YTrveveryvrvyvv vrevryvryrY & & & a DR RSA YYeY ryvertesyreyrerentryreRTEYYTTTT ST degården. Se widare annons! ra på. ”Ungdomens lönsparande” "nen varje månad, Sparar man YTTER YVVA . / ” LAHOLMS TIDNING -' Alla: vanföra bör:ha- " ÖSTERSUND "av Även de vanföra som inte kan placeras i er > orätt" till ps ydstning arbete på öppna marknaden bör ha rätt till sysselsättning efter .. (DVR), ombudsman Olof Nilsson, I förmåga, betonade vice ordföranden i De vanföras riksförbund vid öppnandet av förbundets Det bid; som riks- d på dagen dutt utge till huvudmän, som inrättar skyddade verk- . städer, syns otillräckligt för att man i önskvärd omfattning skall Jen " få fram sådana verkstäder. - Arbetsmarknadsstyrelsen beräk- 'nar att det behövs minst 15.000 ar- betsplatser för skyddad sysselsätt- 'ning,' men ' troligen ligger denna ” siffra långt i underkant, Då endast]. 'ansträngningar för att lösa proble- borgs stad, nämligen att "hyran ör för en invalidlägenhet inte' ska "uppgå till mer än 20. proc av": den invalidiserades inkomst. "Efter slutad skolgång kan en del" sätt ges' daglig hjälp och omvård-7 Falkenbergs ce " (Forts. fr. sid 1) : Vv nskar intar en särställning "|önskeväder: Solen flödade 'och hela fick ett mycket dyckat och pampigt "förlopp. Efter: lunch på Strandbaden för” landshövdingparet m.' £l skeddé "avfärd til utställnings- området. Otroligt nog hade wuwt- ställningen" hunnit' bli fändig i tid, vilket den knappast kunde tro sol "visste hur mycket aom J återstod” alt göra på torsdags- kvällen; "E' 14 mussikkår hade över: alltsammans strålande sol. "vindarna! spelade hfjumma. Det £ Norden i det avseendet att vi 'saknar ett allmänt erkänt tilltals- ord, motsvarande det danska och norska De. Det har lett till att vi användef”titlar i mycket större ut- sträckning än våra grannar, att vi gör kringgående rörelser av typen ”Önskas något mera?”, ”Vad får det lov att vara?” eller att vi av förlägenhef helt enkelt tiger. Vi är stela, får vi höra. Danskarna säger visserligen att vi är -”stilige”, men med det menar de att vi är korrek- ta, alltför korrekta — kanske med en dragning åt det viktiga, skriver Den sveriska a titdlsjukan nöjt sig med att tilltalas enkelt 'och flärdfritt fru Lindberg o s v. Förr kunde man höra — såsom ännu i dag i Finland — direktörskan, in- genjörskan och kaptenskan. Även doktorinnan '—' mest sagt om lä- karfruar — professorskan, lektor- skan, majorskan, pastorskan 0 s v tilltalas numera i + växande > ut- sträckning I bara med fru och släkt- namnet.: Dénna förenkling av dam- titulaturen : gäller väl mest större så kom vi till Härz och till "Goslar. Tog in hos Gastwirt Herrn Poslar, En drulle i var tum? : när vi kom till våra rum ". en afton, gepäck och: allt sin kos varg on one : på m rimmen "skulle befinnas lite orena, så skyller jag på pro- vinsiella och' individuella dialekta- la glidni Vi kom ”alltså/ till städer, Men alltjämt 'bibehålls' de högsta titlarna: generalskan, amira- linnan, överstinnan — vilken som bekant står Bver översten -— och mån' detta omdöme är: riktigt ' — man har en känsla av att danskar- Fröken och ' släktnamnet är det artiga, tilltalet till en ogift dam. Goslar en septembersöndag och tog in. hos krögaren : Poslar.. Tyvärr glömde vi att betinga oss logi på nytt innan vi nästa dag gjorde vår rummer uthyrda och gepäcket ” sin kos, Det senare lyckades vi åter- Sagostaden. vid stole "Av J ohahnes Gillby ”. ien' "borg