YvYyverveerevevyvY Yt Fe v Vv vreveeeyvevvYevY ryvyvYeyyvTVETT Vv v Y v v vevexeerverrevrver Yrvvv 3: LAHOLMS TIDNING Kå - Tisdagen den 11/juli 1961 ere ker YVYTFYEFPEP PYTT TeeyeryrYty Te Ty TTT ltäsadande | Er fjäril kommer och slår ner på ett grässtrå. Den liknar en blomma, en blomkalk som spruc- kit u. på gräsets stängel, Ligger "jag 'på marken och ser vå ett gräs- strå med sin vippa liknar grässtrået ett träd, förstorat mot rymden. Ett ” blad kan se ut som ett hjärta. En hel bladmassa i det stora trädet blir” till tusentals skälvande hjär- tan. Vinterns ' avlövade träd sträc- ker liksom” armar och händer mot himlen och solen. Trädet som böjts "genom västanvinden . mot öster i "många år liknar ett öde. Så kom- mer dikt och konst till — genom likheten. mellan : det ena och det " andra — så att en Van Goghs träd Av Walter: Dickson AN GS och fult; gott och ont har växt upp i vår föreställningsvärld som blom- i jämförelsernas örtagård. ”Likt och olikt” är den stora bilderbok vi ständigt bläddrar i. Barnet bör- jar 'med att likna saker, ting och varelser vid varandra, ja, att för- vandla saker och ting till varandra. bli en motorcykel när barnet gör en smattermotor av läpparna. Den kan "bli en häst och en' elefant. Vänder barnet pallen opp'och ner blir den en båt. Barnet blir rasan—- de på pallen när den stöter benet mot dess kant.« Då är barnet 'en liten vilde, som blåser sin ande i de döda tingen. Hela den s k ant- ärlden le- fa föreställ blir till hans egna ki > de känslor. Heid lik- "N - nade negerns leende vid skåran ”i en vinsäck och nymånens smala ” + skära "såg han som en nagel. Så :" blev månen silverslanten 1 källan, och i augustis brand blir den 'en kopparkastrull som Karlfeldt. såg den i.sin dikt,” " a "Min gamla mormor kallade pen- séerna för ansikten. När hon sa så blev de 'verkligen till levande an- ' . sikten som tittade på mig. Någon fe har kallat dahliorna, .dessa tras- ' granna. eftersommarblomomr, - för zigenarblommor.. Ja," ett. stort! och färggrant, zigenarbröllop kan dah- lierabatten liknat > ' Maskrosen är ju egentligen < en ; underbart vacker blomma — som blivit misskänd och föraktad som ogräs, Den liknar solen själv Men "den är inte rar i blomsterkännar- mening, för den är ju en massva- relse, Men också varelsen I en mas- sa kan ha sin skönhet, som egent- + ligen inte borde bli mindre ,där- för att många äger. den. Vi män- , niskor, som är så fast i likheternas "och. jämförelsernas värld, värderar det olika mest, fäster högsta värdet vid detta som. är ensamt och inte yJikt”, "något | "annat. :Men”,det finns - "skräck för: det olika,.så att själve ' Hin: 'Onde:i folkmun fick heta Den Det skapande likb ju också ett snett öga och, en sorts |-': ver på detta att människan på det stadiet ''satte' likhetstecken mellan sig själv och hela sin omgivning; Blixten slungades av en hand; ha- vets . vatten rördes till ' vågor ”åv en jättelik blåsande mun. Man bley bitter. och vred eller tacksam mot en osynlig "Någon, som man inte kunde .se förrän. man gjort ' fe- tischen att prygla eller tillbe. Fe- tischen, som "egentligen var ett li- tet beläte av människan själv, en Like, som hon snidat fram ur träd- roten, då hon ju inte kunde ge sig till att piska sig själv. Sin" guda- och : avgudavärld skapade rmänni- -| skan' fram genom: likhet med det|: mänskliga. Filosofi och religion har|. vuxit-fram på denna tvillingrot av jämförelse." Dikten. står här mitt i ursprunglighetens '' örtagård ' och plockar bilder som . blommor. och blad, Detta är det fantastiskt friska och naturnära i all:levande" dikt och konst: här växer vårt tänkar'' "s första bildblomma ren och med 'all sin”färg och doft bevarad, Alldeles intill dikten och konster "står na- "turen ”med sin oändliga: bildprakt, Här finns vår kulturs, vår tankes och känslas första ympkvist på bild- tänkandets väldiga träd: : :Inte' minst därför .