0 vYvtYetYeY TO FeY FIT TFT Ove nee YeEPEYYYTETYYYIYPEYYTTeTYYYTYTTYYTFYVVYVYF VY FYYTYFYYT YT TVTYT >" skop' Helanders ; fall kan: väl alla '"., Vara, : överens. om,' Det -var';ett Ka struntärende i sig självt, men som , "> i betydelse om domstolen vid en YyvtTYTYV RAG YtTrvreveeTevyvYFTVetTYFTEYPVYYV YErevYvYYVYFYTYTY tv Or I Kd ön höll savad.; » Lika litet som en människas värde, kan mätas I kalla pengar, ot jan föräldrarnas, pekuniära insat= ser för' barnen från vaggan till den”dag de är färdiga klara' sig på egen hand fixeras't endast :.. materiella . värden. Naturligtvis kan man noggrant räkna fram. "alla de utgifter barnen förorsa- kar. "Man: kän” också” kalkyler med vad allt; det arbete är" värt; som i första hand mödrarna. läg- ger ner "på barnens omvårdnad "och fostran, Men man kan inte heller: bortse från. de tillgångar "ett barn utgör för hem och fa- milj, vilka aldrig kan taxeras'ef- ” ter materiell måttstock. Följakt-' "ligen blir alltid debatten om vad ett ' barn : kostar , föräldrar och ' samhälle imer eller mindre miss-: visande," vilket givetvis inte” bör hindra” att ”de ekonomiska 'pro- blem 'som är förknippade méd ”. barn och. barnfostran diskuteras ' så realistiskt som ” möjligt, inte " + minst då det gäller att nå en rim- " lig fördelning av dessa kostnader ' mellan familj och samhälle, >; va .'.I dagarna”har en aktuell be- '' räkning åv barnkostnaderna slut? . "förts av socialstyrelsen, Därvid : framkommer den kanske ' något : "sensationella uppgiften ”att den ' totala "kostnaden för. ett barn i " privathushåll i år kan beräknus V till 6430 kr. Den spontana 're- " + å flexionen" blir kanske: Hur i all ss Dy ar Vä + bevisföringen ”på två av de' för ' "sin dar kan, familjerna då existe? . "ra om ett barn drar "en sådan . årskostnad? Av. utredningen ' framgår vidare, att av dena to- ' talkostnad faller i itÉ kr N. på hushållen. - Ovanstående ie ESSEN ATT BROTT OCH STRAFF inte haft någon rimlig proportion i bi- fick sin betydelse genom” att /den + de biskopen i Strängnä , misstänktes . vara: brevskrivaren, > skriver Dagens Nyheter (fp) i sina kommentarer till att HD nu'bevil- at resning i målet?” om Över! ligt att genom”'en' ny . rättegång skapa. önskvärd. klarhet ” i Helanderaffären. Fakta är i stort '-"gett kända, och meningarna -kom- v mer säkerligen även efter ett nytt -1 domslut att vara delade i skuld- , frågan. Men för biskopen blir det "givetvis i flera avseenden av stor . ny prövning kommer fram till att , föreliggande indicier inte är till- räckliga för en fällande dom, HELANDERMAÅLET HADE mån- ga ' egendomliga 'drag. ' Dit. hörde sfrämst ' disproportionen ”', mellan brottets art »och straffet "med; dess ” faktiska” följder, " som "berodde på 'den anklagades särställning, påpe- kar även Svenska Dagbladet (h): " Dit hörde också den ovanligt .: invecklade indiciebevisningen, - &om innebar att varje punkt i be- " visföringen kunde dras i tvivels—| "mål, medan den samlade raden av indicier, sådan den redovisades av . rådhusrätten, onekligen tedde sig «starkt graverande. Sedan dess har rådhusrätten avgörande punkter- na ..