eller > en Void Ett kloster där inte bara friden, =” utan också fliten har, sitt hemvist, ” Detta är nog det varaktigaste ; ins trycket av de, trolska Goslar, en kejsare valde till sitt säte, som' en gång var ett rikes huvudstad '. och som det mest förhärjande - världskrig skulle skona: som ett . förblivande ' uttryck = för ger. - mansk mystik och germansk roman= tik såsom de manifesterat sig pve samhällsbildningar = av ' alldeleg '.' > egenartad typ; Bakom varje gat= .: hörn i stadsmitten reser sig ett: ca 3.000 sådana platser står till för- vanföra ungdomar på grund av bo-. I intagit lats ånvid talartribunen professor Gösta Bergman i en in-| biskopinnan.' Om fru överstinnan mo Iskyhögt kyrktor a i fogande : just nu, måste” staten, |.tads eller familjeskäl inte tas om |fl P id: den och | tressant artikel om den ka ti- | gäller d som sades om herr utflykt till Harz, det förhäxade sa- |skyhögt ky; te hat om vars exi " dand h kommuner öka' sina | hand av snförvant "på pggorna. smällde i vinden telsjuk dskriften LIV. I den| direktö goberget. När vi kom tillbaka, var| Stens man inte haft en aning förr«'. . "Sv landsting och kom hand av anförvanter eller på annat . elsjukan i ti en en | direktörn, - än man står vid dess fot och hä= pen låter "blicken följa den stolta a " met för 'de eftersatta grupperna, | nad, I brist på andra resurser plac : SE hög M fortsatte hr Nilsson,' som ge ceras ungdomarna. på vårdinstitu- z NÄLSNINGSANFI ÖRANDET na nog i största allmänhet verkli-| Känner man inte till namnet nöjer | få, men ; fullat på blont Mg ft Dr kv i jen gredeltiden ar 2 fö der — "hj sz 5 Sotilige” i 4 2 ö öpta handskar, - : nämnde att förbundet un: tioner, där de i regel bor bland | böjs av bestyrelsens ondföran- | gen är mindre ”stilige ligger ran sig med bara fröken, som för par nyinfe ätt oåterkalleligt förlo- | enormt höga takre ingar, och de > - 1962 ämnar genomföra en riksom- fattande kampanj i syfte att aktua- Jisera frågor som berör de rörelse- handikappade. Därvid kommer bo- 'stadsfrågan, transportfrågan' och frågan om utforniningen av” offent- liga byggnader att ytterligare be- lysas. Ökade statsbidrag för prote-' ser och tekniska hjälpmedel - står - också högt på önskelistan, För att i någon mån tillgodose 'de behov av hjälp från enskilda organisationer som trots samhällets 'sociala åtaganden ännu finns har åldringar och svårt sjuka männi- skor, Då de inte i egentlig mening ” är sjuka, känner de behov av att' leva utan den bundenhet som en anstaltsrutin för med sig. De har | behov av sysselsättning och av kon=' takter med livet "utanför sjukhus" miljön. = >> " Inom förbundet har "sedan flera ' år tillbaka ordnats s k gemenskaps- ' kurser, till vilka man inbjudit van= föra. ungdomar, som bor på vård= hem eller isolerade hos: anförvan-=' ter, Resultatet har varit så positivt (förbundet or; Igen ”Handikapp 60”, Den har nu i det närmaste slutförts och ' har” jinbringat: 3,034.984 kr. I motioner till kongressen un-"' i . derstryks behovet av hyressub=, > ventioner för att möjliggöra för” vanföra att hyra nyproducerade” | specialinredda lägenheter. Som » riktpunkt har förbundet . satt : den ordning som gäller i Göte- -SLU: vsby SLU:s, gökolta' .')