Ö vr om, han gjort av "”flugförmeln”; Den, i «4; ' latimed Kebblers 'ädvokat. om i AMRA AA AMMA MAMA AMIDMAA. Jag korn! rycket väl ihåg hör dr Kebblér hade ryckt till när hushållerskan "visade mig in i hans laboratorium. Det var för- "> sta gången fag besökte honom. Han hade suttit -i' samma ele- . . ganta svängstol som jag nu ta- ÅN" git plats i och tittat genom "ett mikroskop med.en lång tub, och han hade varit så upptagen av detta att han” inte hörde oss komma, Jag minns att hans upp- syn förvreds till riågot som an- tagligen skulle föreställa ett le- ende, då han hörde att jag kom från firman. . Men. dr Kebbler "var inte behaglig att se på.ens » när han försökte vara älskvärd: ' Uppretad måste hah ha varit djävulsk. : "—Det kommer så . många be- sökare, mr Trent:.; Jag kan : änhu höra hans väsande röst, — De. blir så ; besvärliga för en " människa: med temperament. Sö Ochi sedan hade vi talat, om ” formeln . som; han, "utarbetat åt — vårt företag, "och jag räckte ho-; - nom. checken ; som mr. Anson skickat. med. Därefter hade jag gått och han hade följt mig ned till porten, vridandeé och sme- -kande pappérslappen med, sina nga. håriga fingrar. Han på- - minde om en motbjudande" spin- del, vilken: med saknad ser en : + fluga ta sig löss ur nätet.: / ” Flugor:" Det var inte” under. ligt att dg "diog en jämförelse, ty jag kom ihåg att det var en fråga om flugor som givit anled- "ning till mitt första besök, "+ :;Och nu var dr' Kebbler” död, och. jag satt..i hans stol. Fram- : för mig stod. samma" mikroskop som han: tittat i. Men var hade stod inte att finna. någonstans, . Det "var inte förlusten av. min "utlovade gratifikation. som gjor- "de' mig” nedslagen; inte”, heller var, det sorg. över: dr 'Kebblers frånfälle: Jag tror inte att någon | en " enda anställd i vår firma sörjde så så långt 's som till antéckningssta- diet. Det fanns ingenting i labo- Tratoriet' som antydde det. :: Men fullt" av : : flugor! fanns 'där; le- varide flugor som surrade i bur- kar övertäckta med nät, 'öch dö- da flugor i provrör, i luftpumpar: och .under ' förstoringsglas. «Far= väl / till firmans förhöppningar. Ja, där satt jag i doktorns stol, - sträckande ' mitt tysta 'deltagan- de till mr Anson, Jag minns att jag fantiserade att.om den gam: i huset, så 'stod den säkert nu och hånlog mot mig'.och gnug-; haglig (tanke, + 7 : Till höger om min. hand stod | mikroskopet. Om jag inte. mis: tog mig låg samma droppe av ett eller "annat som han under- sökt .: fortfarande på ”glasskivan. under .; linsen,.» Vad ” hade: den Flugblod, kanhända. Jag sträck. te mig'efter instrumentet. . ' Hallå: Det värt ”fåstskruvat, i. bordet. Det hade : jag inte lagt. märke" till förut. Han måste hå använt det för särskilt-hoggran=. na. och ' ömtåliga 'undersökning- 4 ar, Jag drog stölen närmare och ; såtte ett öga” till imikroskophyl-. inställd, så jag bara” urskiljde tan. "Jag vred på. fokusknäppen, mén det förbättrade" inte saken. Medan. jag granskade: appåraten' upptäckte". jag ' en” liten' knapp nära ”mässingsramens, kotten, en jag inté' tittat” "så noga, I-tarnke att den tände en elektrisk lam- på. inuti ; instrumentet; tryckte jag på « den. Jag erinrar mig. att då jag "gjorde: detta, ; hörde "jag en; klocka” te' i halleri 'slå elvå” Inne" iv mässingstuben:, klirrade jäder,: och ag 'såg.