vreereerr , i N Yveerrrys YryTryv Yyymnet Yrevevreyvty teer sn | + FE YTE TV EESVE VV EVE F E EAT EEE V I YIVYTYV YET FFS TTTT i Cd Förr Åå tiden var r det inte. ovan-" "igt att husbonden bjöd dags- verkskarlafna på en sup då arbe- tet var särskilt krävande, Man "Jevde "då I den felaktiga föreställ- . ningen att spriten stimulerad nya krafttag. I-realiteten dövades ' ned för” hetcköne, ' ter "eller ädkans a lägger sig - i saken, påpekar LO-ägda Stock- holms-Tidningen,. som har några " allvarsord att säga i detta sam- manhang:; - Det finns en farlig och alltför . vanlig tendens både från arbets- kamrater, fackförening och före-” tagsledning att. sticka huvudet i ” endast trö , "tillfället och på litet längre "sikt '- blev troligen spritförtäringen till : kdel för produkti 1 busken när frågan: om alkohol- missbruk på. den egna arbetsplat- sen” eller inom den ; egna kåren. ) as, Man rädd att er-' : Detta vet nutidens företagsledare " voch högst få torde: vara så fel- "orienterade att de tror på sprit som stimulantia i arbetet. Även ' "en 'mycket stor majoritet bland arbetstagarna, antingen det gäller' industri-, kontors-, tekniskt eler. ” "annat arbete har klart för sig att sprit och arbete är oförenliga ting... ” om bästa möjliga resultat skall "uppnås, Detsamma gäller andra ” områden där den mänskliga Presl” F tationsförmågan sätts på prov. En - modern; idrottsman eller ”-kvin= ; na: som? vill" prestera sitt allra bästa i en krävande tävling skulle 2: exempelvis aldrig komma på idén . att förtära sprit. Att sprit och bil? . körning är oförenliga ting klargör" . lager klart och otvetydigt. Reak-' ".tionsförmågan minskar kraftigt ” även vid relativt. ringa .alkohol=" . konsumtion, - pe ' Därmed är det "givetvis" "också H orimligt förutsätta att en, person, / i som förtär sprit i i arbetet, skall. kunna prestera sitt bästa, Dess-! ” utom” ökar 'olycksfallsrisken, pre=- cis sam då det gäller bilkörning. - Och ändå fijms det många männi- skor som inte, vill/— eller kan — "avstå från sprit under arbetet. Al i la som "haft att göra med, alkohol" . "skadade människor vet, hur hopp: löst det är "att försöka klargöra ' spritens negativa, inverkan på de- . ras årbetsprestationer. Även detta NI utgör'en ” bekräftelse” på spritens ' Nu - TANDÉ MENINGAR har i alltför . nen-på lokalisering-politiken i vårt . Skåne fäller förmodligen de före- ” också tar med andra faktorer vid " förmåga att avtrubba individens - Det: finns undersökningar som” . visar, att. cirka tre procent av de, I anställda" i vår svenska” industri. kan" betecknas som fullt” utveck-" : s "lade alkoholister och att omkring - 12 procent: missköter sprit. Detta betyder 'att mer än 604 000 männi- k om a näri 5 hämnda;; äl känna ett missförhållande, därför . att, det samtidigt anses innebära - en Prickning av den egna kretsen, '. Denna missriktade solidaritet le-" der ofta till att man från den 10= > kala fackliga rörelsen 'negligeran ' "problem som man vet ändå finna : » och till att arbetsgivaren inte sät= : ter in' de motåtgärder som. skulle - . behövas, 'Man nöjer sig med'ett : Jåt-gå-system, som slutar i en del” drastiska avskedanden när det re. "dan är för sent att tillgripa . nå=; » got annat och bättre. :.. « Tyvärr ligger det en bister r rea=, litet bakom. detta, Ingen . vinner något på låtgåpolitiken med spri- ten i arbetet. Produktionsresulta=|. . " ten blir lidande, och individen allt” mer och