' Just därför förefaller ', , det svårt tro på att tiden. DEN 28 JUNI 1961: ställnings- Vv kan « väntas präglas ' av - kan säkert ett livligt meningsut- " byte väntas, där. "åsikterna för och . emot sommartid kommer”: att bry Nio drunkningsolyckor | ”tågtider. Det Y skulle HL a betyda att fler tåg får sättas in utan att pas-" ” sagerarantalet ökar I nämnvärd «grad, - Jordbrukarna är inte heller 2 an- gelägna att få sommartid då den- "na sannolikt nedför direkt för- dyring av produktionen... Skörde- "arbetet kan exempelvis inte börja förrän daggen torkat upp. Även kornas mjölkningstider utgör pro- blem om arbetstiden skulle” ti- digareläggas. Övertidsarbete eller ökad arbetskapacitet skulle följ-" aktligen "behövas för att klara produktionen, och detta” kostar " pengar. NV » Slutligen åberopas Norge: som föregångsland 'då det gäller som” martid. Ett faktum är dock ' att i våras förekom hetsiga "debatter i stortinget "just "om sommaårtiden, Åtskilliga / norrmän är missnöjda med. densamma "och ” önskar en återgång till den gamla ordningen. - Blir, frågan äktuell för vårt lands de" vid ' höstriksd tas "starkt. med dödlig" "utgång inträffade i vårt land i midsommarhelgen. Det: är en förfärande hög siffra, 'tre' "gånger större än, den för trafik-' döden under samma” tid; som, var: utomordentligt låg i .jämförelse . med tidigare midsommarhelger,'. Man kan inte frigöra sig 'från' tanken att dessa' offer för drunk- ningsdöden i åtminstone flera fall är. ; ganska : onödiga. Bristande ighet ' eller '. vårdslöshet exempelvis : "skulle. kunna bidra ” till att förlänga . den svenska tu= ' ” ristsäsongen fram "mot hösten. SÅ Lantbruksstyrelsens och jä vägsstyrelsens ” betänkligheter är "realistiska, Den 'sistnämnda pekar "på de, störa" kostnader införande av sommartid skulle få för järn-. v vägsdriften med; omläggning av tåg m m..» Internationella regler. "säger. "nämligen, att det' land som". + inför sommartid får ta konsekven=" serna härav, Varkeri- Danmark el ler" Tyskland" har” "sommartid ' "och därför, måste' SJ Tätta sig efter : dem då det gäller svenska tåg och « + sakkunnig simundervisning. »Sim- gar hö av pr bitstandet omdöme, dar; Gö . en I far en väsentlig roll. Just med" tanke" härpå bör cla drar om: möjligt, se. till. så-'att barnen får « skolorna” startar , vid. den' här, ti-". ”. den: och "dessa goda' tfllfällen att- låta barnen lära sig simma bör in=" te”: försittas,; Den lärdomen : kän” än" nämligen bli: av 'stort,. ja: Hivsvik tigt värde i framtiden.' Nästa sön dag börjar! även proven "för Sim främjandets simborgarmärke, ' dessa. prov. har alla) både” yn; och äldre medborgare, chansen kontrollera, sina, simfärdigh skar” på grund: av',bri stand: tresse eller träning. Posten (fp) H fel att" tro att människans”. "omdöme blir: .bättre om man drar. äns vid nittio kilo=s Be TR GÄNGER ; und meter: i timmen, I själva verket ”mardagen måste . sjörädd | Tycka ut I onödan. Ingen av de ef: terspanade sjöfararna vär i nöd, de hade bara försummat underrätta de hör; Jeleti (ip). och ger "de försumliga en | väl > förtlänt reprimand: ; Det är. inte att undra” på att "dessas överflödiga larm. väcker förtrytelse hos dem som måste utföra arbetet och bestå kostna- derna, Alltför många sådana fall har nu påtalats offentligt för att " söndagsseglarnas tanklöshet skall kunna anses förlåtlig.. Det är av " yttersta vikt att personer som "utgör ' "tar ner till sjuttio' eller. åttio. På ' fartbegrä "en .be-: lastning, som . snarare. försämrar” än stärker förarens självkontroll. ' Fartbegränsningen får med andra . Ord 'en verkan som är rakt mot- satt den avsedda.» Dem vane bilisten. kör . hårdare och kanske även fränare när fart- begränsning råder; Han "utnyttjar, varje meter av vägbanan och kör . i nittio - kilometer i timmen ' på vägstumpar där han normalt sak-. - raksträckor med möjlighet till hö- : ga hastigheter kör han på gränsen ' till det. otillåtna. 