pet. Yr YET PET ETSI SIÄSSLEAVEPLERLT SE BASE CP RSORPEPPRNPE TREES OECETTCCCTER PYTT IYPT O TOT FEPPEPRPPPEDE TY FyPY TATT VNYY rv T v SAY TP unna I Sa : s i | , " | SS N es I SS 4 AA , va oc Noa a H . , H ' TN oo EN ot ! . . z , er e EE a , - fr 0 NEN Flora | Ne LAHOLMS TIDNING NÄ NA oo 3 FIA DL TT > Torsdagen der 27 jun 1961 / -Elektronrörets uppfinnare” dog: fattig. och. bortglömd: | inträffade olyckan, Rådions tyå' fö | underlät . att komma - överens om våglängderna.” Båda” oc Marconi och: De Forest, sände på ' samma våglängd, : Resultatet, blev" centrall ta z su Pe lursjäkas problem | och får på beh sket tillgång till ' dessa sjukvårdsanstalters diagnos- ” NEW YORK (AEP) Elckti ö ädaren av mer än 300 tent. alla i samband med radio och På fredag inleder De 1 kas Riksförbund sin. - årsköngress / å Göteborg. Förbundet. har nu - . : . iska resurser —! "tel lycka- >" 130 lokalföreningar i hela landet + tiska och terapeut television, mannen” som lycka tsbyrån "AP" - med ett sämmanlagt medlemsan- "- möjligheter som sanatorlerna ofta des med den första radiosänd- ' |Kaos och, öljud. "Nyhet ltade på” ; tal på drygt 16.000 medlemmar. inte 'kan erbjuda! för' behandling ” ningen av en operaaria, Lee: j och Ie ost åste avstå från ny- . / Från att för inte så längé fen olika fuga a år amana RNA blev 27 | modigheten och fick tävlingsresul= «2, ha utgjort en av våra mest fruk- |. Även. om , medicinens Jlandvins' år gammal, Trots att han gjorde daten via den gamla välkända me- / tade folksjukdomar har. tuberku=' '"Iosen allt mer blivit en ”normal- : sjukdom”, en sjukdom bland and- . : "ra sjukdomar och med goda möj- : '" ligheter till läkning och behand=" Zz ling; Denna glädjande utveckling . har' kunnat ske tack vare bl a' " den höjda levnadsstandarden, sär- : skilt då hygienen samt genom di- ', rekt förebyggande åtgärder, främst te tbe= + ningar, inte' får. suddas' Bort: så måste; den: sociala rekabiliterin='. gen k ikhus: värd — " sysselsättning och 'social anpassning -— har ändå den ute gkrivne patienten "ett. 'handikap : UM "ett krävande och produktivt sam- ., hälle. Medicinalstyrelsens ' chef, i Idir Arthut Engel, karakte=; ; statistik redovisar 58.000 tall av ' - tuberkulos kvarstående i central= dispensärernas register — det gäl > ,-Jer alla slag av tbe. Enbart king= " tbe-fallen är ca 47.800. Fördelain- riserar situationen "så, att vi = "de stora medicinska ”framstege . kan tala om en viss kvarstående lunginvaliditet. för det nya lung= klientel, 'som nu: kommer”: från . jukt Det är fråga om kvar=" "gen 'mellan olika lungsjukegrip- per visar, att bortåt hälften av. > de under 1959 utskrivna sanatorie= :. «patienterna vårdats . för; ”annan . sjukdom” än tbe. Dessa ”an'ira”. patienter vårdades huvudsakligen - "för andra lungsjukdomar, Beträf- ”, fande dödligheten kan som jämfö-' relse nämnas, att lungkriltan.nu » gkördar mer än dubbelt så många, - eller" tå 1 herkul ”. stående sviter, skrumpningar, fysem med abnormiteter av luft: " rören o:s:v. Detta betyder :att « den sociala rehabiliteringen måste sättas in med.all kraft som kom- i "plement" till den. medicinska: be= handlingen. De lungsjukas syssels ättnings- och bostadsförhållander måste också alltjämt. ägnas stor" " offer som "11457 mot '447 ; döda 'i lungtbe ; enligt senaste , statistik, För ba- / ! ra tiotalet åF sedan var dödlighe- ., "tenitbe omkring tre gånger stör-' re än nu, Tendensen inom'tbe-". sjukvården visar alltså en kraftig: > uppgång i antalet tillfrisknade, '. . minskad: dödlighet "och" én : för. "skjutning till äldre åldersgrupper, "äv : patienterna : på sanatorierna, Just "nu . befinner sig”. "svensk . slungsjukvård - i en brytningstid, 4 ;. . eller har' du tänkt . het livet igenom? .