ARR ASSR RR SNITT IT FFF Ir rare ryvYYTYYY yvryvyvyYvVY " a TEEN YTrrvyY yvervyvrverevyvvYyrFeyYYYYTNT yryvfyrveervvyv revy veyYvyYTT Pa . Ett år har förflutit: sedan” den svenska militära insatsen i Kon- go' påbörjades, Under denna tid + har mer än två tusen sveriskar .. tjänstgjort i landet; För” tillfället är sammanlagt 902 av våra lands- . män stationerade där nere, varav 750 tillhör FN-bataljonen i Ka tanga; medan resten — 152 njan : — ingår i de' speéfalistgrupper, : som rekryterats från vårt land. "Bland dessa senare grupper do- ; minerar' flygstyrkan med ett åt- "tiotal man och byggnads:, tran- sport- och teleteknisk personal 'på sammanlagt ett sextiotal man. Dessutom finns bl a svensk posts "och brandpersonal i Kongo. "VV. Bataljonen är i sin helhet” för- ” laga: till provinsen Katanga, med: ett kompani 'under befäl av ”na-. | jor Gerad Gallon i Kaminay « ett . kompani under. Befäl,” av najor. Arvid Reijsby i Kolwezi och med” resten i Katangas huvudstad Eii-. sabethville, De svenska specialis-' - terna är förlagda med Huvudde- len av flyg-; tele- och transport” H grupperna i' Leopoldville, där" - även viss” "administrativ. personal finns.” Dessutom finns' ilyg-: och" transportpersonal, i "Bukava i Kl | "FN: insatsen i iKongo. administrativa trådar, s som belgare” na släppte. MR TN Tdetta tillstånd av virrvarr sat=' tes FN-aktionen in. Ingen vänta- de' sig väl att världsorganis: nens uppgift skulle bli särskilt lätt. En del av de kongolesiska ledar«.. . na såg i FN-styrkornas' närvara i landet en inblandning i Kon- gos- inre angelägenheter. ! Under ”sådana förhållanden stod det från "början" klart "att FN-personalens' "uppgift ingalunda skulle bli? tått.; Under det år som gått har emel-" . Jertid- läget i den forna belgiska "kolonin klarnat något” ack” FN:s 5 ställning som garant för freden "och utvecklingen i, denna” del av. "världen hår också ' kommit ' att : framstå som allt mer naturlig: tr " Trots . allt klander;” som. från "vissa -håll riktats ' mot” FN-trup= . trupperna", och I övrig FN-petso- nal:i Kongo«kommer . mån -kan=" / ske,” är”. lidelserna Jagt” -sig, att. erkänna. att de tyllt' en. ovärder: -- lig uppgift. Det är inte alls otånk. bart att den bildat skola' för: en" H institution som kommer att' visa Karl Nilsson i i Gödeby: och därmed- för. " vuprovinsen, i Luluabourg i Ka- sai-pr 'siska städerna 'Albertville,' na och” Elisabethville.” 5 jr ll . de. i dess riksor lorar ; Hallands läns' landsting” en " mycket ” dugande ., kraft.'. Nilsson” ] drog först ; uppmärksamheten. till” sig inom .JUF-rörelsen, "där: han så småningom: blev vice ordföran= il och -di- ” efter ändra värläskriget har i hög . grad ,'varit -- kolonialfolkens fri; relsesträvanden. ”< Kampen", fö självbestämmanderätt i dessa sta ter" har förts med en lidelse, som vo "ofta" ställt de forna herrefolken : : " icke anständigtvis säga att tjänste- i striktsordförande- i. Halland." Han ' har: också' gjort betydande insat- : ser -inom' RLF . och: andra. jord=" bruksor; i 'och dessutom: har han varit. en förkämpe inom det frivilliga: folkbildningsarbetet. . Redan i i unga, år blev Karl Nilsson. inför 'mycket besvärliga vgö den: "Ett av 'de mest, svår) emäst rade” problemen när. nya? tater d, och ' han? "Har innehaft en mängd förtroende-. uppdrag, både i hemförsamlingen'-. Sibbarp "och senare. inom: : Tvååker , - överta förvaltningsapparaten. Kär 0s inom administrationen och i; --bördes splittring, bland de leda som övertagit ansvaret. för. .stats- + styrelsen, har:'' varit utmärkand " drag inom:' den federala styrels . /Å dessa: länder "under den första ; tiden. När kongoleserna