Nr v , a ; AA Gullberg saknas ingalunda. Aka= i fyttYyTYtYYYTVY FEET FEV Genom Hjaldhar Gullbergs diktare, översättare och k frånfälle har stol nr sju. 1 Sven=" eka akademin blivit ledig.” Även. om "det ännu är omöjligt "att sia” 2 "om vem "som kommer” att efter=: träda honom” på "denna plats 'så har. det redan börjat kantstöpas' om ' tänkbara - kandidater. När” ker, samt vår store ' 'epiker , helm Moberg. : - Även om det är troli nye akademiledamoten: "bland. de nu nämndå så inte "heller, utéstlutet: ati kommer att falla på” någon” av våra: stora, kulturpersönlighé- :ter. Di hef . Hjalmar Gullberg 1940 invaldes > Svenska akademin - efterträdde - han Selma Lagerlöf. Bland de sju ”, tidigare "innehavarna av "platsen". märks Carl: August Hagberg, - våp = ”store". " Schakespeare-översättare, . och Gullberg kan sägas ba fört sina företrädares "traditioner vida=i : "re på ett synnerligen lysande sätt. Gierow, Erik-Lindegren,; Staffan ” Björck, Hans Ruin och den nyli- gen avgångne litteraturprofessorn - Olle Holmberg. har nämnts i i sam= hanget:” Den sistnä an» . 8e5 emellertid inte vara hågad att tacka ja till ett inval. + a TAN "3 Om man bland de sehast nämns ' "Han var en "stor diktare och en" da skulle stanna för en poet med "utmärkt översättare. av. "grekisk? och romersk diktning, ".Representativa. efterträdare . till ,. 'demins uppgift som utdelare av Nobelpriset i litteratur har med>= ' fört att det vid tidigare val höjts "röster för diktare med vida ut - blickar över den utländsia dikt= "ningen. Sålunda hälsades Gunnar -/ Ekelöfs inval med entusiasm,' och Arthur Lundkvist har av samina ” anledning nämnts som ett. tämli- ” gen givet namn. Andra represen=" > tativa namn, somm nämnts i sam-'., ev manhangat, ä är Jokannes Edfelt, AN slutliga avgörandet. » betydande: internationella kontakt ter så bör Erik Lindegren ha fös reträde framför åtskilliga åv mmed« tävlarna. Han 'borde' otvivelaktigt "bli en tillgång 'när det. gäller” att” ta ställning till vem Nsom skall. få - "Nobelpriset i i litteratur. M ; Ännu så länge är det emeller- ' tid som nämnts för tidigt att med ”' bestämdhet tippa Hjalmar Gull- bergs efterträdare i den ' vittra . församlingen. Det har vid tidiga=- "re "tillfällen" av detta” slag ofta - « visat sig att så gott som säkra | kandidater "kommit bort vid dat vendi som båda kunnat godta ned äran i behåll. "HUR KAN IN SADAN sva. TION - UPPSTÅ mellan, civiliserade och demokråtiska + stater frågat ” Stockholms-Tidni (s): och ere : på KONFLIKTEN : "oM ” BIZERTE "kommenteras flitigt på Jedaravdel- fö . ningen.; "Tragiskt och .menirgslös ov sär "Svenskå Dagbladets ' i(h) omdöme IBizerte-affären blivit-"en, ' tionell angelägenhet. ge inisiska' klagomåler till Irådet och fortsätte be : Det .ä är. "dock en anna tionell 'aspekt på denna” a " främst förtjänar att uppwärksånm- |” > länderna bereder sig på :den hit- "tills svåraste krisen i förhållandet . till Sovjetunionen,, och ; mer ön någonsin har behov ” äv enl och kraftsamling: befinnér sig”en de akti mås, 'Vid:en tidpunkt då. de' fria l inrar : om den ' besvärliga situatios som. krisen ställer västmakterna i in= ":Det ”iåder "inget ivivel om att " säkerhetsrådet,' som . nu :skall' ta ; ställning till frågan; försätts i en : nästan - omöjlig. situation... Skall västmakterna: ta parti för sin al= -: 7 lierade: Frankrike. och driva pre= la: Nordafrika i'armarna om inte i på östblocket så på generalNas= "ser: —"eller skall man för ' "en "gångs skull- våga ta :båda delin= - kventerna' ordentligt i i örat LÅ D I MEST EGENDOMLIGA, och nästan. mest typiska'i i :Bourgui- bas 'Bizerte-aktion' är att den Inte bara "riktar sig - mot utan” även mot algerierna,” frå strid, , Dess motståndare ä +: enda nordafrikanska stat vars po- "litik. "nästan genomgående "varit "klart" västvänlig och :vars ;insat- "ser som medlare och kontaktland till'de yngsta nationerna. varit. av . stort värde. 