mer alkoholskadad. Där=' till kommer otrivseln. för "arbets? |: kamr: och företagsledning. En; - fastaré hand med detta allvarliga .. problem skulle 'gagna alla parter Just därför "är Stockholms-Tid=]: ningens påpekande i denna fråga värt att allvarligt begrunda, ”: : Arbetsmarknadspolitiken < Den nuvarande lokaliserings- | "och "arbetsmarknadspolitiken med koncentrering till stortätorter har ” bl a' uppenbara ekonomiska olä- ..genheter, Frågan kräver en radi= . "kal omprövning, därom är de fles- i "ta politiska partier ense även om - man ofta i praktiken visar ett sva= - .-late -intrésse" för dessa centrala samhällsspörsmål. ' Kosthaden " för : att flytta én. enda friställd arbe-” tare uppgår inte sällan till över" 100.000 kronor, påpekade, ordf nden, i SLU Olof: Jonsson i ett: föredrag "häromdagen. Till: "dessa; s|.. "kostnader" måste läggas. anpass-- 2 Inriktningen: mot storstäder och "dito ! ; tätorter;" innebär "förutom '.ekonomisk . ivenser " även en: olycklig fastlås.:" I skor: f' det. - tillåtes att: I 'starkt ”alkoholiserat 4 ur” sociala - synpunkter visat sig: tillstånd gå kvar i ansvarsfulla el" ler farliga arbeten, Därtill kofnmer bortåt 2504 000 som missköter sprit. ning till b iljöer, vilket bl a vara högst ”otillfredsställande: Detls är inte minst. ur: dessa" aspekter Som: det ä är nödvändigt att arbets- litiken inte får fortgå då och då, vilket: g I inverkar menligt på ärbetsrosulta "ten, Och detta sker i regel utan ; alt vare sig arb e, kamra också. - 1 de; gamla spåven;: Lokalisering: 'oci ibefolkningsproblemen i sa . "manhanget ; måste. i ägnas : ökad; ' - SLENTRIAN oc FÖRUTFAT- stor utsträckning karakieriserat'sy- | land, skriver Nils G Asling i.Po- litisk. Tidskrift (SLU). Han erinrar om att samhällsvetenskaperna allt-F mer utvecklas. ' Vid bedömningen |. av samhällets skilda och ofta kom- plicerade funktioner håller tron på att. ersättas av vetande. När det gäller lokaliseringsfrågorna förefal- ler det emellertid som om den naiva och oreflekterade tron, för att inte säga Vvantrort, särskilt dröjt sig kvar. Artikelförfattaren exemplifierar sina tankegångar med att om man väljer att lokalisera ett oljeraffina- deri till endera Norrbotten eller fagsekohomiska synpunkterna ut- slaget till förmån för Skåne, Men blir utslaget det samma om man » bedömningen: ” > Om man antar att den ekonomiska aktiviteten i Skåne redan är högt uppskruvad, medan den i Norr- botten är dämpad och där t o m 'linns överskott på arbetskraft, skulle det ur samhällets synpunkt kunna vara motiverat att elimi- nera Norrbottens ”företagsekono- miska handikap så att det en- skilda företaget skulle kunna räk- na med en lokalisering till Norr- » botten, Det vill med -andra ord säga att man t ex skulle kunna tänka sig att företaget erbjöds skattefrihet. under ett antal år, - för att nu ansluta sig till SLU:s v : uppslag, Enligt gängse språk- bruk är detta då subvention. I den politiska debatten är en sub- vention från samhällets sida i det- ta läge något moraliskt misstänkt, Det är en uppfattning som möter både till höger och vänster. Det- ta är dock uppenbart att se snö- ken mitt Få ljusa dagen. +ål Ir Om vi nu låter vårt exempel > stå för den industriella utvecklin- > gen. i stort och antar att .anlägg-", ingen. lokaliseras till Skåne, inne-=-, " bär detta'enligt nuvarande arbets=>". marknadspolitik "att åtgärderna: . skall inriktas på 'att åstadkomma”: i , sådan rörlighet