- ov på söndag blev genom elt fa 1 annons i gårdagens tidning, flyt- tad till 1230, i stället för rätta tidpunkten 02.30. I denna tidiga , morgontimmarna skall man alltså ' samlas och samlingen är vid Byg- att förbundet beslutat att på försök sätta, igång : sex-månaders återan- passningskurser, d v s' bygga ut gemenskapskurserna. Efter' under=" handlingar med arbetsmarknadssty=, : relsen kommer , hösten ' 1962 - den : första återanpassningskursen v för; höggradigt vanföra ungdomar att! anordnas vid DVR:s. barnkoloni Vejbystrand. Till dezs-skall kolonink ' kompletteras. med en byggnad, Bom] rymmer Iokaler för prakti ka un- dervisning, i vs. fa FA TNA «I: kongressen deltar 250 "ombud från landets ca 100 lokalavdelnin-- gar och dessutom ytterligare 1002" talet: vanföra från olika :delar av | landet." Innan kongressen öppnades genomfördes. förbundets mästerskap i manöverjivv för, invalidför don, + salva a Fd 21 ÅR 25ÅR I7 ÄR Det finns många sätt att spa- heter ett, Då låter man arbets- givareh -dra. 10 procent på lö- från 17 år hundra kr. i måna- den har efter åtta sparår kapi- talet méd ränta på ränta:växt till 11.628 kronor. Vid giltermål|m före 25 års ålder får man ta ut . . - ve P, > - LJ .” : st enstonarer ... (Forts, fr. sid 1) FALLA AAA ARA Vid det rikt dukade kaffebordet bjöd fru Karin Secvandersson, Eger- nahult och fru Bertha Andreasson På underhållning i form av sång. De ledde också allsången, där man ”uftade” en del gamla och kära bitar. . Det var socialnämnden som stod som arrangör för resan och wid ankomsten hälsade vice ordf. i Knäreds socialnämnd, kommissio- när Sigfrid Carlsson, välkommen och han tog innan kaffet Iaholmar- na med på en rundvandring i hem- met, "Vice ordf. I Laholms soc.- nämnd, snickare Tage Larsson tac- kade för den rikliga förplägnaden. Därefter samlades man i det un- derbara sommarvädret i trädgår- den, där det blev tillfälle för ännu "en stunds trevlig samvaro, innan laholmarna åter fick stiga in i sin buss för färd tillbaka till hemmet I Laholm, | pengarna helt iello'G Fäelvis. Dess-' | i) Jutom deltar .man” varje år i en' utlottning : med” många" vinster; "Man kan pröva en annan väg att hjälpa sig fram till ett spar- mål som ser avlägset ut. Maå bildar t. ex. 'en sparklubb öch enas om att regelbundet sätta |, av pengar för framtida behov. Sparbeloppen, som är valfria, tas om hand av klubbens kas- sör och sätts in på sparklubbs> konton, ett för varje medlem." 2 Um a 2 Aktier TR at. vå | blå l ä Syd Rohdesia tadsfullmäktiggordföranden John Artur "Andersson, som bl. ja: teninrade. om att den ' jubile- eningen en - gång: till- kom för att främja det egentliga hantverket. Ben har emellertid under "$in "verksamhetstid måst följa ”samhällsutvecklingen' 'som blivit. sllimer dustribatonad. INTE ETT: UTAN. TRE . JUBILÉER : I FALKEN- «BERG, I ÅR ola ”— Det är inte bara hantverks- föreningen ” som” ”jubilerar- i år i Falkenberg, erinrade landshöv- bron” hat" 'uppi 200 'år "och det” foktum, att den: visar "sig -Jorka' .med ? wåra - dagars "tunga trafik, visar om. något att man kunde. bygga rejält och hållbart i den gamla” goda tiden, ' Dok- tonsprömenaden : är "100 år.” Det är en sannekyldig "idyll, en. wo- i Väg. "Om hantverks- föreningen , "kan "däremaät sägas ått, den inte har: någon: historia ned romantik den är en historia öm "arbete och. arbetsresuttat, en bad instivutfort som, pek ir h Landshövdingen gav "sitt" <er- fännamde sålt "utställningens ar- hade, tel risserligen ' vid . det laget. npQu jinte sett, underströk han; men han mar övertygad om T Han ”föppades ' att samlliga som lön? för, ospard ' möda och it motera "en. d publik Stora" hj älpbehov