€ ett meka- nism" vibrera av stöten: Jag tit- är Kebbler som” "människa. Men från ' affärssynpunkt' vi till- skapsmannens bortgång en "för- lust. När hän. förklarat att- han hade förhoppningar: att: "genom, «2 bakterier . kunna. framställa en smittoförande svarip; som skul-|] .Je utrota. den', vanliga: husflugan |. —-en sensationell upptäckt om man "tänker sig in i saken "var "firman endast; glad att kunna förskottera; de; ansenliga: :belöpp "andra face i Vetsiskapsmad nens bostad en; viss junikkväll, 4 Jag önskar, Sö hr. Anson > saken, .. Han förstår. att: "detta ”! drabbar". oss hårt, "Och : han; bar lämnat: sitt ' medgivande till -en "undersökning, Här är beniyndi- » gandet.' Jag tror att han' har un- rare alls verkade; : «bild; utan”! ty: alltsanimans' Från. en stillsam början Gugrelök ; fade" ånyo "genom linsen,” och + Det” finns T ju" pappersknivar; öch "cigarrettmunstycken med 'ett ; förstoringsglas" SA; ett." Japp åt verkliga "ting; /främstod i "haturliga förger vackert; : ett: tirkelruht? avsnitt äv:en trädgård med en ”marmör- bassäng i: förgrunden; 'och trap? steg.'som. ledde ned till” "vattnet, . derrättat ”Kebblers” huskållerska : . och urige Kebbl i "att "hålla ett: öga på er. Sö Unge ”Kebbler? frågade ” fjag. — Jag trodde 'doktorn var) ungkarl. : - sc Han? var, det: Den unge mannen är:hans brorson. Det är 'å hans" eget intresse ' såväl som " vårt att den där flug- formeln : blir funnen. so Nå, jag hittade den inte. Men : däremot fann jag någonting an- nat som var värt mycket räera "för mig: > av » Det var .en strålande väll: Lukten doftade. efter en gånska tryckande dag, ' det var absolut |. ' vindstilla . och " månen slösade med sitt "silver över 'nejden. Kebblers hus var det tredje i en rad av. tämligen 'vräkiga villor med muromgärdade trädgårdar, och gräsplånen framför dem ter- rasserad till "ungefär tio meter över vägnivån, Klockan var 'nå- got över sju. när hushållerskan öppnade för mig, SN "—Vi-har väntat er, sir, sade hon. Mi "Clement har: ringt' satt ni skulle" korhma och se:igenom . laboratoriet. Jag har nyss Varit "uppe och tänt lyset. (Det tyck- tes mig 'som om hon Tysté' till). . — Ännu har-ingeh varit där se- 'dan hån dog. Mr Francis är ute - men han instruerade mig att jag skulle sé til att hi fick fria hän- der. ; '" Jag vÄll bespara: er" detaljerna - av mitt 'sökande, Klockan halv elva " vär jag emellertid överty- Bad t 0 matt Kebbler inte lämnat efter sig en" enda anteckning tl sit ”utidarbara foritel = det 'vill stilla vattnet, Hön vände ansikz som ett romerskt bad.: :Runt bass "bänkar och enteller ett! par star, tygruppen; Dessutom?” sten liten "Psychå "somm sknäböjde övér? sin? spegelbild » i: "bassängens." mitt: T Allt"; detta ; upplystes: av en; praktfull -inånstråle som - tycktes spela” ned” I geriom: en "öppning stodo .runt dammen. .; , Ja, det var en mycket, "vacker tavla, men innan jag "fick tid att ippskattå hälften ' av déss skön- het; mäöottog: jag min: :aridra chock; =: ; + En: fisk hoppade opp. is net. " ; s H Intet viva om det. Jag såg Vattendropparna : som slungades pp och. 