är sommaren en "så "underbar , tid, -den : breder mt: hela / "rikedomen av” naturens bildprakt” för vårt ' öga. ” Den .'sol- mättade luften "som ' silar : genom boksk bladgrönska blir till ett khet och jämförelse bygger opp indet. Att värdera något, «+ att'resonera' och debattera, betyder uttolkas med: orden luft "och ljus. Solljuset genom" -boklöv liknar nå: - att ha' ett jämförelsematerial, Skönt got; liknar" en känsla & av: stort” och STOCKHOLM (TT) en nus snar! tvååriga: bögkonjunkturen i 'Jandet återspeglas, bl a' i form av. kraftigt ökade. omsättningar, i | oo vde ka företagens årsredovi: åohal. med en . ras i en av Nils Ekehorn' och Bengt Senneby' utförd " undersök- ning, som. baserar sig på förra årets «resultat; för; ett : hundratal > för. 1960. Detta 'konstate- på ca 16 mil- arder kr. Undersök joka Bankens kvartalsskrift, ... ie De undersökta bolagen kunde 'sa upp en ökning i. | naden mellan: : ena sidan samtliga i | omsättningsti exklusive 'va- a (i belopp räknat) på hela 11:1 . mot 6 proc 1959 och ungefär :10 : proc per år under .högkonjunktu=" ,; Yen 1954—56, - " Total omsättning "(milj kn år 21958 13.367, år 1959 14. 178, . och” år 1960 18712, 0 0 oh . Belysande för "utvecklingen 1960 är att endast 11:företag' av '96 visade lägre omsättning än ett år tidigare, 1959 var motsvarande siff- .ra 18, Speciellt expansiva var järn- "verken, bruken ' och metall- och "verkstadsindustrin . (exkl varven) > med omsättningsökningar på 22 pruc; N 16 proc resp 13 proc under 1960 |' å .mot 12 proc, 6 proc resp 10 proc under 1959; . "Trots en viss uppgång 1960” re- dovisade . varven i — den enda " bransch som totalt. sett gick till- > baka 1959 — en fakturering som I låg nära WH proc under Ye ” för 1958, ac Den «stigande omsättningen” har ett till en ökning av . bolagens ”bruttovinst, det vill i detta sam- manhang säga deras vinst före skat- ter; avskrivningar och synliga av- sättningar. Det så definierade brut- t toresultatet ökade med 11 proc il. , fjol. mot 10 proc 1959 och en till- bakagång på 2 proc under 1958, > - Efter att under 1959 ha stigit re- . lativt sett betydligt snabbare än - Omsättningen har således bruttovin- sten :1960 endast ökat i takt med "Omsättningen, "Delvis beror detta på: löneutvecklingen — det: "kan rälager och å andra sidan kortfris- tiga skulder. År'1959 hade man 'en likviditetsförbättring på 577 milj kr, medan 1960 visar 'en försämring på 749 milj kr +. I betydande utsträckning har bör "| lagen, ”enligt' vad man. kunnat kon- statera i "undersökningen, bytt ut sina : likvida ' omsättningstillgångar mot varulager och spärrade avsätt- ningar på investeringsfonder i 1 Riks- 7 spörsmål Under denna' rubrik besvaras! ju ridiska frågor av allmänt tntresst mot en ersättning av 3 kr 4 frimär- ken. Frågor som kräver ett mera ingående eller enskilt svar betingar ett något högre arvode, Alla bret adresseras till. Hallands" Nyheters Juridiska" avdelning, Norrmalms: torg 4, Stockholm," FRÅGA: Jag årrenderår en gåre på 30 hektar åker, vilken tidigare brukats med 4 hästar men stall och ladugård är omändrädeé för att fö plats för fler kor, Nu finns plat: endast för 2 hästar, varför vi måst övergå till traktordrift. Vi har haft traktorn förvarad i en vagnbod mer att" av br "" och löner under de tre senaste åren hållit : sig. ungefär .konstant vid ca "43 proc av omsättningen. Dock på- pekas att kännedom saknas om en så betydande post som lagerreser- ven varför. den framräknade brut- tovinsten måste betraktas