yrevyryvveYyreyryyT TTT a No s Sveriges. nationalparker : es Me " CAHOLMS TIDNING — rreryreYtreitrvevevYeYeYrYTYFyvYY WyvY - px YvrevrvevevYYtvYYTY TV FeT Yt Onsäsgen den 5 fult BS juli 1001. Sedan 3 veckor tillbaka har den serie av'demonstrationer och" våldsdåd, som , de bretagneska' bönderna satte. i gång, fortsatt att . , breda ut sig till en kedjereaktion, - + över stora delar av Frankrike äl än» da ned till provinserna söder om -Loire, Den 21 juni ” ”mobiliserades” "flera tusen traktorer, lastbilar och andra fordon- för. att "upprätta ' vägspärrar. I Poitiers lyckades de- monstranterna avskära denna stad , från 'alla förbindelser med ytter- världen. Även de sydfranska .vin= " odlarna har hotat med att taga till liknande våldsåtgärder. I bör, jan av juni' häktades två unga. bondeledare, . Gourveaner , och . Léon, och anklagades . av ”rege-" ringen som ”anstiftare' av bonde" . tumulten i Morlaix, M,ndigheter='” na vägrade att frige d21 på bes - rättmätiga arbetsinkomst.. Men in- - jordbruk. Den 5 augusti i fjol ut-' " franska "pressen — denna lag har, "hyllan" till förmån för andra och : till ”Hevelt mot stat och shyndig- - heters. 2 0 Det har: skrivits mycket, och med "rätta, on. det odrägkiga och ' meningslösa system ev mellaa- händer som i Frankrike gör UH- vet surt" både ' för” producenter och. konsumenter ' och . berövar ”. bönderna", huvudparten ' av deras "te heller. den" franska regeringen är alldeles' utan skuld till" de hopplösa "förhållunden 'som mån- genstädes råder inom ' franskt färdade visserligen regeringen i Paris den”s'k ”.iktlirielagen” till jordbrukets främjande - men -— som det i dagarna pånekats i den ' . sedan dess me: eller .nindre fått - sjunka i glömska och lagts ”på mera påträngande uppgifter. Först gäran. av boidebefolk ta- lesmän, vilket ytterligare bidrog : till att öka förbittringan mot re= geringen. "Till sist blev dock ; de. " Paris ihåg "den ifrågavarande la-, : gen” och. började - tänka på ”hur då bönd i Bretagne började revoltera ” på allvar kom” man i två strax efter mid: mar frikända Vid en rättegång 1'- Morlaix och bars i triumftåg från ' sätten av entusiastiska. menings- > " fränder. "i Vad ligger det hu. för "motiv ” bakom” dennis fransku böndeoro, ' som "tvingade Parisregeringen att : £ all' hast inkalla ministerrådet ; för att” finna - -lämpliga åtgärder Vv | olycksfall. att "lugna bönderna och sätta / stopp för. den kritiska. utveck« lingen?. : . Ett svar på frågan — om också något överdrivet — försökte 600 - ju 1 Vannes församlade bondhustrur' ge med följande förklaring: ”Då vi på sin tid gifte 085, så var det liktydigt med "att Mö to på 058 I livstids tvångsarbete” vi » Det ligger, bortsett fri drastiska formuleringen — så liten dösis i sanning i detta ute; talande. I varje fall är. det "ett. . faktum, att det” både i" Bretagne. och annorstädes ' "råder. .fruktans=.' värt : föråldrade förhållanden 1i' det förhärskande arrendesystemet, e förhållanden som man sedan' två ' » århundraden knappast kan' finna . maken till någon. annanstans ' i Europa. Även jordbruksmetoder=- .« Na är. föråldrade och efterblivna, , Va : varvid man måste behålla i mins : : net den odlade jordareslens” of hörda uppsplittring I. små ' ägo= stycken. Trots den betydande ut- vandringen av arbetskraftig ung- dom :till Paris och andra större städer har Bretagnes överbefolk= ; ning icke minskats, Böndérna är dömda till étt liv 1 fattigdom och £aller alltför lätt offer för agitato= rer och uppviglare, som manar rön - den. ev . känt tre lagför "ag ' vilka "avser "te inom jordbruket dels':att kont : borde otvivelaktigt ha genomförts "av fol.vrede' och bondedespera- : Det hjälper inte mycket att” efter" Zz beklaga, att ”trycket från ga- der ger "7 : läget; Nu "kräver. Frankrikes: bön- 1 skulle tillämpas. Nu har regeringen faktiskt god- ,- dels att förbättra gruppsamarbe- solidera jordbrukskooperativer- - näs förhållande