'därefter kastet med "dök, och slutlig ringarna som långsamt. vidgade sig på: vattnets |” yta. Och så visade hon sig : = Hon, srt [ERAN Jå fom” jag, kunde' det, skulle jag : bom jag, . när hön! steg "ut: från ! kick fram till det ställe där mån: skenet lekte "på -den vita mai norn och i i det gröngyllne vafi-1: het. 1-Jag kuhde > se ”hermes- åter- speglade 'avbild > hon "var klääd i vitt — fullkornligt tydlig i det tet mot månen; och jag tror. att hon nickade litet - mot iden,. ty btt leende 'krusade hennes nun, Därpå Bbatte. hon. älg ” "på en av marmorbänkarha > "och < stirrade lyssnande till" flugornas. surr och ' le Kebblers vålnad dröjde. kvar i gade' händerna. Det. var 'en. n. obe.” gamle "varit 'så intresserad :av? > san; Amen den var inte "Korrekt ; någonting | suddigt på. - glasplat-' na obetydlig knapp som skulle ha |r undgått min uppräärksamhet om | under, bråkdelen; av en” sekund | - ”' verka kemikalier — "var: "veten- : : Jag: sårat hide" mina känslor för tagit" fast | å | frågade hur. det. hade gått mel henne” «bildats: och : Dina «hans: förak gälde. kanske inte” hen ;hågol ting. n "gång" "hänt; dan" hon” tycktes: anstränga: "si att”, kdrma /undan,':: Nästan "é hon :kommit. Tack; gode; Guä,; hon: försökte, undvika honom. Han pekade; bad med -påfallan- och.:hon skakade de "häftighét > på OR och gick 'baklänkes 12 såg. hand. Hon” "ryckte! sig "loss. Islog-han; armarna om henne deh Bland: de. resliga pinjerha som ä stet. Detta I gar märke, flämtande: "och "stirrade "på var. en. skenet — och, där låg hon på de översta" trappsteget vid den tyc ;| Jag är kääppast kapabel att! : sta ”dämimen.. Henne ansikte var | böskrivå én kvinnas behag, och ; värt" från "mig." Den':ena -armen ed. Jag såg: fingrarha|l. ändå" aldrig får er ätt '$e' henne” hårt. sammankhutna, "och r&edan de mörka pinjernas. 'grenår och? öd strimma sinög 'sig” inför dén vita marmorn, -Al rörelse 'upp- hängde” huru" de "långsamt öppnades, "fr a S Filen vär prslutspelad. "Jag drög "mig bört. från den fördömda + våp araten :imed én såg "henne, rycka till såm. för: ett. oväntat Kud, resa sig och år yssnande; "+ med den' rena profilen: ren och klar mot mörk« i De ligger, å inom” sanno- likheten gräns 'att jag skulle ha känt? > fientlighet: mot en ängel från” iran om en n sådan. up- saht att hans drag -ly- när han tilltalade! hen- tfulla;, min je,” inen där; lärande i hans ag: fistade honom, "Vilka älplös förtvivlan drog rkligt drog. hön sig från Ho-) nom; åt samma : «håll frå vilket kohom' gripa hennes :henne,'-'Hon «slog. honom över Iminnensined allsin styrka: "Han jaläppte.. henne . ben stog fett Steg ho- nomi.: Och jag :-—: jag "stackars dåre, som glömde”att: det endast ild; ild;.-ett "själlöst. ting: av Film: öch jus "och skuggor. — 'k. ut en varning” till" henrie. EN a blåaktig. flammid i mån- t smög jag mig”, ort till : skriv- bordet 'och.såg ännu” engång i ikföskopet. > Men +! jag gjorde inget. försök "att: finna mekanism 'somit :köntrollerade filmen." J ag|e hade: ingen: önskan att .se mera. Om" 5 flickan > levde" skulle jag nog finna på något sätt, Hon var ingen, av filmens'stora 'skådespe- Ierskor;” Dem: 'kände'jag 'alla till utseende Hon: kunde” inte 'va- ra i någon i professionell :konst- närinna; ty i så fall skulle hen- nes: skönhet. "ha, 'glort;, henne [c] man... Han hejdade' mig: "och undersökningen, Mannen var : Francis 'Kebbler. Men även "där i halvdagern märkte jag någon- ting bekant'hos de breda axler- "na, likaså i hans ”välmodulerade / vi skilts åt: vände jag mig "ofrivilligt ” 'om och" såg efter hans” förtonande ”gestält”', allt: för: :rmycket har” du "mycket påbrå biter” din” obegråtne, far- IiDen följande. dagen inottog mr. Anson 7 besvikelsen i. med: stort när ni lämnade; Sar klo i går] kväll?. frågade han. Jag ”gvarade att det! måste: ha” "varit; vid” halv] huset "intill ett] erfall