på- arbetsmarkna<' - den. att arbetskraften flyttar från ;: "exemplets. : överskottsområde' as Norrbotten till dess underskotts- "område — Skåne, Medlen härför är i första hand omskolningsverk. ' samhet och direkt stöd för företa- gets '. rekryteringspolitik :' genom ' flyttningsbidrag- etc, Samhällets åtgärder får vidare inriktas på att skaffa bostäder, öka skolornas och andra allmänna 'servisorgans kapacitet . etc. Vari ligger den .: principiella skillnaden mellan dess . sa samhälleliga åtgärder som syf- " tar till att öka kapitalets rörlighet” - 1 stället för arbetskraftens. - Skribenten har valt ett tillspet-' sat exempel för att illustrera sin . tankegång, men den logiska riktig= - heten i hans resonemang kan inte, bestridas. Onekligen präglas. den ken, till följd a av en bristande lo- ik, av en idighet som kan ' bli ödesdiger, Detta urj såväl ekonomiska, sociala som be- folkningspolitiska 'synpunkter. En omvärdering i den riktning som ar-=!' tikelförfattaren antyder & är fr angelägen. : . Ny mässklykt "från Östtyskland BERLIN (TT-DPA) Krisen i den östtyska livsmedels. försörjningen och det tilltagande. politiska trycket har framkallat en massflykt från Östtyskland och os: | berlin. : : sv På onsdagen meddelades det i Västberlin 'att det dagligen kommer över 1.000 flyktingar över sektors- gränsen österifrån och anmäler sig i flyktinglägret Marienfelde i Väst- berlin. Flyktingarna tillhör alla Yr h kesgrupper och åldersklasser, a Y Å Att läsa ANNONSERNA i LT z är både lönande och roligt T återkommer på tjugonionde året . ditionsenligt- vädjar. vi till gam- Du hjälper”. då också till 'med [' '|kapten Sonja Severinsson, His- Laholm” 10 gm kadj Larsson, | en Veinge 13 hgm km Nyqvist Tjärby.. 10 hgm m HEN km Ny- qvist - - son. Sönd 10.30. hgm m nvg kpr Eriksson Hishult 7 lörd. . 18 konfirmation kh Gustafson! Sönd. 13.30 ham: m nvg » kh Gustafson : Ränneslöv '9,30 hem kh Sjöholm Ysby”I3. 30 hgm kh. Sjöholm . Våxtorp 9.00 hgm kadj Palmgren Hasslöv 10.30 hgm kadj Palmgren Östra Karup. 11 hgm kh Ljungman Skummeslöv; 9 hgm kh Ljungman Eldsberga 10 hgm däreft nattvards- förhör "kh. Adahl. Fred 21 juli "kl 16 konfirmation kh Ådahl' Tönnersjö 13.30 hgm' däreft natt- + vardsförhör .kh' Ådahl 3, Skogaby 13.30 0 ham 'kadj Larsson, Mestocka: 10' Kem pastadj” Hellqvist - Knäred lörd. 19 aftonbön kpr Eriks- |)" SF olkhö ot ögskolans roll i "sjukvärdsutbildningen: | S Av Märta Leijon för HA] den ska få göra det och ga. ” har follhö fått vara grundskola för de flickor. från glesbygden som sökt sig till sjuksköterskeyrket. Nu har det sagts att flickor inte ”kan bli Kö . vid AT - Ira, därför att folkhögskolorna nu in- te har rätt. att 'ge detaljbetyg, bara gruppbetyg.. Man kräver extra un- dervisning ”och'' test för” realexa- men, Jag har talat med rektorn på Sörängens Folkhögskola i mitt eget för detta behöver de ha tagit 'real- skoleexamen, : "Vårt byråkratiska samhälle kräver, det. Sjuksköter- skeyrket '' + krävande :' att man sällan "kan" genom. extraläs- ning hämta upp senare vad som för= summades i unga 'år. När enhets- skolan blir färdig blir detta. inte längre något problem, : . Patienterna på sjukhusen "gillar de. elever, som kommer från ol Is l vi Ara. län. Han säger att folkhögskolorna här i länet har gott samarbete med juksk och att deras Hinneryd 11 hgm kh BA Andaktsstund på 'Alderdomshem- : met kl 15 kh B Andersson Laholm 'Salémkyrkan, Hishult Be- . tania;' Veinge,. Tabernaklet . Sönd ” IGullbranna-dag,-11..gdtj, 15 upp- wisning, 16.30 ungdhögtid, - a Laholm, Sion (Tältet) Lörd 19.30, "sönd 19.00, In; ö-Marie o Hjalmar: Jeppson. ” Vaa Missionshemmet Sönd : 15 Ing-Marie" 0. Hjalmar; Jepp- - son. Knäred,” "Sion (Tältet) Tisd, onsd, torsd kl 19.30. Tal, sång, musi Tältet Norra Össjö ' Lörd.; kl.19.30, . "15.00, Tisd. kl.” 19.30, 1.219. 