"Y' rande +" Det sägs att det ä ; särskilda studiebidrag kan eftör . och. inackorderingsbidrag följer "och kurser. Behovsprövat sti- YrverperrYyvtYTYTYYYFY VY Yyvrevvry YrYevYrvvy tYVTE 4 yvyry tt vrevreerevwyvyyvyvtyryYyPyyy VTT YrYvv Centerpartiet har gett uttryck DEN 4 JULI 1961 Urs elggrlnad . och . en ny. kommunindelning. LT => det ä är visst inte underligt. Skatte laget i k na varie= . för den att fördelni av arbetsuppgifterna mellan ”sta= ten och kommunerna. bör utredas innan beslut 'om' en ny” kom- "munindelning fattas. Detta tillta='. lar inte vissa kretsar, som obe= : ” tingat ivrar för reformen! ifråga. Kritik har bl a riktats mot cen- ' terstämmans' uttalande i ämnet och det har t o m sagts att centern av- ; ser förhindra en lösning av kom- : .munfrågan, Just : därför kan det: "vara skäl att belysa problemet ur centersynpunkter. , ove Dåt är visserligen sant ätt för delningen mellan staten och kom-. » munerna "ändras tid efter annan, «.. men det kan inte ha undgått nå- N gon intresserad att lägga märke till att centerpartiet framfört krav på - en annan fördelning, Inte minst "vid årets riksdag har partiet krävt en annan. kostnadsfördelning, t ex, " skolväsendet. Har man den up] > fattningen att varje medborgare av samhället : skall. tillförsäkras en likvärdig start i livet, och grund- 7" trygghet vid ” försörjarens. bort- "gång, vid invaliditet och på ålder- domen, är'det orimligt ait kost- naderna härför skall drabba 'med- — borgarna: så olika, .En. rättvis. fö "delning kan dock uppnås om kost= >" naderna överföres på staten. En ” "annan, fördelning mellan stat och | kommun. ändrar givetvis dé eko-" . nomiska = förutsättningarna '- för " sättningarna - för. en: eventuellt ändrad kommunindelning. Man kan : ” väl inte -mena "att centerpartiet. . först borde, vara med och driva ' igenom eh, långt - gående” koni- > ir ” munsammanslagning ', och : sedan” ' kräva andra "reformer, som till viss del". skulle” göra ' indelningsrefor- "men överflödig och till andra de- , lar felaktig?. Det vore” att. börja "ifel ända, 2 Nn Kritikerna” "undrar" hur ”center= -' I pårtiet tänker sig att. man skall klara. enhetsskolans genomförande : utan en, kommunindelningsreform.' Ja, centerpartiet anser faktiskt att . enhetsskolan kan klaräs utan att. + man driver igeriom den komrhun> indelningsreform vissa tycks: vara inställd på. Det kan erinfas O att skolberedningen, vars. ordfö vär - eckl rar i stort set mellan" 20 och. 2 skattekronor per innevånas=- "En följd härav är bl a att utdebiteringen varierar mellan 10: kronor och 20 kronor: En" fjärde- MN re än 23 skatlekronor per inne- : vånare, Medelskattekraften är £- nr . ca 40 skattekronor. Genomföres de " sakkunnigas förslag till ny kom- - munindelning kommer 'en. fjärdes . : del att ha mindre än 27 "skatte. : "> s kronor per innevånare: De stora” ”"skatteorättvisorna” "skulle, alltså. i stort sett bestå, Vi kan inte instämma. ia att den. "föreslagna: nt kommurlindelningen ; skulle medföra en. väsentlig skat- :teufjämning. Inte ”ens ''om ; man går så långt att man skapar jätte-" : kommuner "motsvarande ” Jands-- tingsområden "eller ” : del av kommunerna har nu mind= Livlig: :verksamhet. || ;inom SHTEF 1960". Fi Sveriges Handelsträdgårds= mästareförbund ” har 1960 kKkänne- tecknats av stor, aktivitet "på alla K med r riksdag och andra institutioner och 'organisationer