- ” de' lust att prata om saken, , Den - vet, sa han, I'varje fall: passar :" den in på. mej. Jag letar efter en ”"lade' fråm festkläder åt henne och ti nu i princip en. lösning; :genon : Minskningen av: "tbesfallen": har gjort att sanatorierna. bar öppnats "för nya 'sjukdomsgrupper, såsom . Jungeancer,” kroniska: -bronkiter,' astma m fl Därigenom . har Jun; , sjukdomarna” nu, blivi familj, I själva" verket, är sjukvården efter. mera tidsenligt . mönster, För att. lösa vårdfrågan i för de lungsjuka 1 (framtiden ré- . Ba om en ny organisation av lung="' | I ärbetet för Tungsjukdomarnas bekä ide hår De Li juk » Riksförbund” under' åren uträttat > ett storslaget. arbete, Inte "minst gäller detta ifråga. om konvales- . centvården, där man gjort en "ena- stående insats, Förbundet och dess 4 ; med; :stöd av bl'a landstingen och "Svenska Nationalföreningen mot hjärt-. och - -Tungsjukdomar..” sju koävälscenthem på. olika” platser, 2Å Jändet;: I motioner till'årets kon-; ”'gress föreslås bl a'en bred av. den' organisatoriska” basen förbundets: verksamhet, S det.” bör... innefatta även = s i relsen ternas ansträngningar, ' så länge. ” man inte löst frågorna om! efter-" 1617 'år. Nu hade han hållit, vå il de Ear ska nya stadsädlar och > samhällen; se, ut och .hur blir i det att 'bå där? Det vet man naturligtvis inte i dag, men det finns -mer;eller mindre tydliga "Tecken som visar vart utveck="' lingen är: på väg. tlöghusen ” ; kommer nog inte att spela en " så. dominerande roll i de när- ». maste: årens, byggande och vi ” kan hoppas på mer :svängrum ””i-framtidens bostäder och stä- 'Y der. ' Planera ' med : plats : för ” framtiden;' är 'en : paroll ” som .-Bostadsstyrelsen . lanserat.” Vi. ” kommer säkert att vilja ha stör-"" ”sörna' efter TV. och bilköp, bör=' ”jat fyllas ut: Men 'det ' svåra är Kd "att få folk att. redan idag niska finésser som frysboxar, tvi t- och "diskmaskiner, Det; finns, tusen= meter, ; ”bostadyta?: Den högre” in- » det-ö -är ri? ska ga Hi : de bjuder ut,sig." Inte "direkt, Men blir främknuffade;' Av "ärelystna tig år utan att det blivit. mer, än un småflirt . med någon av. dem,” och 4 jag trodde att hans, vet var, beströdd >; hjärtan, Fr ne ”— Tänker du ' aldrig gifta de .sa jag. Kan du inte, bestämma. dej -inte " har'; ; Någon "det inte lätt att tiil: första : hand : ska? byggas "rum;,;' sedan” "flera. rum” och dje hand kommer de tek- sserna, den högre 'utrust- 2: vi bygga med plats för + gaste för- närmad. — Jag. väntar på Askun- gen, förstår. du, sa:han' och jag märkte på hans leende att han ha- sagan ' är nåt av det klokaste jag som. inte bjuder ut sej. Det gjor- de inte Askungen, hon satt Yr spi? selvrån och väntade... — Till det>kom en få och trol- .hon blev stjärna på slottshalen, av- bröt jag. Du måste komma . ihåg . att sagornas tid är förbi... '-.. -— Ja, men inte spiselvråns, sa .. han envist. Det sitter en Askunge ” nånstans och väntar på mej. Jag kom att ändra åsikt om ho- nom och fick dessutom bekräftelse på något söm jag länge har tänkt: Många pojkar är helt annorlunda än vi