fö ör missionen: 1 För de "många akuta hjälp- »ehov, 'som "gång. på gång gör | sig gällande, får man inte glöm" . ”ma att Svenska Kyrkans Mis- . sion bedriver ett vittomfattande "och fortlöpande” arbete, '. vars kamandet är. evangeliets för- unnande och: kristen fostran, |. säger: ”rissionsdircktor - CARL GUSTAV 'DIEHL ' i' Svenska | Kyrkans Mission i Uppsala. Åt- minstone tio stora: sjukhus ska förses :nied Personal och 'ut- ' rustning, mer än 400 skolor ska "hållas i" gång 'och skolväsendet på flera håll utvecklas' och för- bättras. vec - "I ock "mäd att” missionen - ska- pat tillfälle "till: elernentär skol- undervisning : för ungdomen "i Tanganyika" och ' Syd-Rhodesia kommer: automatiskt också kra- ven på- högre undervisning och fortsatt utbildning på olika om- är den "utbildning av personal, som sker vid sjukhusen, a Missionen här ett långtidspro- gram och måste arbeta med stor uthållighet samtidigt som den 'ständigt måste öka sina insatser, påpekar direktor Diehl. De in- hemska kyrkornas tillväxt krä- ver, likaväl som utvecklingen av tekniskt och humanitärt bistånd, ständigt mera pengar och mera personal. Men tyvärr, ökar inte de inhemska kyrkornas resurser i: takt som arbetsuppgif- 1 en Speciell form av spar- klubb sparar man för' att köpa aktier. De, som deltar i en ak- tiesparklubb, får ofta och ingå- ende diskutera vilka Papper de ska gynna — det gäller ju här värden som kan stiga, I aktie- sparklubben” Uppmuntras med- terna. Missionen står därför in- för väldiga utgifter. t ex.' blivit ombedd att göra en ny: och. angelägen arbetsinsats i Malaya,' där den sydindiska lutherska kyrkan har diaspora- församlingar, som väntar på hjälp. Först i år här vi kunnat itt tal Den gamla tull råden. 'Inte : minst betydelsefull : Svenska Kyrkans Mission har en del av. förklaringen : säkert i vår saknad av, ett behändigt till- talspronomen. : > Men låt oss inte göra saken vär- re än den är. För andra personen I vårt språk har vi ”vid pass en million pronomina”, skrev Louis de Geer. år 1844. Han tänkte på alla de titlar som då, i ståndssamhällets tid, fick ersätta du. Vi ör inte fullt lika lagda för titlar i dag: Du har gått stadigt framåt. Om Ni gäller visserligen ännu "i stort sett" vad Svenska. akademiens ordbok skrev 1933: ”Den något nedsättande, ton som .;. kom att vidlåda ni har trots Upprepade 'bemödanden från. olika håll :at? göra ni” till. ett allmänt | tilltalsord icke helt försvunnit, I tilltal till överordnade eller på sam- "i allmänhet ännu ohövligt, och det betraktas från underordnades eller lägre ställdas sida ofta med ovilja. Sin 'största användning har det i ganska allmänt brukat, dels i sam- tal: bland den - bildade "ungdomen [6 synnerhet de olika könen emel- lan)”. Direktör blir herr | ee visst: griper vi alltjämt" till "titlar för att kompensera saknaden av ett allmänt erkänt 'hövligt. tilltalspro- -| nomen; men det blir allt vanligare att ersätta: titlarna. med det' enkla |: herr och fru åtföljt av släktnamnet, del stora företag. Om en: kund i telefon ber att få tala med direktör Lindberg, är flickan i växeln in- struerad 'att svara: ”Herr Lindberg påringd”, Denna tilltalande förenk- ling av ”tilulatären | gäller "dock, icke alla. situationer, : Fall. inträffar då extra artighet av. olika skäl är av nödens. "4: é KE « Ett uttryck som a Får jag be herr direktörn vänta ett: ögonblick med] herr framför titel i bestämd form | betraktas numera såsom