YrveveYttYrYT Vy fö, ""smalpannade ; vn ” tung” och filosofisk hona nere på Ar + som ' fuktig' gräsbotten;” Ägglägg: Fd ryter rystenrv reeryrrryt rrereyrrer mt LAHOLMS TIDNING vevevtYrtvYvrYYYYYTYYeerYrveFYYYYTYYT FE FY NT YT YYY YT YT YYYYY YTV EYE YFYYTYEYYYTY ”vervvv vr Onsdagen den 16 ' augusti 1961 eo AX fins E Tlertons kv pikerpa. Fortfarande inte en moln- / ' -tuss på himlen. Alt badat i solens > märkliga ; andas ur sommarens Ifrömjölslungor.:' Björkårna håller”: : sig mer" stilla. Kring de, a som" 2. sbränts gula, står. en aura.av över= d " Bivenhet och för tidig död. inne ide livsskimrande gröna: spe- Jar. vårhbitarna som bäst.. Just nu "i hettan och den kittlande dunsten av. augustisommar gnider: de: på de a Elyngiga 'vtkanter. mättat. av” starkt, "davlåtligt "skärrande "och : svirrande, Jag vet mig aldrig tidi- I. 7 gare ha hört vårtbitaresången lju- :. da med .en sån glöd. Ingen'av de 'och- . timotejgröna -.musikanterna lyckas jag få ögo +, nen på. De' tycker nämligen om ': ”. att sitta ganska högt upp i'träs- a den; dessutom bevarar -de "mitt i iden musikaliska lidelsen en” vis i vaksamhet, : Däremot: :knegar ” €) 1 vägen? Hon är blank "och 'skrovet Åningsapparaten släpar som ett rik; tigt ymnighetshorn. -Jag lyfter. ut j;henne bland gulmåran i 'dikesre: ; nen, så hon. inte. skall bli huvud: yr " Kanadas. barn. SÅ får. åter: "gå: sä ”jDelstatsregeringen I nada, har upphävt; den lag som, se- dan år 1928 förbjöd; barn och ung- domar under 16 år att: besöka bio- ;, graferna, , Totalförbudet , instiftades "efter "en ' fruktansvärd brändkäta- strof år 1928, då'vid.en eldsvåda i 'en.av; "Montreals största biografer 78 7 barn innebrändes' Såj "> blev. ; verkställigheten av förbudet "gänska' slappt men lagen var i kraft ) > ända tills i nu, Den nya, lagen ” skränker! förbudet att bara "gälla Yör barn under 10 år. Barn mellan "10 ock 16 år får sålunda besöka bio- graferna och se' barntillåtna filmer, =. DAGENS NTF-MANING '$y fost reflexband på barnens' der. Mörkertrafik — forlig trofik. ä | 05 oo — Nej, ag har verkligen ingen- ting amot att sitta på ett kontor — » dot Se hapa etälva arbetet som jag " Eftermiddan är så het, att man : kunde. tro sig förflyttad till tro= : domliga man, -| kunder bland - Hårbolammert. -. väl hur nedstämd. ni har biivit av håravfallet. Just när. man är sjuk- ", lig är det så viktigt att känna sig tyder” mycket för hela” ens välbe- finnande. Ni säger er, ha talat med läkare, men har ni: "sökt hudspecia- "Och" visst kan'ni 'eventuellt "| ruk' ganska, dyrbar, men å andra sidan finns» klädsamma. Det bästa är att ni-slår upp ”perukmakare” i "yrkesregist= ret ; till: Stockholms- eller Göte- borgskatalogen (finns på närmaste + telefonstation) så hittar ni lämp- liga adresser. Skriv eller ring sedan till en perukmakare och diskutera priser, typer, leveranstid och :dy- "| likt; Beställer ni'sedan en' peruk un den Uäiga c orkestern iycks lind- smärre och mer lustigkurriga är. : tister/i fnöretorra 4 tuvor. På dju- A ;petiav sollättjan stramar 'en hårt - . Pinad "hervy fötter, stjälkar, "plad = hela sommarens klorofyllbygge trängtar: efter regn, Jag lyfter brunnslocket och här tillfreds- Helsen .; konstatera, "7 att i. ännu inågra dagar. har" vi "vatten, så. vi landet är en liten öken, som mig veterligt inte avkastat mer skörd, vad som snattats bort av bar= inbären börjar oda Jag tar gnuggar det mellan fingrarna, Då tiger mot”: mig en kraftig". doft, mörk och sötbitter. Mitt i torkan talar. den om saftfylld eftersom- arhälsa, en