'Inte minst beklämmande är det "att denna 'situation uppstått till |" . följd av något som bra mycket liknar rena vårdslösheten' på bäg- - ge sidor. Med god vilja tran både franskt' och tunisiskt håll borde det ha varit möjligt att åstad- "komma åtminstone ett modus: vi- > Fin omskrivning" : . — Kallade ni svaranden . för. en , träskalle? "o— Visst inte. Vi stod i skogen n när en hackspett kom flygande, och då &a jag bara ”Nu är et allt bäst du sätter på die hatten” "Hur skat fa Praktik? i. ! - >” Japanska livräddare - vill: gärna lära ' sig -mun-mot-mun-meétoden : men vet inte om de skall, "våga öva sig på den. ov sc — Det vore hemskt ' önant | "att behöva kyssa en annan man, för- klarade en badvakt i en intervju för en Tokyo-tidning, Om vi övar, på flickor kanske vi råkar illa ut... En japansk badklubb har löst problemet genom att 'rita upp till- » vägagångssättet på en 'griffeltavla och hoppas sedan att vakterna skall kunna omsätta sina /inlärda.kun- skaper i praktiken vid ett gventu- et tillbud, ' EKISAN brat si ler H delstidninigen (fp): '-Bourguiba "drög in Sahåra' ock«” sår och «där: är hans och -Ferhat.' Abbas” intressen inte. identiska]; sitt 'tal-i- måndags ”kritis : Bourguiba ; häftigt. algerierna deras krav på. suveräniteten över hela: det franska. Sahara. .' Hans : åtgärder nu-inhebär”i verklighe-- stycke av öknen i en uppgörelse .. .ten' att. han” vill: skaffa sig ett med” frensmä ale gerierna, | > Att" vara: bundsförvanter räot . européerna och :rivaler: inbördes dubbla” roll. Det..säger. sig "självt att rivaliteten inverkar på buads- förvantskapet. "För franska rege- ringen . är. dock detta i en ringa . tröst.. Den: är. nu indragen i "en konflikt på tre fronter: :med 'eg- na "reaktionärer, :en muselmansk frihetsrörelse och ett självständigt Tunisien, "Och ' detta i den :nya , Berlinkrisens Hide! rens "Konsten har mist sin sociala: meninj 18” " LONDON (AEP) : Ne >I, den: engelska "tidskriften "Ens | core”. skriver. den kände engelskt teaterregissören .. Peter ' Brook om den moderna konstnärens och artis- tens "verksamhet och : tycker, att konsten inte längre har någon: be- ; tydelse för 'vår tids människor. Så. heter det bl a i den pessimistiska analysen: . ”Krisen i'alla korstarter har framträtt 'med stor. tydlighet. De konstnärer som har hedern mot sig själv i behåll vet, att 'allt konst-' skapande nuförtiden har blivit me-' ningslöst då det inte tillfredsställer något : riktigt ' behov. "Människorna kommer så småningom att anse att konst bara är ett instrument för vissa; personer som kallar sig för konstnärer, att göra sig gällande, Vi måste' förstå att ingen av oss är oumbärlig. Världen är rik på före. tagsamhet och hjältemod. Konst« föremål liksom filmer skaffas undar, Karl-Ragnar - sident Bourguiba och därmed hes : : Floyd” med Carl "| rock-idolen' Cliff" är' de arabiska"; nationalisternas | . tion. som: saknar motstycke i he-. . .| la « världen.; Det, är de pittoreska ">: | -norsfiskarna "- på Strömmen. - Det | praktfullt -fartyg har gästat hir-: | turisterna till Europa — alla har tyckte ” också ' en "engelsman - här- ” omdagen. Han ' nöjde > sig inte med: att' beundra "den vackra vyn... Han” 'passade "också på att kasta I med ' sii -spinnspö alldeles utanför | Opéran. Napp? Det vet vi. inte; Ett hiskligt fult — ”ilsket. grönt - med. världens största singelskor-: sten -- i" rött" och ' svart" — . men vudstadens : redd. ' 2å - Strömmen ”har ' stockholmarna ” kunnat ' ”be-' undra”... Cunardlinjens '> Caronia,| det "största ”-passagerarfartyg som. någonsin -'anlöpt. 