begicks 'och vet inte! om” det," sade han Har ni inte. läst "tidningarna "räckte, mig” ett numrier äv en morgontidning; srömd | "Jåg sjönk "matt tillbaka i "stor | len, '. Från. första. sidan log emot: mig flickan som jag sett genom. dr Kebblers' mikroskop. Namnet Annie' Turston "stod under bil-: den. Hon, hade: blivit: knivstuc- | ken;,.." : men, «. "Gud vare lov, inte/ livsfarligt, "Gud : vare lov: Has-: tigt och mer och mer förbryllad: "för 'vatje rad läste jag' genom] detaljerna” "vid förbrytelsen. Det rådde inga tvivel.om att jag ha- de bevittnat 'den.: Men hur? Och. vad var detta? Miss Turston, var! ur "stånd att lämna" någon 'be- skrivning | på. sin" okände angrir s vad kände, det betyda? Läng- re-ned fann jag att' detéktivin- spektör, Laman ledde åndersök-' ningarna. Jag kände 'hörom och sökte 'upp' honom." Han lyssnade tåligt. till. min, underliga berät Ja, deta är någonting kön- stigt i den här historien, sade han. Det & är kanske bäst jag] kon-' fronterar ' er med: den? unga dar men; vo "När Hon Hade "hört min a histo- i hon: förmådde sitta uppe och höra på, ”dast hon var matt ock ' bleg — lutade hon” sig, en smula mot mig, > "> - : Men ni får inte säga någon-' ting, far Trent Jag var oförsik- tig. Jag skulle äldrig ha träffat honom. t faärntning : 'av' Smärta > Stora — Kommer ni tillbaka och på- svettdröppar rullade utför”: "mina fättar hur = hur ni såg oss kinder: Sedan skrattade jag, men när "hi är säker på det? >. st nervöst "och: supphetsat. lå, här allt. kom omkring var det du: ar ra en film... - Då det. ånite "fanns någonting mer ätt göra" "beträffande for hed i' vattnet och tycktes tänka. " säga om formeln någonsia nått oxo Nk > : i PFFEFVSFEFvv Detta ;minne, av henne kommer. fan FETT TEVETEFSTYSESTFEEFSFIFPERERETN rieln; "gick jag Yin väg. Men in- jäg "Flänmåde" "Iäböratorie Om "ni" tillåter skan jog kömina tillbaka,” ”- 1 Jag. upprépar att det är”nå- gonting mycket underligt 'med den här historien, vår Laänians anmärkning här jag /underrätta- Ide. honom. om. att jag misstagit! t Han fann att han, närmare be- sett, inte' hade någon att skjuta, ; skulden på; ty. det hela. hade gått litet 'oregelmässigt till, öch själv hade ban glömt" säga från, atv 122 Lejon genast kunde ”stic-. kas in i ledet 1 avvaktan :på. ett. diszciplinstraff. "När hab erinrade sig bondhuströn' från marsklän"-, derna "och. lintotten och" auditör, Belfråge, : som:'var "bra anycket vettigare än dena poetiske Krum; bach,: så. skulle” han: -varit, mest hågad . att dra "ett stréck "över det: hela; :ty.-karlen hade” fak- tiskt dått straff. tillräckligt” "med: att ligga i källaren : i Hadersley — han: såg ju för. någrå dar sen! ut som ett'spöke, "där han” stod rhöd Brinnande ögon, IS aldrig! flyttade - sig en' tum. Men: det; kunde "ju" -knappast gå för sig,!- sedan affären genom Krumbachs) fjäsk "fått én sådan östentation. :: Livgrenadjärernas '; chef + skulle kanske "också fråga,' 'vad' bråk: staken "fått för straff — den då andre figuren med"det konstiga; namiiet, ;som vär: mycket fulare! i synen, hade haturligtvis' redan; fått sin' näsbränha, och” en 'smu- la "symmetri kunde man nog 'be-i gära. Det är "visserligen synd om, och: nog” var «det. lovligt - stallkt ? när” han stod inför sittande rätt - och : bedyrade att har inte ång-. rade sig ock inte visste sig ha”. . gjort. något ont. Det är ln Al Jong uni Hjusning. Det kan väl hända” så" ger honom efter tredj det: tycktes vära 'auditörens'me- ning —' hade "det. varit "tid till det, skulle jag hä frågat Belfra", ge till råds, men nan kan: inte] hinna :allt.. Det blir. för fel mot ständigheter; : för” sturskhet -och vanvördnad mot förman begång- na i överilning. Egentligen skul- le. han" visst: ha" tagit tillbaka och bett 'om förlåtelse, 'men "det vore skada att. vara "alltför hogi räknad i detta fall; Han, kom- mer att få så det svider, men snart är det glömt, och: det läm: här inga spår! 