—' den. språkliga gransknin- gen av breven och de fingerav- tryck . på, ett par av dem som identifierades .med Helanders — » blivit föremål för häftiga kontro- :'—. verser, bland fackmän. Om där- lägges 'de nu förebragta nya N omständigheter, som har gjört ett så starkt intryck på majoriteten i högsta domstolen, ter ' det sig inte minst är, den :allmänha rättsvår- dens synpunkt ofrånkomligt att än en. gång öppna akterna i 50- " talets 'mest. omdiskuterade -rätts- affär, 2. 7; för Sött PA PUNKT EFTER PUNKT an- ser sig Helander ha anfört nya y ikter eller nytt material; som minskar "eller " undanröjer kraften hov "kostar; barnen? ". vt : 1.410 "på samhället och: 5.020 kr. [skäl till för att | (ep ,flexion. är dock alltjämt tillämp- lg Öva oe 0 "Mot bakgrunden av, dessa siff- -'ror bekräftas framförallt vad ”barnfamiljerna redan vet, "nämli" : " gen "att" barnen : kostar "pengar, . Sedan kan man ju' även placera in de allmänna barnbidragen på "450 kr pr barn och år i bilden: | Det finns alltjämt människor som : - på fullt allvar vill göra gällande att det är affär att ha barn just ' för! dessa barnbidrags' skull. Den-' > na 'socialstyrelsens utredning ve= derlägger utomordentligt effektivt . detta resonemang, Visst är barn- "bidragen "välkomna i: barnfamil-" " jernå, men de täcker: endast" en mindre del av de verkliga. kost- naderna för barnen" och' det" är” "alldeles" självklart, att familjer |” "som: påtar sig det ansvar fostran av: barn 'för med' sig, samtidigt "väljer" att leva på: en: betydligt "lägre" standard'( än övriga 'med- ' I borgare; Om vi inte missminner ”-oss har årets 'riksdag beslutat en översyn av de : allmänna" "barnbi='. ragen. Förmodligen "> kommer ' , därvid deras värde i förhållande , till de ' verkliga ' kostnaderna ' för -barrien att bli föremål för ingå- "ende analys, liksom frågan om "indexreglering av dem”i framti- den, Särskilt" flerbarnsfarniljernas - "ekonomiska situation torde d d . vid ägnas uppmärksamhet... Och nog ; förefaller det som om "det ' .-finns' goda skäl för en positiv omprövning av samhällets insat- ser på detta område; ' även "om - samhällsekonomiska aspekter ma- nar till stor försiktighet, med yt-: > terligare åtagånden NV | TN denna instans skul« le bevilja - en "resning —' särskilt mot. bakgrunden" äv :tidigare avs: slag; framhåller Skånska Dagbla NE Beslutet är äv största betydelse .för.«den "aktuella Helanderaffären och "för. den' mån som : mot sitt ' nekande dömts till ett av de i sin' "art 'hårdaste-' straff. Han ' får nu eri ny möjlighet att. få den oskuld” bevisad, som han ..både inför sin > »Gud och sina medmänniskor be- ' dyrat: "Men: resni” zon är-av: vikt ' för hela det svenska rättssamhäl- -let. "HD:s beslut innebär ett posi<, , d. SN Latin-Amerika » Hur pass säkert sitter sadeln i "Sydamerika? Kan sådant. som skött och sker upprepas ipå" denna stora kontinent. sedan den. svarta rasen och bland=' folkeri kommit i gungning? i : a Personer, som länge. vistats p latin-amerikanska länderna" håller i ' dag' före att' två av. dessa; Chile och Argentina, företer ett 'så sta« Pilt samhällssystem på västerlänsk grund "att någon: svart revolution där är otänkbar. Värre är det emel-. lertid ; med", Brasilien, det' största landet i. Sydamerika med en areal som” är- c:a 