har varit: livlig och 1 sin nu: framlagda verksamhets- berättelse konstaterar förbundet med tillfredsställelse. framgångsrika - re= eultat "av "gjorda framställningar. Betydelsen" av ' förbundets ' arbete tycks också framstå allt klarare för tryck bl a i ett ökat medlemsan= ratal medlemmar, som sökt inträde : i förbundet under förra årets. med='; ler för 1961, AM i. I avsnittet. om näringspolitiska "händelser ; under . verksamhetsåret .omnämnes' 1960 års' riksdags beslut om :ändring av bestämmelserna för ”trädgårdsnäringens rationaliserings- gårdsföretag som kan erhålla stat= liga kreditgarantier, Genom ' det- ta beslut kan även större företag än sådana som -har högst en helårsan= ställd arbetare i få kreditgarantier | tillfredsställande ' utjö skulle; få . inemot 70 skattekronor - "per innevånare: och. det:. sämst: ällda 26. Sex områden skulle få ul Mindre ä än 30 skattekronor | per in- nevånare, + Skatteutjämningsproblemet kan : Ntså inte lösas sammanslagnings- :. X gen, Centerpartiet har krävt en" > ffektivare skatteutjämning, bl.a” 'under för att rationali: ringsbehovet är särskilt framträdan= de och att företagaren inte kan få låna i på" annat sätt. I berättelsen iframhålles,. att även Som man kan Fl 1 "trädgårdsodlarna, Detta tar sig ut-' tal. Detta steg under året från 3.156 : till 3.228, Härtill kommer att hund= : lemskampanj men vars avgifter gäl / : lån i syfte att vidga den krets träd ? beklaga att ändringen begränsades i folk ;der, Så tvättmedel I :) Av Sture Wahlström > Tvättmedel vär Fi tidernas begynnelse något alldeles okänt; Rent : jvatten. var gott nog när man skulle tvätta sig själv eller sina klä= ' dock ON rädet och ett t -sintrigspel i stor skala för 5 såpsjudan satte stopp för eländet, 7 SI tidernas begynnelse: använde | man till tvätt, bad o s v ingenting ; annat än rent vatten. "Homerus be- , rättar t ex om hur Odysseus en gång överraskade prinsessan, Nau- sika, då hon höll på att tvätta och stampa kläder nere vid sjöstranden, 2 Från andra orientaliska länder finns flerå liknande berättelser, och ge- mensamt för'dem alla är att de saknar varje antydan om' ; något 'islags tvättmedel. "to | |: Småningom kom, man emellertid 3 på att i vatten lösa vissa simmiga H växtsafter, och speciellt ryktbart i uh. är rädet I(sapindus), som -hör till lönnväx- jterna och av vilka det finns elva arter i Asien och ' Amerika, Fruk- terna. innehåller ' saponiner, :: en grupp . kvävefria glykosider, som alla "har den egenskapen att de löddrar ; starkt ' i vattenlösningar. Sap har f£ ö alltjämt tek- till en så har | sista' halvåret 1960 kunnat. notera en - markant ökning av både. in= komna "och beviljade ansökningar) , om: 'rationaliseringen. >, =. På grund av de extrema väders leksförhålland. od i "genom en metod med grundbidrag” till kommunerna; En sådan metod ” skulle ge de skattesvaga kommu-, kommunerna och -därmed : förut-X" nerna större resurser utan att in= . i kräkta på beskåttningsrätt eller ; självbestänimanderätt, p "Det här 'sagts att. centern vin? hindra de ändringar” i kommun.” elningen; som. drivs" fram av lika | praktiska » behov. . Tvärtora! ” Den? nuvarande. Jagstiftningen” ger! oda mi ligheter. till de ändringar ' :som betingas' av de praktiska 'be-' oven. Vid "instundande "årsskifte" t "ex, "sker" "några kommunsai lagning som ”tillkor på ömmunernas egna initiativ: Där=; emot. vänder. sig, centern av. båd praktiska och z, principiella: skäl. , mot.” ren .centraldirigerad : .kom- å indelning, Ki na. bör" has frihet” att: självå fatta beslut ;. ning öch om, "inträde K "organ "söm « åde om : eventuell : 'sammanslag= el 1 vissa delar av landet: skördeskador på trädgårdsnäringens frilandskulturer. SKTF gjorde med anledning därav en framställning om att dylika ska= dar skulle likställas med jordbru- kets skördeskador och att berörda trädgårdsodlare. skulle "få "del: av de stödåtgärder som i dylika fall till- erkänts jordbrukare. Riksdagen tog hänsyn : till framställningen : och: i motsats till vad som var fallet regn- året": 1957: ; ställdes: de” beviljade desk "till: förfog skör d även för tädgårdsodlare. : : Innevarande års riksdag besluta de -som bekant också, om kontant: bidrag. se till. trädgårsodlare : : som åsamkats 'skador på 1960 års skörd. > Vad : det.” gäller: det permanenta ”skördeskyddet har SHTF. i skrivel= se: till "jordbruksministern '. begärt kompletterande ' "skyddssystem.. som även "innefattar; trädgårdsnäringens frilandsprodukter,, I1e ant skydd bör venligt.förbundets m ning-ingå | Jack .' Edenman, klart och tydligt fran > hållit att enhetsskolan inte kräve Jet skör 1 1 som”? I någon k indelningsreform . Enhetsskolan håller: inte'som 'ar: gument för en "långtgående ko; munindelningsreform. —Mmunindelningsreform '. inte ” löser ; men . en" sådan. agitation bar föga med verkligheten att ;- skaffa! . Kom munsammarislagningen tycks dock - skatteutjämningsproblemet, men . Undervisning och yrkespraltik är en trevlig kombination. 8. k. ansökan beviljas . elever, . som ” deltar. i kurser äv mer "än fyra ”månadors längd vid bl a. vissa » yrkesskolor. Reglema för rese- i stort sett de 'som gäller för ,roalskolor och läroverk , m HH - Upplysningar lämnas av 'Kungl. Överstyrelsen för Yrkesutbild- ning, Valhallavägen 191, Stock. holm. ve Stipendier” har »man också chans att få vid de flesta skolor pendium. är inte bundet till kurstidens längd (av praktiska skäl bör kursen dock vara minst en månad), På stipendiebeloppet inverkar föräldrarnas . inkomst, elevens egna tillgångar 0. sv. liksont arstalet syskon i | familjen. Awbetspremie till "elev i verk- stadsskola' räknas inte 'som in- komst men man tar hänsyn till den när det gäller stipendier. -” — deras förmögenhet och skulder, na. "Samarbetet med närstående or- ganisationer. har. liksom! "under ' de närmast föregående å åren skett inom RLF:s trädgårdsnämnd. Inom :den- na har man fortsatt arbetet med att söka. få fram ett organiserat mark- nadsförfårande.': av : .; produkterna. på att "få: till: stånd flera "lokala försäljningsföreningar., En ny' sådan kunde : starta - under" "förra "året, nämligen (Östgöta Å trädgårdshall. Inom . Göteborgsområdet har", en kommitté tillsatts” för - att ' utreda möjligheterna att etablera en eko- nomisk försäljningsförening för” de västra delarna av landet, I första hand siktar man på en auktionss hall för försäljning av blommor." 