'Hans blick pendlar mellan hastighetsmätaren » verkligea behö sjörå tjänster också kommer i åtnju- tande av dem, något som lätteli- gen kan äventyras om pengar och insatser skall slösas' bort på folk som befinner sig i högönsklig väl- måga, Det vore sorgligt om man i denna sak måste vädja förgäves till den medborgerliga självdisci- plinen, DET ÄR TÄNKBART -att t höga olyckorna i trafiken, De allra flesta « Marken I London kostar ea 15 milj kr tunnlandet (4.480 kvm) vil- ket framgår av att tomt- och fas- . tighetskungarna 'Jack Clore och . Jack Cotton köpte hälften av Ber- keley Square-distriktet i den för- näma: stadsdelen Mayfair för ca 39 milj kr. Ändå är priset lågt, ty 1 denna residensstadsdel är det inte tillådet att bygga penningspottande hötorgshus. on s . . : Häromdagen avled i Lucern 58- årige, tyskfödde författaren Louis de Wohl, som gjorde sig känd för :sina helgonbiografier han skrev bl a om Augustines och Francis Xavier, ; Vad han däremot inte blev känd :.för var att han anställdes av brit- ;tiska krigsdepartementet för att sö- ka lista ut vilka råd Hitler fick av "sina, stjärntydare. De Wohl var astrolog och blev alltså något av hemligt vapen i Churchills hand. Med andra ord, hans möjlighet till uppsikt framåt har skurits ner genom .hastighets- . begränsningen, - H GP-skribenten vill emellertid inte. absolut - underkänna fartbegräns-' ningens värde utan menar, att un- der de veckor vi måste köra under . 90 km kan vi träna Sveriges bilis=" ter att bli bättre bilförare, = +; Jay, är inte detta en: utomordent-" ligt betydelsefull uppgift? fora FPU-INITIATIVET om samarbe- te mellan FPU och SLU är intres- sant, tycker Gotlänningen (cp), som erinrar om att FPU-stämman i Fal, kenberg beslöt vänta och hoppas att den nya cp-generationen ”kommer att medföra en stabilisering och li- beralisering av centerpartiets poli- tik”, Gotlänningen kommenterar: Denna tf leri; PERS på sitt politiska störningsin= "Strument de 'sista två—tre åren: "Tyskland, Berlinfrågan, kärnvapen- problemet, avrustningen, '. Laos, . Kongo, Kuba o s v. Men det finns men dock sedan länge brännande problem, som Kremls herre undan= — nämligen Sydtyrolen. Officiellt och aktivt har Moskva avstått från att befatta sig med detta lilla 'styc- ke land, - som utgör 230.000 tyska "faktum, som framgick av de nyli- som neofascister starkt ökat i' antal "rösterna. Kommunisterna är jämte " nyfascisterna de. hänsynslösaste och mest skrupelfria" förkämparna för Sydtyrolens totala italienisering .. . v Valen som sådana gav en beakt- fång trängar bar Moskva haft ” ett, visserligen icke världsskakande ' ,tagsvis låtit bli att lägga hand vid ' sydtyrolares hembygd söder 'om - ' Brenner, Påfallande är dock det: "gen avhållna kommunvalen 1 Bozen , " (Bolzano) ”att' såväl kommunister ' "där och nu uppnådde två tredje-' | "delar > av ” de av italienare avgivna . ansvärd 'bekräftelse' på det faktum, som Romregeringen ihärdigt söker bestrida, nämligen att Sydtyrolens NE en hömsyster utbildas för att d sporadiskt ta hand om ett hem "och vara i husmors ställe "måste 207 ha hemsysterskola och väl vits- ordad praktik. Då vet våra myndig- i heter vad som fordras av den som "ska 'ha hand om hem och. barn. "I ordet hemvård läggs då en helt annan: betydelse än den som skol- : kommittén lagt in i enhetsskolepla- ' neringen. Ändå är det för femton- ” sextonåri man - pl - ' skall : inom de närmaste åren bli hembildare, Vi vill tro att de ska i ordet, hemvård lägga mer än det i som nu diskuteras i skolkommittén. - Är det sant att den stora 'skolut- redningen, inte lägger mer i ordet hemvård än skolkök? Är det sant -att.den,t o.m räknar. nied billigare "lärare: — sg k'epautbildade '— . till "landsbygden? Vi vet tyvärr att det inte - finns tillräckligt :' med; .skol- " kökslärarinnor för den skolan” vi nu ;har, Vi vet att våra seminarier in- te'- utökats” och vi : vet hur: lant- . hushållsskolorna är överbelagda. Vi anar. televisionens roll i det fram- tida, skolväsendet, men också den ska ha timmar: Vi skulle kunna tän-, ka oss teori förkunnad genom TV med .;; demonstration av. maskiner. Ytterst, få människor är så 'skapta' att de” "kan lära bara genom att se. De minst begåvade begåvas ofta med .'de flesta barnen och de minsta av- ”"löningarna; För dem behövs undér- visning i hemvård mer än för de högt begåvade som begåvats med få barn och relativt höga inkomster: I .ett' demokratiskt land tänker vi oss gärna 'att''alla barn ska ha samma utgångsläg N . [oj Li När nn : Är föreligger inte > skolutrednin- gens betänkande, men djungél= elegrafen Kar rapporterat så pass i förväg att det är en officiell hem- lighet att de få timmär som be- tecknas” ned hemvård : på ”chémat; bara är:skolkök.-Vi har all anled- ning diskutera; framtidens: kultur- program : när ; den 4 nya” skolan så "helt nonchalerar allt det vi lägger i ordet hemvård. Det vore egoistiskt att tänka bara för: de femton pro- cent av "befolkningen, + som > idag sysslar" med jordbruk. Ett kultur- program kan inte avskilja och sätta gräns "vid yrkeskåren.' När vi på . svensk landsbygd får så långt mel- lan! fi gårdarna och barnen bildligt talat får-göra som vallhjonen förr i världe "ropa i långa näverlurar "över" dalärna för att få svar av 'andrå barn — är det för sent'att diskutera kulturprogram, Får vi in=, te in en omvärdering av föräldra- skapet och en omvärdering av in- stinkter ett litet barn behöver föra, med sej från välorienterade föräld- Tar, är : vi snart. av med det; vi | beteckn; som kultur, sräldrar behöver kunna svara på "ett barns alla frågor. Ju mer mekaniserat livet blir, ju svårare frågor, En ' grundstomme bör vi al- la ha, Vi bör veta svaret om barnet | frågar var: ; vällingen kommer ifrån. Vi bör känna skillnad på nylon , och gått - fram på en gemensam ' linje: Några undantag finns dock, ' varav ' pensionsfrågan & är det mest | inte : avsedd att bli föremål för någon analys utan kanske bara ett allmänt uttryckssätt, ' Skall man ändå se en smula'på majoritetens ” motivering att vänta med när- mandet till SLU förefaller den onekligen i igaste laget. Låt oss börja med stabiliserin- gen. Under de senaste fyra åren har centerpartiet målmedvetet följt en linje, i frågan, i Vilket av de två "partierna som här stått för kon- » sekvens "och stabilitet behöver väl inte ens FU sväva i tvivelsmål Toms > - Ser vi pm det andra uttrycke i » pliberalisering”, är det uttryd 1 ka flytande. Menar de mycket unga och mycket radikala FPU- ledarna : med liberalisering: en dragning 'mot den Manchester-li- frågan om :' förhållandet mellan - landsbygd och stad, mellan stat och kommun, mellan den enskil- des krav på frihet utan att trygg- . heten eftersättes. I de flesta hän- seenden har centern och folkpar- tiet här haft samma uppfattning "- FYLLNADSGODS. Man måste vä] säga att bränn- vinet har en bestämd uppgift. att — Hela felet med er är att när OCH SÅ - > var det hon som var så grund- ligt förkyld att hon vann en voka- listtävling. ” . "ni äter ostron glömmer ni att spot= ta ut pärlorna, Nol: — Vad har du för älsklingstärg? = Spader. . lism, som då och då skymtat i deras tal och skrifter, bland an- nat i jordbruksfrågan, då har man . ingenting att vänta av SLU, Menar man därmed det ”föryng- ” rande” inflytande den alltmera betydelsefulla — SLU-gruppen i ” riksdagen utövar på de äldre riks. dagskollegerna, då. har man-alla möjligheter. att bli tilltalad av i a "Astrid Pettersson "och! bomull, på ylle. och dacron. Ändock är inte detta det förnämsta när det gäller hemvård. Vi ska pla- nera för femtio produktiva år, läg- gå grunden