syrlig must, druckern ur jord, ur sol och vindar, Ja på :den doften kan det förefalla; som om ett. åskregn just brusat genom nejden, renande "grönskan 0. fyl lande alla" dolda brunnar me ben .dunkel, sjudande agustifriskhet,"- M mondäna "badorten i Bretagne, ahn- Å länder, varje 4 sdåg' flygledes : från rge” lådor med utvalt stora kuin" a Lådorna "påckas inte ens” "upp utan får" franska" etiketter” och fort- sätter omedelbart och pr flyg: , till Västtyskland, Där säljes de: norska skaldjuren som : ”äkta” Bretagne- » | humrar”, Detta lilla exempel” talar tydligt om' det rådande kränglet i i häntelsförbindelserna . - mellan ;; väst uropeiska änderna Under det. senaste halvåret "har "Jinte en enda förbrytelse kunnat no- teras i den. tilla" staden Pllenville i Caskill Mountains, rod UN "Av denna anledning ' har. Ortens domare Alex J Nirenberg återbe- talat en tredjedel. av sin lön" tin kommunalkassan.” ' — Jag kan inte ta emot en så stor lön "av 'medborgarna i för att” göra ingenting, ! förklarade" denne ee Provryttare Pettersson ad i den gamla goda tiden efter häst till sina lanthandlarna. En gång hade han fått Nisse på Torpet > | som skjutsbonde. Hästen gick några steg och så stannade han, och när ideligen upprepades fråga” detta: de den komrit ivång?, rigt sagt föga intressera denna" i madam, Massiv äv släktets fortbe-' , stånd sblir hon .indolent sittande. ett frodigt” svartvinbärsblad "och |” > | muskulaturen, vå -— Varför stannar hänsten så fort | —Joside ä så alt han är lom- hörder och nu är han rädd för att han inte: ska höra om jag säger får ni svar. på alla tekniska detal- jer av perukmakaren.. Hoppas in- nerligt att er hälsa. förbättras och vBlyg och osäker , Om en i pojke säger. åt er att ni' dansar bra, så svära glatt och naturligt: ”Det var roligt att höra” eller :”Det gör du med”. Att "bara fnittra eller' säga ”Äsch,: det menar. du inte” verkar ] enbart . dumt, men tyvärr har mån- gå svenska er inte lärt sig, hur "| man tar: CK en kömplimang ” ”som t'Det är pojken som ör dansen, flickan behöver sc till svar. eller möjligen én blommi tackar Und 7 denna rubrik besvarar | sen åvensk legitimerad däkarei i - kostnadsfritt medicinska pliig matur och uppgiv helst ålder å och kön. Det är givet att envars i anonymitet obrottsligt bevaras, - lärk breven DOKTORN SVA-:! i i - RAR och sänd dem till redokz Og nerar” sin Vatient t Meprodyl eller Jag förstår sår prydlig, och. välvårdad och det be-|' skaffa :peruk. Visserligen är en pe-.. . det numera peruker / | som är både naturtrogna, lätta och |” = NET i tsk sydsvenska ålfisket. Då börjar sä- songens första riktiga; »ålamörker”: |: Under. mörkret, d v s de. nätter H H som månen ligger i skugga, är den vandrande ålen ”blind” och ser in- te näten längs stranden. Åk Vv Stickprov visar att det är gott! om ål i det kalla vattnet, och fiskarna hoppas mycket av den kommande säsongen, De måste försöka ta igen vad som förlorades i fjol, då stor- marna förstörde redskap för hund-, ratusentals kronor bara” på Skåne- iskare blevs . Ahus tippar man. ett hyggligt fiske i år.' Nor- mala säsonger får man här in cir- ka 700 ton ål, varav 500 ton bru- kar rökas, 100 ton konserveras och resten exporteras, Nn Men ' ålfisket är fortfarande ett lotteri. De 'stora bottengarnen . kos- tar tiotusentals kronor, pengar som bokstavligen kastats i sjön poem det blir oväder — försäkra” sina red- skap kan fiskarena ; inte. göra. I gengäld brukar ett par nätters god fångst "väga upp förlusten och ge pengar över, ;.. ;: '.. 