25 gånger större än Sverige. I många povinser är bland- ; folken och "den svarla rasen i ma- joritet och. där kan 'ovärntade hän-: delser lätt inträffa; särskilt som lan" det lider trist på kommunikationer och centralregeringen har "stora svårigheter : alt överalit göra sig : gällände, = Sit De eaR Anläggandet av dexnya huvud staden, Brasil, 100-tals 1r2il in i lan- det, har "varit ett. ytterst. djärvt experiment varmed regeringen av=. sett” att-inte "bara kunna utnyttja de väldiga resurserna i det inre, utan även. få'en'bättre' kontroll och ett säkrare grepp över Brasi- liens 50 miljoner människor. Före- bilden till detta vält 'ga projket var säkerligen förflyttningen -av den, ryska huvudstaden från periferin i väster till Moskva, +. SA: "Det är änvi för tidigt attibe- döma hur vågstycket i, Brasilien kommer att utfalla; men. man vet redan att klimatet i den trakt, där Brasil uppbyggts är .mycket på- frestande för vita, medan det väl i rå ätten "skriver 28, + Stockholms-Tidningen (s): > Allt kommer nu att prövas, Det ”.- finns emellertid enledning erinra », Cm "att rådhusrättens dom icke grundades på er enstaka punkt utan på tio bevisföringar sam- ". mantagna, Och det återstår att se, om det nya material Helander . kommer med är tillräckligt för förd av ”blandfolken. Detta' kan få avgörande betydelse för lan- dets öden. so 00 2 Skulle den vita regimen i Bra=" silien svikta är det många småstater i Syd-Amerika där revolutionära rörelser lätt kan uppkomma. : USA bör satsa hårt och frikos- tigt På Syd-Amerika, om icke den 3 att bryta ner hållfasth i hel indiclekedjan.. . > go I ATT HD INTE STÅTT inför någon '"t uppgift Är uppenbart. A mistiska pr an skall få lämplig jordmån på denna väl- diga kontinent, på vars framtida ut- - gestaltning utgången av striden Det måste mycket tungt vägande! - mellan Öst och Väst kan bero, , . fi I" Sigfrid Leifland ' & Hd S G3 B 4 on både" 'Att läsa ANNONSERN ande och ro 3 40 3 Gö Gu Gö 0 a A RR AVRVMAAMMMMMN MMA " BYRYIYS GIGI YI YIUSUS VI ER RR RRRR U2GI YI DI GIGS 75 år. Ät AA fyller '.i morgon lantbrukare; Arvid Johansson, Hackarehuset, Hallandsås. Hari. har i många år innehaft ' Hackarehuset på ar- rende men 'har numera överläm- nat det till en son men bor kvar på. gården; i' I: sin kraäfts dagar var han ”en', duktig jordbrukare som helt. ägnade sig åt gården: tv at Ta - F, lantbrukaren. August Svens- son, . Bockastensbygget,: Rännes- löv, fyller-<i, morgon sjuttio. år. Jubilaren: är född på den gård, :| som har älltjämt bebor trots att han överlämnat 'skötseln ' till' två söner: Det. är för övrigt en gam- mal "släktgård "och ien mycket vacker gård, som varit i samma släkts ägo sedan 1600-talet. Ju- bilaren har alltid varit en duk- tig" jordbrukare och :skogsman och. gården är mycket välskött. aldrig intresserat Svensson som haft. jakt "och fiske' sorh fritids- sysselsättningar. -- Han "är. sedan 25 år till baka leverantör av den årliga. julgranen: på. Stortorget i Laholm -'så. man. förstår 'att..han .