'en --: svensk hamn, '-. 34000 ' ton lyxomgivning | för :506. dollarstinna. USA-turis- ter.” 'Anmärkningsvärt är att :tre av: värld förnämst rarfartyg — Gripsholm, : Bergen- 1 fjord och: Caronia — tävlar om fullbokat :—;- medan , flygbolagen -har. ." avbeställningar : ” till - app emot 30 procent, Fyåligen popu- lärare . att ; njuta . . semester med": däcksplankor. unde | NE SEE "Nöjesfronten "Till 1: mitten av: augus har Max" von”: Sydow ' semester. : Då börjar ; repetitionerna på”. . Drama- ten. Ännu vet han inte så myc- ket om framtiden, Inget är näm- ligen ännu bestämt, om hur det blir. med den tilltänkta: Kristus- rollen i. USA! "Eventuellt" skall han, resa över "och, ”prata roll” någon gång i oktober, om skåde- speleriet ' på "nationalscenen : det tillåter. i : ”. Vi har: under de senaste” 26 (1) åren 'inte.. varit bortskämda : med Zarah , på , våra , svenska ' operett- scener. I vinter "har hon emeller- tid lovat” att gästspela i - Göte- borg. Med till.: Götet följer även maken: :— "Arne 'Hälphers.' De" tu äro ett, Die Leander ”ställer upp” i'sin.-genombrottsroll -”En kvinna som : vet :vad hon' vill”. : Och det :/ Lill-Babs har nu äntligen stal erat Sig och". sin familj i ett rad- hus ”någonstans' i Stockholm”.:Den Lilla ;strävsamma ”familjel örsö jaren har i dagarna också fått; jättefin | kritik ti sin förstlingsfilm', ”Svenskå staf och ' Ari - Den? kände: ”ämerikanske ” jazz-| 'sångaren' Mel" "Tormé kommer. till: Tivoli i” början” av "augusti" Även ichard' gästspelar' på samma "scen" 'under samma tid. I. ckså hända” Satt: vi: får. | sångaren Josh White - till: Grön; måste . Senast” ” planerade ; "besöket betyder ätt man däröver säljer vå- ra plattor " och "vice versa. Kanske chans till >” pptäckt'. i större sam- våra : duktigare” schlar. gersångari och -skor' : Medan - våra unga prinsessor fi-) rar sommaren i allsköns ro på Sol-' liden reser vår' drottning” till Ir- land.: Trots "att hon är född' engel-. ska är detta hennes första besök | på den Gröria ön. Det är, sin bror Lord Mountbatten som -hon . skall besöka. I mitten av augusti är hen- nes” "mejestät tillbaka" på sormmar- baradiset. Sofiero igen, Ett besök av. det mera” ovanliga | slaget; kan vi vänta. till ' hösten :— den ” spanske författaren. Salvador Dali. Han; är högst originell. och man kan "vänta sig precis ”vad som helst” från Dalis håll; Vad vi ”nor- | mala” anser som dårskap och "to- kigheten är fullt naturligt för den- ne i"många' stycken” bisarre "man. Hans självbiografi ”The secret life] of Salvador”; skall komma ' ut på -"Internördiskt . samarbete : mellan några stora -oljekonterner bör bland annat ge till resultat billigare ben- får väl se” om- några år! I år. 'Licenspengar' till. Telestyrel- sen, bara för juni månad, rör sig om” 16.455.315 kronor — omkring Vi är ett givmilt folk, trots att vi skänker av vårt : överflöd. Förra året st de vi i kyrkans i muséer obemärkta, P: ligt mod M de initiativ inom konst. Jhar förlorat sin mening.' Rörande teatern är det också klart: Varken i England, USA, Frankrike eller någon annanstans, fyller det vad vi gör, någon funktion, inte heller till« fredsställer vårt arbete något verka ”Higt behov”, . Hishult. Tälltmöten i Hishult, Kristliga Ungdomsförbundet. vå Sydsverige har under den gångna ” terna Johansson och: Pålsson. Efter | kaffesamkwäm avslutades” mötet med bön och sång, Ett tack uttala- des till: värdfolket, lantbrukare Axel Karsson och hans maka, som hade upplåti tältplats, . veckan anordnat en tält i Hishult, Mycket folk har samlats under möteskvällarna. Predikanter - har varit Gottfrid Johansson, Häss- - Jeholm ' och "David Pålsson, Boalt, och dessutom har Kristliga Ung- domsföreningens sångkör i Hishult medverkat, : På söndagen ägde avslutningen ad > Gynna ' S LT:s annonsörer : rum med anförande av predikan- .J i augusti, Han inträder då i Röda kollekthåvar i runt tal ”14 miljoner kronor. 