alltför un-: derdånigt eller servilt. Normalt och fullt. korrekt är här:'att utelämna herr. Däremot är förbindelsen herr hällsskalan högre stående anses det ; våra dagar dels i brev, där det ärf. k övrist i Sverige' som i. Danmark och Narge är allmänt tilltalsor] till :| kvinnlig personal i tutiker, på kon- tor, "restauranger o s v;. och hos oss därjämte är yrkestitel för lä- rarinnor, gifta som ogifta. . Herrn och' frun uta. tillägg av namnet ligger . däremot i Sverige numera under det belevade språ- kets nivå, däremot icke i Danmark och. Norge. I affärslivet tilltalas kunderna om möjligt med titel och namn, annars med damen och min herre, t:ex Damen "glömde para” plyt! Hövligt tilltal til flora är herrarna, damerna och herrskapet. "Kind direktör förskingrade vs A9. 000 kr: .SVENLJUN GA (HN) -.En 47-årig direktör från söde > a ra Kind 'stod på. torsdagen in” : för häradsrätten i: Svenljunga åtalad ': för förskingring 49.000 kronor.” Han' var också. : åtalad för urkundsförfalskning "och. landsfogdeassistenten ” : Älvsborgs Tän yrkade även ap= : > svar enligt den 's k vindelpas + "ragrafen, som tillkom” i sam-=" band med Kriigerkraschen. fen för han inte kunnat. sköta bokfö- ringen så som' det. var avsett. Före- taget hade” också fått en direktör, som inte” var, mogen” för sin upp- gift, med påföljd att svaranden,” söm inköp '« som försälj ining” 'och företa- gets, sågverk, Dessutom skulle han skriva räkningar för de 250 abbon' nenterna' vid. det elverk bölaget drev samt; "sköta den” invecklade bokföringen för. företagets övriga plus 'titel i. ' obestämd . form : icke | ovanlig men :en smula ' högtidlig såsom inledning till ett samtal, som ett slags lystringsord, t'ex:' Herr direktör, jag ber att få Även i utanskrifter på . brev möter .man förbindelsen, .t. ex' Herr. Direktör | Axel "Lindberg, låt vara att den rationellare : typen "Direktör > Axel Tindberg numera föredrages Doktor bättre ä än direktör "I sammanhanget kän det påpekas att Herr i vissa fall placeras efter, icke före titeln i utanskrifter på brev. Ett sådant fall är då adres- saten har en titel som inte brukar användas vid ' direkt tilltal, t ex Konstnären, Författaren, Skådespe- laren, Herr Karl Ek, ett annat.om han råkar vara. serafimerriddare, t ex F Riksmarskalken Herr. Eke- berg (förnamn utelämnas). - - Fullt korrekt om också en smula stelt är bruket att kombinera Ni och titel eller namn, t ex Ni, herr direktör, till Er, herr direktör, till .Er, herr Ek. Det "+ ett tilltalssätt med motsvarighet i fystan, och det är väsentligen inskränkt 'till for- mella affärsbrev. . : Sällan utbytbara mc! ett, enkelt herr är de högre och högsta mili- tära och civila titlarna, att nämna exempelvis generalen, översten, majoren, statsrådet, byråchefen, bi- skopen, prosten, professorn, civil- ingenjören, direktören. Vid omtal i pressen kan alla dessa aerrar utan tvivel kallas herr X, men inte lika lätt vid tilltal, Högre akademiska' titlar liksom ärvda titlar (greven, baron) kan föredras framför tfjänstetiteln, t ex doktor W framför direktör W, pro- fessor eller docent Z framför öve- läkare E, greve O framför notarie O, men generaldirektör A (inte doktor 2). s ”" Amiralinnan finns kvar Direktörens och grosshandlarene hustru har hos oss sedan länge ver het. grenar, bl:a, ett ”väveri några skögsegendomar. plus ett bar lantgårdar. ”t "Den åtalade direktören Hade va- rit verksam i företaget i 30 år, Ord- förande , vid rättegången var hov- rättsassessor .Svante Boman, . tidi- gare | tingssekreterare i Falkenberg. Kassaskåpsinbrott: gav. 4.000: kronor, ” HUDIKSVALL (TT) ' . Drygt. 