'efter sig: han kan bli' befordrad likå' bra sför "det, bara" han ' håller ! sig "i skinnet fratndeles öch 'stämmer nej to? ten en smula. '- Så | långt . hade. baron Rappe hunnit 1 sina betraktelser, men han. var" "inte riktigt nöjd med sig "själv; . när han mindes. 122 Tejons” "blick. uppe” i sessionssa- en, på. "rådhuset," fick han” "lust att ha ytterligare ett samtal med Belfrage; 'eller, » vad. som också .|kunder' varit bra, att kalla Le- jon till sig och: språka en stund med .- honom "under fyra ögon. Men det förargliga :var, att ba- taljönen "skulle" upplösas : redan TJ imorgon: klockan” tolv," och ' till déss' måste allt vara, ”utagerat. När baron Rappe i samma stund såg'en adjutant komma rakt mot |” sig i sporrsträck — det: var lis- tan över befordringar, som 'änt- |: ligen blivit klar '— och när alla hästarna började: rycka” i: bets- Jen "och "bli; otåliga, insåg han att. det inte” stod .i mänsklig makt att förhala denna bagatell längre; "och han gjorde slag i isa- ken. ', ' "122 Lejon" straffas med tju- X mig. + Jag visste. att han inté trodde” mig, : men han? Pressade mig. inte. Mö u « Inne i Kebblers. trädgård. gick en man och lekte med en ter- rier.'Det var Francis' XKebbler. Mannen från + filmbilden.; "Jag gick in.. v. - Följ med mig. upp i Iaboraton riet, säde jag. . '.: : Mikroskoöpet stod som jag a- de lämnat det. ”Jåg tittade i det. Där var. 'marmorbassängen ” "och träden, precis som förut, det var bara att solen hu lyste över tav- lar. Man kände : "urskilja en mörk ' fläck” på Tnatmortrappan. Jag” Uppinanade 'Kebbler- att: :se in i instnimentet.y När han lyfte. ansiktet, hade! ! all färg försvunnit från det. Det” var uppenbart: att han förstod. Jag '— jag glömde mig,' mumlade han." Och därpå ängs-; ligt:-— Men hon kommer inte att säga någonting? ;' vt Nej. Och inte jag hej r om ni försvinner. .- ' Kebbler sänkte 'huvudåt. | MER morgon, svarade; han. Och han: höll .sitt ord. ' .Jag hår "redan antytt” ätt 3 jag fann - :någonting av. större värde för mig själv i mitt sökande ef-- ter. 'dén: ”flugdödaände formeln. Jag fann det. génom det inveck- lade périskopet & som den. gariäle varulven använt. för att spioner ra på sina grannar, .s.s.sv2 - Re här. bildens original. | något av denna text. Om vi kun- de lära oss att våra medmänni- Iskor. också ' äro nänniskor -av: stan? tygel, Förkade ör verstelöjtnanten. "Co UPapperen skrivér jag' under i kväll, och väbeln ger honom hans >del ti- digt” i morgon bittida; så kan han. vara' lika. god för det! vid paraden”, :; Han -' hade' "+ redah sträckt ut handen för att ta mot listan av adjutanten, men hästen skyggade och han fick bruka spöet, inhan/ han kom” inom räckhåll!" v.. ee ta EN minut, senaré :sätte .kaval- kaden i. tråv 'över' heden, små bollar . av ”damm,:' som , ;liknade exploderande , bomber, steg upp ur gräset, och fanjunkare Möl- ter, som stod kvar, 'såg:en och annan ” hästsko"" bön ” 'en ”blank blixt" Ända