300 svenska husmödrar ät just nu i Stuttgart för att visa: Att än lever gamle P H Lings :anda kvar, Totalt reser 600 svenskar ner, Kapten Ragnar Boll på Armésta- bens pressavdelning flyttar på sig Korsets överstyrelse i Stockholm som informationschef, Veckans "ros överlämnas -— på gott och ont — till Centralen i Stockholm som fyllt nittio år. Födelsedagsbarnet har just fått ny make up och är piggt och krytt för sina år. > 7 I: kördes a av” "osäl Illa, som upplevt sommartrafiken | i Falkenberg under denna reg- niga sommar, har fått en'god:'de- monstration, över begreppet TRA- FIK. Långa bilköer har: varje dag dragit över Halmstadsvägen,' Tul- bron och Brogatan—Sandgatan och : o vice versa. Den tanken har gärna inställt sig: Behöver vi verkligen scå många bilar för att komma fram till målet. Vi har också läst i pres- sen om alla bilolyckor, många med dödlig utgång, som. inträffat bara |: denna våta, sommar. 'Hastighetsbe- |" gränsning har.tidtals införts för att bromsa upp brådskan, och det sto- ra flertalet har-varit lojala mot des- sa påbud, Vi som bor 'i 'stadens centrum inte bara ser trafiken, utan hör den också dag och natt, Lån- ga långtradarkoppel . drar igenom den lilla idylliska sommarstaden på -väg mot fjärran mål, och helt spontant beklagar vi,'att inte "dén stora motorvägen "redan är färdig för. att sluka- upp all denna om- fattande .och bullersamma, riskfyll- da trafik.” Vad. vi falkenbergare? önskar är den lugna, sansade tra-' fiken. Bilister som har ärende Hit, som kommer för att se vår 'sta eller stanna här några sommarvec- kor som :badgäster, är . naturligt- vis mycket kärkomna gäster, men alla de som inte stannar — de är p1ogior ity, att de är många — skulle "gärna. önska : ett re a skrift kan "aldrig åldras. Bud är bud. Men boken innehöll så mycket mer. Det fanns många blad, där bilisten' kunde göra antecknin- ar om sina resor, Det fanns gott onr'rubriker, sådana som "”Avresa från” med dag och klockslag, ”An- komst till” med dag och klockslag ch ort. ”Använd' tid”, Tillrygga- lagd väglängd' hastighet, och an- teckningar om ressällskap, uppehåll väglag, m 'm: Men jag tror att- vi hoppar rätt i ini katekesen. 7 Bilkatekesen” An Första ' budet: När du kör bil kom ihåg, att det finns större då- Tar än dun Detta är det yppersta av alla buden.' Andra budet: Det andra är "detta likt: Lita icke på någon annan än dig själv. 4 Tredje budet: Det tredje ej heller att förakta är: Håll ,dig alltid på din kant med "stark dragning åt vänster i kurvorna.” » Fjärde budet: Bilen är ett mye- ket känsligt fordon, vars hastighet i i sista hand i regel beror av föra- rens ' förståndsgåvor. Vill .du för klok gälla,' bedöm då i varje sär- skilt fall rätt de, trafikförhållanden, som medgiva en ”Jageniie hastig- het. Femte budet: Akta dig för ”For- dar”. De, som äv naturen äro ilsk- na, medgiva sällan omkörning, och om de: tvingas därtill, besvara de tömd, färdsätt” än att ringla sig, fram" i snigelfart genom stadeny,i en, Häng]. bilkö.:: så . : Småstaden - här. blivit "storstad, vad det gäller biltrafik i detta nå- dens år. Storstaden hade redan ti- digare sina trafikproblem, - Därom