till deras' enskil- ” da medlemar 'och/ + Dessa och | liknande . reformer. ' för länge sedan och det är svårt att begripa varför det skulle bes" hövas ' de nu aktuella utbrotten tion för att få regeringen att er- inra: sig sina 'egna' löften. och ut= ' ästelser och göra allvar av "dem, 4 "4 viss-mån dikterat: utveck- ; Ingen. och' även framgent kanske "kommer att diktera den ända till | dess" att de orimliga' förhållande. na'i det franska jordbruket helt, eller delvis undanröjts, iv ; för. icke'; så länge sedan srevolten b'Algeriet — krävde. och” fick president ' "de Gaulle: stöd av. Frankrikes; 'hela befolkning för att bli herre över . der” av de' Gaull-3. regering att den skall" ge dem 'rättmätig dön för deras solidariiet ' genom att hjälpa: dem" som” är i behov av. hjälp; Det ' är "egentligen. genant att Parisregeringen ända tills nu förhalat alla beslut och åtgärder i den” fråga som, dock: berör det ' franska näringslivets livsnerv. - "nos in Daedalus och hans son Ika- Emanuel. Smedenborg nära | lösa fly Dgningens. problen em : Mitt i det b rande planet går två "vingar av en n sropellerliknande: den ”orekiska mytologin berättas - konstruktion, a I 'om en” framstående konsthant- verkare och byggmästare vid namn Daedzalus, ' som. dräpte 'en athensk medborgare. och . som av. fruktan för det straff, som skulle "drabba honom flydde till Kreta. På denna ö härskade en konung vid, namn Minos, som tog Daedalus i sin tjänst och lät honom bygga en-la- byrint .; i : Knossos> efter. mönster att” ”det inte "kunde skada att vin=". garna låge litet snett bakåt som kvarnvingar”. Som man finner låg. ; hans tanke snubblande nära pro= pellerns konstruktion. - I sin' vetenskapliga tidskrift ger Swedenborg en nätmare 'beskriv-. ning av sin flygmaskin, vilken det re in på. Det må räcka med att” nämna, att Swedenborg tänkte sig : av. en liknande, . anläggning i|flygplanet konstruerat med ett sitt- Egypten, ' farao . Amenehet den | rum i mitten, 2x3 almar i fyrkant "tredjes' "5dstempel i Faijum.. Den- |-och 1 aln djupt. Detta rum skulle + vara tillverkat av ett lätt material: så att luften inte kunde komma: igenom detsamma, och till formen. skulle planet vara” ovalt. Vad vå stommen i bärplanet beträffar så skulle den bestå av. två, längs- gående, vingbalkar och åtta trärib=- bor: För balanseringen av planets ;- tyngd: under flygningen tänkte sig" ” Swedenborg en . nedåt ' hängande tyngd i maskinens tyngdpunkt. Ved beträffar vingarna så borde de va- ra åv tyg och , dessutom' konistrue- na "laby "int var så konstruerad, att den 'som -en' gång kommit in i'den sedan aldrig kunde komma ut igen. « Av fruktan för att inte få behålla en : så "framstående konsthantver- kare för egen del, konsthantver- karna förde ett kringflackande liv på den tiden — spärra 'e kung Mi- ros i-labyrinten. Strängt bevakade som de, var kunde de inte fly var- ken över land eler till sjöss; och "det fannå därför ingen annan möj- lighet "för dem än att söka ta sig fram "genom" luften. I. . hemlighet Iyckadés' de samla ihop'en mängd fågelfjädrar, som" de fogade "ihop till bärkraftiga vingar, vilka de fäs- te vid kroppen med vax. » sEn' tidig .morgon, "lyckades de "med hjälp ;av" dessa. vingar "lyfta sig upp i luften och flyga över, ha- vet. Den" unge Ikaros kom 'emel- lertid för nära solen, värmen 'smäl- .te' vaxet på hans vingar, och han "störtade i'havet. och drunknade. 1'dag är: myten om-Daedalus och | .Ikaros" en: verklighet > Men : vägen "dit har" varit: lång. I flera hundra år ' har. -man sysslat med flygma- skinskonstruktioner —"' de” första bevarade skisserna av en mekanisk flyganordning härrör från Lionar- do. da Vinci — men förstår 1908 hade man kommit så långt att den första” flygmaskinen kunde svinga sig upp i. luften, förd 'av. frans- mannen H Farman, sv skola mill! de "många" pioniärerna "på riktningen så skulle de släppa 'ige-' nom ;luften,' men. när de ' fö des bakåt så skulle de vara täta,” - Swedenborg insåg emellertid, att > det- skulle bli-betydligt svårare att få: en sådan maskin ' att stiga till : väders än att; konstruera den på papperet ' och ' han ' skriver ! också lettare, en sådan machine ”at;tala' om "än at .stellan i "wercket. och föran i luften”. 