7 '” Strävandena : att ' bygga upp ' ett bättre försäljningssystem inom träd= t re= sultat, heter det i i "berättelsen: Sty- relsen framhåller samtidigt, att den framtida utvecklingen för näringen | hög grad beror på de handels- politiska förhållandena, Det är yta terst angeläget att näringen slipper "tvära omkastningar inom handel litiken; Styrelsen uttalar därför den förhoppningen, ” att den” förståelse som hittills präglat statsmakternas ställningstagande i denna sak skall bestå även i fortsättningen. pol / Teckentydare.” H Amatörmeteorologen ville ” impo- nera på en sommarnöjesfröken med påståendet att han kunde lista ut en hel del' om vädret bara genom att ge akt på sina egna kor. vr — Om korna ligger blir det vac- kert, sade han." Men om dom står opp. så pass på för regn, Dom kän- ner om regnet hänger i luften och då blir di rastlösa och ger sig på bena, svs Men sladsfröken var inte tappad bak en vagn och svarade: — Men titta på era kor nu. En del står upp och en del ligger ner. — Tja, svarade väderprofeten in spe, det betyder att det kanske blir regn, kanske inte. N . ++; BREVLÅDA Svar ti Mini-Babs: | Nej kär är ni först när ni tycker det. är underbart att han under dansen Arampar er på tårna, -— Ja, ja... tänk på den "tiden när ”man inte behövde betala mer än en krona för saker som kostade femti öre förut. (Salon Gahlin) ; Elever wid vissa fackutbild- ningsanstalter får inte det sär- skilda studiebidraget men: kan få studielån och i eå fall också stipendier. Sådana ärenden: be- handlas av Studiebj älpsnämn- I den, den” dock medfört, att man under : möjlighet i: att- erhållas. skördeska- . delån.: Dessutom bör. det införas ett , analogt med ' det Främst har” arbetet "varit inriktat” fisk användning som tvättmedel ”loch vid skumsläckning samt som -"slemhinneretande medel inom me- idicinen. Det är alltså inte för intet "som det latinska namnet för såpa är sapo. ' Det vita skum som man på som- maren kan se vid insjö= och älv- stränder förorsakas just av ur olika strandväxter 'utlösta ” saponiner. Även den för diverse tvättändamål flitigt" nyttjade kvillajabarken i in- nehåller saponiner, ” . "Hur man kom på att börja till- verka tvål och såpa vet ingen, men båda dessa ovärderliga -rengörings- medel existerade i allafall redan vid tiden för Kristi födelse, Den i Rom bosatte grekiske läkaren Ga- lenos använde tvål både som tvätt- och läk del, och hans al d- rinska - kollega ' Paulus "av '" Egina :(600-talet) angav "att träacka var ett lämpligt tvättmedel efter, be- handling; med kalk" Romarna an- vände massor av tvål och pomador både i hemmen och i de stora bad- inrättningarna,. De romerska tvål- och" såpkokarnia producerade an- | senliga mängder god vara, men det. skickligaste" ”yrkesmännen ' +"fanris dock ”—' enligt Galenos; Plinius och |: andra — i- Hessen, och djet'anses É ö inte otroligt att de första såp- och tvålkoke jordes: någonstans i Nordeuropa.7 & en Vid... utgrävningarna ' 1- Pompeji var ett: av de första” fynd man gjorde en tvålbod, vars lager ännu var i tämligen gott skick. Man vet också vad den tidens tvål och såpa |' tillverkades av.: Plinius berättar kort och gott att. såpa bereddes av aska, talg; och kalk. Likaså tvålen, som dock hade en tillsats av salt. .