med e en viss skepsis, - oa Av. undersökningen framgår vi-' ov dare' att den kraftiga ökningen av . >». bolagens likvida medel 1959 för- N byttes i sin motsats 1960. Tenden- ser till "Nikviditetsförsämring fram- träder även — fast något mindre förord den ej förvaras .där, varför det mås- te byggas garage. Är arrendatorr eller jordägaren skyldig bygga ga- rage? . Oviss. enligt brandstodsfö får FR sor SVAR: vi anser att detta måste! åligga 'jordägaren, om det är han. söm låtit bygga om stall och Jadu- gård på angivet sätt, - son : påtagligt — "om man studerar skills Pallen som barnet leker med kan |, | velsen tänder med sin mjuka våg- fluidum;: som "inte - bara "låter sig | ”Bildvärlden i N aturens bok | sällan "eller aldrig' erfar. Därför är bokskogens förtrollning lik en dröm, ett” idealtillstånd, som kommer till oss som en liknelse, som naturen bjuder oss att se och andas, WW . d =: Havel — drömmen om grace - Att bada är inte bara att svalka och' Töga den varma kroppen: de fjuka , simrörelserna ger också åt sinneha ' 'en blomlik ' uppenbarelse = "människan: upplever i vattnet den'”lätthet hon förbinder med poe- si 'och musik. Havet bjuder oss upp. till” en" dans, en svävande: dans, som r'den' avspända simningens egentliga” liknelse, ' Har : ni : märkt hur mjukt alla vill röra 'sig på badstranden, inför ' havet? Dét'är drömmer om grace som havsupplé- skrift. Havet, liksom hela naturen, skriver: en "skrift för oss, ger oss något. att läsa och begrunda, Lik- nelsernas' stora : bok ; är ' en : Biblia : Naturae skriven" långt före den tid innerligt lugn, sådant människan H Rustmästare: nervös ört vt "GÄVLE (TT) : : Genom: en blixtsnabb” rädd=' ktion lyckades! : "dare Ake' Wiklund "vid I 14 i Gävle på fredagsförmiddagen > rädda en värnpliktig från att dödas av. en strådstaddad, tids- "inställd handgranat, ' N MA "I dock' nervös och rusade ut i för- räddade granatkastare | | bås och slängde sig själv efter, I detta kastbås befann 'sig sex värns pliktiga, Rustmästare ' Wiklund skrek åt dom att ta skydd. En av de värnpliktiga; "Edgar Andersson från Björkö utanför Gävle, blev bindelsegå dera- just som k naten kreverade. Hela plankväggen i 'gången perforerades' av splitter Man övade hand; i ett skyddsvärn bestående av - fem kastbås, Rustmästare Wiklund och den värnpliktiga uppehöll sig i det mellersta ' båset, ' där rustmästaren kontrollerade kastningen. Kastaren blev tydligen nervös när han skul- |. 1e' slänga: iväg handgranaten ' och träffade kanten 'på : värnet så att granaten studsade upp i luften. och sedan slog ned i förbindelsegången bakom kastbåset, - " Rustmästare Wiklund slängde 'sig över den värnpliktige och lyfte ho- nom ; över handgranaten : . som sprängs' tre: sekunder” efter' kastet och 'släpade' honom : genom ' den hat 1 indelsegå eda fört människan - började » forma : bokstä vernas liknelser." FS NE och kastade in honom i nästa kast- men And träffades endast i vänstra ' benet. . Han fördes genast till sjukhus där: man, innan man hännit röntga benet, uppger att det inte. verkar som um skadorna skul- le vara så svåra. Han torde kunna vara i tjänst igen inom tio dagar. . Major E Karlström på I 14 som efter olyckan besökte skyddsvärnet säger att det inte råder någon tve- kan om att rustmästare Wiklund genom: sin, snabba räddningsaktion räddade , livet på .den värnpliktige kastaren, Rustmästare Wiklund sä- ger själv att han "inte förstår hur han kunde hinna: med att få den värnpliktige och sig själv genom den trånga -förbindelsegången in- nan granaten kreverade, Han hand- lade rent instinktivt. sted . Måttligt: skattetryck] Älvsborgs I län: Det stigande kommunala skatte- trycket kommer för året till synes