tror, Först och främst är de . innerst inne romantiska. Alt fier blir ' utledsna' på den. lättvindiga kärlek som kan fås för en biobiliett. . Det ligger något i de ord, som så många pojkar yttrar: Hon är iote den typen man gifter sig med. Men trots detta springer 'de efter den » typen, och gifter sig kanske också med henne till slut! Lyckligtvis of- ”tast för att det visar sig att också hon var något av en romantiker och hela den käcka framfusigheten bara var en attityd som hon trod- de hon måste lägga sig till med. Men saken är just den att poj- - kar inte gillar den som bjuder ut | - > - . Södertälje, k vinet" -sig, Mannen vill erövra: Liksom'| prinsen i sagan, som ingenting för- ; okondenserad m:ölk, | ket mildare än den svenska på brott | - De två bästa från varje distrikt | tör B Md inspel "| Den brittiska” lagen "om - prinsen i sagan vill han spåra upp, | stod förrän kan med egna ögon såg al jordbruksavgiften endast | av detta slag, vilka enligt- svensk | fick sedan ställa tupp i Itfinlen sulent — Bert (avsson, Flen, 'kon- skrängning i tillämpning av. döds Å finna och besegra den enda, som [att hans drömprinsessas skor pas- fre pr kg, Kr — lag kan medföra straffarbete, 11. Eriesrön,- Örebro : han längtar efter. Nu är det ju ohyggligt orättvist |. idealet. Risken! blir, stör att” man": blir”. sittande” i' spiselvrån' hela” livet, tan. att” det” vets stora bal och slippa sitta Vems ma som Askungen. ' a — Du hittar henne” inte 1 spisel=: vrån nu. längre, sa jag. :Men -det : stämmer "att du 'måste leta” efter” henne" i ” vardagslivet , och -inte:i- sällskapslivet. : Du får” börja kikar | efter de flickorna som: inte reser till stan "utan stannar hemma : på, gården ' och. mjölkar : korna. ' Eller” kanske är det hon soni sitter brad- vid . dej på kontoret och: skriver fakturor? > För det"-var väl "den: verkliga poängen med Askungen” att hon måste avstå från nöjen och stanna; hemma och göra 'sin plikt = där- för fick hon den stora belöningen? «+ Jag känner en hel: mängd 'Ask«: ungar.” Flickor -som inte just -är med i svängen när det gäller test och nöjen, men som jag vet'ska: kunna göra er man mycket lyck- ligare än många av de flickor som pojkarna springer efter; Det är fler män än vi anar. som - halvt omedvetet drömmer" om ' en sådan Askunge, men de är så 'obe-. gripligt blinda att de inte ser att typen” finns strax: bredvid dem. Kanske ' är. det en" arbetskamrat? För det är ett faktum att den kär! lek som börjar på arbetsplatsen kar något mycket mera solitt över sig än den som tänds: av dansmusikens rytmer, : : : Men många är lika blinda som sade Askungen i spiselvrån. - - ” Halvor Sindig va teborgs” fådhusrätt på imånda ckså i' stad. .mås- tse det oförntsedda”. Det har byggts mycket . dåligt : de ; Senaste åren. Bostadsbristen får ur- > säkta i många' misstag. Man nar inte haft tillräckligt mycket = för 'gla- "Lägre: hus, t ex trevåningshus, ger bättre barnmiljö än höghusen. kring shusen, är väl planerad med fredade Iokplatser nära husen. » I re både. bostäder och 'städer, men "re: "lägenheter när hålen i kas- + 0. Host / | En del arkitekter tycker: det'är TG = ; ligen: behöver 'dem -utan; 'därförratt. nering och inte tillräckligt - många tekniker. ' Utevecklingen: har: gått så fort, särskilt bilarna har trasslat till det i många stadsplaner. Det: har alltså "gjorts : många” misstag och dessutom vet vi inte idag rik- tigt hur vi