- Tvål- och såpberedning innebar en rationell kemisk 'operation, var- ken mer eller mindre, "och "det är därför man frågar sig: hur kunde folk för tvåtusen år sedan komma på idén att experimentera .ned as- ka, kalk och talg? Den ännu helt obekanta varan, tvålen, kunde ju omöjligen ' föresväva 'människorna som ett mål, vars å syn= erg del var fött. Vid tiden för Kristi födelse var såpa och tvål i all- ” mänt bruk. Under 1600-talet kom det till monopoltyranni och andets skull, tills de styrande - oa från både växt- och djurriket samt började utnyttja vetenskapligt sko- lade parfymörers rön i en utsträck- ning som närmast kunde kallas pa- nikartad. Gamla orientaliska skrif- ter plockades fram och tolkades och man fick på så sätt fram recept och receptkombinationer som läm- pade sig för framställning av vad man. kallade ”kejserliga tvålar” ”konungsliga/ tvålar” ' ”herrskaps- tvålar” o sv.” Speciellt. populära blev emellertid "redan från början lavendel- och rosenoljopreparerade tvålar och dessa står sig som be- kant gott ännu i dag trots alla de tusen raffinerade doftsensatio- ner som under de senaste hundra åren hittats på av. kemister, pch barfymörer. : Nr . : ; Både för tvål- och såptillverk-|' ningen kan'såväl djur- som växt- fetter användas t ex-svinfett talg-| ' härdad valolja” palm- kokos- oliv- och sojabönsolja:o s v. I Sverige framställs numera stor. mängder såpa ' ur tallolja som erhålles vid destillation av flytande harts.” För bara en knapp mansålder 'se- dan var det mycket. vanligt att bön- "derna runtom i, landet själva ko- kade: sin såpa och tvål och man behärskade : dessutom . konsten 'att göra fin lut av björkaska, " Men "så började marknaden över- svämmas . av ' billiga ”köptvålar” tvätt- : och. skurpulver tvålflingor osv och snart sjöng hemsjud- ningen på sista versen.» ;. . .< a - I' dessa. yttersta dagar går det snart sagt irite, en månad utan ått en ny ”filmstjärnetvål” och ett nytt ”undergörande”, syntetiskt tvättme- del flytande eller i pulverform ser dagens ljus. T' all världens dags- och "veckotidningar ser man dag ut och" dag in ' väldiga helsidesan- nonser' med rubrikord som: Vitare än vitt t Det renaste ni drömt om eten - Och tvålannonsern Ja själ |. vaste Barnum torde nicka gillande från sin himmel inför denna flö- dande. text- och" bildrikedom : där all 'kvinnlig. fägring från Nefertite |] > och fram till Marilyn Monroe Eli- sabeth "Taylor och Bibi Andersson finns representerad, 4 Vang Al - På tal om gamle Barnum så kan det' finnas skäl. att erinra om att han på' sin tid introducerade Jenny Lind-tvålen over there: vå «En, god tvål” måste; säger ' sak- kunskapen; kunna lösa sig "klart i både. vatten och - alkohol. och får inte innehålla olösliga fyllhadsä nen eller större mängder ulkalier, Förr hände det:att man gick så långt i förfalskning att man blån- dade gips och krita i tvålmassan. I såpan "vardet vanligt med stär- kelseklister, vattenglas . och ” andra mer. eller mindre värdelösa utfyll- nader, så é ” (En nackdel med. både” tvål och såpa har alltid varit, att deras vat- tenlös reagerar. alkaliskt, och tes i någon nämnvärd' grad efter- strävansvärt. : Troligast' är ' väl att målet var ett helt annat "och -att man av ren slump fick fratr tvålen eller så såpan som en biprodukt. Under 1500- och 1600-talen bör- jade förbrukningen av tvål att öka enormt i de' europeiska länderna. År 1622 fick ett bolag, som hildats av ett hundratal såpsjudare i Lon- don, .. ensamrätten ' till : ett: patent, och för sin monopolställning beta- lade 'de' utan att blinka hortåt en halv miljon ' kronor i skatt. Audia såpsjudare,: söm. inte'' fått komma med i bolaget, ställde till med åt- skilliga intriger och sabotagehand- lingar, och till sist. blev läget! så tillspetsat, att regeringen såg sig föranlåten att fastställa - vestämda tvålpriser, När, bolaget erbjöd sig att mot