1897 byggde: närnligen "en "man -vid maskin ', i full: storlek ' och: enligt > ras i Columbiauniversitetet :i New York, drog femton. ungdomar ma='' skinen till start. som om den hade ; varit: en drake! Maskinen lyfte sig i femton meter i luften, innan den störtade." En . miniatyrmodell ' av Swedenborgs flygmaskin finns även " denset i Karlskrona: för att som pp skule föra för långt att gå närma- . . rade'så, att när de rördes mot flyg-' | mycket” riktigt: ”Doch:. synes wel | "gin " folkmängd ;trån 5,1 milj vid + nämn von Jesse A Burt i. Illinois en' modell ,av,. Swedenborgs: flyg- 2 ögonvittnens utsagor, vilka förva='. :. delar fått dra nytta av deras s pror a Landshövding vo : testamente” till Blekinge. rn ONE Erik von Heland flyttade från sin gård £ Sörmland till resi- "konungens troman regera över ble- " kingarna blev han inte länge sit- tande overksam på sin landshöv- get inte, i varje fall mycket, lite, Redan från första början :var han en synnerligen rörlig landshövding, ”tJan ville så fort som möjligt uppnå kontakt med sina länsbor, lära kän= - »a deras problem. Hans bil rullade ” nästan ständigt vå de blekingska vägarna. : Den : nye je landshövdingen hade -« nämligen ett mycket bestämt mål, som han ville förverkliga: en all- > män upprustning av länet främst genom utbyggnad av industrin för - att därigenom skapa ökad syssel- sättning och bromsa utflyttningen N : från länet. ” AN Landshövding ” von Heland gick : till verket med det friska gåpåar= ; humör som är utmärkande för ho- 1. nom, Många jakttog hans framfart med undran, somliga kanske rent | av med' skräck. ' Några försökte väl - : också — främst av politiska motiv :— misstänkliggöra . hans uppsåt. Men det dröjde inte så 'värst länge | «+ förrän det överväldigande flertalet blekingar. började . inse att lands- : hövdingen hade rätt; att hans väg ' vr var den riktiga. > SA sl - "I "dagarna bryter "land: övding a von Heland upp från Blekinge efter + uppnådd pensionsålder och ”åter- : vänder till sin gård i Sörmland.'1I dag. lönar; det .sig inte -att försöka ! misstänkliggöra hans uppsåt; I dag ittalar: resultaten. Och de visar att "det mål som landshövding von He- "land vid sin ankomst till Blekinge ppställde för sin landshövdinge- : gärning i stort sett har uppnåtts. : Resultaten "redovisas 'i- en -: skrift: |: i "Blekinge.: 1960-talet”. Den inne- i håller bidrag förutom av landshöv- |, dingen' själv av. bankdirektör Tore ; -Browaldh, länsarbetsdirektör Gun- "nar Strand, intendent Carl Fries, "decent Gustaf Rudebeck m fl, som 1 behandlar : olika. områden av ble- -kingst näringsz och kulturliv, : or Så var deti i början a av v 50- talet i 7 början av 50-talet var Blekinge ett utflyttnings-" och arbetslöshets- län. Samtidigt. som: Sverige ökat sen i Ka 6 sättni ten var också lägre i Blekinge än i hela riket, Det var för att få till stånd "en ändring, i dessa förlållanden som landshövding von MHeland mobili- serade. "samtliga . länsmyndigheter och intresseorganisationer, kemmu- nalmän och” ”industrifolk,' bankmän m fl. Resultaten visar att Blekinge på ett genomgripande s sätt upprus” tats. Såä är det nu” fudustrin visar en ökning äv. 