vill att våra samhäl- len ska' se” ut. Det finns: många anledningar att också i stadsplane= ringen bygga med, plats för fram- tiden, inte bygga fullt överallt. Många onödiga höghus : + "Vi kan hoppas på att få rymliga- var kommer lägenheterna alt ligga- i höghus eller låga. hus? :—- Hög- kKusby t har nog pas sin | : med sig.” Men det krävs att uterummet, he Bilarna äter upp den yta; ' - + ' höghusen sparar NI | Enda skälet att bygga höghus är att de skulle spara yta, ge mer friyta per person. Men det.ger- de inte. Den fria ytan äts upp av de många ' bilarna : och trots "att ' man har råd att stapla människor 1 hög- hus eller Jiknande.' Naturligtvis är det heller inte vackert red se sto- ra parkringsfö t som hö "Också som barnmiljö synnerligen 7? > olämpliga; kulinen,'” höppas” byråchef "Grape. I Det har” byggts” många onödiga hög- hus, ' särskilt: i 'mindré” samhällen där de helt faller ur skalån, » Höghus ' är :mer' "en :byggna sstil såsom: till exempel” gotiken,» mer formalism än . ett" sätt att : bo.” Det är många syndare som bidragit" till ligt att bygga höghus, : "menar: byrå” chef Grape ' och ; det har: haj => ss > Många kommuinier vill också by; ga höghus inte" därför att de verk-.; kanske ;grannkommunen har: byggt f | högt. Även "de stora : Jandsomfat- . 'yggnadsföretagen char ill att det byggts! Å ket höghus. De måste ha stora ob- jekt för "att det ska” löna sig "för dem och" kommunerna "anlitar; de störa: företagen och "låter- dem ut- föra” stora projekt". eftersom det är enkelt och går snabbt. : Att bygga ett. visst antal lägenheter i småhus kräver mycket mer | ädministration än. att” bygga: samma antal. heter i höghus. A "De nya? tekniska metoderna - byggandet, särskilt de stora" hay' förefaller. 'också att. ha'stimuie- rat, höghusbyggandet.” En byggmäs- tare kan inte räkna sig till-”de/'sto-'| : sig "en | ra” förrän! han” har: skaffat kran: Och när han" "köpt kran "kar han” mången gång känt sig tvungen |. att "bygga höga "ofta Hocka . hus för att utnyttja kranen. . KARA möggling ha lurat den' svenska - tullen på minst . 32.700 kr i - jordbruksavgifter häktade, Gör " gen i hans frånvaro en 61" sårig : dansk" medborgare ' som "sedan . --ett "år 'varit' Verkställande, dis i rektör i ett göteborgsföretags -- = Firman, "som ' huvudsakligen säl. jer. mejeriprodukter, . har under ett par: vårmånader -i år levererat mer än "100.000 kilo sötad kondenserad mjölk . till ett stort ”glaceföretag i | en västsvensk 'stad. För. att kon- kurrera ut ett mejeribolag ' i Nos- sebro;' som ” tidigare levererat ' så- dan: mjölk till 'glacefirman till ett pris av 1 kr 49 öre Per kilo, of- ferade dansken mjölken Hull 1 kr ; 7,5 öre/kg och fick leveranserna. Mjölken, köpte han från ett Kö- penhamns-företag för 75 öre per kilo. Jordbruksavgiften - för sådan mjölk är 63 öre: per” kg. För att skaffa sig vinst på affären tillver- kade han falska fakturor, vilka ban fått in blanco från köpenhamnsle- verantören, med "uppgift att leve- ranserna avsåg gle 6 in 100 tom. jä > Tullverket i i "Göteboré od så cl ' 3 maj ett rutinproy på leveran- serna och laboratorieanalysen' AV- slöjade falsåriet. Direktörens för- falskade "då ett intyg” från. Kö- penhamns-firman i' vilket detta sa- de sig erkänna ätt den åv misstag levererat sötad 'konder d mjölk muner. som är: på väg da något ” SO) ligtvis k mm -| lisk. präst i Council Bluffs, i sta Sd Talladega, "Alabarha, och