för någo "år sedan tvingade" belgarna läm= na» Kongo stod - de . inhemska -. maktövertagarna ; splittrade 3, som ; "de." i "kunde mycka in: och" hålla: 1 STATSTJÄNSTEMÄNNENS. BI- YSSLOR diskuteras flitigt. i'avi- sorna med anledning av den på- gående /skriftväxlingen' mellan JO: och : generaldir Sixten . Larsson i Byggnadsstyrelsen, Göteborgs- Pos- ten påpekar att statens tjä stt 2 : 3 i i serad kommunalman, och i gen; framhållé "Dagens Nyh fortsätter: ” hän' bl a "ordf rande i kommunal- fullmäktige i i Tvååker, Inom Jands- > ”Laritbrukaren / Gusta å stedt,' Lundby; : Valinge,: är första "suppleant för Karl Nilsson ilands>. < tinget; och" han torde också :med : säkerhet bli: utsedd : till > efterträ= "heller « 4 .inte: : helt. mm för Ett "område. -som. är svårare. att oömma: åt med statliga . .kontroll= åtgärder, men .den skull inte. ' indre; viktigt, de kommunala tjänstemännens " privåatuppdrag. Det är notoriskt att de ikommu-.' nalanställda 'arkitekterna' brukar ha. en' omfattande enskild verkz” sämhet” som. försätter dem ".i- en .- egendomlig 'dubbelställning. ” Som "för Kg 4. i a j Ne derna kan de utverka förmåner av stort värde — t ex dispens trån stadsplanerna > för de byggher-"” rar med vilka dé har privata eko- ; inte kan vara beroende av extra- förtjänsterna, En annan sak ör, om de som alla andra skall få förfoga över sin fritid 'och! få ta: uppdrag soin inte kolliderar med deras or- dinarie” uppgifter, Tidni; fort- : Som” till=". Bynsmyndighet över byggnadsvä- - .sendet ' borde, byggnadsstyrelsen; H ligga närmast fill för att. ingripa : mot sådana missförhållanden, men. med” den släpphänthet styrelsen visat 'mot sina egna tjänstemäns sätter: e » Statens tjänstemän kan självfal-' let inte vara beroende av de för- tjänster som" kan erhållas från "privata "uppdragsgivare. En annan ' sak är att de som alla andra skall få förfoga över sin fritid och äga rätt ta uppdrag som inte kollide- » rar med deras ordinarie uppgif- ter, N Generaldirektör Sixten Larsson 1 Byggnadsstyrelsen har en annan syn på bisysslorna. I sitt svar till JO varnar han för räfst och rät- tarting med de arkitekter, som un- derlåtit att söka tillstånd för upp- drag utanför tjänsten. Nu var det inte bara arkitekter, utan även andra tjänstemän i Byggnadssty- relsen; som utan tillstånd hage bi- sysslor, Men det verkligt allvarli- ga felet i -generaldirektörens reso- ” nemang är att han accepterar att statens tjänstemän åtager sig upp- drag vid sidan om tjänsten och mot gällande jl ten, 7 Han drag har några åtgärder "uppenbarligen ' inte: kunnat kom- - ma i fråga.' En översyn rörande: extrauppdragen ' bör: inte Hegrån-.' sas till den statliga förvaltningen utan även” gälla kommunerna," i varje fall beträffande. de prin= : » cipiellt . viktigaste aspekterna på frågan,” "Europas bilproduktion - ; distanserar. USA i i år? -PARIS (AEP) År 1950 tillverkades u procent: av världens alla bilar i USA. Tio år senare, år 1960, svarade de ame-. rikanska bilfabrikerna bara för 56 procent av världsproduktionen. Motsvarande siffror för Västeuropa främst "då. England, Frankrike, Västtyskland, "Italien och Sverige, var år 1950 13 procent av världs- - kan som verkschef begära att få Teglementet. ändrat, men han kan |; + männen måste få lov att göra hur de vill. Förvånande är också att i generaldirektören icke -:anser att det har inverkat på tjä produk en, men år 1960' redan 41 procent. Enligt den franska bil- industrins prognoser och de nyss publicerade. halvårsrapporterna är det sannolikt att Västeuropa 1 år skall hinna i kapp och kunna gå om den amerikansk "nens arbete att de vid sidan om " det drivit