vittnar en ”katekes”. för' bilister, som «skrevs : redan ' 1927 av. dåva- rande polisintendenten i Göteborg Herman. Björkman! Det är. länge sedan dess, men frågan är om den liksom Luthers Lilla har aktualitet även i (dagens trafiksverige. Visser- |' ligen var det den gången för 34 år sedan mest Fordbilar;, som trafike rade vä arna, ja, ni minns 'modell Ä "av, det över hela världen kända märket Ford. Därför får dagens bi- list, som 'åker 3 Volkswagen . "eller Volvo; Saab eller andra både fina- |” re. och" sämre "märken : inte märka ord,. om det i: ”katekesen”; särskilt talas 'om” de många ' Fordar, som 1927 fanns 1 Göteborg" och kanske bilister. Körsko- lorna var inte så "effektiva på den tiden” och inte 'körkulturen. heller, andra stad: i ett uppdrag. Då mötte jag, på "gatan min ”landsman”; 'skolz kamrat och vän 'Hermarn: Björkman; redan då 'polisintendent i Göteborg. Hari 'skulle just avgå från sin tjänst och: inget var "naturligare än att vi träffades: för en pratstund kring hans många" "år som :polisman.- Jag minns hur han började, Efter sin sl | vid Halmstads läro- verk Anno Dagumel hoppade han in på. polisbanan,; följande sin faders exempel; Det var. en' ovanligt lång, välgymnastiserad, spänstig ung man som. redan samma studentsommar uppträdde :på : Norr i Halmstad, iklädd den långa polissyrtuten, pics kelhuva ' och med 'sabel vid sidan. Det var vännen Herman, Han stan- |" nade inte så'länge kvar som. pa- 0 värdefullt material' vi på. så - sätt ”ofö kämdheten” med en hetsjakt, ” ett ol Sjätte budet: Har : någon ” mera bråttom än du, uppehåll honom: då ot " Hö han" bråare än jag, vat utan bjud honom utan - omsvep sartigt och okonstlat vägen fri. ' Sjunde " budet: Nonchalera icke varningsmärken, därför att de. nå- gon gång råkat hamna vid en väg, som leder rakt in i Dödsriket, om du icke i tid ser upp. vt Attonde budet: Om vägstyrelser- na stundom roa sig med att mot- taga dig med ”trummor”, låt din förvåning då icke taga sig uttryck i några luftfärder, = : Nionde budet: Känner du dig trött, slumra gärna till vid ;ratten, men glöm inte att först stanna bi- Jen, så framt du icke föredrar satt hellre ligga i diket. — : Tionde budet: Stå för dina hand- lingar. Var artig och förekomman- de mot medtrafikanter — även s trafikdrullar. Får du anledning stif- ta närmare bekantskap med de sist- nämnda, stanna gärna ett ögonblick och säg dem några vänliga tröstens ord, "så öd alltså den .gamle polis- intendenteris ”katekes”. Den skrevs som sagt. redan 1927, men nog har den ännu kvar sin aktualitet, ity att det som bekant 'syndas mycket med slarvig körning, och det är inte lätt för en polisman, som skall full- göra sin tjänst riktigt, att bara med blida ögon se på drullekörning, när trafiken nått den omfattning, som fallet är i dag. I den synpunkten instämmer ' säkert Trafikfråmjan- det och alla de myndigheter. som När världens hopp fötvinat "stöd:? y s . likt blomman. uti gande en; Å uu rann upp så klar en hälsoflod, gav, - tv r kraft och mod . ll åt. kvalda männskoanden. : Det Jesus var, som huld och god ne blev, oss en /' livets Ra Vi funno I hans dyra blod den, hälsoflod, . «> 7 > som gör oss evigt sälla. ' Han” ljuset är och sanningen, han 2 vägen är och livet, Den honom söker: finner- än, och f även den. . som beder 'varder givet. i ( Psalm 33: i,2,4)- " Samuel "Johan Hedborn var en ' av medarbetarna kring Johan Olof Wallin, när denre höll på att ska- på -den psalmbok, som såg dagens..." ljus 1819. Hedborn var kyrkoher=.: de i Östergötland och blev även hovpredikant... Han” var född 1783 och dog :1849,' Han förde en. skif-. . tesrik tillvaro och