2 För att minska förlusterna : går man numera också mer och mer än” för” att” rationalisera ålfisket. Allt fler” skaffar" sig t ex ”nylonz och andra ”syttetiska garn, som hål ler bättre än de gamla. ' . : Överallt .. längs sydkusten kan man i dessa dagar:få se den de- korativa synen på bilden: nytjära- de hommor färdiga att sättas i sjön när det första ålamörkret faller. "nyligen "att man i en grav: i den gamla in : diska ruinstaden Mohenjo-Da- :ro vid Indus funnit. en kruka-- 2 med ' vetekorn, ': "som - alltjämt "kunde" gro. : Skörden av "detta". .000. år gamla vete skulle va » rit av utmärkt kvalité, 2: .:. Samma historia har man h åtskilliga -gånger, förr men om ': vete. från. det gamla” Egyptens”: ”gravkammare. Men hur intres- ;, santa dessa historier än är har : | de” alltid varit behäftade med -; > samma fel: .de" är. inte sanna”, / Att: man? lade ned vetekorn: "gravarna var vanligt men kor nens livskrafi här” slockn. naste :utgrävningarna. i Mohenjo- Daro. nu kunnat daterå fynden där: Det Visar Isig "att den indiska sta- den är jämnårig "med: "faraonernas pyramider och tempel”: . " Men det :finns en: mycket: stor skillnad mellan de gamla egyptier- nas och” 'babyloniernas ” civilisation och" den jä kulturen i den Bellergal: :på grund a önskar” med dessa medel uppnå en ing, ett ”nedlr magsäcken. Vid ett flertal olika till- magkatarr, "magsår, "vissa besvär etc" reagerar mag- säcken på ett alltför kraftigt, icke önskat sätt inför utifrån kommande stimuli, dessa: må sedan vara föda, oOrö,' strebs eller. något .. «annat. Vil- ken” diagnos er låkare satt går så- lundå. ej. att' besvara endast. med ledning av de två ovannämnda me- dicinsorter som. utskrivits.” > Röntgenutlåtändet "betyder: Mag- Tsäck" "med från det vanliga 'avvikan- de form, med bl'a en'insnörning i Dock" förekommer inga. sjukliga. förändringar. i mag- säcken, Den något bvanliga formen hos magsäcken kan ibland uppstå hos. «personer som tidigare haft, ett magsår, men - kan även uppträda V övrigt fullt friska personer. . le grabben som ofta blev hunsad av sina kamrater? En dag pratade lä- . |rarinnan i skolan om hur man 'le- «| ver rättskaffens, och så tillade hon: — Alla som .vill komma till him- len räcker upp en hand. .'). " Alla räckte -upp handen. '— Alla utom den lille hunsade, «— Men vad-är det med dig, Sö bert, undrade lärarinnan, Vill inte du komma till himlen? - — Jovars, blev svaret. Men jag « Här ni hört historien om den ii : indiska storstaden i. Indusdalen. I av | Egypten" och Babylonien har. man grävt fram. palats och. tempel som folket. byggt :under- slit” och släp: Men 'vi vet , så gott "som intet" om den enkla befolkningens ' bostäder, levnadsvanor eller kulturella stan- dard. Det enda vi kan sluta oss till av ruinerna efter. praktbyggnader" na är att: de måst rbeta hårt sina härskare : : TI "Mohenjo- aro är förhållan et | det motsatta, Trots att de "indiska arkeologerna ”. .under lång: tid gjort omfattande utgrävningar har de ännu Inte påträffat vare sig par lats eller tempel. Däremot har man träffat på ruiner, efter vanliga män- niskors hus och verkstäder, av ka- | naler. och "bad; och mycket annat, som visar att civilisationen här stått förvånansvärt högt redan i. fjärde årtusendet. före v vår tideräkning Ruinstaden upptäcktes av den diske arkeologen" Darya:Sahni. Han höll på med att gräva ut ett gam- malt buddhistiskt kloster, när han .under detta fatin rester av en äld- re bebyggelse. Byggnadsstilen . och fynden från denna bebyggelse var av samma slag som från den