för lärjungens . hela långa liv mellan: barnbidraget och pensionen, -Vi behöver pejla in en realistisk syn på framtidens ' hem. En ' näraliggande dag ' kräver ' all världens barn att få äta sej mätta. Det kan mycket. väl hända att vi inte får byta oss till de varor vi nu anser oumbärliga. I ordet' hemvård bör alla våra laster noga diskute- ras, Vår hushållskassa belastas nu i mycket liten grad av' kaffe, the och cacaoinköp, Sprit och tobak räknas visserligen in i index till en viss del, men. det vore inte orim- ligt att tänka att antipropaganda för rök och "rus sattes:in -under be- teckningen hemvård. Vi”Borde kun- na skåda så pass in i framtiden att :vi med gamle Albert" Schweitzer ”prédikar: Du kan "inte : sätta. din kaffekopp; till.” din 'mun en enda gång utan att 'stå itacksamhe'tsskuld till. den underbetalte och illa han- terade svarte .mannen. . Om , hans barn" en dag får äta soyabönan kokad till mat istället för att som nu se den gå till kreatursfoder hos oss, hur. kommer . då . våra mjölkleve- ranser ! att : minska? På «TV-rutan kan "vi. kvickt få nya tabeller, men vi behöver också. prognoser; Vi är r farmaren bor i I staden ' och bilar :ut' till :farmen får han hustru. Om han inte lyckas bli gift kan han äta ' gröt på en'bar innan han far ut och få middags- mat i termosburk bå samråa ställe, Är han gift; kan hustrun ha kon- torsjobb' och; barnen! vara på dag- hem, Vilket ' kulturprogram - ska vi diskutera när vi får det så?" Var- enda människa — också de som sit- ter i skolkommittén .— vet att barn blir, mest harmoniska när de får gå på mjukt. gräs om sommaren. Fem- dagarsveckan har "gjort det. möjligt för; fler . och fler'-att. önsketänka Bemmet för barnen, Skulle då inte ihet lervisning behöva imånga- TV-timmar ; för. den sortens propaganda, Att önskepla- nera och 'önskemöblera det egna huset, : Textilkännedom, . färgval, konst, blommor, trädgård, lånemöj- ligheter, m m. Just nu borde våra sextonåringar få veta att hyggnads- tillstånd till egnahem enligt lag kan sökas också där man har det ideali- ska sommarnöjet. Skog och sjö bör vara lika starka ärgument som ga- tor och gemensamt. vatten och av- lopp, Komme vi därhän, och" ville våra lokala myndigheter se' med mera barnavänliga ögon på, låne- ansökningarna "och inte bara räkna på försäljningsvärde dén 'dag even- tuella amorteringsvårigheter kom- mer, skulle landsbygdens'' ansikte | snart förändras; Bärkraftiga indu- "strier skulle —' om inte tvingas — så dock propageras fram till lands- bygden just för barnavänlighetens skull. I. skolans hemvård skulle den blivande familjefadern få lära att det är en human samhällsgär- ning han gör när han kör ett par mil från" och till arbetet för att barn 'som han 'satt till världen ska få ha" mjukt/ grönt gräs "under föt-' terna och en plats på jorden som de kan kalla för sin, Det befordrar barnens: samhällssolidaritet. I or det vi och vårt ligger ; inbegripet gräsmattan," huset, byn, grannsäm- jan. Det finns en moral. i varje liten blomma i täppan, Det ' ska finnas 'blommor som barnet. får plocka. Något som är deras, Själva ägandet fostrar fram personlighe- ter, +. etta .vet alla mittéleda- skolans: I TATT . En bild från Sydtyrolen som visar ett oxspann med en tunna fö + druvor på väg till bondgården i i byn. ; avtyskning, fortsätter att göra fram. . steg och att den syditalienska ' in- vandringen dit likaledes pågår i stor omfattning. De :' tyska vallis= , torna samlade 1 år visserligen 421 . nya. d Ö: Men tv dem: stod en tiofaldig .röstökning (över 4.000 röster) som nytillskott på den italienska sidan! Man kan | gott fördubbla eller tredubbla des= sa siffror för Bozen för att komma fram till de rätta proportionerna beträffande italianiseringen av det gamla tyska landet vid Etsch (Adi- ' ze). En annan viktig åtgärd från Roms. sida har ”givit upphov