erhållandet av nya favörer betala mångdubbel skatt, tyckte de styrande att det gå för långt ifrå- därför år 1637 både patent, fabriks- anläggningar och lager samt gav yrket helt fritt igen. . I mitten av 1700-talet gjorde fransmannen Geoffroy en del be- tydelsefulla | upptäckter angående behandling av fett med lut. Andra fransmän samt tyskar och engels- män åstadkom revolutionerande ting i fråga om tvålars parfymering, för- fråga om tvålars parfymering, för- packning Q s v och i och med dustrins nästan explosi tade utveckling i, slutet av 1700- talet började man starta tvåltill- verkning i verkligt stor skala. - ” Man experimenteride med fetter och oljor. av tusen och ett slag + ga: om egenmäktighet och köpte|lk alt de därför' verkar frätande: på |' tvättgods av. ylle och, äkta' silke. Dessutom ” bildade de 'vid : tvätt "i hårt vatten 'slerhmiga' fällningar. Dessa olägenheter är eliminerade hös' de moderna syntetiska tvätt- medlen,' som består av fettalkohol- sulfater (akylsulfater) eller alkyal- sulfonater, de scnare av 2n liknan- de. kedja men bunden vid en för- ening ' mellan”. bensen" (detsamma som bensol) 'och svavelsyra: För att öka de syntetiska tvältmedlens verkan, tillsättes ofta en cellulosa- förening)! som kallas carboximetyl- celluloza. Ganska invecklat, som "synes. I varje fall för 'lekmannen, som i mån av" förmåga önskar begripa | det. mesta möjliga av det sena ti- dersspåfund som kallas varudekla- rationer. - : TIDNING: . ; flygning och kommande ” Lugna i trafikhelg trots allt ren 4: fördagen "och sön dagen var trots den" relativt lugn FITA ; stora f Il trafikhänseende,. Endast två krockar rapporterade: d O i Varberg firare s och dessa gav! de bild är hämtad”. endast upphov till materi från en sammanstötning i- hörnet Borgmästaregatan och Vallgatan vid 14-tiden på lördagseftermiddagen. gen var som synes ganska kraftig och det ena av transporteras från platsen med bärgningsbil, I hörnet Kungsga- « tan—Engelbrektsgatan, inträffade på lördagen ännw en krock mel- | lan två personbilar. Endast. lindriga materialskador uppstod. Västra : Sammuanstötnin- fordonen fick. om stor a "STOCKHOLM (TT) / : som Sträng. är förtegen: ” överskottet överskottet på ca 250 milj kr. Fi inistérn hade i lotte=- - Finansminister Strä Just nu packar k äcken för att resa på semester gör det i den glädjande vetskapen om att hans budget för 1960—61 gått ' ihop och givit överskott, ' . Om det kan bli någon liten skattesänkning är en fråga han ' inte vill kommentera. Dom re- sonemangen får vi ta upp i höst, - | — Det är dock, glädjande att vi nu.:kan göra en avbetalning" på statsskulden, säger hr Sträng. - Enligt riksgäldskontorets prelimi- nära beräkning av budgetutfailet är ringspr itionen räknat med ett underskott på 230 milj. Alltså blev. ot mellanskillnaden 480 milj. — De fixerade siffror man tar fram ett bestämt datum redovisar" inte de alldeles riktiga förhållan= " dena, betonar hr, Sträng. En del ' utgifter återstår, bl a har inte pen= garna till SAS betalats ut. ” Men det har blivit ett överskott och det är glädjande, menar hr: Sträng. I den utpräglade högkon=- junktur vi har är det nödvändigt: med en finanspolitik som är så" stark som ? möjligt. 