|har- vackra skogar. Personligen är han en hygglig och bra. man, bäck; Våxtorp, som han .sålde för. ett” trettiotal sår. sedan. ' Då flystade - hen” till Hasslöv” och hade många "år , arbete. på es Idär han gjorde "ett cket "got "anbete,”' Numera njuter Bengisson. sitt otium men då voch då när han får "det med lite” av warje -Hlantbrukarna ' i. trakten, Dessutom "sköter: han om Hass- lövs. idrottsplats och - det ' gör mycket : bran Trevlig, .ge- öch arbetsam är. jubila- omtyckt av alla som fyller "i. morgon :lantbrukaren Aron Magnusson, : Hasslöv, + - - Jubilaren "är född i Flintarg, Hasslöv,« och .hemsocknen, : har han. alltid förblivit -trogeri;' Sina lärdomar i-jordbruket: fick han Hemma, .- omsatte. dem sedan. .i olika” anställningar ' och" övertog sedan på arrende Hasslövs iloc- karegånd. Denna hade: Megnus- son i, ett tiotal: år innan han öventog den gård, som han allt- jämt". sköter på" ett bra "sätt. Byggnaderné ; har”, han ', delvis byggt "om' amen driver nu gården kreaturslöst.: Personligen är han en hygglig -öch trevlig "man. To 50 år, - penta "fyller i. morgon ledningsmäs- tare "Klas: Hartzell;' Lantmanna- gatan;. Laholm. Ha nhar i många år varit i SJ:s tjänst och till- trädde' befattningen som drifts- mästare" vid omformarestationen för c:a ett'halvs år sedan. Jubi- laren är "en driftig 'och duktig man som är allmänt omtyckt. sk ME 50 år. Nr . "fyller i morgon. fröken Val- borg "Svensson, - Kåphult, Knä- red. Hon har i många år- skött hemmet För sin nyligen bort- gångne fader, 'urmakaren Sven duktig och" uppoffrande. kvinna? , Vigsel : - ägde i går Tum i Båstads kyrka mellan greve Nils Axel Mörner, Nya - Skottorp, och frö- ken' Ulla. Wilander, dotter till lärov. adj. : Erik'. Wilander och hans maka, född Sjulander, Gö- teborg, Som' ingångsmusik spe- lade kantor Anna Ästrand ”Gäs- ternas intåg i Wartburg” tav Wagner. Operasångerskan Bar- bro Eriksson sjöng ”Stora' och underbara ' äro Dina verk” av | Wilander, Några ;. kommunala uppdrag har |' | Sven: Nilsson," Hårsabäck,' för Petter : Andersson, - och är en : ; Josef Eriksson. Hfter: psalm 21 förrättade biskop Martin Lind= | ström vigselakten. och utgick i sitt tal till brudparet från orden | i 1;a Petribrevet. kap. 5. Efter psalm ' 235 sjöng operasånger- , skan Barbro Eriksson: Händels ”Arioso”. När brudparet lämna- de": den, med levande ljus och blommor smyckade kyrkan spe- lades: ”A Trumpet Volontary” Hav EH. Purcell. . Som :kyrkomar- «| skalkar: fungerade ': inspektor Sverker Temelin,, Vallberga, och greve". Gabriel Mörner. : Tärnor och . marskalkar var fröken Ma- ria Landqvist och stud. Thomas fröken : ' Margaretha Ejre 'och'. med, .. kand. Bjarne Lemke samt fröken Kerstin, Ek- ström "och 'stud. Max. Engström, Efter vigselakten gavs middag på: Margretetorps gästgivargård. vn a . MN ; M ; Dödstall Cesar oe os « Karin Sandström, : I en ålder av 49 år avled i går på Ljungby i Västergatan, ,. Markaryd.: - Den bortgångna - var född i Marka- hon : äktenskap , med : maskinfö- rare ' Karl Sandström. - Närmast sörjande är maken och tre barn re 'i + Markaryd, - Ulla - gift . med trafikbiträdet : .' Rolf .: Mattsson, Markaryd och Lena, som vistas i hemmet. I sorgen deltar barn- barn, " syskon,- övrig släkt, och många vänner. -” Fine —' En. högtidlig jordfästning ägde i går rum då stoftet efter rörläggaren" Hugo Nilsson, Våx- torp, vigdes till griftero: i Våx- var placerat i:koret, prestavera- de'hrr Edvin Johansson' och Si- gurd ' "Wilhelmsson," båda" från Våxtorp. : ö Hallind förrättade 'jordfästning- en "och" begravningsmässan, Ef- ter.:denna: sjöng "kantor Elsa Wallin: ”Så kyrkan, sik. 4, ERT S i, Vid graven tålade' till den bort- gångnes ”minne” agronom : Knut , utförde. hon orgelmu- x ad re. Johan + A; Johansson,: Våx- torp: samt' målaremästare Sven Lundgren, : Våxtorp, för -Våx- torps brandkår sågmästare Erik Nilsson,:.