borta i arresten hör: 4. : Fråm' imot 7 ”kvällen.. skramlade |- nyckelknippah på nytt, tvärslån lyftes va. och dörren" öppnades, men den som-steg in i Viktors cell : med ' aftonvarden "var inte fanjunkareé Möller, "-utan ' '$er- geant Berglund. Viktor bara satt och stiryade I på honom; Han ha- de Viktor 'det: dova" Ijudet av: att "du Ingenting har alt ångra. Jag har sagt att du ingenting ” har att skämmas för. Det & är inte”, alldeles: detsamma.” : Viktor lyfte upp hävudet,' men : sedan skakade han dett och lät, d det sjunka på hytt,” | Här " du. verkligen : 4 alldeles” : nöjd?” vidhöll Berglund.; ”Tyes ker du inte att, du ha gÅtt fram mera med lämpor? Kan”du inte släppa taget 'ett slag, 0 fritt omkring?” ; +. - ”Sergeanten har sagt. mig bra : hära detsamma en gång förr”, « ”Och hade jag inte rätt?” " ”Jo”, kom det tonlöst ur "Vik: tör, ”den: gången. hade sergean= ten rätt, Men det var Lans den: gången, och nu är det Malexius.” "Det är'inte fråga om Lejon - och Malexius; Viktor 'det är frå- - man om knderordnad ” och för! N "Men. kan inte skilj a på Viktor teg en stund. ja på är började hån, snabbare; "nästan i" ångest. -”Men” .Sergeanteln skall inte tro att jag inte har försökt, Jag 'har slitit och tycke i mig: själv, så jag har trott jag "skulle ; gå sönder i'fogarna, "men" det äte de aldrig sett: mera bestört och förtvivlad utv : Fredrik Bö ko God. ” afton, Viktor Lejon” som här: blivit väbel nu = Möl- ler' var trött, och: jag] har” skickat | hönöm in att, vila sig i sitt tält. Jag tänkte jag ville titta in om till dig' och /önska dig. väl nieh hem”. "= "Viktor reste sig inte "upp. " ' "Jag: hade "tänkt mig -hem- komsten : litet annorlunda”, var allt' vad hah fick fråra, 0” Jag också, : Viktor, Men som det nu” är, får vi försöka göra det bästa 'i av det. Du kan &e vem som helst :i ansiktet. Du ' har ingenting 'att 'skämmas för”, - ”Det är inté fösta" gången j jag hör. det. Men det är dålig tröst. Du har ingenting att ångra, he- ter det ena minuten, men stun- den därefter 'dåter det:. straffas skall du, det fordrar; rättvisan. Jag har bjudit till att begripa det, men jag kan inte. Jag orkar inte längre. Jag ger upp.”.- - Sergeanten kom stilla bort och satte sig vid sidan: av Viktor. på! britsen. ? 'a2Den första dagen j jag språkå- de med dig, Viktor, var du'så nöga "med "att göra åtskillnader, att jag blev, litet häpen.” Nu är det min tur. att” göra. "de fihail åtskillnadérna: Jag har inte > sagt, det natt "och dag 'i "veckor och | började 'sergeanten. "Det ät jag, :Jalltför blidå ögon på kvinnan i lyckas "inte. Jag har tänkt på a "|Lejon, men” "bra -möorsk. och bra ev mån nader, och jag: har” sagt. till tilltagsen' är - han förstås, det Dean mig själv: finns det bara en en- tycker "också hans kompaniche £ "da droppe sanning i det, som '-Malexius beskyller : mig för, så 'skall "jag böja huvudet och ' ta. mätt. Straff, 'Ett' slag” tyckte jag att jag ' kuäde" skönja ' som en herade jag, btt: du Hade en” smula mera till övers för Jost. Jessen och schleswig-holsteinar-", na' än du borde haft. Kanhända har” du -tänkt' på fru ' Charlotte Kuhr : och, önskat ' att" det' inte I skulle 'gå rent gålet för henres vänner, ' Kanhända såg du ned: gården och på hennes unge; så” har jag sagt till mig själv. Kan-': hända skulle ' du ha 'passät bätt re upp” "med Jessen, om det inte sma varit så, att du i grunden tyckte mer om honom än Malexius. Jag har prövat