långa tider drogs. han med dåliga nerver, som gjurde att han ej kunde uppehålla sin": prästtjänst. "Han var en stor poet”. och kallades ”den blide diktaren i Askeryd”. ". a före ' I samarbete med Wallin” tog den= ne den största hänsyn' till Hed= " borns uppfattning. Och detta ted= de 'inte endast 'psalmboksarbetet framåt utan det kom också att förs" läna åt detta en fördjupning, som " ” inte minst inför allt som rörde sig: i tiden i andligt avseende var avi stor betydelse. . Wallin, som under tidigare år stod ,. vg får ta befattning med konsekven- serna av en överdådig och dumdris- icke för att onödigtvis spörja: ”Har tig framfart på våra svenska vägar, Molnräpporter Anom kört "Kommer de sven ska” :méteörologerna att få ob- - S vationsmatérial, som de ald- nig: tidigare : haft: "tillgång til KA ' Den > senast . uppsända "ameri- ' ”. kanska > 'vädersatelliten, Tiros' "HL; som gick in i sin bana den : ; 12... juli, : kommer under . vissa arv-att gå över områden. som . de svenska : meteorologerna är » intresserade av, ' tex södra Ös- N i tersjön. ' Vid ' sådana , Iifällen "får > Meteorologiska . "institutet .' «» kodifierade .molnanalyser på . teleprinter från New York. :. .. - Det. kommer. att. bli mycket får, men man skall nog inie vänta sig väsentligt" bättré prognoser”? "med en gång, menar ”statsmeteorolog Exnst Schmacke' på, väderlekstjän- sten: Amerikanarna : själva : poäng- terar att vädersatelliterna ännu 'så länge bara befinner sig på Törsöks- stadiet. : | "Men, inte demo mindre är ame- rikanska experter, t ex forsknings- chefen för amerikanska väderbyrån porfessor' Harry Wexler övertygade om. att :vädersatelliterna . k från. Tiros: :svenska meteorologer. ligt" att dessa "molnceller kan ge upphov till oväder. Molncellen har nämligen precis rätta storleken för att kunna -bilda det molnfria ögat i en tropisk cyklon. När. rätta at- mosfäriska ” förhållanden 'är > för handen kan en sådan cell växa och ge upphov till en cyklon, . : j Tornados' spåras. Å : Andra intressanta' fenomen som Tiros-satelliterna gett bilder av är tex långa, spiralformade molnslin- gor” i" en” tropisk cyklon, långa stråk av fjädermoln (cirrus) på en mils höjd i samband med jetström- mar över södra- Anderna: Över. isolerade," rombiska "moln, från vil ka möjligen tornados kan bildas. "Inte" minst' värdefulla 'har Tiros- bilderna av 'Stilla " Hävs-amrådet |: varit.v.I . detta väldiga hav finns nämligen' stora områden, större än hela USA, där man inte har:ett enda fast väderskepp och där man alltså inte haft några kontinuerliga väderobservationer. Och även för sådana områden där man ' normalt har h liga väderobservatio- att få en revolutionerande betydel- se. för.:meteorologin. Hittills - har man skickat upp tre "Tiros-satelli- ter och .de, har, redan "gett "veten- skapsmännen ovärderliga kunska- per om atmosfären. Tre satelliter till är planerade. i i Tirosserien. Näs- ta år en ännu mer avancerad, se- rie, kallad Aeros, ” Nimbus-satelliterna ner, kan Tiros-satelliterna ge me- teorologerna bättre besked om hur större molnsystem ser ut, ” Men ännu viktigare än alla tu- sentals fascinerande : bilder från molnen är de mätningar som Tiros- satelliterna gör av strålningen. Dels möts den kortvågiga strålning som kommer " in från. solen, dels den att t bli ännu värdefullare för oss, ke, trullerande ' polis. i sin födel d Han : strävade uppåt och följakt- ligen "begav han sig till den. stora staden norröver, Där. stannade han troget" sedan under 'hela' sin tjän- stetid och" avgick "efter uppnådd ålder och bosatte sig på en trafik- tyst 'plats söderut, dock icke Halm-j stad. Men nu i