30. Pastor Harry. . LAGÅNOLIMSSPELEN - den "5 och, & augusti 1961. 'Tra- la och. nya gynnare” "att skänka gåvor till "vår tombola (även kontantér kan givas). Allt emot- tages med största tacksamhet på | Laholms . . sparbank efter .. den 16/7.4 : INGA Söndagen den 6: aug.' blir det |! som vanligt: ett. barnens karne- valståg från Stortorget; till. fest- | platsen. Låt. era barn” deltaga || och förbered i god tid deras ut- styrsel. + T «Hjälp: oss 'att' göra lagaholms- dagarna” till / verkliga festdagar! att göra" vår stad mera vac- ker -och trivsam.” .' NN ordinarie målväkt; Arnold: ”Ba= garn”. Ohlsson; sist lagen möttes var Bagarn. en aning darrig och ansågs. då "bättre ” på - bullar - än bdllar, vi” hoppas nu "det" blir V/ tvärtom, Varje spelare har sina sgenheter om" några :skall näm- nas så har: vi: Åke Bengtsson, Hävsi ; som. gärna" vill-knuffa och göra "sidtacklingar och där- med drär frisparkar på sig, Så har. vi. Hubert. Bengtsson, .His- hult, "nämnas; kan att han var Hishults' A' 1."S.. förste. ordfö- rande. men åvsade” sig troligtvis därför att ' det var för ansvars- fullt och, blev i stället kommu- nalnärmndens ordf, Vi har också sporthandlare Evald . Karlsson, Hishult, minst sagt en jättehår- ding på, plan. Nu tror, damerna att därför han spelar så hårt är för att han skall få sålt en mas- sa benskydd, till "dem. ' Karlsson har nu fått taga del av fotboll- förbundets : amatörbestämmelser nittonde paragrafen vilken: säger att en amatör 'inte får sparka någon på benen för ekonomisk vinnings skull, 'så det blir -:sä- kert bara: i nickdpellerna Karls- son blir hård, han kommer näm- ligen nysnaggad till matchen på söndag ; slutar: lagledaren, som tror på ett omvänt resultat. den- na gång alltså 52 till gubbar- na.” Vid en "mycket kort intervju med damernas målvakt och lag- hult, omtalar hon att framför sig. har "hon backparet' Gun-Britt Ivarsson och Ulla ' Gustafson; flickor som kan sopa rent fram- för målet." I' kedjan finnes da- mer som verkligen kan skjuta men krutet är torrt, som Gun- Eivor . Carlsson, tvillingsystrar- na Maud och Görel Karlsson, vilka säkert kommer att ställa till mycken oreda vid ”Bagarns” bur. Vi vinner, ' Omedelbart efter denfia match spelar Hishults A. I. S. A-lag mot ' Slocknade Stjärnor HAIS mest framgångsrika fotbollelva, som ' vann. div II 1951—52 och gick upp i div: I. Trots att spe- larna slagit ner sina bopålar från Landskrona ' i söder till elever blir ' godtagna :t' sjukskö- terskekurserna.' Senare har jag ta- Jat med rektorn för sjuksköterske- gkolan .i Jönköping, Hon vitsor- dar det goda samarbetet och säger att ” sjuksköterskeskolorna.: behö- ; ver de elver- som kommer, från folkhögskolorna och att hon är nöjd med dem. Men man måste förutsät- ta att folkhögskolorna har det äm- "nesval. och. att kurserna har. den längd som lagen föreskrive: mn » Som alla vet är folkhögskolan en fri" skola och den kan som" med- 'borgarskola betona särskilda äm- nen mer 'än andra.'De som "söker sig in till en folkhögskola med tanke på att senare söka