re- dan kända forntida staden Harappa. Både .Harappa och Mohenjo-Daro byggdes" på en tid då järnet ännu var okänt. Man arbetade med red- «Båda dessa gömla städer. har en mycket regelbunden stadsplan. Ga- torna korsar varandra vinkelrätt. De går i nord-sydlig : och, öst-västlig | riktning. Fyndlagrenär : så stora att man "räknar :» med att '.städernas blomstringsperiod ; ; varat i inemot 2.000 å år. > TT: ' Hittills har man påträffat sju oli ka kulturlager. Men det finns fle- ra .; lager . under "den ; nuvarande grundvattensytan!”: Mohenj -Daro har" översvämmats” många "gånger. Bostadskvarter " har ” brunnit ' ned 6 a och "hus har. störtat , samman men man , har «byggt ' upp ' staden ' på ruinerna, Trots att det'rör sig om man långt kommen i tekniskt. av- anstalt , hade: en . simbassäng; .. som var 12: m lång och 7 .m. bred och dessutom avdelningar för ,ångbad och bastu. Byggnaderna är inié uppförda av lufttorkat utan av' bränt ' tegel. SL de "större : husen' har.-det ' funnits -. många rum och inre” gårdar. Var- je hus har.haft ett eget badrum] och en egen, brunn.- Inte "ens toa- letter” saknades, Avloppsrör av bränd lera” tyder enligt de. indiska | arkeologerna på att man hade så-' dana hygieniska anläggningar även i husens övre våning. . I dag har trakten kring Mohenjo- Daro ett mycket torrt klimat. Men under... stadens : .blomstringsperiod måste det ha. varit: mycket gynn-, sammare och nederbörden har va- rit avsevärt större än nu. Det finns ett samhälle före "järnåldern: vart seende; Stadens : kommunala "bad? | 2: Ge vanföra barn | ) > och ungdomar : en ljusare. : framtid. Kör INVAROSEN : "> De Vanföras Riks- - : . förbund - on | öpeelatisker på leksaker 'och gjorde djur med rörliga huvuden eller djur som drogs på små vagnar med, di- munitiva hjul. Och små flöjter i få- gelform,. som' vi känner till från vår tid, var. leksaker för barnen i Mohenjo-Daro för" flera ; ;tusen år sedan.” 4 sn : Det råder stor överensstämmelse mellan fynden i Mohenjo-Daro och dem ' man ' påträffat i den 7. km därifrån belägna ruinstaden Harap- pa. Det har varit fråga om en täm- ligen likartad. kultur. De tycks ha haft en lång och ostörd utveckling, som börjat omkring 4.000 år £ Er. dlade husdjur» men inga h istar Om kulturens höga. "ålder vittnar också spår' av. förädlade husdjur, Folket i 'Mohenjo-Daro höll sebu- oxar, som alltjämt ä är det viktigaste . | dragdjuret i i Indiens byar. Där fanns också nötkreatur. med korta horn och en nötkreatursras som numera är utdöd. Man hade tämjt vatten- buffeln och ' elefanten.” Där, fanns | får 'och' hundar av' olika raser: Alt få fram förädlade raser tar; hund- ratals år och tyder på ett ganska högt utvecklat jordbruk. :Dock -har man inte funnit skelettrester "efter hästar och det tyder på att hästen då alltjämt var okänd i Indien." ."”' Folket i Mohenjo-Daro kände | till) skrivkonsten men , man har. ännu inte kunnat dechiffrera deras skrift- språk och 'vet heller inte vilket | & språk som talades där och 'i Harap- pa. En forskare, Wilhelm" von ' He- Vvesy, anser emellertid att det finns rännstenar, täckta” med "tegelst i alla gator. De förde bort inte -blott”: regnvattnet "utan också klöa vattnet från de olika huse ” Guldsmeder nåde flintverktyg : : Man har funnit :vapen och red skap av koppar och. brons. Det se? nare" materialet är dock / relativt sällsynt. Knivarna är i regel gjor- da av flinta. Men med dessa red- skap har hantverkarna i Mohenjo- Daro förstått att tillverka mycket fina . guldsmedsarbeten, " att: slipa ädelstenar