4.000 kr, i kontanter blev tjuvarnas byte vid ett kassaskåps- inbrott i handlanden Per Henriks- sons »affär' i Sanna, Hälsingtuna, |” medan ägaren befann sig i sin som- marstuga, Handlanden$ unga dotter, som tillsämmans med en jämnårig väninna sov i bostadslägenheten in. I till kontoret, hade ingenting märkt, trots:att tjuvarna skurit upp kassa- skåpet med hjälp av ett svetsaggre. gat, som de forslat dit från en bil- verkstad. Aggregatet lämnade de kvär utanför kontorsfönstret, - : Polisen har ännu inga spår efter förövarna, som även misstänks för Jen rad: inbrottsförsök. i: trakten samma natt, Drunknade stockholmaren funnen SS 33-årige Dolway' Andersson, Väl lingby, som i söndags omkom vid en drunkningsolycka med båt utan- för Lahall på norra sidan av Klos- terfjorden, Värö kommun, påträf- fades på torsdagskvällen i strand- kanten, nästan exakt på samma ställe varifrån han gick ut med bå- ten innan olyckan skedde. Brasilien ämnar inom kort sän- da en'handelsdelegation till Kuba för förhandlingar med Castro-rege- ringen; Det gäller närmast åtgär- der för att få till stånd ett ökat varuutbyte mellan de båda länder- rade. Dock utan större förlust, för det låg ett annat och mycket bätt- | re hotell något hundratal , meer längre "inåt staden och på andra sidan den farliga järnvägsövergån-- gen, som vid ett tillfälle så när blivit. vår. bane' och som vi med denna oväntade men inte särdeles ovälkomna avhysning slapp i fort- sättningen, : ] Och nu frid om Poslar 'och hans måttligt trivsamma Gasthaus. | . Annårs kunde vi efter vår första middagspromenaden . enas "om att detta var den mest förtrollade in- tima tyska stad som det blivit oss |unnat att få se (och jag tror att vi-redan vid det laget hade sett de flesta” av dem). I den långa ra- "] den av - Goslar-besökare före oss finner vi också Heinrich Heine, som ; |i rak! motsats till oss själva säger |i sig ha blivit stort besviken på sta- den. med 'de urgamla kejsarmin- nena, Namnet hade klingat ganska behagligt 'i hans ”öron, oh "han hade väntat sig någonting mycket imponerande; Men det blev så med Goslar som, med så många. andra berömdheter på nära håll: bara be- svikelse, Han fann labyrintiska ga- tor. .och stenläggning 'så knagglig som berlinska hexametrar. Domen och kejsartronen som han. hört och läst så mycket om -— han kom och fann den förra riven och den se- nare -bortförd till Berlin. Lustigast var det lilla" torget .med spring- i fopganisatör ävensom | t :ex ' herr - Lindberg.. Herr plus brunnen, där vattnet utgjuter. sig i SmåTT: åt « Vad” de; sist- | släktnamn" som genomförd tilltals- "Direktören ansåg "att hans" ett stort bronsbäcken. Slår. man på [1 +:- . : i ) nämnda” ” lyckats "åstadkomma | och omtalsform tillämpas inom: en | petsbörda varit orimligt stor- var-| detta, ger 'det ifrån sig 'en . klin- Laos-delegat ; gande ton'. Det gick, en sägen (väl inte i' Goslar, men i dess avund- samma grannstäder, förmodar man) att djävulen, en natt ställt dit det till tack för'alla onda själar han fått från staden vid foten av det beryktade häxberget. ; - Så långt Heine. För” oss "med våra ringare nordiska anspråk blev Goslar en. upplevelse —' en 'åter- komst, i - verkligheten till. barndo- mens drömblå sagovärld som 'den framstod. för fantasin ur