sig in vid en sjuksköterskeskola, bör i förväg ta reda på hur långa kurserna är och hur. ämnesvalet är fördelat. tiskt arbete'i eget hem och andrås den tiden 'då de flesta ungdoråar är pubertetströtta. Mamma får så gärna städa deras rum, bädda deras säng och sköta deras kläder. Den som får” "använda pubertetsåren till åa får en händighet' som inte "står. i skolbetygen men som finns ändå och är: nödvändig, inte minst i sjuk" vården. Folkhögskolans kurser i bio- logi: är bättre än dem realskolan ger. Folkhögskoleandan; det: glada kamratskapet, den etiska och hu- manitära fostran denna skola ger är ett stort plus för sjukvården. Allt beror. ju på hur, den enskilda människan tillägnar sig detta:men skolan: har sin betydelse, det kan inte ;' förnekas. ” När enhetsskolan förverkligasts' vore ' det närmaste önskemålet väl att eleverna fick ett år för mognad och praktiskt ar- bete och 'sen en folkhögskolekurs innan de.h in i sjuksköt i;Rektorerna vid - sjukst ] 'slorna kan säkert på förfrågan tala kom vilka skolor .som har' det äm- 'nesval och den kurslängd om är "behövliga för dem, När enhetssko- skeskolorna. Det borde underlätta arbetet både för flickorna och' för de: strängt" specialiserade lärarna i skolorna. Alla som vill ddel an blir färdig; skall" den sk som 'men för de elever som går den lin- ijen, men än har man inte "kommit jså långt och många är hänvisade till. den hjälp folkhögskol kan ige också nu.' YT 3 + Men "rektorn anser: att om: lie. 'korna har tid och råd att kosta på "sig "något mer borde” de ' för "sin "egen skull kosta på sig så mycket efter folkhögskolan att de kan ten- tera I en. realexamen. "Använder man sig av; ; korrespöndensskolor- na borde det inte bli så dyrt: Sä- ken är den att man kan bli en bra ol. sköterska bara' med folkhö | 1 ar fr ägna sig åt kovårdande verk- samhet borde i den. grundläggande utbildningen ha vad”en folkhögsko- lekurs' ger Det finns i denna fri- villiga: studieform något som. både präst och lärare skulle behöva. Det är inte utan 'skäl ungdomarna fri- villigt" trängs kring folkhögskolan i en ålder. då det verkar förstånds- vidrigt att stänga in sig i en skola för den 'som längtar. efter friheten. Folkhögskolan" har varit en utom- ordentlig tillgång både för sjuk- vården; landsorten som. helhet och för hela vårt. samfundsliv.: Just ge- nom att den är. som den är, Det är inte småsi och trilskhet när thet undervisning men i städer och tät- orter är det så lätt nu att ta realen att' de. som "kan försöker göra det och man vill. gärna vid en sjuk- sköterskeskola att de” duktiga. ele- ver som kan arbeta sig vidare” till astörre uppgifter" på "sjukvårdens | område och å bättre anställnings- ;håvet' som en. ny; "födoämnesreserv Det har nu "blivit känt" att rys- sarna överfört : stora ' mängder. av den så - kallade, puckellaxen . från Stilla havet till vattendrag som fal- ler ut i Norra -ishavet inom den del' av" Ryssland, som' är belägen inom Europa, skriver : tidskriften Ostkusten, Det. är således floderna, "som faller ut i Vita havet som' man på så sätt försett med denna laxart, vilken tidigare. inte funnits därstä- des, - : Detta bar medfört att man fått denna 's k rysslax, som den kom- ning utefter den norska kusten un- der sommaren 1960. Den skall visst även ha spritt sig.så långt ned som i Skagerack och Kattegatt en- ligt dock ännu så länge obekrät- tade uppgifter. , Nu är ju denna, rysslax Betyd- ligt mindre än