pojken -| ter slutexamen år 1899 började Lee sen drar är höghusen Parnen kommer "inte ut så -mycket i friska luften när de.bor i. höghus öch aär de är ute är mödrarna "ofta necvö- sa 'eftersom:de inte kan hålla samz - bfikdifferentiering. "Verkligt: tredade "bort: från höghusbyggandet; ” tycker” bårychef Grape. Och alt praktiskt: (ag »he= vid vd hus och äv ser råkat ut. Om. bi-) mer än någon annan för radio-' . teknikens och televisionens ut- veckling blev han' aldrig rik och hyllad som" andra uppfin= "nare, / - Lee De Forest föddes den 26 au- gusti 1873 som son till en evange- ten Iowa. Fadern övertog” någrd år senare missionsskolans ledning i Lee : växte upp bland negerbarn som” blev familjens skyddslingar, Unge Lee ville 'bli präst men 'då -| tiden för högskolestudier var inne, toden med hjälp av "flaggsignaler. . Bältre "uppfinnare ä än affärsman” . De Forest byggde år 1903 värl "dens första radiosändare för: regel= : bunden nyhetsförmedling. Hans fir= > ma ”De Forest Wireless Telegraph..: Company” fick också tillverka sän= - dare för- det amerikanska försvaret. e Firman gick dock. i konkurs, inte -' på grund av brist på order, utan «= därför att De Forest, var bättre... -> - uppfinnare, än affärsman. År' 1902." byggde engelsmannén J A Fleming +, valde. han den naturv fakulteten vid Sheffield Scientific "| School vid -Yale-universitetet,- Ef- De Forest i ett forskarlaboratoriumi hos .' Western = Electric , Company. Han intresserade sig bara för tråd- lös telegrafi,” dåtidens tekniska mi- rakel. Det var: nämligen år 1895 då italienaren Guglielmo Marconi -| för första gången lyckades att över 3 kilometers avstånd trådlöst övers föra elektriska signaler, . ” - År 1900 byggde Lee De Forest sin första användbara radiosända- re, Han ville sända rapporter från seglarregattan , vid ön Sandy Hook till tidningsredaktionerna 'i New York;'. Vid . samma. tävling ” hade Marconi ett liknande. uppdrag av nyhetsbyrån Associated" Press. Då en elektr edisonska effekten. Flemings foto- . elektriska 'rör : kunde" förvandla växelströmimpulser '. till likström: « som påverkade membranen. i en te- :.å lefonlur." Systemet hade emellertid -: bara begränsad användbarhet. . . «- - År 1906 uppfann De Forest 'styr-.. gallret och därmed det ,elektron= -; rör som till dags dato utgör 'ra= dions och televisionens hjärta och. hjärna.. Hans " treelektrodrör, det .- s k audionröret, skapade den mo= derna radiotekniken och: televisio= = ." nen' De Forest var också den förs-'-« te uppfinnaren som. tänkte på att. - | ansluta en grammofon till sändaren, '<: | Han använde, därvid én kolmikro=.. fon vars kolpartiklar aktiverades då . de överfördes till membranen.. Tr 1907 var De Forest klar för världs-'- - rv larna i stället för att >koncentre- ras som kransar kring höghusen sprids-ut i' mindre parkeringar vid trevåningshus eller villor ökar gi- vetvis trivseln. . Vad man främst ska hoppas på för de ' närmaste åren är mer: tid för planeringen så att man kan ge- nomföra bland annat en verklig tra- gångstråk och goda" anslutningsvä- gar för bilarna är lika viktigt bå- de för bilisterna och fotgängarna — särskilt de minst trafikvana fotgän- |. garna — barnen. " Om sedan också de små sambäl- lena anlitar lokala mindre .bygg- nadsföretag i. stället. för de'stora iens - första Med sin nya apparat sände, han ut an er uvertyren av operan Wilhelm Tell ' från. New : York... Musiken: kunde avlyssnas på fartyg utanför New Yorks. hamn.: De Forest var också den förste söm sände sång, Jlevan de : röst," Är 1910 sände han från. . Metropolitan; Operas . tak: Carusos s föst i Mascagnis- Cavalleria” rusti-. , cana och sändningen kundeé avlyss nas i:en omkrets : på 10—12" kilos meter. Det var världsrekord." "SDbnna löjliga : "Som alltid vid epokgörande: up finnirlgar ville man "inte tro på Lee vt De Forest. Han' anklagades för ;be= >. drägeri: då: hah: påstod 'att hans > landsomfattande .'är:” det- större | | chanser "att! de får en: : bebyggelse söm "passar in i dén lokala miljön och traditionen." Storföretagets pro- duktionsapparat är uppbyggd dé stora s sanimanhaigen, ">". ven "Här ses de tre 'bästa' i ” prispallen: staven Ke i: stället. för. okondenserad 'vid ett tillfälle, nämligen den 31 maj. -z Den 12 juli anmälde direkförens firma att chefen avvikit. och' inte inställt sig efter semestern. Direk- tören hade några veckor tidigare med ett par: dagars varsel : med- delat sina anställda att de nu skul- le få 14 dagars semester. Medhiäl- parnas' frånvaro utnyttjade direk- tören till att tömma kassaskåpet på alla kontanta medel, troligen 20.900 30.000 kr, samt dessutom att töma sin lägenhet'på möbler, vilka trans- Pporterades till Köpenhamn. ” . Göteborgspolisen vet var' direk- tören" vistas I Danmark men sak nar möjlighet att få honom utfim- nad. Dansk lag ser nämligen myc- 'ustav. ss I oo de Rikstävling | änordnats i Förbundet Vi Ungas regi har nu' slutförts och riksmäs- tare" blev Lars Åke: Höglund från Skaraborgs distrikt "före Ingemar Gustavsson. från: Jönköpings di” strikt, Riksfinalen avgjordes i samband med Vi Ungas första riksläger som anordnades vid" Vibyholm i Sö- dermanland under sistlidna "vecka. : Rikstävlingen har' gått i två etapper, den förstå som var teore- tisk avgjordes den 20 april ocn den andra som var praktisk gick under juni månad ute i distrikten. -]i Vibyholm, Riksfinalen 4 var "inde- rikstävlingen. "Moved ” på väg. Ö t på Lars. Åke Höglund, 7. och videre Moped på väg som a Skaraborg; och vidare och Björn Fohansson, Söderman=, LÄ 2 lad dels ien rallybaha; där delta- garna fick åka en snitsad stig:i terrängen” med olika uppgifter” att lösa under vägen, dels i ett teori- prov där fem uppgifter' skulle lösas och "dels en manöverprovbana där Körskickligheten sattes på hårda prov. "ec "Deltagarna i riksfinalen liksom alla deltagare i distriktstävlingar- na som klarat vissa miniprov” ”till- delas Vi Ungas mopedkort som ett bevis på kunskap och Skicklighet itrafiken. Bedömningsnämnden vid riksfi- nalen bestod av riksinstruktö var Söderberg, nspek- 1. 200 från: fosterfar. I uppfinning, det lilla tree elektrod=-" röret, var en ”maskin”, som kuhde vidarebefordra "musik och röster ” tvärs över världshaven, Enligt dom- stolsprotokollet-- sade 7 åklagaren dear målet:” ”Den. 'anklägade : påståratt + "den. löjliga: lilla; tingesten. inom kort kan föra människans röst över .. Atlantiska” oceanen. ' Detta är p- . endast i bedrägligt syfte”. De Fo=,, rest. slapp undan, utan "straff men. ,;' - med domarens allvarliga maning att avstå från att väcka löjliga för- höppningar-' / som aldrig kan” bl . s verklighet. ' Samma "år sände. De Forest med ”sin löjliga ; tingest” på NN uppdrag av American Telephone and. Telegraph Company. rösten "av en tekniker tvärs över Atlanten: till Paris. Där" mottogs sändningen” av | samma ”tingest”. Den” var "Placerad på Eiffeltornets topp.