i rikets alla län, Byråchefen John Bredal-Bauer konstaterar i den av statistiska” centralbyrån nu färdig- ställda Årsboken för Sveriges kom- muner ' 1961, att medelutdebiterin- gen på landsbygden »stigit överallt, lägst:i Västerbottens län med' 0,13 och högst i Jämtlands län med 0,49 kr pr skattekrona, Älvsborgs län tillhör de .mera gynnsamt ställda med en ökning av medelutdebite- tingen av, 16 öre, Den totala pri- märkommunala / : utdebiteringen i Älvsborgs läns 214 församlingar blir för året genomsnittligt kr 9:36 mot 10: 65 i medeltal föd riket. I 16 förs samlingar håller sig utdebiteringen mellan 7 och 8 kr, i. fem försam- lingar mellan 12 och 13 kr. För fler. talet eller ett 110-tal är den 9—10 kr. Närmare 90 proc av länets för- samlingar har ett skattetryck, som ligger lägre än riksmedeltalet, När. man talar om det totala kommunala ' skattetrycket måste man även medräkna landsti kat. "Mera. Vas sa- fynd > - STOCKHOLM. (TT) a Yttorligare en tunna” möed intres ' skeppet Vazas undre batieridiäck, I tunnan fanns ' en spånask,: en sy= ring, några kopparmynt, ett "par | skor och andra små personliga till hörigheter. i Arbetet med "barlasten' har måst avbrytas för. tillfället för” att ,ar-' keologerna skall hinna med, att ut= föra sina uridersökningar. På fredagen räknar man med alt börja bärga ankartrossen. Den 8po= las för tillfället ren från slam.. - TTT ad . | PRENUMERERA én endast med några få ören pr skat- tekrona. Landstingsskatten är där- i år mellan kr 5: 60 på Gotland samt ” 4 kr i Skaraborgs och Stockholms län. Älvsborgs län intar en mellan | ställning med utdebitering av 4: 80,' varigenom totala kommunala skat-" tetrycket för älvborgskommunerna ten samt tingslagsmedlen. De sist- nämnda är 'i allmänhet av mycket blir, ittligt”kr 14: 23. Endast fem andra län företer, för året när det gäller landsbygden” lägre skat- underordnad betydelse och utgår! tetryck än Älvsborgs län, A 7: Chefredaktör: "Änton ol 5 sont Västmanlands Nyhe- ' « ter.har nyligen besökt 'det : ":beryktade . koncentrations- ". » lägret 1. Dachau och läm: i. nar 1 denna artikel en sam- -manfattning av sina intryck ; ;-därifrån. fn : a X : När "jag och några I andra svenskar nyligen stannade ett par dar i Mänchen gjorde” vi också en avstickare till: Dachaus beryktade " fångläger: som ligger ca 15 kilome- «ter norr.om Minchen. Bara några "veckor före" vårt. besök hade .man öppnat ett' museum i lägret. Sam- rna: ger :en. skrämmande - bild jupt mänskligheten. kan sjunka, Spökligt : var "att se . den ; "störa bild av' Hitler och hans när: maste; som ' mötte” oss vid inträdet Ä 'muséets första” rum. "Bilden visar "hur "de. med 'öfattbar "cynism och "skadeglädje". ? betraktade 'en film från" koncentrationslägren. ; Kor- ve Dachau-museet. är inrym 'som'en gång var krematoriet. När -massutrotningen : "sattes I system 1942. byggde mar. tyra ugnar och en ”gaskammare, På grund av sa- bötage.: kunde”. dock den senare "aldrig tas i bruk: De som blev ut: tagna 'att gasas sändes till andra - Orter. .De som 'sköts; hängdes eller svalt ihjä , brändes i Dachau. öm: det undret skulle Ske, att någon" levande kommer härifrån, må han tala om, vad de gjort med oss”;" Denna... sista bön från en medfånge :'; föranledde :' polacken "Jan Domägala att efter noggranna , efterforskningar ' "och - ningar ge. ut en bok; uppteck- "De. som USSR av denna” jättebild och Jen vi vad Som "för | da tll ära, de levande till erinring”, står det på sockeln till - ovanstående skulptur av en lä; w gingo genom Dad”, vilken Kom | ut i:Warschawa 1952. Med led- ning av derina bok och andra käl- lor har ' den - tyske biskopen: i Miinchen, Johann : . Neuhäusler, som : satt fången 4 