den europeiska lax” en, salmo .salar; Men det förefal- ler som om den ger ett större antal fångstbar ' fisk i stället ifråga om utsättning av en viss mängd ungar som vandrar ut till havs... > Ryssarnas överflyttning” av. -den- na lax till sina områden i den eu- ropeiska delen har säkerligen. dik- terats av den önskan som nu gör 'sig gällande där, nämligen att med vilka medel som helst skaffa fram så mycket mat som möjligt ur ha- vet enär jordbruket inte kan för- sörja landets. växande miljonska- ror. Om fisken inte har samma höga klass som den fisk, vilken finns ' förut, spelar då ingen roll, huvudsaken är att man kan få fram mera mat, : De som varit i tillfälle att av- smaka denna rysslax påstår att den »är avgjort sämre än salmo salar, Den är av så låg kvalitet, uppges det vidare, att den amerikanska konservindustrin 'använder denna lax för konservinläggningar. först när all annan lax.— man har ju där flera arter att välja på - inte går att uppbringa, ' or : | så göra det. mit att heta, i mycket. stor omfatt-= |. Lindberga hushållningseille hade i måndags i samarbete med Tofta handelsförening, anordnat en s k ”Jordbrukardag” med fältvandring. Det var "en synnerligen god till- slutning, ' kanske till viss 'del be- roende på den regniga väderleken som ' gav '”permission”. för hökör- ning hemma vid gården. .' - Deltagarna samlades hos lantbr Karl-Erik - Johansson, IUnlag,. där ordf i Lindberga : hushållningsgille, lantbr - Gustav Johansson, Norra Näs, hälsade välkommen, . Jord- brukskonsulent Birger Blixt, som skulle. medverkat, var förhindrad varför ;jordbruksinstruktör Gunnar W Johansson, Varberg, ledde fält- vandringen, assisterad då och då av maskinkonsulent , Lars” . Hallén, Halmstad " och laborator Ekman från Ultuna. Den ' sistnämnde "är ”badgäst i Kärra och passade på att deltaga i i jordbrukardagen.'. - Fältvandringen tog alltså sin bör- jan på Karl-Erik Johanssons :väl- skötta egendom och första: studiet gjordes : vid ett' fält "beväxt "med blandsäd . — ' havre och korn. Ut- vecklingen går mot mera' kornod- ling, på. bekostnad: av havreodling, de instr Ji bla. rektorn vid sjuksköterskeskolan ta- lar om. för en 'sökande' elev vilka kraven och "möjligheterna är. Med god vilja” borde man nog kunna ordna den där tentamen på ett'!så bra och : ;föredörmligt sätt att den varken blir för avskräckande 'eller för” "dyri Men vill . man stanna «i vanligt sjukhusarbete kan: man ock- Hoveodlingen har dominerat och blivit väl ensidig. Karl-Erik hade denna blandsäd närmast med tanke på att använda även halmen. Korn- halmen blir i'regel' inte så värst högvuxen. Man kom fram till-rot- frukterna: Denna odling synes vara på tillbakagång och det beror kan- ske mest på att denna odling är "80.000 ' Tolka ungdomar s som ” är minst 18 år gamla och på -sparbanken har minst 400 zloty "har fått den polska polisens ef- "tertraktade licens som ger äga- "ren rätt att lifta inom landet, - För våra läsare måste detta fi .'refalla underligt, ja, t. o m som en orimlig inskränkning av :den personliga friheten.: 1 Po- ' "Jen däremot betraktas förord" . ningen om licensierade liftare : av både ung och gammal som ' ett "glädjande framsteg mot stör" re personlig frihet. Ne "Jo, saken är den, att frihetsläng- tan på landsvägarna för första gån- gen kom. till som massföreteelse under. det underliga året 1958, då efter ”avstaliniseringen”' det. s k ”tövädret” började i Polen, Hundra- tusentals