uppbrottets timma satt vi hemma hos honom i hans lugna tusculum i Götet och prata> de om 'gamla 'skolminnen' och na- Tturligtvis om hans långa polisman- natjänst, Han: var ju också chef för polisskolan och han utbildade sak- |. kunnigt: många. goda trafikpoliser, som blev spridda över allt Sveriges land. Att gå in på detaljer i vårt samtal är inte meningen, Det är ju så länge sedan, men slutet på vi- "san blev; att han ville ge mej' ett nya ;TV-licenser har lösts hittills” minne av. vårt "sammanträffande, Han gick till 'en:'av sina många bokhyllor, och. fiskade där upp en liten inbunden bok, å vars pärm stod .i guld. bokens namn: ”Mina bilfärder”.” Eftersom du / är. bilist, så tag” denna och begrunda noga dess . innehåh. Jag ser ju att du liksom' jag ' förälskat dej i Ford, Om du slår "upp första bladet, så finner du där ett s k motto. Och jag” läste: ” ”Dumheten är en gåva av Gud, men den. får. inte miss- brukas”. Ja, nog är det så alltid, samtidigt som det kunde anses vara ett utslag av Hermans 'skämtlyn- e. Ty inte gillade han dumheten inte. Vem gör det? Och så följde katekesen, Den bar i stor 'stil ru- briken: ”Trafikkatekes”, och det är den katekesens tio budord, som jag tänkte: att den moderne bilisten Cornelia skulle ha nytta av att läsa, Ena så- menar. . stat: emedan ' de skall gå | från pol till pol och. alltså: täcka” hela: jorden. Och till skillnad från Tiros. skall den även göra « observationer i mör- ker. 2 mt å vädersatellit på 3.500 "mils höjd - "Aeros-satelliten skall cirkulera över ekvatorn på en höjd av 3.500 mil: och med samma hastighet som jorden, . vilket gör, att den alltid kommer att bevaka samma områ- de. Meri redan med Tiros I, I ach II har meteorologerna”. fått ' nya kunskaper om atmosfären och mol- |: nens struktur, 'Tiros I sändes upp 1 april i fjol, den tog cirka 14.000 goda ” bilder av jorden och dess molnsystem. Tiros II, som sköts upp sista hovember i fjol; har givit ca 25.000 fullt' användbara bilder. Dessutom har den levererat om- fattande mätresultat av. den synli- ga och. infraröda strålningen från översidan av jordens atmosfär. ir- ka 2 1/2 miljoner sådana 'data om strålningen har lämnats per dygn. Två ' viktiga saker om molnsy- stemens struktur har de första vä- dersatelliternas TV-bilder talat om för "meteorologerna. Dels att stora lågtrycksområden nästan alltid åt- följs "av" cirkulära molnformationer men en 'diaraeter, av upp till 160 mil och med samma "struktur? som tropiska cykloner, + Men ännu intressantare är de tv bilder som satelliterna sänt av små halvmånformade eller «cirkelrunda moln, s k molnceller, med en-dia- gvågig; dess'' atmosfär. «kanske inte ger så omedelbart an- vändbara resultat som molnbilder- na, men på längre sikt hoppas man att dessa mätningar skall ge me- teorologerna väsentligt ökade kun- skaper om de fundamentala lagar, 'som styr vädret. Och innan man känner dessa lagar i detalj är det svårt att ge hundraprocentiga Prog- noser, + i . . Oo m—L Sveriges: betydelse för dansk export; ri stadig ökning ” KÖPENHAMN (TT-RB) . . Sverige var i fjol Danmarks ex- portmarknad nr 3 i storleksordning och med frihandelsområdets ikraft- trädande har det öppnat stora möj- lighteer för- ytterligare utveckling av den danska exparten, framhåller danska ' ambassaden i Stockholm i en artikel i senaste: numret av »”Udenrigsministeriets tidskrift”. .' ”Det : råder. inget tvivel om att ökat danskt deltagande 'i mäs- sor och utställningar i Sverige än mer propaganda för danska varor USA har 'Tiros I tagit blider av: som lämnar jorden och | Dessa : mätningar |: rationali. nära, blev utan tve. kan starkt påverkad av Medborns kristocentriska uppfattning." När - = Hedborn år 1812 utgav ett psalm=' häfte skrev han i företalet att ”en, ' psalm skall vara fulltonigt kristlig” och skriftenlig”. I denna anda på= verkade han också, Wallin, vilket: kom hela psalmboksarbetet till 0 . do. : -- - + Man märker också, i "synnerhet i ovan citerade psalm, med. vilken genial enkelhet Hedborn kan ge ut- tryck. åt. sitt religiösa tänkande I" denna sin förnäma kristuspsalm har han. även tagit :upp herdebilden.