- monan RA De Forest medverkade" bl a vid: > | Utvecklingen ' av” färglilmén ' med” talrika ' . uppfinningar; han” gjorde också massor 'av uppfinningar då: televisionen kom i gång. at Henry Markert | / HÄSSLEHOLM (TT). : En 17-årig flicka misstänkes för. att ha ' bestulit sin fosterfader i Hästveda på över 1.200 kr, I förra månaden avvek flickan, som är från. i Mell rerige,: från. fosterh t, | men återkom dit på måndagen. Hon | uppgav att hon liftat från Stock. holm. Fosterfadern, som har famil- jen.. på semester, tyckte att hon skulle . sova ett slag, varefter han "begav sig till sitt arbete. När han .' kom ' hem vardagsrummet krossat och flickan ... 2 försvunnen. Elva hundralappar och" över 100 kr i småmynt som foster=: fadern haft förvarade i en 'skriv= bordslåda var också borta "liksom 7. en del spritdrycker, : flickan inte: påträffats, vr — = od | Den = 40-årige ' gjuteriarbetare! ” Samuel McLaughlin hängdes på tis> dagen 'i Belfast för att han tagit livet av sin" hustru genom stryp= ning, Det var den första avrätt-" ningen. i Nordirland sedan 1942. sarmt stad«<r olig Ohlszun, Ny: köping. na ländernas; offentliga ädministra- , straff gäller inte i Nordirland. (TT Reuter). Nn . penbarligen en lögn och framförs ad "Ännu på: tsdagsmiddagen > char « aa > detektor enligt den s kf + =" igen var fönstret till. - - : geria, Pakistan, Sarawak; Singapo- millioner inbyggare: bor på Javajl- Världsbanken har givit ett lån | ka från 50. 000 ull. inémöt 600. 000. Det nionde internationella semi- nariet i andelsv erksamhet öppnades på .Krogerup. högskola den 10 -juli och varar till den 12 augusti. Se- minariet, som . är ett led i Dana danska I regeringsutskottet för tck- niskt bistånd i samårbete med ILO och FAO, Dess ledare är redaktör A Axelsen Drejer från De samvir- kende danske . Andelsselskaber, De tion — kommer från följande, län- der och områden i. Afrika, Asien och Mellanamerika: Barbados, Brit- tiska Hond » Cen Tepubliken,, Elfenbenskusten, "Jar lafrik re, Tanganyika och Övre Volta. ' ' Java: En expert på betesmarker och kreatursfoder, Pierre ”Bonne- maison, har på uppdrag: av FN:s! livsmedels-" och jordbruksorgnisa- som endast. representerar 7 96. av hela landets areal och samtidigt härbärgerar 70 70 av landets krea- tursstam. -Endast 5 7 av Java är betesmarker, varför en hög kvali- motsvarande 25 millioner dollar till det "israelska bolaget - Dead" Sea Works "Ltd. Lånet skall användas till att bidraga till finansieringen av en utbyggnad av bolagets wverk- ton om året. När bolagets. utvidg- : ningsplaner är genomförda, kom- mer exporten av pottaska och and- X fa kemikalier att nästefter' expor-. ' maica, Je ordan; Kenya, Kongo (Léopoldville), Korea, Libanon, Re, publiken | Malagasy, Mali, Niger, Ni- + . ML ten' av apelsiner, citroner och” gra= " samhet i Sodum vid Döda Havets pefrukt vara Israels främsta valu- Vv södra ända, . först. och främst " en takälla EG . "| ökning av produktionen av Pottas- : marks tekniska bistånd till utveck- lingsländerna, sär organiserat , av 30 deltagarna — "tjänstemän. och tion FAO i tre år arbetat på Java | tet är särdeles viktig för att fodret höga funktionärer inom de Inbjuds | för att inarbeta bättre foderväxter skall räcka till, -. i landet, 65 Za av Indonesiens 88 IN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.