ungdomar som kände sig ängda i den k istiska par- fängelse, de "den nya tidens signaler som friheten att få besöka främmande städer och byar, att få ha semester på annat håll än i partiets och den statliga nen. = Polens hög | för "myndigheter éch, besvikel- se för deltagarna. I fjol beslöt polska regeringen att slussa in liftandet i statsdirigerade fåror. Ungdomarna fick i år legi- timationer' och små - av polisen stämplade tavlor med en vit cir- kel på” rött fält. Med tavlorna får liftaren vinka till bilisterna då de utvisar dem som av partiet och staten legitimerade skötsamma ung- domar. . Som sagt, det : var "bara 80.000 som fick legitimationen, fast- än det var mer än 200.000 som an- "| höll om lifttillstånd.' Sedan år 1956 har antalet bilar i Polen ökat taed drygt 60 :'procent. 'Nu finns" det 118.080 personbilar i landet vid si- dan om 117:040 lastbilar. Under de gångna åren "anlades campingläger på många håll i landet. Ungd lingen kan kanske inte helt ute. slutas ur växtföljden, nien det böl vara rätt långa intervaller, i växt följden. .I år har inte större insektsangrepp på betorra; z men det är skäl Datt hålla ögonen ” på dessa fält. Rotfrukterna torde i' stor utsträckning - kunna - ersättas med t ex fodermärgkål. Potatisodlingen gav anledning till... en stunds diskussion. Småodlingar »;. ansåg instruktören vara olämpligt -. a att hålla. Bättre att köpa potatis, frånsett ett stycke: med, tidigpota- | tis. Hr. Hallén ifrågasatte om mån ”' bör odla potatis med tanke på att erhålla svinfoder — bättre då att I förmärkts +” ge korna potatisen och Jaborator.. ln Nn Ekman framhöll att potatis'behö-. . ver odlas för omväxling på jorden. . Så tittade man på betesvallarna och. det ansågs lämpligt med' tidig en- " silageberedning som: utjämning - i ”skarvarna” på betesåterväxten på betesvallarna. Vid varje växtodling gav' instr Johansson råd och an visningar bl' a om lämpliga göd selgivor. Efter fältvardringen fort- satte ”dagen” i Tofta bygdegård, där Tofta handelsförening bjöd pi kaffe ich" dopproc och vidare blev det. filmförevisning. . : et -TONARSI DOL « med: :klädskuld”. "STOCKHOLM (TT) "Svea hovrätt har fastställt Stock, holms rådhusrätts beslut att försättå en sångare och tonårsidol i konkurs' för obetalda kläder som han tagit ut hos en firma i sin hemort. Råd- husrätten ansåg. honom vara | obestånd. Hån hade i hovrätten yrkat t upp- hävande ,av beslutet. och påpekat att han inte är på obestånd och att: skulden betalts 10 dagar efter det rådhusrätten avkunnat, sitt beslut. oc or ” Läkare från 30 länder, d Sverige, är £ n samlade i Geneve till en kongress för att, diskutera sockersjukan och .. dess ' problem. Kongressen pågår en vecka. (TT) Antalet ”kända narkomaner” England uppgick i fjol till 437, me dan motsvarande siffra för 1959 var : 454, Flertalet var hemfallna åt mör- " . finmissbruk. (TT-Reuter) - a Flyktingströmmen från Östtysk- land och Östberlin västerut : har åter ökat. I förra veckan räknade man in 4.657 flyktingar, vilket var ibland > 2 nästan 500 fler än veckan innan. 