egna byråer. Ännu mer förvånande är att han samtidigt säger att de, varit till den grad » överlupna av arbete på byggnads- styrelsen, att de icke ens haft tid att ta ut semester. £ RIKSDAGEN BEGÄRDE 1956 EN nen, som väntas sjunka under 50 av värld: dan Men andel - möjligen " svaret." Den k i stor utsträck ar s CKHOLM (rm) Helikopterns rotorblad piska- de morgondimman till en vir- veldans.:-Vi : sprang fram: till - rkabindörren och" äntrade. in iv Vertolens? rymliga kabin. Med : "ett vrål från motorerna steg vi . p över Utö och svepte I fram . : er den. stockholmska .'skä "gården in mot Berga där hel . koptern ;; landade ' alldeles '. vid ” " nattlig" militärövning hade full- oci S4ransp ttimédel. : ; Inte” minst. på den militära? sidan. hår. den fått ett] : trappan upp till-Berga slott, En "' ( a vv Är. helikoptern ..: framtidens | :' samfärdsmedel? I Sverige är den i stark utveckling. Försva- ret har, beställt nya typer som kommer "att "levereras '" under hösten, -Men just nu finns det dock' inte fler än 51 helikoptrar registrerade i Sverige, En TT- medarbetare ' har följt. med ' på några” turer :och informerat sig om verksamheten, sambandst inst. i + Helikopterbeståndet vr "inom ” kort ' att väsentligt "undsätta ir nödställda,: ; flygningar från otillgängliga: trak< Jar och ”pöstdistribution . till: skärgårdsöar är några: ”Däss” "värde är dock "fortfarande mycket! omdiskuterat. -Många' ser i helikoptern; ett' samfärdsmedel som mer: att' utvecklas "med. explosions- ärtad. snabbhet. Andra hävdar att helikoptern fortfarande befinner sig på ett experimentstadium. ; FJag/ trot. -att' helikoptern in- Lf nan "säger. ingenjör , Bruno” Joner hos ; Salén”. & ”Wicander. Jag, har gjort , en +; kostnadsberäkning;- och funnit,att resekostnaderna med” he- likopter, mellan Arlanda och Stock- nolm skulle kunna hållas nere vid vad det. kostar att åka taxi samma sträcka." Många kommuner i landet har dåliga förbindelser trots att de Jigger'i närheten av en" "landnings- lats för inrikesflyget.: :1 i. Le Kommunen” här. kanske inte medel att bygga ett dyrbart flyg- fält: men, väl att uppföra en land- ningsplatta för helikopter, förklarar ingenjör, I . - -,— Tank på ett u yggt nät av matarhe "likoptrar till våra inrikes- r. öreälistisk ” i dagens läge, remöt ' redaktör | Lennart "tJuftfartsstyrelsen. ' Heli- kopterttafik "blir : alltför : dyr: Dels är varje helikopter mycket dyr och dels, fordrari den. ett. oerhört nog- grant ; underhåll ' som ytterligare ökar, kostnaderna, Om: flyglinjer mellan Arlanda och Stockholm skall! korama "ifråga inom den närmaste tiden :$å är eri trafik med. DC 3:or mycket mer ekonomisk. ; Det finns idag 51 helikoptrar re- gistrerade i Sverige — 21 på den civila 'sidan och 30 på den mili- tära. Av de civilt registrerade har » | Ostermans Aero AB 15, Lappland | flygvapnet 'sex. Leveransern: inort en mycket snar framtid kom- : ökag "Mari valtningen: har näm- i | ligéni.£ ren tid ”sédari underteck- nat. kontrakt: om; "köp av: rhedelz tunga och. tunga” helikoptrar: —' sex n. | tunga av. typen Boemg-Vertol :107 öch elva medeltunga av. typ Agusta Bell 204. Av. Vertol-typen skall ma- rinen ha två och" flygvapnet fyra: Av Bell-typen' får armén fem. och nybeställda + heliköptrarna ” h AL flygare i på” helikopter : är4 flygkap; ten Elon Eurlin hos Ostermans Ae- HR | ger.om fått kontraktet. . för marinens ubåtsjakt — > kustjägare — och ngsaktioner.” Den har en marschfart av virka 240 km/tim, en aktionssträcka på 1.200 km och. : : kan då i medföra en last a av p cirk två ton; märksammade '.'räddningsaktioner. :TT:s” medarbetare var tillsammans med honom på en tur:i