till: svåra bekymmer i Sydtyrolen och i Österrike, Den romerska senaten | diskuterar nämligen ett lagförslag, ' som, om det antages, kommer att utgöra ett farligt vapen av god= tycke mot sydtyrolarna. Förverkli- ' gandet "av detta lagförslag skulle ge myndigheterna rätt att beröva alla de tyskspråkiga medborgare i landet, vilka de av ett eller annat . byråkratiskt skäl”anse som” .miss- hagliga "eller -”statsfientliga”, déras; medborgarskap och driva ut dem 7 från deras hembygd. Hur tilläm= | pandet av en dylik lag skulle kom« ma att gestalta sig kan man lätt föreställa sig, då man känner till de lidelsefulla. meningsmotsättnin- gar, som under de senaste åren rått i detta gränsland.' Om de italienska: | myndigheternas” handhavande ' av! rättsvården omvandlas till en ren -byråkratisk"' förvaltningsfråga, ; så blir det för dem lätt och. enkelt att efter eget gottfinnande stämpla styvsinta. sydtyrolare som” ”stats- fiender” 'och motståndare mot. den italienska: staten och förklara dem. ”statslösa”, 'därmed. öppnande" por=- ten på: vid gavel: för en" fortsatt, ännu' mer intensiv och hänsynslös ” ” italianisering, ; Desperata . | brushävuden och "bråkmakare ” på båda hållen har .' under 'den' sista" tiden gjort sitt till att försvåra läget och förhindra att, en positiv: grundval för före handlingar' mellan Rom" och Wien skapas, » Dessa förhandlingar har som bekant gång efter annan måst avbrytas som helt resultatlösa, enär : Rom icke velat gå med på "att ga. rantera'.Sydtyrolen de rättigheter, som tillerkändes landet i Parisför=- draget av år 1946. Försök att med- elst dynamitdåd och annan terror : inleda frihetskamp av algerisk typ ” är i.Sydtyrolen lika litet gagnande för det sydtyrolska folkets. strä- vanden, som motpartens gangster=' tilltag att t ex spränga minnessta« -- tyn över Andreas Hofer, det syd= tyrolska folkets frihetssymbol i luf= ten, som nyligen skedde i Mantua. - Dylika våldsdåd är sannerligen då=" vga argument i- denna konflikt, även om man förstår den djupa. förtvivlan och förbittring som rå- der i sydtyrolska kretsar mot de - italienska övergreppen. ' > » De österikisk-italienska ” diskus sionerna om Sydtyrolens självbe= stämmanderätt och rätt till själv= . styrelse "har nu pågått sedan en - generation tillbaka, ehuru utan re= sultat. Nu skall dessa förhandlin=" gar upptagas på nytt i Zärich, se= dan Wiens vädjan till FN förmått . Rom att åter slå sig ned vid för- handlingsbordet, Italienarnas brys= ka nej i Milano och de lika resul= tatlösa förhandlingarna i Klagen= furtvi våras ger dock icke någon antydan om ett större italienskt tillmötesgående nu, Men hur pessi- mistisk man än må betrakta frågan, så står det dock klart för både Wien och Rom, att det vore farligt ” att låta konflikten tillspetsas ytter= ligare. Rom kan icke med jämn= mod se en öppen revolt bryta ut i Sydtyrolen, och Wien kan lika li- tet finna sig i, att den italienska staten gör Jivet' outhärdligt. för Sydtyrolens ' fredliga och -hem= bygdsälskande tyska befolkning, . som icke begär annat än sin sol= klara rätt att få förbli tyskar och tala sitt tyska språk och icke, för- ” vandlas till en förträngd minoritet till följd av en hänsynslöst bedri- ven invandrings- och undertryck" D möterna. "Ändock de vet vad alla Sveriges mödrar vill ge sina söner och döttrar framhärdar de i påståendet att hemvård bara är att -centerpolitiken. DE ESS laga mat. Att vi ska få kalasko- ”" (Forts. å nästa sida). ningspolitik från Italiens sida. Det är ett allmänt europeiskt intresse att den. sydtyrolska frågan "löses, ' och "att sydtyrolarna tillerkännes den rätt, som man i vår tid icke . -ens- förvägaar negerfolk i: Afrikal VTA . Ekonomi är framför allt kon- sten att förutse vad som kom- mer i framtiden. Ungdom har numera ganska gott om slantar — då är det kanske svårare att se hur vägen