3 '- 847 flyktingar var yngre än 24 år. har också bättre skor och t o m spritkök och ryggsäckar, Den sta- linistiska militärdisciplinen är” av- skaffad i lägren. ”Friheten” på landsvägarna, har kommit ett lånst steg framåt. . d turistliv . läger; Där hade man lite semester och ingen frihet alls, men i utbyte mycket föreläsningar. I dessa läger gick ungdomarna i, uniform och fick idrotta under kommando. , "' "År 1958 försökte omkring 300.000 ungdomar att lifta. Det fanns då i hela' Polen: bara 40.259 bilar och 73.186 lastbilar, Av bilarna” körde på "landsvägarna bara ett. fåtal. I dem satt för det mesta någon di- rektör eller :partipamp. Lift med lastbilar var ej heller lätt. Ungdo- marna måste ibland stå i många da- gar på landsvägarna, innan de fick Lift. Flertalet fick aldrig hft. Cam- pingläger fanns .knappast, ungdo- marna hade ingen utrustning och inga fasta skor för att vandra läng- "Selacsterresor till utlandet före- kommer självklart också nu. bara i drömmarnas land, om man är ung och harlåg lön och ingen pappa som är direktör eller partipamp. Men också, på den fronten har framsteg gjorts. Mellan Polen och Tjeckoslo- vakien har t ex undertecknats ett avtal om. ömsesidiga gränsremsor, dit: allmänheten från båda håll får resa utan pass och speciellt tillstånd. Då gränsen mellan de båda sän- derna ligger i de natursköna Kar- paternas fjälltrakter har den pass- fria zonen på 50 kilometer på öm- se sidor av gränsen blivit ung- domens och de”enkla medborgat- nas självklara turistmål, Att resa till Sovjetunionen, Östtyskland el- re "sträckor. ”Frihetsrörelsen” " på ..' landsvägar blev ett enda kaos, obe- polska mått, mycket - pengar. SE resa till det västliga utlandet kos- tar mer än ' ett halvt års arbetar=-'.: lön. Ändock står' polackerna i kö - för att få komma med på :sällskaps- ” resor; till , Sovjetunionen, ' de .kom- munistiska grannländerna och till" väster. Bara en bråkdel av. dem 2 som anmält sig får resa. Det blir::;- emellertid fler och fler som via den statliga resebyrån och med koms-" munistpartiets benägna tillstånd får packa sina kappsäckar för resor - utomlands. ” Den statligt understödda liftar-. rörelsen medför självklart fördelar” - för landets näringsliv, Ungdomar”, som önskar få liftarlicens måste spa= "> ra pengar på banken. De måste ha , skött sitt: arbete till-'förmännens ' tillfredsställelse.", Den nya frihe= =". > tens viktigaste "innebörd ä är dock att den 'på lift sugne unge medborga='' ren får sitt tillstånd utan att ban prövas på sin politiska pålitlighet" och på den frivilliga arbetsnit som”. ler andra kommunistländer är för- behållet dem som. har pengar, med tjänst, i han visat i” kommunistvartiets :. N od s NN 17. 00 då den intressanta uppgö- relsen börjar. Taguppställning- arna blir följande: Damlaget: Sonja Severinsson, Gunt-Britt Ivarsson, Ulla Gus- tafsån, Gun-Britt "Gunnarsson, Stockholm i norr kommer hela Kristina « Nilsson, Kicki Johns- + elvan att finnas” på planen kl son, Gunilla Ericksson, Görel Karlsson, Gun-Eivor Karlsson, Maud Karlsson, Mona Svensson, Brittmari : Gunnarsson, Inger- Lena Nilsson, "> oA - : Gubblaget: Arnold 'Ohlsson, Harald Gusavsson, Sven Albert åke Bengtsson, Nils Svensson, Carlsson, : Elam Jonasson, Hu- bert Bengtsson, Ivan Körlsson, Evald Karlsson, Sven Svensson, Slocknade Stjärnor: Erik Hjalmarsson, Ar- ne Larsson, Sten Carlsson, Åke Svensson, Åke. Johansson, Östen "Tage Persson, Folke Ingmar Torkelson. Nilsson, i Åke' Carlsson, Persson, cd Åke LE Åkesson. > son, Erik . Nilsson, son, Jan Karlsson, ens SA Karlsson, E Bruno Johnsson, Rolf - A-laget: Bert Karls- Evert Enocksson, Runo Hansson, ' Kjell-Bonde Ivansson, Bror Pettersson, Allan ' Olsson, Kenth Hansson, Kjell-åke Carlsson, Arne Ohls-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.