-' Det finns f ö'stora likheter 'med .' ;:: t ex psalmens sjätte vers och Fran=, - zéns doppsalm, 181: 2.' Ja, det lin= nes överhuvudtaget stora likheter ' mellan. dessa: båda ädla diktarge=" stalter, som - båda". tillhörde den Melodin till "vilken" vi: sjunger -- psalm 33 är av' gammalt datum Den kan påvisas redan 1589 i en tonsats äv Johannes Rhau. Vulpius har den som ren koral år 1509. ' » Thorild Lindblom : S ko (4) gstutbildni nin gen. inom. länet : börjar. anta fasta former. e ; a Behovet av en skogsvårds«/ skola för Hallands. län blir. allt 3 ve mer uppenbart; Den : skogliga. i kursverksamheten bedrivs för " närvarande under. mycket pri-" mitiva förhållanden, . som är föga stimulerande « för lära- Te eller eleyer. Lyckligtvis .sy= nes nu förverkligandet av den. nya skolan vara nära före- stående.> Skogsvårdsstyrelsen beslöt nämligen i fjol att för- lägga / den : planerade + Skogs- bruksskolan i ; anslutning" till: . Plönninge , lantmannaskola ie i stället för till Akulla, Anled, ov ningen härtill var dels, att sk OR lan härigenom : får ett avsevä ' fördelaktigare läge ur kommu-' nikationssynpunkt och i förhål« ; lande till tätort än vid en pla- i . . going i Åkulla och. dels att in- ; . och dvifi N na: för Plönninge-altesnativet blir' avsevärt lägre. 'Skogsmarken till Plönninge" ome . fattar , visserligen inte mer än 'c:a . 90 har; men genom avtal med Vap= nö godsförvaltning har dispositions« rätten till c:a 375 har skogsmark - säkrats, belägen i omedelbar an-=- Pa till p Gvannämnda uppgifter. är. häm.s Nm tade ur Skogsvårdsstyrelsens i Hal- ” lands län berättelse för senaste ar= - betsåret, Vid- Lia skogsvårdsgård - har anordnats 1 lärlingskurs, 'med 12 - deltagare, 2 motorsågskurser med 29 delt, i kurs i gallring med : ll, 1 kurs i aptering med 15, 4 kur= : jer ikosbotonnd ad med 38 samt skogsbetona fortsätt et med 16 elever, ' ningskurs Skoglig yrkesorientering! har un- : der redovisningsperioden meddelats avslutningsklasserna vid 18 folk. skolor. 20 skogsdagar med c:a 1.500 deltagare har hållits, varav 7 stör= = ” re tillsammans med länets. skogs- ägareförening. Skogsvårdsstyrelsens - grundutbildning har börjat 'änta fastare former bl'a genom att lär=- 7: lingskurserna anknyts. till. inom . | I ' "y och en ' försälj fiering skall kunna driva den danska ex- porten - till Sverige ytterligare i höjden”; heter det i artikeln, Det tilläggs där i att Sverige i fjol från Danmark - importerade - stora mängder livsmedel, textilvaror, maskiner — och : konsumtlonsvaror men blott för 1. miljon kr nya tar- meter av ca 5—8 mil Enligt pro- fessor Wexler är det inte alls omöje de. läsår. ot t. för Fo lagt har h ts 1.368 ” . stämplingsansökningar. Arbetet : att VA lösa fröplanteringsfrågan : för lä= net har fortskridit och utöver, tidi- gare köp har' kontrakt avseende ' markförvärv av 15 ,44 har från fas- tigheten Grimeton' 22:1 preliminärt upprättats,” Hushållningsplaner har = > upprättats för 30 fastigheter, avse=" al ven mot normalt 35—50 ) miljoner ende 1.707. har, varav för skogs: bellning u fastigheter. o om 360 har, . SV
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.