+ Våxtorp, ; för ' brand- männen; entreprenör Gösta Nils- Våxtorps” Bois 'samt” för. tföre- Nilsson, ' Våxtorp, för. avlopps- kommittén, «' lantbrukare me E. Bengtsson, Våxtorp, för: bygg- nadsnämnden och" lantbrukare Våxtorps, .. bygdegårdsförening. Samtliga talare nedlade kransär. Till sist sjöngs ps,396:5.' De an- hörigas.. tack" för hedersbevis- ningen ' - frambars av agronom Lawesson. En mycket: rik, och vacker blomstergärd hade sänts till båren. >. E KV . .— En «hög idlig jordfästning ägde i går rum i S:ta Katarina kapell i:Halmstad'då stoftet ef- ter. f.: lantbrukaren Axel Hen- ningsson, - Ahla, vigdes : till "den sista vilan. Som , inledning spe- lades ''”Fäbodpsalm” ::av Oskar Lindberg. Jordfästningen' förrät- tades av komminister E. Borulf, som också höll ett. griftetal. När kistan ' ; sänktes” för kremering spelade - organist 'Hakon- Brand- qvist ”" ”Fantasi | i ' a-moll” av Bach. De anhöriga tog,ett sista farväl av den bortgångne, lant- brukare Erik' Larsson,' Ahla, ta- lade : och officianten framförde tacket '-för'- hedersbevisningen. Till: avslutning spelades stilla orgelmusik, Många vackra blom- mor prydde båren. :- SN Att läsa ANNONSERNA! ÅT ör både lönande och roligt nya vä- garna och nya husnumren i Mell-, ons att kartan med de: 'bystrand 'satts upp" på posten- Be- ställningslistor på husnumren finns i affärerna, .. I oi N lasarett fru Karin: Sandström, |: ryd och vid 25 års ålder ingick |. av vilka Göte är fabriksarbeta- |" torps "kyrka, : Vid. kistan, -'som |]: Kyrkoherde <eArvid |]: älskade.. Gud värl-|' il den”, .och när' kistan. bars ut ur li i kyrkvakta- |. gerseosc. 28 fee, - sLawesson, , Klippan, i kyr Råstorp' (tältet: Björksäter). Lörd | .. 19,30 ' Roland Stridh, Gunhild vart « Lundberg, Westin och sångarna, ' son, Våxtorp, för kamraterna il. ningens' styrelse, arkitekt Helge] Laholm 10 hgm kadj Lårsson 7 - Skogaby 13.30 hgm kadj Larsson Veinge 10 hgm m nvg padj Hell- qvist: oh. oc : Tjärby 13 hgm padj Hellqvist . I, Mestocka 20 hgm kom Nyqvist .. Knäred 14 bgm kh Gustafson m . nattv förhör Hishult 10 hgm'kh'Gustafson,' > | Ränneslöv , 13.30 hgm kh Sjöholm Våxtorp 13.30 hgm m 'mandjubileum =. sco: Ysby 930 kh Sjöfsolm Hasslöv, fred 16 konfirmation, sönd 9 hgm m nvg OD Östra Karup 9 hgm Th Ljungman | Skummeslöv 11 hgm kb Ljungman Eldsberga 13.30 hgm kh Ådahl ' Tönnersjö 10 hgm kh Adahl |; Tönnersjö tisd 19 friluftsgådtj ;hog syskonen Erik och Hildur Svens- son, Gårdshult ' Mt Tönnersjö ök- S dhvult >< te Hinneryd 11 kv Nydén, Västboås. " Friluftsgdtj "”Tannsjönäs 15 kv|' . Nydén o kh B Andersson, Off tl. Sv kyrkans mission, Gtj Skeens- gården, Vivljunga (17 kv Nydén o I kh.B Andersson, OM t Sv kyr- ' kans mission : " = Markaryd 11 hgm kh Lindstam: ' Ekeryd, Betania Fred 18.30 junior- : möte, lörd 19.30 möte :i tältet. Backa Birger Eriksson, Börjesjö ' 0 sångare. ' Koll, Sönd 13 o 15.20 " missionsmöten i tältet Skinners- sböke. Backa Birger Eriksson, Ulla Bardh, Börjesjö, sång o musik, Serv. Koll. Torsd 19.30 miss Axel B Öst, USA, Börjesjö. > ' Skinnersböke, Missionstältet Lörd 119.30' Birger Eriksson, Börjesjö, ,' sångare, : Sönd 13 o 15.30 mis- "' sionsmöten, Eriksson, Ulla Bardh, Börjesjö. Sång o musik. Serv, Koll) ee a ot Laholm, ' Lutherska Missionshuset Sönd 14 pred av Hugo Kjelsson Laholm, Salemkyrkan Sönd 11 pred offer, HAN. Lindström en Veinge, Tabernaklet Sönd 14 :'off "möte. ' Lindström. Offer... HHN . Hishult, Betania' Sönd 1970ff möte. "Oda. Persson, Lindström. HEN Laholm, Sion (Tältet) Lörd 19.30, sönd +19 Ing-Marie o Hjalmar Jeépphsson, Carlsson - 0 sångarna. .Fisd,, .onsd.," torsd. 19.30 tältmö- ten., Jepphsson am, fl.” Ma Knäred, Sion (Godtemplarlokalen) "Sönd "15: Ingmari 0 Hjälmar :Jepphsson. m. fl: oo i Norra Össjö Pred hos Emma Björk- man « sönd 13.30 Bror Roslund, Henriksson.' VY - : Norra Össjö. Tältmötess erien börjar -tisd..d. 11 juli kl.:19.30 på John! Petrussohs tomt. Onsdag—torsdag kl. .19,30, fredag kl. 19,30 pastor Harry Bergvall m, fru och pas- "tor Göran Karlsson med sångare. Markaryd. E. F. S. missionskapell. :- Månd. 19,30 riksevangelist Sigurd Gustafsson- samt ungdomar, från Norrland talar, 'spelar och sjun- "sönd. 415 :avslutningshögtid, sam- i "ma talare, servering, sång. Stavershults Missionskapell. Sönd. "kl. 11 och kl. 15 Gemenskapsmö- ten 'med Filadelfiaförsamlingarna i Örkelljunga : och Ängelholm. . Pastorerna Ragnar Karlsson, Da- - ga och Axel :Vigelsbo.samt den servering. 1 co oo. = Filadelfia, Örkelljunga. Lördag kl. -. 19,30 Bön: och sångövn.. Söndag Jkl. 11 och 15 möten i. Stavers- '.hult. kl. -19 väckelsemöte. :Daga och" Axel Vigelsbo, strängmusi- > ken, Tisdag kl. 19 hornövn. Ons- dag kl. :19 'friluftsmöte." Torsdag kl. 19.30 bön. svs sees A ve : : oe: Gatufyllon dålig . , > ME turistrekläm”: men | o H Sa 0 hälta svåra: att-bli med "STOCKHOLM tisdag (PRK) "Med sommar, sol och värme kommer : inte , bara” turisterna utan > tyvärr . också fylleriet i parker och på gator. Lika väl- komna ”som ' den förstnämnda kategorin . är, lika; oaptitliga och störande är de mer, eller ' mindre ”asociala element "som under: den varma årstiden för- | lägger sitt | alkoholbemängda sällskapsliv till offentliga plat- ser. Men tyvärr är detta stö- randeinslag i gatubilden myc- "ket : svårt . att få. bukt med. Finkas tio fyllon kommer där tjugo i stället. : oe Många undrar: mvarför. tillåter polisen -.mer "eller: "mindre; för- komna alkoholister. att” nästan " förenade strängmusiken. Kaffe-” nvg.' Konfir- | ”onsd 19 friluftgdtj boss) äg Olof Jot ö Har ni. prövat 'spjällsnäcka? Här är receptet: Köp ett stycke benfritt sidfläsk, färskt - eller kasselerrökt. Ta , bort svålen, krydda med salt och svart- eller vitpeppar. ' Rulla därefter hela av hans :åtbörder eler orediga sinnesförfattning ' > synbarligen märka kan det ran dvucken är”, som det heter i lagen, kan vis- serligen inmanas på närmaste polisstation för avt sova ruset av” sig. och blir så