och prövat, 'sergeah=' ten, jag har strävat att minnas: ällting precis som det var; ända till den minsta småsak, men det: stämmer . inte, . -sergeanten, Jag kan inte:ljuga på mig själv, ser= geanten. Vad jag kände, det är en sak för sig, men jag gjorde inget orätt. Det var jag och inte Malexius;. som hade: upptäckt - Jessens båt, som var gömd i å= mynningen — hade jag inte sagt ” korpralen det;. hade. jag velat hjälpa Jessen, så 'hade vi alls i in= > te kommit till gården den dagen AUTOBAHN” md Karlsruhe och. Basel bl klar tidigt nästa år, Basal Hm i Bonn, Sedan kan 'man åka på ling 0 väg 'genom hela Västtysk= : Jesus : vill” i dagens text - OSS : fördragsamhetens' stora li konst. Man förstår 4 äv texten, att rhänhiskorna ”"fej ”- förändrats märkbart sedan ' den ' tid : Jesus vandrade. krihg här nere; Oför- dragsamheten.:raellan' rnännisKor var. ; tydligen” då -lika stor som nt: Och-"söndagens text visar med: all önskvärd tydlighet hur kristehdornen är ” lika aktuell, vilken tid det än : Var. villig” Vill” söar ”förlikti ng ne Fdin fnotpart, medan” "du än- mi är! med" honom 'på vägen. Tänk. om . människorna kunde lära sig något av detta ord. Fänk om människorha kunde taga för regel" att ej låta sol gå ned över gös vréde. Vad: allt då skulle vara. ånnhorlunda,”' vilken ”frid skullé : "då "inte uppstå mänhi- skörnå emellan... Nej; kan man förtrampa ' vårandra ' så inytket sömn . möjligt, desto bättre.” Den regeln tycks Tåda' människor e-' mellan, " samfund. emellan och nationer emellan; Förlikning är den; svagares sak vatt ingå. Man [a är sig själv nog. et : Om” vi. människor: ville lära i kött och. blod som känna känha och tänka som vi, Att våra med=- rmäntiskor réagera lika kraftigt som vi av lidna oförrätter, ”Att våra medmänniskor lika' väl som vi själva ”-äro beroende av! Fett vänligt ord och & en vänlig hand- ling. Detta gäller" i affärer” lika väl. som Privat. Det är Visst in= | handling. , gör dårvidlag ej åtskillnad. Även affärer "skall du' gå ' varsamt ' fram méd din nästa och inte.gö- = ra allt du kan. för att försvåra. hans levnad. Vet du 'överhuvud- taget vad som ligger bakom" din”. nästas' svårigheter? . Har du nå- gon 'gång sökt tränga innanför häns värd öch taga reda på hans 4. sötger "och bekyinmer. : Gjorde” - du det. kanske” du ej skulle 'gå så hårt fram, : ; Överhuvud” tagét borde du' även göra 'Mästarenis- ord till dina egna och leva efter” dem; ”Allt vad 1” "viljen: männi-.; skorna 'skola göra "Eder, 'det pö- ren'I ock dem.” Klokare leva". nadsregel .. finnes ej. Anamma : den. 'och 'bed innerligt 'att du : | måtte besjälas av det sinne; som” endast kan hjälpa dig att. leva : efter 'denna regel. Då här 'du allt x >, annat på köpet. Då låter du in- .: te solen nedgå över 'din :vre Då blir du villig till snar förlik ning ined din ”motpatt, ja dåh ves : knappast någon” förliknin; för' då' uppstår intet sor behå ver bliva föremål för dylik bes, re Måtte Gud. fjälpa oss alla till." fridens siiine;. Måtte han i 'sin stora nåd hjälpa 'oss till fördrag= ” samhet med alla människor och ” måtte "han .' hjälpa oss att leva värdigt” såsom kristna,” 0 Ir "människors barn” som alla. ägen er vård av samme Faders hand, vi kiven I ändå på vägen till ett och "samma fadersland? I haven €j de bud i'minne. som -Herren gav Er: evigt god - I haven. icke, Kristi sinne. -. - ; och fåfängt flöt fi +
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.