lägret från jul ”1941 till-den 24" april 1945, gett ut en bok, som kom ut strax före 'muséets öppnande: - ”Så var det i Dachau” finns” att köpa på museet, - > Författaren” "söker "bland" annat besvara” frågan hur "många 7 som fördes. till. Dachau"och hur många som dog där utan att kunna ge nå- got: slutgiltigt svar. ' Uppgifterna varierar « mycket," Den: bekante pastor: Niemöller,' u-båtschef och krigshjätte under första ' världskri- get - och". sedan präst, även han fånge i Dachau; angav: i ettföre- drag. 1946 att åren 1933-1945 ha- de 238.756 'människor blivit för- intade i detta läger: Han ock, hans fru hade. funnit dessa siffror un: der ett besök i lägret efter kriget. Dachaus | " borgmästare ; "Zauner nämnde i ett tal den:28 uti. 1955 en helt annan och, betydligt; lägre |3 siffra: = 20.600. : döda; En; annan överlevande, » en präst . Leonhard Roth, anger, antalet lödsoffer ; till 70.000. döda,:. "Sanningen - är nog den att det inte går att fastställa den: exakta siffran. på . döda: och fängslade i' Dachau: När frihetens timme" slog för de” överlevande" i lägret den 29 ”åpril 1945 hade' de ansvariga” förstört : det ' mesta av det som kunde klarlägga för efter- världen vad som” Y hände i Dachau. Dachau var tyskarnas örat koncentrationsläger .: VI Den 21: mars 1933, strax. efter maktövertagandet, kunde "man: i en , Möänchentidning : läsa följande |r kungörelse: ' ”I:: morgon, 'onsdag, den 22 mars 1933 blir i närheten av Dachau det första kontentra- Min 3 S-Årsdugen av amerikanarnas befrielse av lägret, H äl . .Hrån invigsingsakten, . ket | tonslägret öppnat, Det rymmer 5.000 -människor, Vi har vidtagit detta steg 'utan hänsyn till små- skärna betänkligheter i den över- tygelsen, att vi handla i den na- tionella tyska befolkningens ' 'eget intresse”, ”"Kungörelsen var undertecknad av Heinrich Himmler, som då var polischef i Mänchen. ” BINÄRA I början var det huvudsakligen kommunister, ledande socialdemo- krater ' och andra "”statsfiender”, som '' inspärrades I lägret, men snart började” judar ' fängslas och forslas: dit. Dessa kunde känna: sig lyckligt :' "lottade, - Efter ett kort! uppehåll i lägret. erhöll de näm- ligen tillåtelse att utvandra, sär- skilt. om de ”frivilligt” överläm- zisterna, Det var först långt se- massutrotni g av judarna. > . Fruktansvärda ”Wansporter ” 2 En" katolsk ' år i lägret, ger i en skrift belysan- de : exempel. « på förhållandena” i Dachau. : Sadism . fr sin högsta po- tens präglade SS-männens uppfö- rande.. Ett omtyckt ' nöje var att ställa upp fångarna i två led med ansiktena mot: varandra, varefter de beordrades att spotta på var- andra. Följdes inte "ordern ':så spottade SS-männen själva fångar- na i ansiktet. > « " Fruktansvärda Si " förhållanden präglade -”fångtransporterna = till Dachau. Goldschmitt berättar att under den första juliveckan 1944 kom två. tåg med franska fångar | till lägret. I kreatursvagnarna låg 370 döda ' Pennan vägrar .skild- ra”, s-skriver 'Goldschmitt, . själv fransman, : :”vilka :, fruktansvärda lidanden "mina "landsmän måste genomgå innan det gått så långt. Genom hunger, törst och hetta ha- de de under den flera dagar långa resan lidit hemska kval och smär- tor ;innan döden. befriade dem.” En tysk präst, internerad .i' läg- ret, bevittnade dessa transporters ankomst och sade till- Gold- schmitt: "Detta - kan Tyskland aldrig » gottgöra, detta kan det aldrig sona.' É En annan fånge bekräftar dessa uppgifter,” Enligt pappren . skulle | transporten -innebålla 2582 man. Fram kom endast 952 "levande och 483 döda, De övriga 'döda hade avlastats under vägen. + dock 900 polacker och ryssar ut- satta för. De hade varit på resa i tio dagar men hade; endast mat för två dagar. 