'an-| talet anställda med ca 5.000. Även servicenäringarna visar:stor ökning liksom sjukvården m'm medan an- talet! militäranställda .. har minskat något liksom antalet anställda inom samfärdseln. Slutresulta'et är dock att de förvärvsarbetandes netto har ökat med ca 4.000. Denna” "ökning avspeglas bl ad skattekronornas antal... Under ” de åtta år som det här gäller, har ök- ningen ' varit 45.proc mot endast 35 proc i hela "landet. : [RR Fr om 1958 har Blekinge en större, andel av landets industriin- vesteringar, sådana dessa kan ut- läsås ur beviljade igångsättnings- tillstånd, än länets andel i Sveriges fölkmängd. . : Den 'nuvårande rushen samman- faller visserligen med en högkon- junktur, men den kan inte sägas' vara ,orsak till den höga investe- ' sekelskiftet till 7,5 milj i dag, d v s +. med närmare 50 proc, så har Ble- kinge'i stort sett! haft ett konstant invånarantal, omkring 145.000. Bak- om ' den ' konstanta folkmängden döljer sig ett födelseöverskott på i medeltal 1.000 personer om . året i och en lika stor årlig - flyttnings- förlust. Blekinge har alltså fått stå|' för de utflyttade: ungdomarnas ut- bildning m m medan andra lands- : duktiva insatser. - .- Andelen pensionärer hade g genom av) en mera långsiktig ,planering ringsnivån. Den är i stället en följd | flygväsendets ; område ; hör även 1 Swedenborg, som" fram- Lingt uppe i Orsa finnmark I det Gävleborgs län, ligger Hamra natio: . ev Nationalparkerna 1 Sverige om- fattar 406.000 hektar svensk natur, Fjällområd landet och Gotska Sandön, Norra hörn av Dalarna som hör till: malpark, ett av landets märka , ligaste urskogsområden. Kvill, Blå Jungfrun samt Dalby Sö- även 20.000 hektar myr och berg, samt ca 10.000 hektar skogsmark in- går I de 15 national na, Det är sl i den sydliga delen. Kli- mat, djurvärld, växtliv och geologi presenteras. Vidare får man upps domänstyrelsen som förvaltar de 15 nationalparkerna och som vägled- ning och upplysning utger styrel- sen i dagarna samlingsvolymen "Sveriges Nationalparker", Ett 40-tal vetenskapsmän, teck- nare och fotografer har medverkat vid presentationen av de olika om- rådena, Vadvetjåko, Abisko, Stora Sjöfallet, Sarek, Muddus och Pelje. kaise längst i norr förenar sig i samlingsverket med Sonfjället, Töf- 'singdalen, Hamra, Ängsö och Garp- yttan I de mellersta delarna av lysni hur man bäst tar sig till de olika nationalparkerna, Generaldirektör Erik W Höjer har skrivit en aktuell introduktion, som bla går in på åtgärder för att göra nationalparkerna mera lätt- tilllgängliga, Carl Oldertz och Bo Rosén har redigerat samlingsverket liksom de separata häftena om na- tionalparkerna. Boken utges på Rabén & Sjögrens förlag. - Dormänstyrelsen ger 1 dagarna också ut den aktuella riksförteck= ningen över "Svenska nationalpar- ker, naturminnen 103.000 flyr från Angola, Sam- manlagt 103.300 afrikanska flyk- tingar har nu flytt från det "krigshärjade Angola över , till Kongo jenligt meddelande från dagskvälen, Många av. barnen lider av både lunginfl ion "lade" sitt förslag till flygmaskin i den av honom startade vetenskap-|tvivel ha påskyndat människans er- - i Tekniska Muséet i Stockholm". " Hade Swedenborg vidare utveck- Jat sin flygmaskin skulle han utan ' "utflyttningen av de . unga: blivit : högre i Blekinge än genomsnittligt i hela landet. Länet var på väg att bli ett gubblän. Antalet skattekronor Jer invåna- jämte. nya industriers. inflyttning till - länet. ' Däremot har högkon- junkturen " onekligen ytterligare skärpt konkurrensen om penning- medel och arbetskraft. Expansionen övring av luften med många år, ty i verkligheten var han på rätt spår i fråga om problemets lösning. Men . i likhet med pionjärerna i tidigare liga tidskriften ”Daedalus' Hyper- boreus”, den första i Sverige, och som : nyligen utkommit i bokform under titeln, Swedenborg gav sitt utkast: ”Machine att flyga i wäd- ret”. : Kand a Även om Swedenborg: är mest känd som filosof och grundare av] > . +: en religiös rörelse, så var han lik- : väl framför allt ingenjör, veten-|' skapsman och författare till en om- fångsrik avhandling om järnets m2- tallurgi. ). ' Hans intresse omspände många fält, och i två omgångar sysslade han med flygningsproblemen. För första gången möter vi hans tankar i det avseendet i de många brev han skrev från England : till sin svåger Eric" Benzelius :i Uppsala och i vilka han beskrev fjorton - uppfinningar, som upptog hans tan- kar. Till dem hörde en undervat- tenbåt, ett maskingevär . och en ångmaskin — hundra å år före James Watt, Ett anriat av de fjorton projekten var en ”machine att flyga i wädret med”, Sex år senare konstruerade han sin flygmaskin, vilken beskri- ves i ett originalmanuskript, som förvaras i Linköpings stiftsbiblio- derliga drivkraften, er Alarik Degerman N a Far körde över. | ff yraårig son. - "ARJÄNG (TT): lantbrukare Erland - Andersson i Östra Boda, Västra Fågelvik, över-. kördes på måndagen av en traktor: och skadades till döds. -. . Pojken åkte med sin fader på ett hölass och råkade ramla av lasset och hamnade under traktorns ena bakhjul. Han fördes till lasarettet redan: död,” "Två finska flygare dödsstörtade . HELSINGFORS (TT-FNB) | 1 " Ett finländskt armeplan störtade: epoker fann han inte den erfor= ns Licens'be gärd för: | : USA-telefonsatellit - En fyraårig pojke, Bengt, son till I i Årjäng ment vär vid framkomsten; . har varit så kraftig aft det i Ble- kinge, som hade arbetslöshet under hela den överfulla sysselsättningens tid, nw har uppstått brist på vissa slag av skolad arbetskraft, som där- för fått anskaffas från annat håll. Stora ansträngningar har emeller- tid gjorts för att skapa möjligheter - till omskolning. Blekinge har ockei ett väl utbyggt yrkesskolväsen, Den årliga flyttningsförlusten un-/ der senare delen av 50-talet her : varit endast ungefär hälften så stor som under '40-talet, Att Blekinge trots detta haft en om än obetydlig folkminskning beror på att födel- seöverskottet nu endast är tredje- delen av 40-talets. Dessutom har de anställda vid flottan och örs re var i Blekinge i början av 50- talet endast drygt 70 proc av me- ” deltalet för hela landet. Syssel- American Telphone and : Tele- graph Company hoppas redan i år fa Skjuta upp en kommunika- tionssatellit. Man har också redan begärt tillstånd härför hos rege- ringen, Telefonbolaget ärmnar med - hjälp av en dylik satellit överföra telefonsamtal mellan Amerika och Europa. Det finr >” också möjlighe- ter. att televisionen kommer. attj Helands Landshövding Erik von Heland i sitt ämbetsrum på länsstyrel=, 2 rlskronas; ve ; Very avseende kommit i bättre läge än ” begränsat antal orter, lämpliga som replipunkter för den omkringlig= -gande landsbygden; tror vi oss ha möjliggjort för glesbygdsbefolknin= gen -att i viss omfattning bo kvar - i tätorterna eller 2 Lwum skogsbruket, : 4 [ Uk Dela kunnat redogöra för några väsent liga avsnitt i'von Helands' Blekin- lar isitt testamente, Vi har inte kun: natsgå in på hans initiativ. på: fis." kerinäringens och jordbrukets om=, råden eller på naturvården m m, Av -vad - som : nämnts torde "dock ter fullgjort värv i många avseen-: luhda' på ett' bättre sätt — än 'det -; rande Blekinge han lämnar efter träffar bör. näringslivets nu" stora expansion i Blekinge fortsätta un- der närmaste femårsperiod : och grunden är lagd för fortsatta delvis'” planlagda omfattande investeringar under ' 60-talet”, skriver han i den les säkert riktigt. "Tack vare de ge-' nom industrins utbyggande ständigt” na bör också under. 60-talet lands= . bygdens avfolkningsproblem: i Ble- kinge kunna lösas på ett tillfreds. '. ställande 'sätt.” finns numera, ” > Litteratur Stugan” vi drömmer om är .en ”Allt i Hemmet”-hok om ; "fritidsstugor, stora familjestugor fös självbyggare, som här kan få ori- ginalri ialförteck g o s v. De hundratals bilderna i«- färg och svart-Vitt ger inte bara mängd praktiska råd och upplys- ningar, för den blivande stugägar ren. logsvarvet i Karlskrona under se- nare - hälften ' av 50-talet minskat med 1.000 : personer, vilket även utan familjernas medräknande! mot- kunna draga nytta av den, Den kon- struerade 'telefonsatelliten är ca 1 meter i diameter och väger 'ca 60! kg. Ytan består till mer än hälften I bokens senare del ger förfat-' taren en mängd praktiska råd och upplysningar om