småningom ådömd iböter för sitt fylleri. Men intet hindrar honom från att supa sig full så fort han kom- mit ut igen och (bli till: obehag för sin omgivning. Det har ju faktiskt inträffat - att folk ta- gits för fylleri flera gånger på samma dag. Rekordet "lär hål- las av, en sjöman som" polisen i rikets andra stad nödgades fin- ka fem - gånger ' under , ett och samma dygn. RE - Polisen har mycket :väl reda å dem som Under längre pe- rioder ”går på fyllan”,' särskilt om de är lerade med langare, ,Sutenörer "eller småskojare. Det att. komma åt dem med lösdri- för ordningsmakten. Det |länsstyrelserna, resp. överståt- hållarämbete; sådana ärenden, och för att nå- gon skall kunna dömas till ha fått en skriftlig varning, en tvångsarbete 'måste . han”. först ”travarlapp”, som ' det. hoter 'böand glädjeflickorna. Men må- nga av dem som bara skulle må väl av tvångsarbete kan krångla sig "från sådant genom att in- neha någon sorts kamoflagean- mn ställning, t. ex. hos någon stor- hälare, och den'som har ett arbete kommer polisén' inte åt. Att klämma åt den som :”firar” ifrån "ett arbete är' arbotsgiva- rens, inte polisens sak, och ka- moflagearbetsgivarna ser | all- tid genom fingrarna med skolk. ning hos sina förmonfa -anställ- da, ; Eftersom ' personer 'som på grund vav sjukdom är. oförmög- na till arbete inte betraktas som lösdrivare är: det många soci- ala" alkoholister som. låtit sjuk- skriva 'sig "och sedan” fortsätter att: supa på .sjulkkassans eller socialvårdens. bekostnad. "Även de är skyddade mot ' tvångsar- bete, "nes fn v ' Många som tas för fylleri är sådana som Tförsökspermitterats från någon 'alloholistanstalt :o. de skall enligt” bestämmelserna bums " skickas ' tillbaka om de under. permissionstiden. ertappas med -spritmissbruk. EHaken är bara den att det är så ont om plats må anstalterna att veder- börande ikah få wänta långa ti- diminera stadsbilden, särskilt 4 ,der ”På sin intagning och under trakterna kring centralt belägna bekvämlighetsinrättningar? ' Till detta måste man svara att pö- lisen . inte . har. befogenhet avt portförbjuda .: någon, han må vara aldrig så känd fridstörare, från: offentliga platser. Det fick en . polischef . i Västergötland förra året erfara när han tagit sig 'orådet före ått förbjuda en notorisk bråkmakare att vistas på stadens strög. Han fick mwis- serligen' - allmänhetens odelade sympatier, men också” åtal öch böter på halsen. :' Den ; Den som ertappas på offentlig plats med att vara ”så överlas- tiden hinner supa ner sig. or- dentligt. Äwven såtlana- fylleris- ter får polisen dras 'med och Ce finka "gång på gång. "Polisen gör vad den kan men är hämmad av mestriktiva De- stämmelser, Personalbrist och brist på vårdplatser för klien- telet. Resultatet. är inte roligt vare sig för oss sven- ka on turisterna. Men de sistnämnda Har "ofta betydligt värre skönhetsfläckar där hem- ma, t. ex, reguljära, glädjekvar- fer "med namnlöst elände "och namnlös : mänisklig De borde alltså inte | tad av starka. drycker ått-man: värt chockade av våra fyllgul bar.: (871981), .. > Ylgub- ye ver " : Eric Unrnel] med några vackra spjätsniekor. | | Ny grismodell inspirerar. '- "Vv tillnya rätter på fl Ä finns "visserligen