i | Stockholms "skärgård bara några dagar efter det att han i våldsamt oväder hängde . med helikoptern ovanför ett fartyg 1 sjönöd :och "räddade besättnings- " männen bort från fartyget som ho- ;tades att slås i spillror, ST Om” räddningen "& han mycket tystlåten. — Det är mitt jobb, sä- a han. ' Men" när man: betänker satt: det är mycket svårt att flyga en helikopter så förstår man hela vidden :'av' hans prestation; flyga” helikopter är söm att balansera en klick smö potatis; har. det sagts; r tagit det kontrakt som Lapplands. flyg haft med länsstyrelsen i: Norr- man ”säga' att ambilansflyget” med helikopter : samlats på "en hand i landet; Direktör Nils: Billing” i Os- termans Aero berättar: att: de; bör- jade. med ambulansflygning redan 1954, verksamheten "mycket bra, sä- ger” direktör” Billing. Vi.har dock geriom fyationaliseringar noch! genom en "utökad ' verksamhet. kunnat ge ett förmånligt erbjudande. och däri | som räddade förarens liv, . As "botten : sedan ':1958, ” Därmed "kan |” — Lapplandsflyg har: skött |” Traktorföraren paralyserad då. : fordonet välte Ingenjör E Eckerlo 'vid yrkesin= spektionen 'i III:e distriktet, Lin- köping, har frågat en traktorförare '|hur denne reagerade då traktorn välte och rullade över honom, Hr Eckerlo berättat härom i tidskriften Arbetarskyddet: . H lantgård i Mellansverige, var 'sys- selsatt med gruskörning, Han be- fann sig på. vägen med-ett grus- lass, Vägen 'var smal, med lösa gräsbevuxna ytterkanter, På var- dera” sidan om vägen fanns halv- : meterdjupa diken, å Vid möte med en vägskrapa tvin- gades traktorförarer med sitt for- | don och last ut på vägkanten, som "I gav vika, varvid traktor mede släp | $ stjälpte nedför vägslänteh och ham- nade .med -hjulen i vädret.” Efter stjälpningen kunde” traktorföraren ; dock lämna sitt. fordon tämligen oskadd.” ; ”Äv intresse” var. traktorförarens uppgifter: om"- sina reaktioner i stjälpningsögonblicket, säger ing Eckerlo. Någon. impuls "att lämna traktorn hade han inte' utan in- stinktivf klamrade han sig fast vid traktorns .ratt,. För 'någon löver- - lagd handling fanns inte tidsutrym-] | me. I det händelsemättade ögon- blicket då det stod klart för .for- donets förare att traktorn var på väg att stjälpa förlamades hand- lingstörmågan. "Är inte detta ögonblicks para- lysering i en ytterst farlig och kri- tisk situation. en tämligen normal mänsklig reaktion? = 5 Vid liknande "olyckor. med död- lig utgång är det inte ovanligt att föraren klämts mellan ratten och marken. Har' dessa förare reagerat på samma sätt: som vederbörande i det aktuella fallet? Har de klam- rat sig fast vid.ratten , som den drunkande vid ett halmstrå?. » Såväl den i olyckan inblandade traktorföraren som -hans, arbetsgi- Fare och "arbetskamrater, är över- tygade om att det var skyddsbågen ”Raggaré. stal lax .. ÖDERHAMN (TT). > id En större laxstöld i. laxodlingen Ljusne” hår klarats upp av ljusne- polisen, Det var en raggartrio som befanns ' skyldig. Tjuvarna åkte fast: efter 'att ha bjudit ut laxenh' till ett par hotell i Gävle, som 'också köpte några av de stora; fiskarna. .'Det var inalles tio laxar. trion lagt” sig till med] Värdet uppgår till 1.400. kr, vartill kommer avelsvärdet, i: Försvarsgrenscheferna ”, har kon? €s- | staterat att den tidiga” familjebild- ningen: 9 h: det starkt ökade insla> get: av” ”förvärvsarbetande "hustrur till yrkesbefäl medför ökade: svårig- | heter i samband med de'personal- förflyttningar som tjänsten kräver. De har därför funnit det angeläget att söka kartlägga i' vilken omfatt- ning -det "aktiva. befälet 'berörs av dessa. förhållanden.” På. basis "av en | sådan, kartläggning tänker man se- dan pröva vilka åtgärder som kan och bör vidtas för att minska den enskildes” svårigheter :vid , längre tjänstgöring utanför stalionerings- orten eller: vid ändring av densam- |, ma, Utredningen, som redan påbör- ”ljats genomförs i samverkan med officers-;' underofficers= ' och un- derbefälsförbanden. "> x : En . fullständig kartläggning ev dessa förhållanden hade varit önsk- värd, men den skulle kräva alltför stor - arbetsinsats." Därför har un? dersökningen vad . beträffar armén begränsats till gift militär 'bersonal vid cirka' 25 staber, förband och skolor, som bedömts representativa för förhållandena inom olika delar av landet. De berörda arméförban= den ' är: 15,0 1; I 13, I 16, I 18, K! '4, A 3, Är 8, Lv 3, ” Ing 2, T 2, T 3, infanteri Ian, ' jägarskolan, '” pansarskolan, krigsskolan, AUS i. . Uppsala och A 9, flyg. tre;- Saab, två och flygförvalt- ningen en. Av de 30 militära heli- koptrarna har marinen de "flesta, nämligen 16 ”— åtta Vertol 44 och åtta Alouette — därnäst kommer armén med 12 st 'Alouette och flygvapnet -.med endast tre heli- koptrar av typ Alouette, stiger till 4950. - SVE mbor. jar "ÖVERSYN av bestämmelserna på delta område inom statsförvaltnin= måt 3: märket me- Armén begagnar sina helikoptrr främst : fört, utbildning, men: de p även till vid t t- och rek flyg- ningar, -Flygvapnet utnyttjar heli- koptrarna i sin flygsäkerhetstjänst, för transporter -och i räddnings- tjänsten. Marinen, som har "sina försvi ådet 51. — För marinen och flygvapnet ”omfattar däremot undersökningen all gift aktiv per- sonal. Även de civilmilitära under- officerarna "och underbefälen inom samtliga försvarsgrenar berörs, . . : : Personalen skall senast 1 septem- ber limna uppgifter om' sina ,fa- miljeförhållanden; bl - ac antalet hemmavarande: barn, hustrus tör- värvsarbete 'och dess karaktär, vid dare " om familjens ekonomiska trygghet eller "levnadsstandard är beroende av hustruns arbete samt hur möjligheterna till nytt arbete för hustrun” bedöms vid förflyttning m in, Även får vederbörande läg- : Om ' sommaren äntligen 'skullé komma på allvar och det blir stör- re behov av läskande ' drycker, så kan: . man rekommendera kalla mjölkdrinkar, . På kontinenten och i USA är sådana sedan länge myc- ket populära och de börjar slå ige- nom mer: och mer i Sverige, Vem som helst kan laga till sådana drin- kar med enkla medel, och de är inte bara läskande utan även nä- ringsrika' och kan, särskilt för barn, vara mycket nyttiga som: mellanmål. För h. Tr al. -Öj 3, 1 El ningar blir de en rolig uppskattad nyhet. 7. Man kan blanda efter egen smak med mos eller saft av olika fruk- ter och bär (apelsin, banan, jord- gubbe, persika, ananas) eller med kaffe och chokladpulver; med ho- sa fall tillsättes även sockerlösning. Drinkarna | blir bättre ju krafti- ga fram förslag till "åtgärder för nung eller ägg och med glass. I vis- | att minska olägenheterna. vid för- flyttning. vr gare de mixas och elektriska bland- ningsapparater är därför bra, men man kan även ånvända handvisp. Viktigt. är att drinkarna serveras kalla. it : Svenska Mejeriernas Riksförening (SMR) har givit ut en trevlig bro- schyr med recept på roliga, friska, uppiggande mjölkdrinkar. Den kan erhållas från närmaste mejeri eller direkt från SMR i Stockholm. ” ”Fristaden . Västberlin” "får östmarkvaluta! BERLIN (AEP) i Dietrich Kihne, styrelseledamot av den östtyska kristligtdemokra- tiska unionen, ett parti under kom- munistisk ledning som har till upp- gift att' samla de icke-kommunis- tiska och kristna medborgarna, har vid. ett möte i Halle förklarat: Självklart får den Fria» staden