hur man väljer, tomt, om inredning och olika upp- vär svarar mer än länets befolk minskning, "Industriutbyggnaden: är ingalun= da slutförd.” Den har skett ' i allt snabbare takt under de senaste En enkät, som företagareför- eningen . låtit verkställa, visar ett investeringsbehov för industrin på av solljusceller, med "vilka man vill förse satelliten med den energi, som fordras för det arbete, som den/ måste uträtta. Ett par antenner på satelliten sörjer för kontakten medj jorden, Man väntar sig, att man fyra! gånger om dagen kan använda sig av] satelliten för en halvtimme i taget. ären. tek och dessutom i en artikel i den av Swedenborg utgivna tidskriften "Daedalus Hyperboreus”. Det kan förtjäna nämnas, att han där fram-|. lade samma principer, som 'många år senare bidrog till lösningen av flygets problem. De tidigare pionjärerna grundade sina konstruktioner på flygrörel- serna hos fåglarna — till dem hör- de -Lionarde da Vinci men även tysken Otto Lilienthal, som syss- .lade med flygmaskinkonstruktioner "i slutet av 1800-talet, Swedenborgs -utkast däremot utgick från prin- "cipen bärplan och propellerliknan- ,de framdrivningsanordning, Han tänkte sig ett fast, välvt plan som det bärande organet, framdrivet av len propePerlikrande anordning. +» Om det sisufämnda frambåller han, - på måndagseftermiddagen i närhe-' ten av Björneborg. Bägge de om-; bordvarande flygarna omkom, - + Det är meningen att satelliten skall kretsa kring jorden på en höjd av ca 3.500 km. Man räknar med att mean kan låta satelliten sända och mottaga ca 68.6 ) ord per minut, vilket betyder, att man kan sända flera sarntal på en gång. En dylik telefonsatellit kommer att utgöra ett stort framsteg när det gäller förbindelserna mellan de olika kontinenterna. Det behövs härvidlag ingen kabel för att tele- fonera. Dr Killingsworth, visepresidenten i Americah Telphone Co, har gott hopp om ett beviljande av tillstån- det för att uppskjuta denna satel- Lit och hoppas, när den första väl är uppskjuten, att inom en nära Planet störtade sedan det av hit-: tills okänd anledning råkat komma' i spinn. En haverikommissiori skall utreda olyckan. . u framtid få till stånd ett hel, nät I + | ev dylika satelliter. . Se Blekinge — Vi har dock i detta 250 milj kr för åren 1962-—1966, - "övrig upprustning ” + vid den allmänna upprustningen av länet hår beredskapsarbetena varit av stor betydelse. Man har gatt "in de arbetslösas arbete på sådana objekt, som har inneburit förbättringar . för näringslivet. Kustbanan har breddats till nor- Ispår, länets landsvägsnät har under 50-talet upprustats för 'cal' 70 milj kr, 50 milj kr har lagts ned på hamnarna, därav 7 milj på fis- kehamnarna, länet har fått goda flygförbindelser, tätorterna har rus- tats upp. Glesbygdsproblemet ä är emellertid inte löst ännu, konstaterar lands- hövding von Heland i skriften om skilt kapitel beskrivs hur man själv ' kan bygga och i olika etapper, ' ”Stugan vi drömmer om” är syn- nerligen instruktiv' och bör vara en >” önskebok för alla, som går i fri- tidsstugetankar, Förlag är Bonniers. 0. mässling samtidigt, en kombi- nation som ofta leder till döden. Men förklarar också att endast brittiska Röda korset på sön- ett mycket litet antal av flyk-] tingarna var sårade, LAHOLMS TI DNING-- ENDA TIDNING SOM UTGIVES i LAHOLN. nämnda skriften, och det är allde= en är annorlunda '— och annor<. ' ökande sysselsättningsmöjligheter="', : 'en del andra län, skriver han. Ge- ' NS nom att satsa resurserna på ett : i sina fastigheter och söka arbete; ” Vi: har: här - endast. summariskt : framgå, att det Blekinge som lands=- , ' hövding von Heland nu lämnar' efs : han kom till vid utnämningen till: landshövding. "Det är ett expande=---, s sig. ”Om inte något oförutsett in= Förutsättningarna '' | vackra exteriörer utan även en. ' I ett sär- , .. gebok; som han inte utan "fog kalv.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.