'Vid' framkomsten räknade man 300 döda. Sex lik var styckade, inte. av djur, utan av = människor, , av hungrande kamrater. Kannibalism år 1942 i Central-Europal! .. Efter - några veckor 'var de överlevande” "från transporten aka döda, = z Jjärnrånd tukt och ordning ” På ': sommaren blev fångarna väckta mellan 3 och 4 på morgo- nen, : på vintern kl. 5. Arbetet slutade kl.s18; ofta ki. 19, och så till sist uppställning och räkning. En natt 'måste tusentals fångar bli "Istående utan mössa i kylan, där- för att man inte funnit två av dem. De vågade inte ens röra sig för att få litet värme i kroppen. Sju stod heller, inte ut. De "dog i nade hela sin förmögenhet till na- |; nare som Hitler satte igång med vid. nama Franz Goldschmitt," som ' var tre lf" » Den' hemskaste transporten > n vari Kom end ten. i vida beryktade är de meg | cinskå experiment, som företogs i Dachau, USA:s representant och förste" åklagare via Nörnberg- rättegången, Robert H. Jackson, gav i ett anförande följande exem- pel på nazisternas sadism: "Den 20 maj 1942 gav general- fältmarskalk Milch SS-generalen Wolff bemyndigånde att i Dachau- lägret sätta igång s. k. köldexperi- ment och, fyra zigenerskor leve- rerades för ändamålet. Rapporter- na från tjänstgörande ” läkaren i Dachau . visar, att o'fren sänktes ner: i kallt . vatten, tills deras kroppstemperatur: sjönk ' till 29 grader då de alla 'avled. Men lä- karens teknik. förbättrades. I feb- ruari - kunde han- rapportera, att trettio personer . hade avkylts' till mellan: 27 och. 29 grader, så att deras, händer "och fötter var vit- frusna, och att deras kroppar där- efter åter hade uppvärmts med ett hett: bad: tve : g ar a '1942 förordnade Himmler” att Prygelstraffen i samtliga koncen- trationsläger inte skulle utföras av SS-männen, utan av fångarna själva." Uträkningen var satanisk. Om någon pryglad dog av misshan- deln kunde man som Pontius Pi- latus två sina händer och förklara att det var de egna- kamraterna som slägit. ihjäl honom 'och inte SS. De flesta & rångar vägrade dock med resultat att det bildades sär: skilda prygelgrupper av yckesför. ledet, - brytare” och asociala . . En av krematorieugnarna i Dachau. vi vilja” förlåta, men inte glömma ' - En... fransk författare här | ut tryckt saken så: vad som hänt, skall försöka att” någonsin glömma... vilken "plats! Dachau var. MEN DEN KRIST-" NES HJÄRTA HAR FÖRLATIT! 2 - "Detta måste. även den tyska "=: riktlinjen också ” vara”, > skriver Neuhäusler.. "Vi" kau i kristlig: kärlek förlåta men aldrig glömma i vilken. avgrund; av, satanisk ge- menhet och gudlöshet det tredje rikets ledare . förde- sitt" folk. Vi ska inte glömma vad -en människa, som, förlorat tron på Gud och "på en högre. rätt, kan orestera i djä- vulskhet.” Hon kan då verkligen” bli ett. odjur. .Och inté heller ska” vi ,glömina. vad många människor. : lidit koncentrationslägren på" Brand" av sin trohet. mot Gudoch kyrkan. ”Förlåta, men inte glöm- ma? Må "det bli vårt ledtecken.” Med sinnet " fyllt " av andakt" vandrar vi omkring I museet. 'Vi -” tycker oss! höra / 'de omänskliga : SS-soldaternas' kommandorop” och! de fångnas ångestskrin. Nu vilar: | sant innehåll har: hittats på regale emot mer betydande och varierar '" "Ingen. som. läst > där en stilla ro. Man vill liksom in- > : te störa de” dödas". frid med 1er vande röster. Vi har endast ätt 7 höppas" a hela det tyska folket må besjälas ; av "samma anda: ”Förlåta, men” . inte glömmal” ', De har allt att vinna på att öppet o! känna "nazismens ogärningar. nyöppnade”, muséet "vid. Dachau Här härvidlag en mycket stor 'uppa . ML ch ärligt er" >. Det.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.