Västberlin, som inom kort skall skapas, en valuta anpassad och samordnad med den "Tyska demo- kratiska . Tepublikens " (Östtysk- En traktorförare, anställd på en vid Ljusne" Strömmars kraftverk i a 0 a För första gången sedan Eichmann= processens början fick den anlkdla=: gade härom dagen under pågående handläggning lämna/ sin skottsäkra glasbur för att på en karta peka ut' de områden som: .ennekterats av: Hitlers... ' : ' NYKÖPING (rn); H : Bråk om en krona utlöste ä 1ö dags, ett knivbråk i en lägenhet. in Nyköping som' slutade med att 67=-.. " årige f d lantbrukaren Erik Eriks : son, Nyköping, träffades av. flera knivhugg och segnade död ned på " golvet. Förövaren av dådet; en 60- årig kontorist, anmälde sig på sön= - dagen "självmant för polisen i Ny-: köping. Han har ' begärts häktad” som misstänkt för dråp, Enligt + upp=" gift. skulle ' Eriksson: ha lidit av hjärtbesvär. Den definitiva åtals-': rubriceringen : avgöres efter obduktion, se a : Upptäckten av råpet 'gjordes,: - en son till den döde. Han skulle på - lördagskvällen besöka" faderå men ”” -| fann dörren låst." När” han "tittade ” in genom ett fönster. såg han 'fa= . ! . dern ligga- på" golvet." Sorien 'lar< made "polisen som ' bröt sig in och fann den gamle ligga: död med'e att det rörde sig om självmord men en undersökning visade att vissa av skadorna . var sådana 'att de måste. ha tillfogats av .en' utomstående.” > Vid 10-tiden på söndagsmorgonen kom kontoristen in på polisstationen -- och erkände : dådet... Han. är. känd som en: snäll och -fridsam-iman. och. var. "djupt ” deprimerad över det skedda. Enligt: hans berättelse hade” han gått upp till, Eriksson för att; tigga - en krona. till kaffe. Denne ord. Kontoristen fattade humör och när han skulle gå tog han' upp en fickkniv, och tilldelade” Eriksson ett hugg i nacken... ' NA toristen "manövrerade" hans arm så att Eriksson fick flera. hugg i hal--' sen och huvudet, Han :segnade liv-. lös ned på golvet varpå kontoristen. lämnade lägenheten. ' > Atta salmonellafall . i kalmartrakten” " KALMAR; (TT). FA . Åtta fall av” salmonellainfektion Se har nu konstaterats i Ålems komz, mun, Det:åttonde fallet gällde en man som en tid legat för observa- varför det inte kom helt oväntat. På - personer från Ålem för observation. " Prov har tagits på samtliga och. -- proven har sänts till Lund för bak«- teriologisk undersökning, Resulta= tet.av denna är ännu 'inte helt klar. '— Hur smittan har nått kommu- nen vet vi ännu inte, 'säger förste provinsialläkare Bror-Erik Wålin-> der. Om sjukdomen överförts från in för slaktning,. till de insjuknade 4: 4 ju som bekant då det slakteri" som; fick hand om kalvarna anmälde att”. de var sjuka, NV Det andra smittoområdet i Alem har drabbats av en annan typ av salmonellainfektion; -Hur smit="' tan kommit dit vet vi.inte heller: - —— lands) mark. vi kan gå med på att >. relationen mellan : Västberlins va” luta och den östtyska marken rast= .. ställes " enligt . gällande folkrätt. — Växelkursen kommer emellertid ett yx utformas så att inget missbruk Kan förekomma. . Västberlins valuta måste anslutas till det mellanfolk= liga betalningssystemet. på samma sätt som vår år republils. valuta” el Bråk om en krona" :. kniv' i handen, Man: trodde. först -:” hade dock mött.honom: med glåps =” Under den brottning som följde - | "] fick Eriksson. t2g i kniven och kon- i tion på epidemisjukhuset i Kalmar ' , .- sjukhuset, ' ligger fortfarande fyra. ". | de två. kalvar, som hade. lämnats ."- ålemborna eller tvärtom vet vi sår ör ledes inte, Infektionen upptäcktes --- > YVYT very
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.