framåt tar sig ut. Det är inte lätt att veta vilka utgifter som 'väntar.... "SPÅNGBERG . : ov.soch inte” underlättar det heller om föräldrar av ren snäll- Bolagen. för” a må Sockenbolagen- för husdjurdförsälkring blir färre för | varje år. Baligt försäkringsin= epekiionens nu föreliggande re- dogörelse" för de enskilda säkringsans' talternas > wenksamhet under 1959 hade antalet småbo- Jag för nämnt syfte sedan året innan, minskals från 720 till 701. Även antalet. försäkrade djur hade gått tillbaka hästarnas från 40.492 till. 36.835, nöfkrea unans från 54.744 Will 52.561 cemt svi- nens från 13.744 fill 12.697. För- säkringsbeloppen hade dock inte sjunkit nämnvärt mellan jämfö velgeåren;. hästarnas endast från 50,85 miljoner kronor itill: 49,59 miljoner kronor ioch növkreatu- rens Örån 34,55 milj kr till 34,37 milj kr medan uppgift 'om för- så ringsbeloppen för svinen icke lämnats i den mefererade -wedo- görelsen.' Dat- kan' tillogas ent. läns- och häradsbolagen uppvi- sade ten ' likartad , utveckling, | varför mean trots ide av fusioner och dan allmänna utvecklingen inom jordbruket betingade: vi-. kande siffrorna kan konstatera att sockenbolagen: alltjämt häv- dar sig väl mot de störne. kon- kurrenterna. "5 I Hallands län fanns 1959 27 . rusdjur | färre | shet. "Jåtér "dem behålla” hela in- komstén, kanske: till och med sticker till dem en tia extra då och då, utan att ungdomarna får göra rätt för, sig hemma, För- äldrarna menar så väl, men fal- let kan bli stort, t. ex. när det blir dags 'att bilda familj och det som är livets nödtorft kos- tar en massa pengar på en gång. Sparande är att skjuta fram- för sig de pengar som man be- höver. i framtiden för att fylla ut oförutsedda eller oifrånkomli-" ga ' påfrestningar på ekonomin. Det gör, tillvaron lugnare — det ; lönar & sig i längden. : BC : Fripassagefare as 'Då göteborstullens ”Svarta gäng” härom dagen genomsökte Johnson-" linjens ”Amazonas” i hamnen fann i en skinnpåse väl undangömd ak- teröver. Tullmännen tog hand. om djuret och såg till- att det: fick transporteras : till karantänen på- man som hade medfört djuret ' från Colombia, Det var en s. k. banan- Det är sant att det nedför. be- svär . att -bli gammal, kom i god tid underfund med att det bästa medlet mot döden, var att bli" gammal. '- , Konrad Adenater ENKELT. N lön, — Det är ju Mätt "ordnat. Dom” behöver bara gifta sig, : bd HAN VILLE NOG. ' Förlåt,. skulle kunna dra ut en tand på mig. — Här är inte: frågan : kan utan om jag vill! ; -aa + s ring (1958: 27), i wilka försäk rens 1495 hi nor och för - hötkvex uren "1,92 miljoner kronor. - |. I, Kronobergs län” fanns 959 . 42: sockenbelag för husdjursfös i säkring - (1958: 42), i vilka för- säkras 1749 hästar, 5489 nöt: knaglur och 2048 svin, Försäk: :miljontar . kronor : och för ' nor. | I Kristianstads län "fanns 1950. säkring (1958::; 26); i "vilka fö säkrats 1969 hästar, 3285 möt kreatur och 678 svin. Försäk- ringsbeloppen war för hästarna 2,45 miljoner ' kronor och för "Inötkreaturen 2,74 miljoner kno- nor. ” (PRE) 7 - fotografen i tro .embassaderna är vr Politiska” flökdingar från Castroregimen. sot astroregimen, som: har beviljats a. asyl: rp brasilianska åmbassaden i: Håvanna,' skriker och kastar stenar. Då att han är ryss," De flesta av de udamerikanska en fyllda av flyktingar. "Enbart den SS kalt. hand om om 200 Personer, — Freja a Jr, man en livslevande björn. Den låg : Men" jag — En kvinna bör ha 'en-'mans;. sockenbolag för husdjursförsäk- : och 4707 möt- ; krectur. Försäkringsbeloppen war >=, för häStarna 1,88 miljoner ' kro> få 25 sockenbolag för husdjuvsför- ' och PENGAR a Ringön.” Det. var en besättnings-, björn," inte större än en ekorre. - nä ökreatunen 2,97 miljoner” Kron, ,. gabeloppcan war för hästarna tandläkaren . - i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.