Fågel Blå, ur... Sagoprinsen . och . Guldslottet. Gatorna var kanske lika 'knaggliga som- på Heines tid, men” vi fann staden' full ' med fina hus," präk- tiga kyrkor, fabelaktiga' butiker och söndagsklädda människor - och springbrunnen med: det. sjudande brorisbäckenet.. annonseras. fortfa- rande" som en första klassens se- värdhet. Det finns städer som på ett alldeles särskilt sätt! verkar av- sidestagna, som jutvecklingen läm- nat åt'sitt öde, som en kvarleva | och "ett monument över det 'som varit. Det italienska San Gimiganano på sin kulle och långt från stråk- vägarna ' är en sådan och en av dem som i minnet 'skiljer sig ut från . allt annat. Goslar är heller inte en plats som man kommer till på : fart med expresstå Man :: kommer till Goslar bara om man ' föresatt sig att resa dit — eller av en ren slump. ” Frånsett bilarna. och skyltfönst- rens grannlåt är man inte säker på att kejsarstaden, som i dag är den frid te av. r idyller, förändrats' så värst mycket sedan Heines dagar. Mjukt och för- troendefullt stöder: den sig mot det mjuka Rammelsberget; Harz sista, barr- och lövskogsklädda ut- löpare i norr, Man vet sig inte förr ha gått omkring i en stad som i denna förtätade grad bär intimi- tetens prägel. — dock med bibe- hållande av en viss förnäm distans gentemot den fascinerade pesöka- ren, Goslar är slutet och varmt in- bjudande på 'samma. gång. . Men trots allt är det inte en stad där man känner sig hemma. Den är på något oförklarligt vis overklig! Gos- lar är stor turistort, tyvärr, och trafiken på dess kullerstensgator är lika livlig som i andra sådana där turistiska modestäder; Affärerna överbjuder varandra i fråga om ele- gans och lyxvarornas mångfald, Men Goslars signatur är ingenting av allt detta: den är drömmen och minnet. På denna bebyggda halva kvadratkilometer i läet av berget och skogen har man knappast k kän- slan av att röra sig i det fria, Man na, (TT-AFP) väldiga lövträden som med sin »” lummighet skuggar de små torgen. ser ut att vara lika gamla som sta=- . den själv. Vid slutet av en liten. gränd står man överraskad inför en > smal och lantlig bäck som gör sitt" tysta och fördolda lopp, mellan bak- gårdarna." I: vår 'och" höstflod-'är ; kanske, denna gröna trollbäck allt. "i - - jämt stark nog att dra kvarnen som . också står väl gömd för i insyn från >. torg och gator.” Nu i. septem= ber växer gräs och' blommor mel= lan kullerstenarna på. den slammiga i åbotten.s :Heine kom till Goslar och fann att. dess berömda dom var på. sin vo cc höjd ett minne» blott. Vi kom och fann så mycket som en efterläm= nad port av den. Det reliktet är på. samma gång en för-entré till den den knappast längre ker illusion av forntidsfäste eller medeltidsborg. '.- Heine gav en katalog på alla de -:: konstskatter som smyckat dess sa= ,. . ' lar och nu fyller samma uppgift i... andra slott (och muséer) i värl- vn den. Den 'massiva borgen, avsides ". och ändå . nära 'som allt annat i denna hemlighetsfulla stad, inne- sluter en gyllene tronsal från nio" hundratalet, samtidig med: de för ett årtusen sedan utplånade, risko- Vän or jorna i Birka, > sn N : hos Kennedy : i General Phoumi Nosavan; fö svarsminister i den nuvarande hö- gerregeringen; i. Laos, har anlänt «= ; till USA för. överläggningar med - utrikesminister. Rusk : och eventu=" ellt även med president Kennedys: Han förklarade vid ankomsten att han var nöjd med resultatet av. Geneve-. och Zirichkonferenserna = / om Laos framtid. (TT-AFP) Mete ys ee oo ” Högkonjunkturen i "Norge håller alltjämt i sig, och sådant läget nu - ter sig är det troligt att. den totala SN efterfrågan kommer att stiga kraf—': tigare än. produktionen, framhåller, Norges statistiska centralbyrå i en . na är av ovanligt stor omfattning och importöverskottet i år kan | tänkas » bli flera hundra miljoner kr större än för något annat ef-: terkrigsår. (TT-NT) 'B) ; : - . Utländska pressföreningen i USA” har instiftat två nya pris, ett för teatern och ' ett för filmen, som | skall utdelas för verk av hög kva- litet. Teaterpriset har nu tilldelats författaren Edward Albee för pjä-' sen ”Th death of Bessie : Smith”, medan filmpriset gått till Billy "+: Wilder-filmen ”Ungkarlslyan” er : AFP) >, 0 - .. . 4 . Den" första officiella britliska. kandelsdelegation som besökt Un=' gern sedan, andra världskrigets slut, reser till Budapest på söndag, med=" delar Londons handelskammare, Det blir förberedande övarläggnin= gar om lämpliga åtgärder för att främja handeln mellan Unger. och Storbritannien. (T-Reuter) ” : Den första japanske rymdfararen har utsetts. Det blir en ett år gam- ' mal apa som nyligen hämtats från Sydöstasien..Den sänds upp i rym=o" den i höst i en kapsel som av=: iu ses nå en höjd av 200 km, (TT-. AFP) a > Under årets första kvartal har - ca 2.8 miljoner resenärer korsat de danska gränserna på resa till eller från icke-nordiska länder, För sam= ' ma period i fjol var antalet ca 2.3 miljoner, Största antalet besö= kare kom från Tyskland, eller sam= manhlagt nära 850.000 under. nämn da period, (TT-RB) . a nat ett avtal enligt vilket Cypern skall vå amerikansk hjälp med sitt nya |ekonomiska utvecklingspro- gram. USA har tidigare lämnat Cy= Pern ekonomisk hjälp på 3 miljo. | ner dallar (15, miljoner kn). (TT; i känner det ombonat och lugnt som medarbetare, så att sjukdom och direkt armod inte försvårar de- ras arbetsinsatser. : het de växande kollekterna vid årets två stora kollektdagar. Samtidigt tvingas vi konstatera, Reuter) i gåvor till missionens arbete. skulle behöva få in 1, 5 5 miljoner I DEN ITALIENS] : nen får i nästa mänad ad totevior ” ekonomisk översikt. Investeringar= ... Cypern och USA har underteck- i RR . lemmarna att följa med - LL sin kanal Som affärman. .. livets utve ckling och ör piigera för detta get - Med la dessa arbetsuppgif- att. gåvorna från enskilda,. från ns Summer två. Utviägning a räv de". . ” "I sig med ro ov, som ständigt väx- | syföreningar och andra ” . rt ” . datt & na innebär har jag den största valutan reteelser: Po agaenomiska Rå det sker en höjning av levnads- jer, är det bekymmersamt, säger | inte ökar i den takt' "som behöva. — Vet ni int byggas om. De Hiten ter måste av att annonsera i LÅT — sparklubben kan bli stimuler er Standarden i i form av bättre bo- | direktör Diehl, att våra inkom- | Därför måste vi vädja till kyrk- bjudet att dricka att. det är för- mottagarna i Italien sakna TV- A ortstidningen de och lärorika. - = och ayradsförhållanden öv inte ökar i den takt som be- | folket om ett rikt offer på Tred- betet? er ar- shot. sin kanalbyte och har ÖJ : TON : es na åra indiska och afrikanska hövs. Vi noterar med tacksam= je Böndagen — Jodå Men vi slutar al n strömbrytare för på och : ös ret j SE den 2 juli, aå vi att jarbeta” när vi dricker r aja för Hog onen i I Ftalien startade «
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.