en. möjlighet agen, men det är en tids- är som handlägger . en.7 Juli 1961 äsk'. biten och skär den i knappt e timetertjocka rullader, som fästs samman med tandpetare så att cen= grilla — med grönsaker 0. pap- rika. Servera spjällsnäckan het, gärna tillsammans med mjuk- fräst lök i skivor och potatis el- ler med makaroner plus purjo-, i fläskflott. Det är fråga om en variation På stekt fläsk helt enkelt, men en sjusärdeles trevlig och smak- lig variation, Pappa till denna nya ' maträtt är Eric Uhrnell,' känd konsumentupplysare. 'Han - har "länge försökt hitta på en fläskrätt som är både' extra 'pif- ' fig och lättillagad; spjällsnäckan, som blir bäst när den steks 5 kraven. : a Den;' som vill ha sås till tar lämpligen utspädd tomat-. eller ehilizås, gärna grönsaksbräserad, förklarar hans, co "MER PORTIONS-” variationsmöjligheter " utnyttjas. för litet och ser 'gärna en del ödande procedur som tyvärr ändringar när det gäller grisens |2för oMa leder till ott bakslag styckning, - . ee . något olika i olika delar av lan- det, men i stort sett följer man det schema som infördes under, ransoneringstiden, säger han. Sadan dess nya vanor både ifråga om inköp och tillagning. Framför! allt vill vi- att tillagningen skall gå det vara lämpligt att stycka upp grisen i mindre detaljer. SKINKA PÅ os. AMERIKANSKT VIS. - När .det gäller själva fläsk- kvaliteten har ju. den faktiskt anpassats efter, deh moderna smaken. Forskare och jordbru- kare har i samarbete lyckats få fram grisar: som "är, långa och [0 dagens konsumenter vill ha, Det ' börjar bli dags att ”följa upp” den förändringen genom”att mos dernisera styckningen. Utveck-' lingen: börjar också gå mot por. , En del kan 'vi därvidlag lära av andra länder, främst kanske USA, Där styckar man t. ex. N skinkan på ett sätt som jag tyc- ker är värt att | faktiskt också 'skett i några bu- tiker här hemma. Man gör helt enkelt så att ur skinkans mitt- parti styckas ut ett par tre ski-' Vor "som är” 4—5 cm. tjocka. Skinkskivor är den svenska be- nämningen,” Dessa, är utmärkta :- för stekning eller grillning, ”saf- tiga och aromrika.' Resten "av skinkan ' delas upp i bitar "med ben och. utan, Man får då ste- kar: och lämpliga bitar i schnitzlar, falska kotletter ete: ' Fläskrätter är ur flera syn. punkter utmärkt vår. oc marmat: lättlagade. bra ihop med färska grönsaker, Men, jag itycker som sagt att man kan. variera tillagningen . mer än:som 'sker, förklarar Eric Uhrnell, och ger. avslutningsvis -- ett: danmarksinspirerat vr t på ingefärsstek:, '. vs "CCED N Färskt " sidfläsk aprikosspäckas o, i, "das samt -helstekt, kallt äppelmos, ' FÖRSÖK! och 'som-' svålstrimlas, ngefärskryd- Serveras med "4 i ar vi ju fått helt : för .. é de får snäckform. Stek-: eller : löksringar och hela konservera- . de tomater som frästs samman disponent i Slakteriförbundet o. - minuter på varje sidas fyller de. - "=" STYCKNING seev ot, ot "Eric Uhrnell anser att fläskets — Visserligen" styckar . mån - snabbt och bekvämt. Därför kan” ' Må A su tionsstyckning även i vårt land, : : / och ' passar ' slanka och ger det lättfeta fläsk, . «= tatt ta efter — vilket - <>
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.