och att förarbeta silver. I en silvervas har man hittat rester av bomullstyg. Indierna har lärt sig att spinna bomull 'tidigare än egyptierna och andra folk i i Främre Asien, 0 > ” Mobenjo-Daros krukmakare” an- vände drejskiva och hade utmärk- en - viss över ls mellan dessa äldsta indiska skrivtecken och dem man upptäckt på I Påsköns: sten- monument. Hur dessa stora städer gått. un- oe der vet' man ännu inte, "Men man har funnit skelett — ända upptill 14 i samma rum — som tyder på att någon slags katastrof inträffat. Kanske mötte städerna sin underr gång när de indo-germanska stam- marna omkring år 1200 £ Kr, bröt in på. slätterna kring Indus. De fredliga stadsborna ' blev 'säkerligen ett lätt byte för de vandrande kri- garhorderna. Men de senare har synbarligen - övertagit - mycket "av den gamla kulturen i Indien. . Och Indiens gudar tycks ha varit de- samma genorn alla, årtusenden trots alla politiska. och sociala omvälv- ningar. ta brännugnar.. Några av dem: var; NANNE RNE p sb pivot fa en grillbar.. satt” jag faklämd blå kavaj med fd klubbmärker opres-; sade" plåvita,'. rutiga . kock - : (restaurangpersonalens oe inköps- / ” central), kragnål, italienskd skor — och lyssnade till deras samtal ' inbördes -och -med några flickor . vid-ett grannbord. . Det senare för- rycktes lite av. att flickorna styvt höll på att de inte var svensk Stoffet till konversationen, leve- rerades av en fransk 'bildtidning, : Först pratade de alltså om klä=" "der, sedan lite om Jayne. Mans= field och Brigitte .Bardots förste lige " världsmä "rektangulära glasögon för satta an= .". .tyda baksmälla och själsliga. bes? oloi DN) - fa « Här & är så Många som färdas på - = ägen. En del har så 'brättom, så . "bråttom. De far i dyra; glänsande 7". 7 bilar. Andra har. ännu något: så :/ - enkelt som cykel. De. har. ej så” brättom. Och faktiskt finns det en del som går.', De har. väl min; bråttom. Jag tror att . det ; är dessa . senare som är 'mest lyck- liga. För de har ju ej bråttom. De hinner se på brudblosset vid väg-" : ”känten, Det är väl lika sevärt som . Paris, Skall man se litet och. väl Seller mycket och ytligt?..Oéh den 'som går. har så friska + ädret är fortfarande som det ä är . ”och "någon risk för att metexrro-. |: logerna i .SverigesvTV skall': och bl idoler förefinns väl kn” "past så mycket. lågtryck som de .. ideligen kastar oss i ansiktet. (Flips i AB) jälv är den. .märkligaste? : Den: originellaste; är ström; I — Jamen, fag försäkrar. dej,” är inte ett dugg fuktigt! -”- "Efter ett bankrån i "Texas blev Jimmie förhörd som vittne. ;>— Hur kom det” sig att ni fann - Kf rånaren misstänkt, ägade .doma- i rens. «ot : — Han hade just skjutit vaktmästare” och två: kun - disken, sen slog han bankkassi en i: : > >Dr Helmuth Gottskehalk huvudet med -revolvern — och- då” fattade Jag misstankar, . vill inte åka tills med. dom andra killarna, ” : be SVERIGE HJÄLPER <= Mn kan med! . ptroo. : - - ge Ditt bidrag till nödställda : : - Da-No-Sve-ord ' - angle (da) fiska (med stang). (no) "meta (sve). . beskytte (da) , . beskytte (no) ” ', "skydda (sve) : - " -. Verne (nyno)y : - böjle (CS a » kleshenger (no) > ”klädhängare, galge or « (sve) cerut (da) : liten cigar (no) . cigarill (sve) N dorsk,'dvask (da) dorsk (no) > håglös, slö (sve) .. « enkelte ks ler (da) kelt pler (no) 1 (sve) - Ne So einstaka döme (nyno) >. flödeskum (da) - krem (no) ' visp, ädde (sve) DA PETAR , - — DE FLESTA. OCH BÄSTA ORTSNYHETERNA FINNER NI: -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.