4 ” ” STOCKHOLM an ff . Efter 50 timmar och 25 minu- ter i luften landade ingenjör ) "Jesper Rydén och trafikflygare Hans -Pettersson på söndagsef= . t med sitt riga "Cessnaplai på ' flygplatsen”: "i Skå-Edeby. Trettiotalet fank- ningar i luften" och "vidsträckta "turer "runt hela ' ”verige hade ' - de båda flygarna då bakom ' sig.” Vi kunde 'mycket” väl ha fortsatt ansåg ingenjör Hydér. Det: är helt en fråga om" bekvämlighet :'och i det här; fallet gällde det inte att slå några rekord utan att testa pla- net sade.han. Greve Carl von Ro- sens gamla svenska -.' xord i mara- tonllygning slogs i alla fall med 207. Vv mar och 52 minuter. Långtråkigt har de båda männen inte kaft ' under 'den långa flyg ningen. De har hela tiden haft full sysselsättning med att föra statistik över oljetryck, temperaturer m fl tekniska data. Och i den fyrsitsiga Cessnan finns "gott , utrymme för P' att sträcka ut sig och: sova emel- lanåt.' Bensin har man fått från en 'bil på marken, sem vid tankning kört med samma fart som flygplanet. Från: denna har betisindunkar his: sats upp och tt trettiotal gånger har man under 50-timn.arsflygnin- gen måst tanka. Bensinen har fyllts i reservtanken inne i planet och sedan med en moto: pumpats ut i vingtankarna, +" På samma sätt 'som "bensinen his: god mariginal, Det löd på 30 tim-' sades också maten. upp till mara- Bilen ' kör på bilden ikapp med flygmaskinen och under tiden läm - par man med hjälp av ett rep över en dunk bensin till flygarna' Jesper :. ' "Hydén och Hans Pettersson i pla- net. N tonflygarna, som när de inte cirk-' - lade över Skå-fältet för tankning företog vidsträckta färder runt Sve rige från ”.-2dsvall i norr'till Höör ' i söder. Vädret var hela tiden utom sista nätten fint. DÅ fick man dis och dimma, vilket dock inte hind- rade flygarna från att fortsätta pro- sramenligt . fram till tvåtiden”. på : väfdagseftermiddagen, då de lan- Jade på fältet i i Skå- -Edeby.: I : Gagarin "KEMI (TT-FNB) | Världens förste rymdfarare, . major Jurij Gagasin, förklara” > de på söndagen i Kemi att det. bara är en tidsfråga irnan näs- ta rymdflygning företas i Sov- jebinionen. Det kan bli verk- lighet inom mycket kort tid, tillade han, , Major Gagarin höll ett halvtim- mes' långt föredrag om sin rymd- r a ningar vid en fest i Samband neg ko finländsk-sovjetiska vänskapsdagar i Kemi, Han sa att förberedel- serna för, den första rTymdflygnin- gen'tog tiotals å är. I. detta nu finns det flera utbildade -rymdflygare i Sovjetunionen ' och likaså. rymd- skepp. Hay' sade också att han när som helst är beredd för en' ny rymdflygning ' igen och att han skulle vilja Je till månen och IVenus, ”- ny: resa i rymden ” redo + ör statsdiplomatin i "Finland med sov- jetiske ambassadören Sacharov -L Spetsen. Dessutom: deltog en dele-- gation från Sovjetunionen under ledning av J Eichfeld, ordf i Est- lands högsta" råds. presidium .. och : v ordf i Sovjetunionens högsta råds ma idium. Stalingrad sum är Ke- ' vänskapsort hade sänt en: konstnärsgrunp på "14 personer och en officiell delegation. = ''- Festtalet hölls av ordf i stan. det Finland-i rSovjetunionen Sylvi= Kyllikki Kilpi, som behandlade ut=- vecklingen i relationerna mellan , Finland och Sovjetunionen och un-' ro utgör ett bevis för Sovjetunio= nens stora vänskap” gentemot vårt land, sade hon, fo - [ I festen deltog' cirka 8.000 perso- NS ner. På hedersplats! satt hela öst- ss : derströk betydelseri av att slå vakt ' kring 'dem. Major Gagarins härva. :” Ä
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.